Höga doser av C-vitamin utspritt över dygnet hjälper bäst. Nobelpristagaren Linus Pauling var en förespråkare för C-vitaminintag.
Annika Dahlqvist om LCHF, kost och hälsa
Höga doser av C-vitamin utspritt över dygnet hjälper bäst. Nobelpristagaren Linus Pauling var en förespråkare för C-vitaminintag.
Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.
Jag har varit läkare, specialist i allmänmedicin. Jag bor i Njurunda, Sundsvall. (Tillägg 200617: Våren 2020, när jag hade varit pensionär i flera år, hade det kommit in flera anmälningar mot mig … Läs mer
2024, 2025 öppna datum Vistelse-/Fastedagar på LCHF … Se evenemangen
17 december, 2024 Annika Dahlqvist 12 kommentarer
11 december, 2024 Annika Dahlqvist 5 kommentarer
3 december, 2024 Annika Dahlqvist 11 kommentarer
27 november, 2024 Annika Dahlqvist 13 kommentarer
25 november, 2024 Annika Dahlqvist 19 kommentarer
12 november, 2024 Annika Dahlqvist 3 kommentarer
30 oktober, 2024 Annika Dahlqvist 2 kommentarer
Copyright © 2024 on Genesis Framework · WordPress · Logga in
Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.
Lars Bern nämner ”C-vitaminpulver”. Är det askorbinsyra som då avses eller något annat?
Jag brukar ta något gram askorbinsyra upplöst i vatten då och då men har problem med syran (ont i magen). Då blandar jag med lite bikarbonat. Detta neutraliserar syran i tillräcklig mängd men neutraliseras då även C-vitaminet?
Under 10 år som anhörig i äldreomsorgen till flera äldre, såg jag aldrig att de äldre någonsin fick några vitaminpiller.
Däremot massor av läkemedelspiller!
Jag minns en anhörig som bad personalen/läkaren att den gamla mamman kunde få hjälp med ett vitaminpiller på sitt rum! Men tji…det gick inte för sig!
Det var vanligt att det blev mat kvar på tallriken såväl vid lunch som till middag!
Hallå dietister som näringsberäknar.
Kroppen ”rånas” på vitaminer och mineraler!
Det skrivs ut alldeles för många mediciner, under för lång tid och utan korrekta utvärderingar, dosjusteringar/avslut. . Inte sällan handlar det om något som skall ”förebyggas”. Det man sällan tänker på är att dessa mediciner också ”rånar” kroppen på vitaminer och mineraler
Vill Du lära Dig mer om det rekommenderas Suzy Cohens bok – Drug Muggers
https://www.adlibris.com/se/bok/drug-muggers-9781605294162
Sjukvården är kriminaliserad av läkemedelsindustrin!
Fantastiskt – vilka bra tips!
Detta gäller det att sprida. ”Död” åt läkemedelsindustrins profithunger och läkares ignorans/okunskap på bekostnad av människors hälsa!
Tack för detta Annika!
I årsboken Jägaren, (1997-1998), berättas om, hur tre ryssar överlevde i 6 år och 3 månader på en ö i ögruppen Edgeöya, Österbottniska om Svalbard.Genom att äta rått kött, dricka blod, och ta vara på skörbjuggsört, klarade de livhanken, och befanns vara friska och starka, när de till slut upptäcktes av besättningen på ett skepp, som sedan ankrade i Archangelsk.
Det var från början en besättning på 14 man, som ingick i en rysk val-och sälfångstflotta. Fartyget skulle gå till Svalbard, men tyvärr kom det ur kurs och blev instängt av is. Fyra män, varav en var skepparen, tog sig iland, på en öde ö, för att inspektera ön. Sedan då de skulle återvända till fartyget, var det borta, ingen kunde veta, vad som hänt.
Det är spännande läsning om hur de klarade sig. Det enda som växte där, var mossa, och som tur var, skörbjuggsört. Bl.a. hann de under vistelsen där, döda 250 vildrenar. De var tvungna att döda isbjörnar med vapen de själva tillverkat, eftersom björnarna hotade dem. Björnarna åt de upp. Fjällrävar åt de också, och fåglar.
De var alltså fyra från början, och det var skepparen som visste hur viktigt det är att få i sig c-vitamin. Därför rådde han dem att att äta fryst, rått kött, och dricka varmt blod. Men en av dem klarade inte av att dricka det varma blodet, och det var han som blev sjuk och svag. Han klarade sig ändå nästan 6 år, och sköttes av sin kamrater sista tiden.
Det här hände 1743-1749, då visste man vad skörbjugg kan leda till.
Så här står det i Wikipedia om skörbjugg:
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Skörbjugg
Populär historia: skörbjugg
https://popularhistoria.se/vardagsliv/hygien-halsa/c-vitaminer-gav-brittiskt-sjoherravalde
Lite OT kanske men
Amundsen insåg att för den vite mannen på upptäcktsfärd gällde det att lära
av dem som redan funnits på plats sedan länge. Bretgnaren Jaques Cartier (på keltiska Jakez Karter)
gav besättningen dekokt av Thuja med synbar framgång – lärt av indianerna.. Amundsen till SyPolen använde hundar, som ”de primitiva” innuiterna. Hans medtävlare Scott från England, som var ”an officer and a gentleman” använde hästar och motorfordon.. Han nådde Sydpolen – efter – Amundsen, men han kom aldrig tillbaka. (om jag minns rätt skidade bägge den sista distansen från baslägret)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Jacques_Cartier#/media/File:Dauphin_Map_of_Canada_-_circa_1543_-_Project_Gutenberg_etext_20110.jpg
Cartier namngav efter indianstam: Canada.
Visdomsord; lär av dem som varit där förut.
C-vitamin får du i dig via iinälvsmat. Äter du dessutom lever från ungnöt rå så får du i dig mycket C-vit.
http://4health.se/klara-sig-utan-gronsaker-fakir-det-har-behover-du-ata
6 Eva Wahlbeck
Interessant historia. Man blir överraskad av att de åt isbjörn. Det anses ohälsosamt, framför allt levern. Man får för mycket A-vitamin.
https://animals.howstuffworks.com/mammals/eat-polar-bear-liver.htm
Arvid #8
Tack för intressant länk till Populär Historia om c-vitamin.
Det mest intressanta och förvånansvärda i den artikeln är nog hur svårt det har varit att få människor att inse en redan bevisad bot på en dödlig farsot och framför allt hur viktigt det varit att etablissemanget ändrar uppfattning och inför tvingande regler för att man ska komma till rätta med allvarliga hälsoproblem.
Vi ser ju samma sak med LCHF idag. Vi vet att folk blir friska, men också hur svårt det är för både folk och vårt etablissemang att ta till sig dessa uppenbara fakta om kost och hälsa trots att de med egna ögon kan se vad som händer när man anammar LCHF.
> Jala
vad jag kan se ger vanlig leverpastej också mycket, av mycket, dock 0 av C.
https://livsmedelsinfo.nu/livsmedel/n%C3%A4ringsv%C3%A4rde-leverpastej-skivbar-fett-2625.html
Har du Jala ref till upgiften om C i rå lever ?
Mkt intressant !
Min favvo till C är ångkokt broccoli m mkt smör o salt.
12 Göran Sjöberg: ”…hur svårt det har varit att få människor att inse en redan bevisad bot…”
Brittiska marinen har i alla tider varit skeptisk mot ny kunskap som presenterats av vetenskapare eller kunnat iakttas hos s.k. naturfolk. På expeditioner till nordvästpassagen medförde man tält, i vilka man frös ihjäl samtidigt som man skrattade åt hur bekvämt eskimåerna hade i sina snökulor. Man bekämpade kylan med ylletröjor, som drog till sig fukt och förvandlades till ispansar, eftersom man inte kunde tänka sig att ta fasta på eskimåernas effektiva pälsar med håret inåt. Att pröva lokalbefolkningens valrosskött var inte att tänka på.
Handelsflottan var mera öppen. Cook fyllde sina lastrum med surkål och rundade planeten utan att någon avled av skörbjugg. En ingående skildring finns i David E. Harvie: ”Limeys, the Conquest of Scurvy” (2002). Där citeras ett lustigt råd från 1639, alltså långt före Lind:
”…where you can have it a good bath ofthe blood of beasts, either cows,horses, asses, goats or sheeps blood is exceeding good, namely, to put the legges of the patient, yeah and his body too into the tub … and the blood kept warm.”
Det gäller som sagt att få ut sanningen till folk.
Detta slog mig idag när jag nu på morgonen talade med muraren som ska hjälpa oss installera en braskamin. Han är diabetiker och berättade att han höll sin sjukdom i schack med hjälp av LCHF.
Den insikten hade han fått efter att ha lyssnat på en debatt där Annika berättat om framgångarna med sina patienter medan motparten (vem det nu kan ha varit) från det medicinska etablissemanget förnekade fördelarna.
Något hände tydligen med stavningen igår då jag skrev om ryssarna som överlevde över 6 år,… Det ska stå:”… ögruppen Edgeöya, öster om Svalbard”. Jag hann inte skriva allt, så här kommer litet till.
Det hade också säkert stor betydelse att det fanns ett timmerhus på ön, som byggts av några andra, som tidigare övervintrat där, och det hade skepparen hört om. De fann huset, två kilometer från stranden. De klarade av bränslefrågan, genom att ta vara på drivved längs stränderna.
Jag vill tillägga, angående om att de åt isbjörnskött, det står att de dödade sammanlagt ett tiotal björnar. Köttet smakade som biffkött, därför vet man ju inte, ifall de alls åt lever. Dessutom hade de tagit med sig elddon från skeppet, (då man gick iland för att ”inspektera”), så man kan tänka sig att de inte åt allt kött som rått. Var det ändå tack vare att de åt små bitar fryst, rått kött, och blodet, som de överlevde?
Hur mycket c-vitamin finns det i rått kött? Är det någon som vet?
En ”rolig” sak, då de kom iland, hade de med sig ca. 1000 kg renfett(?). Dessutom en mängd olika hudar och skinn….Och till slut, de hade svårt att vänja sig med att äta bröd, och var inte så förtjusta i alkohol. Så kan det gå!
Eva, isbjörn nämns inte i beskrivningar av traditionell kost i arktis. De handlar om lax , ”arktisk röding”, valross, säl och även caribou vildren för de grupper som inte bodde vid kusten. Dåliga år tvingades de äta av sina hundar, då dog fler än vanligt, eftersom de inte fick nog med fett. (Som ledande auktoriteter hänvisas till böcker av Hugh Brody och Farley Mowat.)
Viljamur Stefansson nämnde inte heller isbjörn såvitt vi minns. Uppgiften att isbjörn skulle vara ohälsosam härrör från Frithiof Nansen, som ju överlevde under likartade omständigheter som dina ryssar. Jag vore faktiskt intresserad att höra mera om detta – ett av de få tillfällen när jag beklagar att jag aldrig lärde mig läsa ryska.
Vart tar C-vit vägen ?
Glädjande att vi är flera som tycker att näring kommer bäst i mat. Här recept på leverpastej:
https://www.ica.se/buffe/recept/grov-leverpastej-492969/
225 g lever (helst av kalv)
75 g späck
325 g fläskfärs
1 rödlök
smör till stekning
1 tsk mejram
1 tsk timjan
50 g ansjovis
1 1/2 dl vetemjöl
2 ägg
2 msk ljus sirap
4 dl vispgrädde
1 tsk salt
1 krm vitpeppar
grovt snabbräknat: 25 % av ingående råvara är lever som håller enl Jalas ref 31 mg/100 g rå lever.
Med spädning 4 ggr blir det 7,5 mg C per 100 g leverpastej.
Men enligt MatKalkyl innehåller leverpastej 0 = noll g C-vit.
Har sett nånstans att paté innehåller 2 mg.
How come ?
”both domestic and industrial processing of vegetables into products such as juices, soups, and purees. … processing crushed broccoli in a temperature range of 30 to 60 degrees C could result in the conversion of l-ascorbic acid to dehydroascorbic (DHAA), a very important reaction in regard to vitamin C degradation because DHAA could be easily converted to other compounds that do not have the biological activity of vitamin C.
(https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20546391)
Jala tycks ha har rätt om rå lever. Pastej ger inget C.
.
Enligt Fineli innehåller kokt broccoli en betydande mängd c-vitamin. Beror det på hur man kokar? (I vatten som värms långsamt tillsammans med broccolin eller om broccolin hamnar direkt i kokande vatten, eller ånga, koktid, etc.)
https://fineli.fi/fineli/sv/elintarvikkeet?component=2270&sortByColumn=component&sortOrder=desc&offset=0
Svenska Broccoli-Akademien finns! Jag är den ende medlemmen, någon vill ansluta?. Broccoli kan ätas rå eller eller några milda grader av ångkokt. Stjälkbitar på kastrullbottnen två cm kokvatten och kronan ovanpå dem i ånga upp till ca 10 min. Massor med smör samt salt.
Stjälkbitarna efteråt som tuggummi tills de kan sväljas: tandmotion och långsamma kolhydrater. Kokspadet i kylskåp över natten. sunda Morgonsupen.
Risk: tillvänjning och beroende
Precis som man kan göra blomkålsmos går det att göra broccolimos. En centimeter vispgrädde plus havssalt i kastrullen, koka en kvart eller så tills rå broccoli är mosbar (kortare tid för fryst). Man kan även riva i lite ost efter en stund när moset svalnat en aning (om man vill ha färre trådar från osten).
”Inuiter överlevde på tarmar och magar
Inuiter på Grönland överlevde trots att de inte åt frukt och grönt.
De skaffade sig det livsviktiga vitaminet genom att äta inälvor, till exempel renmagar och riptarmar.
Nästan alla djurarter lagrar C-vitamin i magen och tarmarna, så inuiterna hade en outtömlig källa till vitaminet.”
Från Illustrerad vetenskap
@ 22
Du har så rätt Helge.
P4 SR… Karlavagnen…21.40
Dietdjungeln….Är du LCHF-are?
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1237945?programid=3117
Har någon i sällskapet en idé om i vad mån även lepra kan vara en metabol sjukdom, framför allt genom brist på C-vitamin?
Det var väl William McNeil som först framförde möjligheten (”Plagues and Peoples”, 1976) och han har såvittt vi funnit inte blivit motsagd. Den bibliska synen på detta lever dessvärre kvar i allsköns folklore, men nutida vetenskapare är överens om att den inte alls är så smittsam som man föreställde sig i många hundra år. Alla ”leprosarier” är nedlagda sedan ett halvsekel, eftersom patienterna faktiskt inte behöver isoleras.
Bakterien blev identifierad på 1870-talet, men vi har ännu inte erbjudits en slutgiltig beskrivning av hur smittan sprids. Och den är fortfarande en förfärlig farsot i en rad länder i Afrika och Asien, mest i trakter med otillfredsställande eller ensidig kost. Vilket också var fallet när den grasserade i Europa.
Skillnaden vore att skörbjugg slår till ganska snabbt, medan lepra har en inkubationstid på flera år.