Vegetabilisk mat innehåller ofta mer kadmium

Comments

1. 1
   sten bjorsell säger

   24 april, 2018 kl. 10:31

   Typiskt Aftonbladet. Debattartikel utan kommentarsfält. Resten av MSM lika livrädda!
   En källa av kadmium är cigarettpapper. Men vi röker mindre och får i oss mer kadmimum, alltså nåt annat. Den stora källan är nog som artikeln påpeker, växter. Men hur?
   Men inte alla växter, anledningen till att kadmium ökar?
   Bruten fosfat som ingår i konstgödsel, NPK (Kväve, Fosfor och Kalium) innehåller kadmium.
   Och vi använder mer och mer NPK, då avkastningen med NPK minskar år från år om vi inte ökar NPK!
   Så här ligger nog svaret. Dessutom får vi i oss en hel del kadmium genom att biffkorna matas med spannmål som slutgödning idag, och dagens dvärgvete är framtaget just för att tåla extra mycket NPK utan att kollapsa. ”Hemligheten” i den gröna revolutionen som fick Nobelpris!

   Med riktikg biologisk odling – helt utan konstgödsel – återgår växtligheten gradvis till att skaffa sin fosfor direkt från jord och berg. Första två åren kan avkastningen i kg bli mindre, men sedan blir den högre, utan NPK kostnad och utan gifter som b.l.a. kadmium. Den biologiska gödseln kan långsiktigt bestå av plogfritt kombinerat med täckväxter som grönskar på olika årstider varav en del alltid återgår till jorden, men kan rivstartas med bl.a. gödsel och flis. Med fleråriga växter gynnas mykorrhiza som inte bara hjälper till att hämta fosfor från berggrunden utan även levererar alla andra metaller som växterna ”beställer” ifrån underjordsekonomin. Om vi lämnar dom ifred utan ”u-hjälp”, som NPK närmast kan liknas vid, att döma av de katastrofala långtidseffekterna:
   Så snart vi ”matar” med NPK avtar aktiviteten i underjorsekonomin, rotsystem blir mindre och växterna blir gärna kaloririka men ”tomma skal”, som klart syns i statistik av minskning av nyttiga mineraler i vår mat även sedan 1940-talet, samtdigt som vatten- och näringshållning i matjorden minskar, och kvarvarande jord oftare spolas bort vid regnväder då även glomalinbildningen avstannar p.g.a. NPK. Det som många agronomer fortfarande tror är en skänk från ovan verkar kunna stjälpa hela lass, förutom att förgifta oss med ”sidoeffekter”, som vi blivit så vana vid från läkemedel.
2. 2
   olle holmqvist säger

   24 april, 2018 kl. 11:39

   https://ars.els-cdn.com/content/image/1-s2.0-S095937800800099X-gr1.jpg

   sten #1
   ”Med riktikg biologisk odling – helt utan konstgödsel – återgår växtligheten gradvis till att skaffa sin fosfor direkt från jord och berg.”

   ägna några minuter åt grafen. begrunda den enorma ökningen av ”rock phosphate” = gruvat, uppgrävd fosfor. mest från VästSahara, därav dess roll i världspolitiken.

   Kan du Sten, visa några beräkningar över hur det enorma förbrukandet av fosfor ska kunna ersättas av
   ”växtligheten gradvis till att skaffa sin fosfor direkt från jord och berg.”

   Man må ju hoppas att det sant !
3. 3
   XMargareta säger

   24 april, 2018 kl. 12:58

   I artikeln menas, att naturbeteskött är det mest klimatbelastande köttet.
   Är det verkligen sant?

   Kan det verkligen vara det, när avgånget metan har en kort livslängd och att det kan bli en korttidscirkulering av klimatgaser till ett (eventuellt?) nollsummespel,
   med beaktande av att det betade gräset/annan växtlighet tar upp koldioxiden, som ju bildas av den kortlivade metangasen?
   Och när gräsbete binder kol i jorden och när man till stor del slipper växthusgasskapande odling av kraftfoder med konstgödsling och onödiga transporter och när man kan använda naturgödsel från betande kreatur?

   OSV? Ja det är mina frågor.
4. 4
   RS säger

   24 april, 2018 kl. 13:28

   Statsbetald aktivism mot kött
   https://www.barometern.se/ledare/varfor-betalar-staten-den-kottfria-mandagen/
5. 5
   Rolf Löfgren säger

   24 april, 2018 kl. 13:40

   Den främsta källan till kadmium i grödor är avlopps-slam. Den har ökat markant sedan slam-spridning återupptogs för ett antal år sedan.
   http://www.renakerrenmat.se/

   Idisslare, nöt, får osv, är de främsta naturvårdarna, vi har. Genom bete med stora flockar som får beta intensivt men kort tid på visst område. Leder till en regenerering av marken med stark kol-inbyggnad i humus. Alan Savory har forskat och förordar denna form av djurhållning.
6. 6
   Sven Erik Nordin säger

   24 april, 2018 kl. 15:33

   Aftonbladet ägnar sig som vanligt inte åt källforskning! Det är säljande rubriker som räknas. Sanningshalten i det skrivna är oväsentlig!
7. 7
   sten bjorsell säger

   25 april, 2018 kl. 00:13

   2 Olle
   ” phosphate-solubilizing bacteria that colonize mycorrhizal fungi form partnerships to scavenge nutrients from minerals. With their yards and yards of hyphae, fungi absorb nutrients and transport them over long distances to plants—in exchange for carbon-rich exudates from plant roots.”
   (Från ”Growing a Revolution”, Montgomery.)

   Fosfat m.m som mykorrhizan kan lösa ur jord och bergarter pumpas i fungustrådar direkt till växterna.
   Men fosfat i konstgödsel är vattenlösligt vilket medför att en stor del av det försvinner med regn.
   Vet inte hur mycket man tillsätter som försvinner, men uppskattningar på 50% är inte ovanliga.

   Men om som du menar inte ens brutet fosfat och fosfor bunden i berg och sten under matjorden inte räcker för jordbrukets behov är det mycket snart dags att röra oss mot en betydligt effektivare använding än idag!

   Det innebär mer biologisk odling i samarbete med underjordslivet så att bakterierna och mykorrhiza kan leverara allt direkt till plantorna vid behov, som ostört sker naturligt, så att inget kan rinna bort med regnvattnet. Det rör sig då om en potentiell fyrdubbling av tiden tills det tar slut!
   forts…
8. 8
   olle holmqvist säger

   25 april, 2018 kl. 01:19

   Att – jordbakterier i samarbete mykorhizzagör en massa nytta är känt – sedan länge.Den stora frågan är kvantiteten i flödena. Kan dessa processer = tillförsel från stallgödsel + nymineraliserat från naturlig och tillförd grovmalen ”sten” (som ekologiskt tillåter) – kompensera för den mängd som förs bort vid skörd.
   Om vi hade ett system där skörd . inte – fvb humanföda – fvb ut i toa och till recpient, utan istället -all – skörd, skulle återföras och bli gris- och kofoder,, inte ens då skulle förluster kunna undvikas.

   Det viktiga att ha kläm på storleken, mängden P som förs till och sedan bort vid skörd.

   https://balticeye.org/globalassets/fokusomraden/overgodning/godselpbsve.png

   Som synes tillförs P med foder till husdjuren fvb gödsel samt med importgödning.
   /tillförsel via vittring anses så liten att den inte är markerad men förekommer. Det är den som under geologisk tid byggt upp marken.

   Kan du återge hur Montgomery visar att balans kan uppnås mellan input och output Pilen åt höger)?
   Alltså nagorlunda precist skattning av volymer=storlekar=mängder ?

   (export o import i bilden betyder i förh till bondens mark. dvs man antar att bonden själv inte konsumerar ngt eget)
9. 9
   sten bjorsell säger

   25 april, 2018 kl. 01:44

   fortsättning på svar till Olle, 2.
   När fosforn i gruvorna Olle nämner tar slut uppskattas det att den fosfor som redan finns i olöslig form för växterna direkt i jorden räcker i ca 100 år, och den blir tillgänglig så snart odlingen växlas till biologisk, utan konstgödsel, så att byteshandeln i underjorden, som inhiberas av konstgödsel, kommer igång igen.

   Men världens vanligaste berg är basalt, vilken innehåller alla mineraler som behövs: P, K, Ca, Mg, Mn, Fe, Na, Ti, Al och Si, och mykorrhizza löser ut dessa, inklusive P utan problem. Inte tillräckligt hög koncentration för industriell utvinning men växterna kan göra det efter behov med hjälp av mykorrhizza.

   Så om det inte blir tillräckligt med fosfor direkt under en odling, eller berg ej tillräckligt uppsprucket kan upptag enkelt multipliceras genom att t.ex. endast 10% av varje kvadratkilometer odlas, så att mykorrhizan täcker ett 10 ggr större upptagningsområde för att klara av att leverera de mineraler som beställs.
   För att få ett begrepp av hur omfattande mykorrhiza kan vara tror man sig ha funnit världens största levande organism i Washington State i USA . Den mykorrhizzan sträcker sig över ca 900 hektar eller 9 kvadratkilometer! Nätverk med dubbelriktade trådar som transporterar både mineraler/kemikalier och någon slags dokumentation, vars form vi inte ännu känner till! Och hur djupt ned i berggrunden är okänt! Otroligt! En länk till mineralutvinning från basalt, av mykorrhizza.
   https://pdfs.semanticscholar.org/6066/a915e327aaa80177202d90bc6ed3fec67d56.pdf

   Som avslutning kan nämnas att det kinesiska jordbruket fungerade i vad vi vet åtminstone 4000 år utan de jordförstörande katastrofer som skedde i bl.a. mellanöstern, Grekland och Italien. Romarrikets expansion lär vara en följd av att avkastningen på jordarna sjönk kraftigt efter några hundra års odling och därför blev införlivning av nytt land drivkraften bakom expansionen, framtvingat av befolkningstillväxt och aningslöst jordbruk utan återvinning, ofta på snabberoderande sluttningar.
   Ett enda hällregn kan ofta spola bort den rika jord som lösgjorts då skogen först huggits ned följt av några års plogbruk. Jord som tagit 1000+ år att bygga upp.

   I Kina däremot såg man nogsamt till att ALLT avfall från städer återanvändes på landsbygden, vilket innebar att man då fick en närmast oändlig cykel eftersom mycket lite spolades bort, åtminstone på plattlandet. Det höll fint i 4000 år, intill vår tid.
   En länk till en sida som har en bild som visar hur rötterna utvecklas med och utan konstgödsel:
   https://agrarianorganics.com/blogs/growing/115258629-just-like-us-plants-dont-thrive-on-junk-food
10. 10
    olle holmqvist säger

    25 april, 2018 kl. 10:47

    ”presence of mycorrhiza
    enhanced shoot biomass in rhyolite due to increased P
    uptake, and increased concentrations and total uptake
    of lithogenic elements in plants in all rocks but granite.

    > all rocks but granite > fr Stens ref ovan

    ***
    10 feb. 2007 – Den vanligaste berggrunden i vårt land är …urberget. …Främst består… av bergarterna gnejs och granit
    ”www-markinfo.slu.se/sve/mark/berggr.html

    Mykhorizza.bildning hjälper alltså inte P-upptag från granit, den enda mineral som är så vanligt att
    det ”alla” vet att det är ett slags berg. Är den här upptagsbristen viktig ?
11. 11
    sten bjorsell säger

    25 april, 2018 kl. 18:31

    Hej Olle, 10.
    Har ont om tid just nu, men tack för fortsatt intresse. Basalt hör även ihop med sand och lera.
    Eftersom det ligger basalt på ”botten” av oceanerna och alltså under sand och lera förmodligen i Sverige, och om mykorrhizzan även kan sträcka sig djupt (med sina kapillärtrådar) blir betydligt mer mineraler lättåtkomliga.
    I princip kan man anta att växter och djur som klarat sig länge har anpassat sig mest till de vanligaste tillgängliga basmineralerna. Mykorrhizzan, Mineralupptagaren med stort M bör ha fungerat långt innan vi ens var på tapeten. Alltså bör det finnas god tillgång på de viktiga mineralerna överallt där det finns eller har funnits fungerande liv på jorden. Hittar ingen direkt karta på granitutbredning i Sverige. Det man finner har en massa konstiga namn!

    Skriver ett frågemejl till Livingstone, inklusive din sista fråga.
    Sten
12. 12
    olle holmqvist säger

    25 april, 2018 kl. 20:27

    Sten
    fint att vi fortsätter diskussionen.
    ”massa konstiga namn” – jamen jävligt allmänbildande.Granitjordar finns enl karta i
    ”Det levande landskapet i Sverige” ( i hela väst Sverige, Värmland. hela jordbruksrika VästerGötland,
    Halland och stråk ned i Skåne. Ryolit är om jag fattat rätt, granit som varit magma dvs flytande och
    sedan stelnat. Skiffer o basalt ointressant (?)

    Montgomerys ”princip” känner jag igen från vattenmiljö. När algerna får ont om lättupptagbart P börjar de tillverka fosfatas som gör om svårt- till lättupptagligt. Anpassning. om fostafas finns (verkan), så ont om P för algerna(orsak). Ettans växel för att säkert komma fram

    Ont om P i marken, pga inget handels-P (eller för lite dynga) så skruvar landväxterna på liknande.
    Det är vad du hävdar. Är det påvisat ?

    Peket ger i fig 2 resultatet för odling (4 mån) med mykorriza, resp. utan, för ovanjordisk växtdel, för underjordisk och för summa dessa.
    tre tillväxtparametrar för fyra bergarter (= råvara för växttillgängligt P o andra grundämnen).
    totalt 3×4 = 12 staplar i diagrammet.

    Resultat:
    En stat signifikans för ovandel & ryolit, en för skiffer & ,underjord – i övr 10 fall ingen stat sign.

    Min tolkning:
    Inte visat att minerailisering med hjälp av mykorhizza (= rock>soil, berg till jord)
    – kan ha väsentlig betydelse.

    Peket som du skickade är mkt lärorikt. Friskar upp vad läste på 70-talet.