Dör patienter i onödan i Covid-19? Pressmeddelande från Mats Humble och Bo Jonsson.
Dela detta:
- Klicka för att dela på Twitter (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster)
- Mer
- Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster)
Tack och lov följer jag denna rekommendation själv samt intar även lite MSM och ingefära gurkmeja samt extra med magnesium. Bör väl även ta zink??
Överlag ang, brister så kanske det gäller alla Mineraler och Vitaminer.
T ex Selen, som diskuterades mycket på 80-talet gnm Dr.Tolonen
https://www.sciencedaily.com/releases/2020/04/200429105907.htm
Om jag spinner vidare på vad ortomolekylärmedicinska fysiologer rekommenderar, kan jag referera till den kombination av näringsämnen, som angavs i Orthomolecular Medicine News Service, 26 febr 2020, för att minska/eliminera effekter av virala angrepp:
1. Vitamin C: 3000 mg eller mer dagligen; intages i individuella deldoser med 3-4 timmars intervall
2. Vitamin D3: 2000 IU dagligen; starta med 5000 IU/dag i två veckor (för den som inte tidigare tagit D-vitamintillskott), reducera sen till 2000 IU dagligen
3. Magnesium (Mg): 400 mg per dag
4. Zink (Zn): 20 mg dagligen
5. Selen (Se): 100 mikrogram/dag,
kompletterat med mitt eget råd
6. Vitamin B1 (Tiamin): tar själv 15 mg per dag; terapeutiska doser högre, vanlig B1-tablett 100 mg vid muskelsvaghet/hjärtsviktssymptom.
Medicinska referenser och beskrivningar varför dessa ämnen är viktiga kan jag ange vid intresse.
3 Göran Åkesson
Tack, det skulle vara jättehyggligt..!!
4 Mormor
1. Vitamin C: har tidigt använts för att kurera polio, vilket dokumenterades 1949; kliniska effekter samlades sedermera upp och resulterade i ett ’virusprotokoll’ för vitamin C år 1980. *
2. Vitamin D3: finns rapporter om D-vitamin verksamt mot epidemisk influensa samt kring sambandet metaboliten 25-hydroxyvitamin D-nivåer och influensa i de övre luftvägarna.* D-vitamin förutsätts ha epigenetisk påverkan på T- och NK-cellers kapabilitet (jmf GcMAF).
3. Mg och Tiamin: Mg är en strukturell komponent i isocitratdehydrogenas, enzym kritiskt för steg 3 (av 8) i citronsyracykeln (den del i mitokondriernas energiproduktion, som föregår elektrontransportkedjan och oxidativ fosforylering); Tiamin kombineras med fosfor i coenzymet TTP, kritisk komponent för pyruvatdehydrogenas i citronsyracykelns steg 1. Brister av Mg resp Tiamin avstannar mitokondriers normala energiproduktion, vilket resulterar i för låga nivåer av kroppens viktigaste energikälka, molekylen ATP. Kort och gott: kroppen har ’inte råd att förlora’ energinivåer vid virala angrepp.
4. Zn: strukturell komponent i RNA, är genom enzymen RNA-polymeras och tymidinkinas viktig för rätt genomförda celldelningar och proteinsyntetiseringar, väsentliga vid patogena angrepp; den ’dynamiska balansen’ mellan immunsystemets integritet och zinknivåer finns dokumenterad.*
5. Se: selenbrist är kopplad till fullt utvecklad AIDS hos kroniskt HIV infekterade personer, stora mängder selen förhindrar HIV (och troligen andra ’virus’) att kunna replikera; selen är en kraftfull antioxidant som samverkar med kroppens egna antioxidant glutation och har liksom C-vitamin egenskap som ’redox-switch’, vilket skulle kunna återställa röda blodkroppars förmåga att binda syre, om detta gått förlorat. Att selenbrist ger immunsvaghet finns redogjort.*
* exakta referenser får anstå
För övrigt märkvärdigt tyst i kommentarerna, både till detta pressmeddelande och på inläggen om C- och D-vitamin i Läkartidningen nyligen. De kommentarer som skrivits (utom ett) är positiva till behandling med vitaminerna. Tyvärr verkar det vara bara pensionerade läkare som törs och kan ge uttryck för sina åsikter i Sverige. Man kan ju tycka, som lekman, att det borde vara intressant för yrkesverksamma läkare att läsa inläggen OCH att komma med övertygande bevis för att sådan behandling inte fungerar ”därför att…”, om det nu inte fungerar. Speciellt när inläggen står i deras husbibel. Denna tystnad gör ju att man funderar på hur det egentligen står till med läkarnas uppfattning av regel nr 1 i läkarhandboken, nämligen Primum, non nocere ( Först av allt, att inte skada).
# Nisse.
Jag har funderat mycket på det.
Kanske är detta med den stora betydelsen av diet och mikronäringsämnen, så långt ifrån det vanliga paradigmet, att det på grund av dålig förståelse resulterar i tappad haka och noll förmåga, att fråga sig vidare. Man är så inställd på att ”bot” stavas kemiska ”läkemedel.”
Plus, att man kanske lärt sig tvärtom och att detta kollegialt kanske ha föröjligats och förnekats effekt.
(En del brukar anföra: Följ pengarna.)
Plus, att nyare undersökningar varit för små och dåligt utformade av olika anledningar?
Bot mot detta? Kanske att plocka ihop en referenslista och alltid prompt bifoga denna vid konversation i ämnet?
Fick som av en händelse denna länk i mailkorgen.
Det är ett upprop för protest och talar just om att de försök med till exempel intravenöst C-vitamin man är på gång med inbegriper för små doser.
Är kanske detta en illustration till meningen i mitt inlägg ovan? nämligen:
”…..att nyare undersökningar varit för små och dåligt utformade av olika anledningar?…”
https://anh-usa.org/cronyism-undermines-natural-covid-treatment/
Försäljningen av D-vitamin ökar i coronakrisen: ”Överdosering kan vara livsfarligt”
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forsaljningen-av-d-vitamin-okar-i-coronakrisen-overdosering-kan-vara-livsfarligt
Nisse & XMargareta:
Jag tror att en anledning till den rådande situationen är uppdelningen av nutrition och medicin i två yrkesgrupper och två utbildningslinjer. Blivande läkare får ytterst lite nutritionslära och dietisternas medicinkunskaper är för ytliga. Endast ett litet fåtal har, kanske på eget bevåg, skaffat sig den kunskap som krävs för att verkligen förstå kostens betydelse för hälsa och välmående.
Fast somliga läkare och dietister tycker sig uppenbarligen kunna massor om det ändå…
I DI kan jag i dag läsa att Norge tar ur sitt välfyllda beredskapslager av mediciner och skänker propofol till Sverige.
Bristen på propofol har bland annat lett till att sjukhus i Sverige tvingats använda alternativa preparat eller operera patienter med lokalbedövning eller ryggbedövning i stället för att söva dem.
– I Danmark och övriga nordiska länder kommer att vara i kapp Sverige om ett år när det gäller antalet döda, säger en övermodig Johan Giesecke i en artikel i DN.
Men det finns en mycket viktig och stor skillnad mellan Sveriges cyniska förhållningssätt och andra nordiska länder.
VÅRA GRANNLÄNDER KÖPER EN MYCKET VÄRDEFULL OCH VIKTIG TID.
Tiden de köper gör att Danmark, Norge och Finland hinner förbereda sin sjukvård och äldreomsorg.
Våra grannländer hinner förbereda personalen inom vården med nödvändig utbildning om covid-19 och de hinner bygga upp ett beredskapslager av skyddsutrustning som räcker till alla som arbetar inom vården, även inom äldreomsorgen.
De hinner också bygga upp ett beredskapslager av mediciner.
De kan även köpa syrgasmaskiner till äldreboenden, så att gamla människor slipper ligga och dö av syrebrist helt i onödan.
De hinner också lära sina medborgare hur det går att rädda många liv genom att sätta ut farliga mediciner som statiner och genom att ta extra vitamin- och mineraltillskott som C-vitamin, D- vitamin och Zink.
Om våra nordiska grannar genomför detta så kommer de sannolikt att klara sin befolkning och lyckas att hålla ned dödstalen mycket bättre än Sverige. Bristen på propofol har bland annat lett till att sjukhus i Sverige tvingats använda alternativa preparat eller operera patienter med lokalbedövning eller ryggbedövning i stället för att söva dem.
TACK NORGE!
Socialminister Lena Hallengren (S) anser dock inte att Sverige har en sämre beredskap än många andra länder.
”Vi har nu kunnat få en leverans av Norge därför att de, just nu, inte har lika många personer som behöver intensivvård som Sverige har haft”, säger hon till DN.
En kommentar är egentligen överflödig, men Ytterligare ett exempel på hur stora ledningsproblem med tillkortakommanden och förnekelse drabbar den svenska befolkningen hårt.
https://drmalcolmkendrick.org/2020/05/16/food-bank-show-next-episode/
DR MALCOLM KENDRICK
Det är bra att SSOMs pressmeddelande tar hänsyn till de mest nårings negativa motståndarna till näringstillskott, och det är uppenbarligen de läkare, som fått så bristfällig utbildning om näring, men som TROR att de fått lära sig allt som behövs.
Läkar utbildningen innehåller inte mycket kunskap om kostens betydelse för hälsan, utan många läkare verkar uppfatta sin uppgift, att skriva ut recept på läkemedel, medan de kan missa näringens betydelse.
Jag kommer ihåg en kvinna i 40 årsåldern, som berättade att hon gått igenom en massa dyra undersökningar för att hitta något svar på varför hon var så trött. De hade letat efter cancer osv.
Jag frågade hur hennes järn värden var, och hon blev uppenbart förvånad, och svarade med eftertryck. Det kollade de inte! Hon hade haft järnbrist tidigare även om det var några år sedan.
Naturligtvis kan alla göra misstag ibland, men jag undrar om inte bristen på näringskunskap i läkarutbildningen ibland leder till att en del läkare tror, att de kan allt de behöver kunna om kost, för att kunna hjälpa sinna patienter på bästa sätt. T.ex.de läkare som inte tror, att C-vitamin inteckna vara till nytta vid Covid 19 fastän ett antal undersökningar talar för det. Hur kn det komma sig? Jag undrar om det inte är så att deras bristande utbildning om kost och näringens betydelse för hälsan gjort dem vad jag kallar ”näringsnegativa”,för att de undervärderar näringens betydelse för hälsan och att de tror att man inte får några näringsbrister bara de äter vanlig mat..
15 Helge:
Jag misstänker att detta är en viktig anledning till att kostrelaterad ohälsa blivit så oerhört omfattande. Med en felaktig ’karta’ kan man inte helt enkelt inte navigera rätt.
15 Helge
Det lät som en konstig utredning av kvinnan. I nomala fall görs en omfattande lab-utredning vid trötthetsutredning. Där ingår ett fullständigt blodstatus. Där ser man Hb och blodkropparnas utseende. De som har järnbrist brukar ha anemi, dvs lågt Hb och små bleka röda blodkroppar. Då kollar man självklart järnvärdena.
Att ha symtomgivande järnbrist utan att ha järnbristanemi vet jag inte om det förekommer?
3 och 5 Göran Åkesson
Intressanta båda dina kommentarer!
Ser att jag håller måtten bra beträffande både askorbinsyra och D-vitamin, men skulle nog behöva uppdatera de övriga rekommendationerna!
Vad gäller selen sitter jag tydligen fast i den äldre uppfattningen, att selen är lika giftigt som arsenik…och där ska jag bättra mej, eftersom nya rön bl a tydligen bekräftar vikten av selen i enzymer, som reducerar den kroppsegna antioxidanten glutation.
Tiamin däremot är ett vitamin, som intresserar mej speciellt. Förutom dess funktion i de två enzymer du nämner, som medverkar i citronsyracykeln, skulle det vara intressant om du händelsevis har någon reference också till enzymet transketolase, som medverkar i pentosfosfatvägen?? En reaktionsväg, som verkar vara ignorerad av både läkare, dietister och allmänna kostexperter.
Lite oförståeligt, enligt min uppfattning, eftersom utan den reaktionsvägen skulle den energigivande molekylen ATP överhuvudtaget inte existera??