Mättat fett är bra för hälsan

Comments

1. 1
   Kristina säger

   21 maj, 2020 kl. 15:52

   Förfärligt så mycket fel vi fått lära oss, och dessutom tvinga på patienter….
2. 2
   Mats säger

   21 maj, 2020 kl. 18:32

   Det lustiga i det vissa påstår om mättat fett, är att det varken finns eller kommer finnas några sakliga evidenser som Kan uppvisas. Sen vet vi ju att alla processer och vidriga felaktigt producerat fetter kan ge hälsoproblem. Dock är allt Producerat från gräs, klöver och ört. Win win för allas arter som är ”betande”, oss och kretsloppet/ekosystemet. Men det skadar inte att förse de ”troende” med sanningar. Alltid glädjande med sakliga och vetenskapliga belägg. Det är ju tack och lov en stor del av vår evolution.
3. 3
   kicki säger

   21 maj, 2020 kl. 20:34

   Vi, 2 personer, äter minst 1 kg smör i veckan.
4. 4
   Sandra säger

   22 maj, 2020 kl. 02:02

   Artikeln skriver att ecfa är dåligt för hälsan medan ocfa är bra för hälsan. Smör har massor av ecfa.
   Ocfa motverkar ketos. Artikeln är alltså inte så keto-inriktad.

   Artikeln handlar mest om experiment utförda med syntetiskt framställd pentadecylsyra. Som den vill framställa som livsviktig. Trots att den inte förekommer speciellt ofta i naturen. Durianfrukt är ett undantag. Men det har jag aldrig ätit. Hårt bearbetat smör kan också bilda den syran. Men med nackdelen då att man får i sig en massa ecfa, vilket enligt artikeln ”have been associated with increased risk of inflammation, heart disease, and type 2 diabetes in humans”. Har svårt att tolka detta som ett budskap om att mättat fett skulle vara bra för hälsan.

   PS
   Äter man fiber så kan tarmfloran bilda propionat. En annan nyttig ocfa.
5. 5
   Sandra säger

   22 maj, 2020 kl. 02:10

   Studien är också sponsrad av ett företag som vill sälja syntetiskt framställd pentadecylsyra. Ja jistones…
6. 6
   XMargareta säger

   22 maj, 2020 kl. 09:01

   ”Follow the money” är viktigt.

   Jag kan ha missat något vid snabb genomläsning, men man vill vad jag förstår göra ett tillskott, som kan kompensera för att fetma har ökat trots kostråden (från ungefär 80-talet?) att minska på mättat fett.
   Man skriver, att barn, som dricker fullfet mjölk inte blir så feta, som barn som dricker mjölk med fetthalt 1%
   Just det talar ju i alla fall för, att mättat fett skulle vara bättre och det finns undersökningar angående detta.

   Att patentera fullfet mjölk går ju inte. Min tolkning av det hela är, att man försöker få till ett preparat, som går att sälja (dyrt kanske?)
   Min omedelbara reflektion och beslut blir i alla fall, att jag fortsätter med mina fullfeta mjölkprodukter.
   Mums för ost och smör och grädde.
   .
7. 7
   JS säger

   22 maj, 2020 kl. 11:40

   Här är en ny studie om mjölkprodukter och metabolt syndrom och blodtryck. Konsumptionen av mejeriprodukter med hög fetthalt var associerad med lägre risk för metabolt syndrom och lägre blodtryck. Mjölkprodukter med låg fetthalt hade inte samma effekt. Inget under att folk har blivit sjukare och sjukare vartefter de har övertalats äta fettfria och lågfett produkter.

   https://drc.bmj.com/content/8/1/e000826
8. 8
   Sandra säger

   24 maj, 2020 kl. 03:05

   Det var inte meningen att förespråka mättat fett i min kommentar. Jag äter inte mättade fetter själv. Havre och bönor och potatis är mer min melodi. Produktion av smör och ost bidrar till klimatförändringarna så av den anledningen kan jag inte rekommendera det. Men den här artikeln verkade gå lite på tvärs mot det vanliga LCHF-budskapet, som brukar vara att Keys skulle ha haft fel eller att man ska äta naturligt. Inte för att behandlade mejeriprodukter finns ute i naturen i någon större utsträckning — ibland är det svårt att hänga med i vad som rekommenderas här, och varför. När både Dahlqvist och Greger förespråkar samma saker (nu senast megadoser av vitamin C) börjar det kännas uppochnedvända världen.
9. 9
   XMargareta säger

   24 maj, 2020 kl. 10:20

   Så bra, att du tar upp klimatpåverkan för mjölkprodukter.
   Det skulle kunna vara ett bra tillfälle, att åter ta upp en diskussion, som jag tycker är viktig och då menar jag en sansad diskussion utan att förfalla till att genom att nämna namn, eller sätta etiketter få eldfängda individer, att se rött skynke, för då tenderar det att bli ingendiskussion och polariseing
   .
   Då tänker jag på gräsbetat och dess verkan i klimatsammanhang tex för mjölkfett.
   Regenerativt jordbruk är också mycket intressant.

   En hel del källor menar, att gräsbetande kor är klimatneutrala (Och att gräsbetande får är en koldioxidsänka.)
   Då menar man visserligen, att metan ju är en många gånger starkare växthusgas än tex koldioxid, men man anför att, dels är omloppstiden mycket kortare för metan. Det handlar om ett kretslopp.
   Metanet omvandlas till koldioxid så småningom och att kretsloppet sluts när gräset och örterna på nytt tar upp det.
   Vidare att om man inte behöver bevattna och det behöver man inte vid gräsbete, så bortgår den stora vattenåtgång, som man måste räkna med vid kraftfoderframställning.
   I ekoogisk odling av växtföda använder man sig av naturgödsel och det finns marker, som man inte kan odla på, men som är utmärkta som betesmark.
   Vid modern växtodling används konstgödsel, som det vid framställning går åt, tror jag minst fem gånger så stor energimängd, som en viss giva ger i ökad energibindning från solenergi och hittills har man använt fossila bränslen för det mesta av den framställningen.
   Besprutning av gröda finns ju också på minuskontot.

   Skulle gärna vilja se en beräkning på totalen vid jämförelse av energiåtgång och miljöpåverkan för framställning av mängd fullvärdigt protein mellan gräsbetade mjölkprodukter och vegetariskt.
   Man får ju tex. kombinera ceralier med bönor för att proteinfullvärdiga en måltid.
   För visserligen försvinner 80 till 90 procent av bunden energi för varje steg i näringskedjan man rör sig uppåt, som en nackdel för kött i gängse produktion, (men inte så för mjölk vid gräsbete), men jag anser att det vore välgörande om Sverige kunde öka betesarealen av ovanstående skäl, samt skäl som biologisk mångfald och fler naturanknutna värden, särskilt om man också ökar den lokala försörjningen av mat, så att transporter minskar.
   Jag vet att det finns inlägg på bloggen med bra referenser som underlag, som framställer det jag skriver med bra referenser, men jag skulle också önska mer forskning och utveckling av metoder.
   Sverige skulle ju kunna ha väldigt stora betesarealer.

   Har för tillfället inga referenser på hand, men kan nämna namn som David Montgomery, Gabe Brown, Alan Savory, Richard Perkins. Önskar jag kunde ge länk till jättebra inlägg från lantbrukarhåll, som funnits i länk tidigare här, men kanske det kommer länkar från människor, som läser detta?
10. 10
    Lars Henrik säger

    24 maj, 2020 kl. 11:11

    XMargareta:

    Här några artiklar om naturbete för nötdjur jag sparat och som kanske kan vara av intresse?

    http://www.expressen.se/debatt/att-ata-ratt-kott-kan-vara-bra-for-klimatet/

    http://www.etc.se/ledare/skyll-inte-pa-mamma-mu

    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6980299

    http://foodmed.net/2017/07/03/eades-meat-eating-beat-climate-change/

    https://civileats.com/2018/01/26/eat-less-meat-ignores-the-role-of-animals-in-the-ecosystem/

    http://www.ted.com/talks/lang/sv/allan_savory_how_to_green_the_world_s_deserts_and_reverse_climate_change.html

    http://www.startribune.com/sustain-meat/457733503/
11. 11
    XMargareta säger

    24 maj, 2020 kl. 11:20

    Tack Lars Henrik.
    Nu har också jag sparat dessa källor.
12. 12
    XMargareta säger

    24 maj, 2020 kl. 11:20

    Forts.
    Skall spara fler efterhand. 🙂
13. 13
    Stefan säger

    24 maj, 2020 kl. 11:23

    Glöm inte Namibia!
    Vore intressant med en uppföljning där om hur det gått när bönder där använde sig av kor för att HELA sin jord för 8 år sedan!
    https://blogg.naturskyddsforeningen.se/med-orat-mot-jorden-arets-bok-2012/vi-anvander-vara-kor-for-att-hela-var-jord/
14. 14
    Lars Henrik säger

    24 maj, 2020 kl. 11:41

    Tack för den länken Stefan!

    På tal om jord gjordes det en film för några år sedan som jag tror omtalades här.

    Symphony Of The Soil
    http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2014/10/04/symphony-soil.aspx
15. 15
    XMargareta säger

    24 maj, 2020 kl. 13:15

    Ja så intressant det är detta med att i stället för monokulturernas jordförstörelse, kunna lagra mullämnen för en bördigare och hållbarare jord.