Mjölk och mjölkprodukter är väldigt mycket beforskat. Ändå finns inga entydiga resultat. Forskarna vid Harvard är sedan länge inställda på att mejerier och animalisk mat är negativt för hälsan. Om detta beror på ideologi, lobbyism eller korruption får vara osagt.
Så vitt jag vet finns inga seriösa jämförande studier som visar att mjölkprodukter är negativa för hälsan.
Jag tycker att vuxna människor ska undvika laktosinnehållande produkter (oftast drickmjölk), pga högt sockerinnehåll. Jag tycker att barn ska få dricka mjölk, eftersom alternativet ofta är läsk eller juice, vilket är mycket sämre i sockerhänseende. Om barnen accepterar kranvatten är det ok. Det finns inga belägg för att fullfet drickmjölk är onyttig för barn, snarare tvärtom.
Enstaka ostskivor ingår i en smaklig mathållning, och det finns inga vetenskapliga belägg för att avråda från det. Smör är nästan oersättlig i en nyttig fettliberal kost.
På den utmärkta siten om fett, som länkades i annan tråd på denna blogg: https://www.truthaboutabs.com/truth-about-saturated-fat.html
talas om skadan som sker på mjölk, när det gäller det hälsomässiga, vid homogenisering och pastörisering.
Jag har fått mig till del via tidigare lästa texter om högnyttan av ohomogeniserad, opastöriserad mjölk.
Vet dock, att vissa får högt blodsocker av mjölk.
Kanske många tål syrad mjölk bättre. Då har mycket av sockret metaboliserats bort av de förjäsande organismerna.
Jag rekommenderar återigen läsning av den ovanstående länkens text om fetter.
Den är lång, men läsningen är mödan värd.
Forskningen är förstås gjord på mjölkprodukter från megastora djur-fabriker, med 1000-tals djur, vars ynkliga leverne och därav undermåliga produkter inte kan jämföras med ekologiska sådana!
Gräsbetat ska det ju va’!
Jag är allergisk mot mjölk, mjölkproteinet alltså, och äter eller dricker inget som innehåller mjölk eller mjölkprodukter. Det har jag förstått i ca tio år, och jag är pensionär nu.
Jag har på senare tid förstått att jag egentligen aldrig tålt mjölk, med tanke på hur dålig jag alltid varit i magen.
När jag var barn köpte vi en period mjölk från en granne, som hade 10-12 kor. Den var opastöriserad och ohomogeniserad., fet och fin. Korna gick ute och åt gräs så mycket som möjligt.
Jag var inte alls bättre i magen de åren än annars, så är man känslig, så hjälper inte sådan mjölk.
3 Lisabet
Ja de som inte tål mjölkprotein tål förstås inte mjölkprodukter.
Men idag finns ju så mycket olika mjölkprodukter som är laktosfria . Hur ser man på detta? Är det bra eller dåligt?
En av mina söner var protein allergiker redan som nyfödd….mjölk och ägg. Eftersom jag så tidigt förstod att något med maten inte stämde och en bra barnläkare rekommenderade på strikt diet från dessa prod under 3 års tid så försvann detta med proteinallergi och vi kunde åter föra in det i kosten.
Om det är nåt som jag känner är bra för mig så är det ost.
5 Maritta Sundin
I laktosfria mjölkprodukter har laktosen brutits ner till glukos och galaktos. De innehåller alltså (nästan) lika mycket socker, men i en annan form. En del av laktosen är borttagen i processen.
XMargareta: ”…den utmärkta siten om fett…”
Ja, den borde översättas och sändas till Livsmedelsverket, där man tycks finna det obekvämt att behöva läsa dokumentation på andra språk än svenska.
Men vad nu beträffar just mejeriprodukter, så är det viktigt att skilja mellan pastöriserat och opastöriserat, eftersom värmebehandlingen sägs ta död på diverse enzymer som vär värdefulla för matsmältningen. Jag bad min osthandlare i grannbyn att hålla isär typerna på disken, vilket han strax nappade på (däremot ingen stormarknad i grannskapet).
De som har magbesvär med ost bör alltså beakta om det kan handla om ost på pastöriserad mjölk. Han/hon kanske skulle klara sig prima med opastöriserat, men sådan ost kan vara svår att spåra upp i Sverige tack vare politiska manipulationer för 10-12 år sedan (Åke Bruce). I princip skall den dock finnas tillgänglig tack vare EU-domstolen.
Vår auiktoritet här har varit Ron Schmid: ”The Untold Story iof Milk” (New Trends Publishing 2007). Den har man väl inte läst vid Harvard.
I alla välsorterade delikatessdiskar jag springer på har de god koll på vilka ostar som är opastöriserade, det brukar finns uppskrivet på en lapp så det är bara att fråga. Opastöriserad mjölk däremot måste man köpa direkt hos bonden, som måste vara registrerad för att få sälja mjölken lagligt.
Efter homeopatisk behandling, som läkte min Läckande Tarm (Leaky Gut) tål jag både mjölkprodukter och ägg – ekologiska förstås.
Mayne, när vi grävde i denna fråga i tideras begynnelse hade man i Wales en mera liberal inställning till opastöriserad mjölk än i England. I Skottland var det tvärstopp. Är det fortfarande så, och varför? Rent allmänt tycks inställningen i Europa vara mera avog ju längre norrut man kommer.
I Frankrike var opastöriserat en uppmärksammad artikel på den stora lantbruksutställningen i Paris i februari varje år. I Schweiz fanns den med speciella etiketter. Och i Österrike faktiskt som bulkvara från tank i hälsokostbutiker – ett förbluffande system med tanke på de sanitära krav som sådan mjölk anses ställa. Är listerios vanligare i Österrike än på andra håll måntro?
Och i angränsande Slovenien finns den i speciella automater!
https://www.takepart.com/article/2014/02/06/drinking-raw-milk-slovenia
Om man är insulinresistent eller är i riskzonen för det kanske man bör ta det lite lugnt med både vanliga och fermenterade mjölkprodukter. De höjer enligt en tabell hos Martina Johansson insulinet i stort sett lika mycket som vitt bröd trots att inte blodsockret höjs nämnvärt.
https://martinajohansson.se/fimpa-mejerierna/