Gå på hälsoundersökning och förläng livet

30 april, 2018 av Annika Dahlqvist 15 kommentarer

SVT.se.

Är det någon som har sett kurvor på hur många friska år som har förlängts i Västerbotten, jämfört med landsting som inte har dessa undersökningar?

Relaterade

Arkiverad under: Blogginlägg

Comments

1

sten bjorsell säger

30 april, 2018 kl. 18:20

Eftersom en hel del läkare kan vara duktigare på att följa officiella rekommendationer än att tänka själva kan det bli tvärtom! Enligt Mercola ökade bl.a. cancer med aggressiv behandling av blodtryck, vilket skall ställas mot nya rekommendationer från USA om att börja behandling vid lägre blodtryck än tidigare. Sverige en vasallstat eller tänks det även på ”högre ort” i Sverige, eller är det EU som styr även i detta avseende nu?

Det är inte första gången aggresiv medicinering har minskat patientöverlevnad.
https://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2017/12/20/blood-pressure-treatment.aspx
2

lensof säger

30 april, 2018 kl. 20:01

Tror inte ett ögonblick på att det är bra för hälsan att besöka en vårdcentral mer än absolut nödvändigt. Var gång jag varit där så har man velat sätta in olika mediciner, mediciner jag inte frågat efter och inte heller anser mig behöva.

Exempel.

Blodtryckssänkande medel trots att mitt blodtryck normalt är bra, för min ålder mycket bra. Att jag är en person med starka känslor vilket visar sig på mitt blodtryck tar man inte hänsyn till. De tycker alltså att jag ska medicinera för att jag hade högt blodtryck en kvart efter jag fick en cancerdiagnos! Sant. Frågan är då vem som är normal och frisk, jag tycker faktiskt min reaktion var frisk.

På grund av smärta vill jag ibland ha mycket svaga insomningtabletter i mycket begränsad mängd. Detta får läkaren att tycka att jag ska ta medicin mot depression dagligen. Att jag inte är deprimerad utan lever, äter, tränar och mår gott var inget argument. Tror han får provision.

Numera undviker jag vårdcentraler, sjukhus, uppföljningar av alla slag. Söker endast läkare när jag är i akut behov av det.

Tror alltså inte på några kurvor hur goda de än verkar. Tror det är dold agenda bakom. Sen kan det finnas en speciell åkomma man i Västerbotten har fokuserat på som gett resultat. Men hur ofta får vi veta sanningen?
3

jala säger

30 april, 2018 kl. 20:06

Sanningen får vi aldrig reda på.
4

Håkan säger

1 maj, 2018 kl. 17:13

2900 extra friska levnadsår låter mycket, men utslaget på alla de 269 000 personer som bor i Västerbotten blir det i medeltal knappt fyra dagar per person.
5

Hans Nilsson säger

1 maj, 2018 kl. 17:17

#1 Hur ser Annika och övriga på konventionell blodtrycksmätning jämfört med att mäta förhållandet mellan midjemått/höftmått enligt sten bjorsells länk från Mercola?
6

Bokmal säger

1 maj, 2018 kl. 18:24

OPPORTUNISTISK SCREENING

Det är det fulaste ordet jag vet.
Varför skall tid/pengar gå till sökande/behandlande av ”riskfaktorer” när de kan användas till så mycket annat som är viktigare?

I Läkemedelsverkets publikation, ”Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel – behandlingsrekommendation”, kan man läsa nedanstående rader på sidan 2.
(Information från Läkemedelsverket 5:2014)

Hur kan man nå ut med opportunistisk screening?
De flesta medelålders personer uppsöker hälso- och sjukvården åtminstone någon gång under en tvåårsperiod. Det finns då möjlighet att uppmärksamma ökad risk för hjärtkärlsjukdom och erbjuda en utvärdering av riskfaktorer med utgångspunkt från anamnes (till exempel rökning, låg fysisk aktivitet, social belastning och psykosocial stress, tidig menopaus, erektil dysfunktion, diabetes, njursjukdom, kronisk inflammatorisk sjukdom, psykossjukdom, obstruktiv sömnapné eller ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom eller diabetes), statusfynd (till exempel bukfetma, förhöjt blodtryck) eller laboratoriefynd (till exempel förhöjda lipidvärden, mikroalbuminuri eller förhöjda blodglukosvärden). Observera att patienter som redan har drabbats av angina, hjärtinfarkt, TIA/stroke, perifer kärlsjukdom eller svår kronisk njursjukdom har en mycket hög kardiovaskulär risk. Dessa patienter ska handläggas enligt de riktlinjer som har utarbetats för dessa tillstånd.

——-
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Att_forebygga_aterosklerotisk_hjart-karlsjukdom_med%20_lakemedel_behandlingsrekommendation.pdf
7

Bokmal säger

1 maj, 2018 kl. 18:50

För något år sedam behövde jag röntga mitt knä. Jag hade bytt hälsocentral och det var en läkare som jag aldrig hade träffat – en kvinna. Tänkte att det var bäst att ”stämma i bäcken” så jag sa – jag kanske är en ovanlig patient. Jag vill varken ta blodtryck eller kolesterolvärde. Så tog jag upp en bok ur min väska – Alan Cassels – Seeking Sickness – om olika typer av screening. Hon tackade för tipset, undersökte mitt knä och skrev remiss. Jag tror vi båda var nöjda.

Jag tror att vi själva måste sätta gränser. Det har amerikanska Barbara Ehrenreich också kommit fram till. Hoppas att fler följer efter.

https://lithub.com/barbara-ehrenreich-why-im-giving-up-on-preventative-care/

https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2018/apr/07/barbara-ehrenreich-natural-causes-book-old-enough-to-die
8

Annika Dahlqvist säger

1 maj, 2018 kl. 20:24

4 Håkan
Och hu är jämförelsen med andra landsting med eller utan hälsoundersökningar?
I Västernorrland var politikerna helt lyriska över Västerbottens hälsoundersökningar. Därför skulle vi, förutom att ha dessa regelbundna kontroller, fråga varje patient om dess livstilsvanor. Vårdcentralen fick en stor andel av sin ekonomiska ersättning från landstinget för dessa livsstilsundersökningar. Det tar en avsevärd tid, som måste tas från övrig vård. Jag ställer mig tvivlande till värdet av dessa läkarinsatser. Man behöver inte läkarutbildning för att fråga dessa frågor.
9

Annika Dahlqvist säger

1 maj, 2018 kl. 20:30

5 Hans Nilsson
Jag tycker nog att man både kan mäta blodtrycket och midjemåttet nu och då. Det är ju något som den intresserade personen kan göra själv i hemmet.
Om blodtrycket stiger högt kan man söka läkare. Förstahandsbehandlingen mot både högt blodtryck och stort midjemått bör vara LCHF.
Om midjemåttet ökar märker man förresten bäst på att kläderna blir för trånga.
10

Håkan säger

2 maj, 2018 kl. 07:37

#8 Annika

Någon jämförelse med andra landsting får vi inte se. Med min uträkning av de fyra dagarna ville jag bara visa att resultatet är trivialt, trots att det beskrevs som en fantastisk success i artikeln.

Ha det gott.
11

Annika Dahlqvist säger

2 maj, 2018 kl. 09:17

11 Håkan
Jag har inte aktivt letat efter siffror på detta, men jag tror att jag för flera år sedan såg uppgifter om att Västerbotten tidigare hade många hjärtinfarkter och hög hjärtdöd, men att det på senare år hade blivit mera likadant som i övriga Sverige. Det kan ju vara många orsaker till det, och det finns ju inget säkert bevis på att just VHU och Norsjöprojektet spelar roll i upphämtningen.
I Norsjöprojektet varnar man för mättat fett, och företrädarna där anser att LCHF är det farligaste som finns.
12

Hans Nilsson säger

2 maj, 2018 kl. 15:32

# 9 Fast det intressanta och för mig nya, var påståendet (om jag förstått rätt) att forskning visar att förhållandet midja/höft indikerar risk för fetmarelaterade hypertoni. Kan det vara så?
13

Effie säger

2 maj, 2018 kl. 16:32

Ja, om man ska göra livsstilsundersökningar, så gäller det ju att utforma dem rätt. Jag fick svara på lite frågor (skriftligt) för några år sedan. Den enda frågan jag minns var ”äter du för mycket fett?”. Nej, det gör jag inte. Tycker jag. Vad de skulle tycka vet jag inte, fast jag har mina aningar.

Midja/höft-förhållandet är väl en känd hälsoindikator. 0,8 för kvinnor och 1.0 för män. Eller är det något nytt? jag har inte kollat länken.
14

Annika Dahlqvist säger

2 maj, 2018 kl. 17:05

12 Hans Nilsson
Om midjemåttet är stort i förhållande till höftmåttet, så tyder det förstås på en skadlig bukfetma.
Boten mot det är som vanligt LCHF-kost.
15

Hans Nilsson säger

3 maj, 2018 kl. 05:15

# 13, 14 Ursäkta att jag tjatar. Nej, faran med bukfetma är inget nytt. Det nya (för mig) var uppgiften att midjemåttet (smalaste stället, strax över naveln) i förhållande till höftmåttet (bredaste stället) säger något om risk för hypertoni. Enligt länken är den övre gränsen för män 0.95, och för kvinnor 0,86.

Det är bra med breda höfter… eftersom detta mått ”kompenserar” stor midja? Obs, jag har jag inga invändningar mot den föreslagna boten – LCHF, oavsett riktigheten i länken (# 1) eller min egen slutsats.