ADA (American Diabetes Association) har kommit med en artikel om aktuella farmakologiska riktlinjer för diabetes 1 och 2.
(Jag har inte läst den färdigt ännu). Synpunkter från de som har läst?
Angående typ 2.
Man föreslår livsstilsförändringar. Vilka de är har jag inte kommit fram till ännu.
Metformin är förstahandsvalet av farmaka.
Man påpekar att Metforminbehandling riskerar att ge brist på vitamin B-12. B12 bör alltså kontrolleras regelbundet vid Metforminbehandling.
Man skriver inte i sammanfattningen något om att Metformin är kontraindicerat vid hjärt- och njursvikt, liksom att Metformin ska tillfälligt utsättas vid illamående och kräkningars, samt vid undervätskning.
Man föreslår att diabetiker typ 2 med komplikationer eller högt HbA1c bör insulinbehandlas.
Jag föreslår i stället omgående en strikt lågkolhydratkost – LCHF, eller ketogen kost. Är det någon som har sett vetenskaplig dokumentation på att insulinbehandling till typ 2 har gett positiv effekt på hälsa, komplikationer eller livslängd?
Efter Metformin och insulin föreslår man empagliflozin (Jardiance, och ett liknande preparat, Forxiga.). Det är preparat som ökar glukosutsöndringen i urinen, och på så sätt minskar blodsockret. Den har visat en viss minskning av hjärtdödligheten för D2-or.
Vän av ordning undrar om det inte är smartare att minimera kolhydratintaget till att börja med, innan man ökar glukosutsöndringen. Ökat socker i urinen ökar risken för urinvägsinfektioner, av bakterier och svamp, som göds av socker, vilket inte är bra.
Ett annat alternativ är Liraglutid, Victoza, och det närbesläktade Byetta. Victoza injiceras subcutant (under huden) en gång per dygn. Victoza verkar genom att stimulera insulininsöndringen från betacellerna, sänker blodsockret, förlångsammar magsäckstömningen och ger en marginell viktminskning. Högre dos ger ej tilläggseffekt, men mer biverkningar.
Långtidseffekt på hälsa av Victoza är ännu inte känd.
Biverkningar: Enstaka rapporter om bukspottkörtelinflammation har inkommit. Dosberoende risk för illamående och kräkning. Den förlångsammade magsäckstömningen kan påverka absorptionen av andra läkemedel, tex Waran. I djurförsök har man sett ökad frekvens av sköldkörtelcancer. Även andra cancerformer har observerats.
Canagliflozin – Invokana eller Sulisent, har visat en ökad risk för fot- och benamputationer.
Jag saknar utvärdering av Januvia – Sitagliptin, i texten
Jag har också tagit information från Janusinfo, och Wikipedia. (Puh!)
Har en bekant med typ 2 diabetes. Med relativt god kunskap om LCHF har det ändå varit, och är, svårt att få ner blodsockret som praktiskt taget aldrig kommit under 10, ända tills för någon månad sedan.
Då ansåg läkaren att det nu är dags för insulin. Lyckligtvis vet patienten i det här fallet mer än läkaren och såg rött när insulin kom på tal.
Men vad göra? Efter några diskussioner oss emellan (alltså inte med läkaren) kom vi fram till att det är nog hormonkänsligheten som måste upp. Fasta kom därmed på tal. Personen fick tre månaders insulinfrist från läkaren och anammade med kämpaglöd förslaget om fasta. Cirka en vecka en gång per månad under dessa tre månader.
Under första fasteperiodens slut var blodsockret nere i 6. Efter andra månadens fasteperiod, under 5. Nu väntar fortsatt LCHF under några veckor och sedan en fasteperiod till. Skall bli mycket intressant att vad detta leder till.
PS. Under fasteperioderna har viktminskningen varit mellan 0,5 till 1 kilo, per dag! Antagligen ett resultat av god ämnesomsättning p g a LCHF. Total viktminskning de senaste 30 månaderna, cirka 50 kilo!
#1 Jösses
Trevligt att höra att det går så bra för din vän. För fem år sedan kombinerade jag LCHF med regelbunden fasta. Meningen med fastan är att förbränna fett i lever och bukspottkörtel. Fett i levern gör att den blir insulinresistent och bara vräker ut glukos i blodet. Fett i bukspottkörteln stör cellernas förmåga att producera insulin så man kan få brist på insulin.
Det har förut tolkats som att bukspottkörteln är utbränd men den kommer tillbaka då fettet förbrukats. Tyvärr räcker det med några gram fett i bukspottkörteln för att den ska störas.
Jag har fortsatt med LCHF och fasta. En gång i månaden fastar jag 72 timmar i sträck förutom periodisk fasta resten av tiden.
Efter totalt ett år ville läkaren ta helt förnyade prover på mig. Då låg långsockret på 31 och fastesockret på 5,2. Totalkolesterol på 4,68 och allt utan mediciner.
Läkaren sa då att då avskriver jag dig som diabetiker och har därefter inte ens blivit kallad till vårdcentralen. De vill inte ens ta prover 😉
Tack för att du delar med dig av dina synpunkter Annika! Ovärderligt.
Nu minns jag inte om du har skrivit om Läkemedelsverkets behandlingsrekommenationer för typ 2 från 2017, men jag läste artikeln när den dök upp på mottagningen. Hinner inte läsa om den nu,men vill minnas att det inte står någonting om fördelarna med LCHF/ketogen kost. Däremot står det här (så får man ta reda på vad begreppet ”så kallad medelhavsdiet” faktiskt innebär, men positivt med hänvisning till SBU-rapporterna. Fasta kan vi drömma om!):
”Kostförändring med en hypokalorisk diet (en kost med
mindre energi än man förbrukar) oavsett komposition
av makronutrienter (proteiner, kolhydrater och fett)
har gynnsam effekt på såväl HbA1c som övervikt (I/A).
• På kort sikt har kostens sammansättning mindre betydelse,
men på längre sikt har en så kallad medelhavsdiet
bäst vetenskapligt stöd avseende effekter på kardiovaskulära
riskfaktorer (I/B). I övrigt hänvisas till
SBU-rapporterna Mat vid diabetes respektive Mat vid
fetma (5,6), samt Socialstyrelsens skrift Kost vid diabetes
– en vägledning till hälso- och sjukvården (7). Alkohol i
begränsad mängd påverkar inte glukoskontrollen negativt,
men risk för viktuppgång och hypoglykemier
måste beaktas.”
https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Information-fran-lakemedelsverket-nr-4-2017-behandlingsrekommendation.pdf