”Dieten kan liknas vid den populära bantningsmetoden LCHF…”
”– Vi är ändå förvånade över hur få risker det finns med kosten. Och när det gäller en del av våra patienter diskuterar vi en livslång behandling med ketogen diet, säger Tove Hallböök.”
Annika Dahlqvist om LCHF, kost och hälsa
Prenumerera på Annikas blogginlägg
Gör som 3 558 andra, prenumerera du med.
Annika Dahlqvist
Jag har varit läkare, specialist i allmänmedicin. Jag bor i Njurunda, Sundsvall. (Tillägg 200617: Våren 2020, när jag hade varit pensionär i flera år, hade det kommit in flera anmälningar mot mig … Läs mer
Kurser och Evenemang
Kurser och Evenemang
2024 öppna datum Vistelse-/Fastedagar på LCHF … Se evenemangen
Senaste kommentarer
- Piltson om Långvarig/ kronisk smärta, behandlingsförslag
- Annika Dahlqvist om Långvarig/ kronisk smärta, behandlingsförslag
- Annika Dahlqvist om Äldre kvinnor har ökad risk för saltbrist
- Johan Larsson om Äldre kvinnor har ökad risk för saltbrist
- Anders om Äldre kvinnor har ökad risk för saltbrist
- Annika Dahlqvist om Äldre kvinnor har ökad risk för saltbrist
- Hans Olof Holmberg om Äldre kvinnor har ökad risk för saltbrist
- Stefan om Äldre kvinnor har ökad risk för saltbrist
- Yrsa om Äldre kvinnor har ökad risk för saltbrist
- Christina Danielsson om Äldre kvinnor har ökad risk för saltbrist
Arkiv
ANNONSER
ANNIKAS SOCIALA KONTON
Länkar
- 1 Introduktion till LCHF
- 2 Kostprogram för LCHF
- 3 Hälsovinster av LCHF
- 4 Vetenskapen bakom LCHF
- Allmänna diskussioner
- Annika Dahlqvists LCHF – Filmen
- Annikas påstådda diabetes
- Artiklar om LCHF och kostfrågan
- Böcker, filmer och Internet-sidor om LCHF
- Evenemangskalender
- Hälsoundersökningar
- Kolesterolets betydelse
- LCHF för tunna plånböcker
- LCHF och miljön
- LCHF-nytt
- Maila mig
- MIna böcker
Annikas blogginlägg
Biverkningar av GLP-1-preparat
3 december, 2024 Annika Dahlqvist Lämna en kommentar
Äldre kvinnor har ökad risk för saltbrist
27 november, 2024 Annika Dahlqvist 13 kommentarer
Långvarig/ kronisk smärta, behandlingsförslag
25 november, 2024 Annika Dahlqvist 19 kommentarer
Att balansera insulindos med mat och rörelse
12 november, 2024 Annika Dahlqvist 3 kommentarer
Tarmcancer ökar bland unga
30 oktober, 2024 Annika Dahlqvist 2 kommentarer
En underbar kväll med BAO
26 oktober, 2024 Annika Dahlqvist 8 kommentarer
Äter barn för mycket rött kött?
24 oktober, 2024 Annika Dahlqvist 11 kommentarer
Djurkött är viktigt för hälsan och bör vara en del av kosten
16 oktober, 2024 Annika Dahlqvist 2 kommentarer
Tidigare blogginlägg
- Om orsaker till insulinresistens
- Gudiol påstår kvacksalveri – han har fel!
- Nya kostrekommendationer: Högst 350 gram rött kött och chark per vecka
- DN: Anna Bratt: Extrem köttdiet – en smått galen trend
- Ny forskning: Lågkolhydratkost är den bästa kosten för diabetiker typ 1
- Diabetesprofessor fick diabetes 2, gick ner 15 kg, och slapp medicinering
- Vad händer i kroppen när vi skippar kolhydraterna?
- Ökad risk för diabetes 2 av chark och rött kött?
- Datatrassel
- Normalt blodsocker är vägen till hälsa och längre liv
Mina böcker
Copyright © 2024 on Genesis Framework · WordPress · Logga in
Man undrar lite lätt hur isolerade de här forskarna är?? Har de inte tillgång till internet??
@ 1
Typ så ja
Låter som dom uppfunnit hjulet ungefär
Intressant!
Dessa forskare bör rimligen också inse att ketogen kost i det långa loppet knappast är ”skadligt” och ingen vetenskap talar heller för att så skulle vara fallet.
Vi har nu skaffat en ketonmätare, Ketonix, där ketonhalten i blodet mäts via utandningsluften. Detta fungerar utmärkt och inga dyra mätstickor behövs längre. Hundra mätningar utan stickor betalar för apparaten och vi är redan uppe i ett femtiotal mätningar efter ett par veckor och de bekräftar också att vi befinner oss i måttlig till hög ketos på vår strikta LCHF-kost. Apparaten blinkar sedan gult mellan en och nio gånger och som då anger nivån i det högre ketosområdet. Gröna blinkningar anger en lägre ketosnivå! Blått sken visar avsaknad av ketos,
När det kommer till epilepsi kan jag inte motstå en läkares ordination till sin patient: Du ska äta fläsk och fett ena dagen, nästa dag ska du äta fett och fläsk. Fortsätt så.
¤3 Göran Sjöberg.
Du har mer rätt än du kanske anar.
Det är så enkelt att foster i mammans mage är i ketos oavsett vad mamman äter. Dessutom är de fortfarande i ketos så länge de endast ammas. Sedan kommer burkarna med barnmat som har ca 50% socker och ställer till det för barnen.
En intressant fråga är vad som händer med en mamma som äter margariner och fettsnålt under graviditeten. I genomsnitt så förlorar mammorna 4% av hjärnan under graviditeten. Möjligen kan det vara en del av orsakerna bakom amningspsykos eller senare autism hos barnet.
Det finns data att fundera över.
Sverige är ett land med en utomordentlig byråkrati, och vi har massor av register av olika slag. Det finns statistik på de flesta områden, och när det gäller medicinska frågor har Socialstyrelsen intressanta databaser. Det kan vara intressant att ta del av en del uppgifter därifrån.
Antalet dödfödda barn i Sverige är detsamma i dag som för 20 år sedan – ca 3 per 1000 graviditeter (trots att man anser att den medicinska kompetensen har ökat väsentligt under de senaste 20 åren). Hur tänker man omkring detta anmärkningsvärda förhållande, och vad gör man för att ta reda på orsaken till att fortfarande så pass många barn dör redan i mammans mage?
Antalet för tidigt födda i Sverige är omkring 7000 barn varje år. Före 1970 avled 90 % av alla barn med en födelsevikt under 1000 g – och i dag överlever i stället nästan 90 %. Varje år föds också omkring 50 barn så tidigt som i graviditetens 23:e eller 24:e vecka. I dag kan man rädda närmare 20 av dem. Utvecklingen inom neonatalvården har alltså utvecklats dramatiskt, och där sätts stora resurser in. Men vad är orsaken till att så många barn föds för tidigt – och vilka resurser satsar man på att finna orsaken och att förebygga?
I anslutning till detta med tidiga födslar har vi också fenomenet preklampsi (havandeskapsförgiftning) – som sägs drabba mellan 3% och 5 % av alla gravida. Intressant är att antalet fall hela tiden ökar. Enligt Socialstyrelsens officiella statistik registrerades år 2000 i Sverige 2827 fall – och 2015 hela 3276! Alltså en faktisk ökning med 449 fall de senaste 15 åren! Vad är orsaken?
Symtomen vid preklampsi kan vara mer eller mindre allvarliga – och ibland livshotande. De består bl.a. av högt blodtryck och äggvita i urinen. Ibland är besvären så svåra att kvinnan får läggas in på sjukhus för fortlöpande kontroll. Man har i princip ingen behandling mot tillståndet – förutom blodtryckssänkande mediciner – så ”behandlingen” är närmast att föda barnet, eftersom besvären då minskar eller upphör. Problemen för kvinnan kvarstår emellertid ibland i form av fortsatt högt blodtryck, som hon ofta får medicinera mot resten av livet. Dessutom har hon en betydligt ökad risk för framtida hjärtproblem.
Antalet missfall har ÖKAT DRAMATISKT! År 2003 var det 553 av 100 000 graviditeter som slutade med missfall. År 2012 var det 875 av 100 000! Alltså en ökning på närmare 60 % under mindre än tio år. Vad beror det på? Och vad gör man för att ta reda på orsaken?
Hög ålder hos den gravida kvinnan innebär en ökad risk – men det är ingen skillnad i genomsnittlig ålder på de gravida kvinnorna mellan 2003 och 2012. Man vet också, att övervikt är en riskfaktor, men här finns endast en ytterst marginell ökning av BMI – som alltså inte kan förklara den ökade missfallsfrekvensen. Ytterligare en riskfaktor är rökning, men där har andelen rökande bland gravida kvinnor MINSKAT från 10 % till 6 % under aktuell period.
Att fundera på genetiska orsaker, som numera märkligt nog verkar vara förstahandsalternativet i olika medicinska sammanhang, är naturligtvis fullkomligt orimligt, eftersom det tar kanske uppemot 50 000 år för vårt genom att förändras i någon avgörande grad.
Kan det finnas en gemensam faktor för alla de nämnda problemen?
Jag anser att det möjligen kan vara så!
När ett barn blir till, så är det förstås en ytterst komplex process. Från ett ägg och en sädescell skall en helt färdig människa skapas. Rimligtvis måste det till en ansenlig mängd ”byggmaterial” för att processen skall bli framgångsrik. Varifrån kommer detta material? Jo, naturligtvis från mamman. Och varifrån får mamman allt som behövs? Jo, via den mat hon har ätit och äter! Ingen kan väl komma och påstå, att mineraler och vitaminer på något magiskt sätt kommer flygande genom luften och tar sig in i kvinnans kropp!
Om det någon gång är viktigt vad en kvinna äter, så är det väl när hon har ett växande barn i magen. Vad gör man (sjukvården) för att försäkra sig om att kvinnan kan erbjuda det växande fostret alla nödvändiga mineraler, spårämnen och vitaminer? Inte särskilt mycket, vad jag vet. Sannolikt inte tillräckligt. Man ger tillskott av ett B-vitamin (folsyra) för att minska risken för ryggmärgsbråck hos barnet, och man tar en del prover, kollar upp blodtryck och blodsocker, bestämmer blodgrupp, kollar upp blodvärdet, tittar på ev. ärftliga risker mm… Men undersöker man någonsin kvinnans näringsstatus – nivåerna av viktiga vitaminer och mineraler, som kan ha avgörande betydelse för fostrets utveckling?
Med den förändring i kostvanor som skett under senare decennier – med bl.a. en oerhört kraftfull höjning av andelen kolhydrater i vår kost, och en motsvarande sänkning av andelen naturliga fetter, så är det verkligen inte långsökt att hitta en del av förklaringen till de nämnda problemen just i kosten. Vi konsumerar t.ex. i dag närmare 40 kg socker per person och år, medan vi för 100 år sedan kanske fick i oss något enstaka kilo. Dessutom består sockerkonsumtionen i dag av industriframställda, ”raffinerade” sockerprodukter, som i långt högre grad än ”vanligt socker” påverkar vår hälsa negativt. Innehållet av mineraler, spårämnen och vitaminer i ”vanlig kost” har också förändrats avsevärt på senare år, så att maten i dag något förenklat kan sägas vara rik på kalorier men fattig på näring. Därför är människor i dag ofta överviktiga OCH undernärda – vilket många inte tycks kunna förstå. Fast det beror inte enbart på intag av fler kalorier, utan är resultat av ett intrikat endokrinologiskt samspel av hormoner och andra signalsubstanser.
I en amerikansk studie 2014 kunde man i alla fall visa, att en så enkel åtgärd som tillskott av D-vitamin hos gravida kvinnor minskade risken för preklampsi med hela 40 %. Studien omfattade 3068 kvinnor, som slumpmässigt utvalts ur en grupp på 28429. Man kan alltså med fog påstå, att låg halt av D-vitamin i hög grad ökar risken för preklampsi. Tar man någon hänsyn till detta inom vården? Kollar man ens D-vitaminhalten hos gravida? Har man tittat på, om förekomsten av preklampsi varierar under året – vilket vore logiskt, eftersom D-vitaminbristen är störst under den mörka årstiden, då inte solen hjälper kroppen att skapa D-vitamin via huden.
Undernäring och felnäring tycks i dag vara ett gigantiskt problem i befolkningen – och är sannolikt en viktig anledning till den explosionsartade ökningen av sjukdomar som diabetes, cancer, Alzheimer´s m.fl. Det är verkligen inte långsökt att detta också kan vara orsaken till ovan beskrivna problem i samband med vår reproduktion!
En annan faktor, som inte alls tycks beaktas, är den alltmer frekventa förekomsten av elektromagnetisk strålning i vår miljö. Trots att man vet att foster och små barn är särskilt känsliga för olika former av strålning, så misstänker jag att det både på barnavårdscentraler och på sjukhusens förlossningsavdelningar förekommer mängder av teknisk utrustning, som avger sådan strålning!
Om man påpekar självklarheter som det här, så blir man gärna anklagad för att skuldbelägga kvinnorna. Men Herre Gud! Hur skall enskilda kvinnor kunna hålla sig uppdaterade i kunskaper och forskning runt detta – när inte ens läkarna klarar av det? Ansvaret ligger självklart på sjukvården och den personal där, som ger råd till gravida. Kvinnorna är sannolikt ofta grundlurade just av okunniga läkare och andra företrädare för vården! Det är dags att se på vår kost som det alldeles grundläggande för vår hälsa i alla avseenden – och att sluta betrakta maten som något så enkelt och banalt att den saknar betydelse för hälsan! Senare tids forskning har faktiskt visat, att kosten kan ha alldeles avgörande betydelse för såväl fysisk som psykisk hälsa!
Den som har tid – och orkar läsa – kan möjligen ta del av följande länk. Särskilt om man är intreserad av den ketogena kostens historia:
https://www.svaradoktorn.se/425558411
Sven Erik #6
Intressant!
När Weston Price för nästa hundra år sedan studerade frågan om kostens betydelse för vår hälsa uppsökte han på 30-talet alla kvarvarande ”naturfolk” han kunde.
Vad han då bland annat noterade var att de flesta naturfolk var väldigt noga med att föräldrar med avsikt att skaffa barn fick den bästa och mest näringsrika födan för att få friska barn.
Göran # 8 Och inte nog med det. Han konstaterade också, att de folkgrupper som levde på ”närproducerad” och naturlig föda (vegetarisk och/eller animalisk) var oförskämt friska och inte alls led av de sjukdomar som hör ihop med vår civilisation (cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar etc.). Eftersom han var tandläkare var hans intresse för käkar och tänder också stort, och kan kunde bland annat se, att dessa människor nästan aldrig led av karies (trots att de inte borstade tänderna), och att de inte hade de deformerade käkar som var (och är) oerhört vanliga bland oss andra (med så avsmalnade käkar att tänderna ibland knappt får plats). Weston Price kan nog sägas vara oförtjänt bortglömd i dag (både bland tandläkare och andra). Jag skrev för flera år sedan om honom, när jag försökte framhålla riskerna med den moderna, industrimaten och fördelarna med t.ex. LCHF. Intresset var inte precis överväldigande! Men detta med naturfolkens noggrannhet med födan för gravida hade jag faktiskt missat. Så tack för den viktiga informationen!
@ Sven Erik Nordin
Tack för denna sammanställning och kommentarer.
Sven-Erik !
Dessvärre stämmer förebyggande insatser inte med medicinindustrins affärsmodell av idag. Utom för skador där ingen tvekan om orsak och verkan råder gäller symptomdämpning. Är det så illa att ibland livsiktiga förebyggande tester på gravida kan synas menignslösa för industrin eftersom man inte har någon långtidsmedicin att sälja? Det ser ut så. Men de mest kostsamma behandlingar vi har är för cancer, vilket innebär att sådana tester däremot alltid förblir ”intressanta”.
Enligt bl.a. Jason Fungs senaste artikel, ”Clinical Practice Guidelines or Legalized Bribery?”, ser industrin nogsamt till att man har ”sina egna” på alla slags bestämmande utskott, t.ex de som bestämmer ”guidelines for best clinical practices” där många medverkande läkare ofta har regebundna jobb för pharmaindustrin och knappast kan tänkas riskera enkla pengar (läsa upp ett färdigskrivet tal för $1500, t. ex.) genom att vara ”Svarte Petter” och förorda att gravidas vitaminhalt-D nivå och vävnadskoncentration av magnesium kontrolleras tidigt under graviditeten för att minska födelseskador, autism eller antalet dödfödda.
Varje gång närings- eller vitaminbrist påvisas vara orsaken till ett sjukdomstillstånd innebär förlust av en långtidsbehandling för medicinindustrin. Konsekvensen är bl.a. att inga undersökningar om vilka nivåer som ger optimal hälsa kommer utföras så länge dagens modell är tillåten. Istället bestäms nivåer av liknande utskott som ovan, ofta med minimalt omm något vetenskapligt stöd, så låga som möjligt.
I slutet på 1800-talet upptäcktes 4 viktiga bristsjudomar, varefter all forskning på potentiella bristsjukdomar tog slut, som om en kran stängdes av i början av 1900-talet. Både optimala nivåer och andra ämnen missades härmed, till förmån för den allopathiska medicinen, där grundorsaker tfortfarande saknar plats och ”behandling” och inte längre bot är målsättningen.
Beträffande studier för stöd av olika behandlingssätt pekar Fung igen på den enorma papperstigern mitt i rummet som ”evidensbaserad medicin” faktiskt är: Nästan alla existerande studier om läkemedel är framtagna av pharmabolag med fortfarande(!) oiskränkt rätt att endast visa det som passar egen marknadsföring. Om resten av resultaten inte ”försvinner”, kan de bara komma fram vid senare stämmningar. Diskussion om ”bästa behandling” begränsas altså ”naturligt” till vilka pharma-medel man har att välja mellan.
Randomiserade studier om naturliga medel som t.ex. Vitamin D, Magnesium, Jod, Bikarbonat och kost ges aldrig några reella resurser av våra ”hälso”-myndigheter med modellen vi har. Catch 22, som vissa lever mycket gott på. Därför förblir även vi som ”tagit oss ur” behandlings-ekorrhjulet anekdoter, ibland ”besvärliga anekdoter”. Vilket vi kommer fortsätta att vara så länge medicinindustrin tllåts fortsätta pumpa våra läkares fickor fulla med lättförtjänta pengar för att öka den egna inkomsten på vår bekostnad. Hur situationen kan ändras med de ryggradslösa djur vi har som regerande politiker idag begriper inte jag.
Tänka sig – de ligger minst 100 år efter sin tid,,,,
Mycket intressanta inlägg….man kan bli rädd för mindre!!
Som om LCHF bara vore en populär bantningsmetod….skulle inte vara så ”bara” förstås, om alla överviktiga lyckades återfå en korrekt kroppsvikt, första steget mot optimal hälsa.
Som Sven Erik och ni andra skriver, har kosten en avgörande betydelse inte enbart för vår fysiska hälsa utan även för vår psykiska, vilket kanske är ännu värre, eftersom fenomenet ofta ligger dolt och de viktigaste orsakerna därtill, som en fullgod näring, underskattas…
Precis som om de miljarder av neuroner och gliaceller vi har i hjärnan inte behöver samma substanser som kroppens övriga celler?
Våldsdåden och brottsligheten ökar ju lavinartat och globalt.
Såå sorgligt att inte heller detta tas i betraktande av sjukvården och dess utövare.
Läste för en tid sedan att någon hade undersökt en mängd ”vansinnesdåd” (typ skolskjutningar) – och att de han kunnat få information om tydde på, att nästan alla gärningsmän stod på någon form av psykofarmaka. Detta behöver förstås inte tyda på ett direkt orsakssamband. Det kan ju vara en psykisk sjukdom som ligger bakom både medicineringen och våldsdåden. Men om man börjar skärskåda de verkliga effekterna av de aktuella medicinerna, så kan man faktiskt undra!
#5 Human bröstmjölk innehåller uppemot 40 E% kh. Hur kan ammande barn vara i ketos då?
jo si di dära kolisarna är till bakterierna i tarmarna och inget som kroppen tar upp i någon större omfattning.
@ Gunnar Isaksson
Som Hemul ovan funderar jag över det du skrev om, att fostret i mammans mage är i ketos, oavsett moderns kostintag och även under den tid amningen försiggår, och skulle gärna vilja veta hur du har kommit fram till ett sånt påstående!? Låter lite förvirrande om man tänker på att modersmjölken efter födelsen, kallas då colostro, innehåller cirka 45% lattosio (glukos och galaktos), 25% protein och 30% lipider. När bröstmjölken sedan ”mognar” fördelas procentsatserna ganska obetydligt på de tre nutrienterna, men kommer inte ihåg riktigt hur..
Den period i livet, som fostret borde fördubbla sin kroppsvikt på ungefär sex månader, skulle man tro vore den minst lämpade för att vara i ständig ketos, eftersom den uppbyggande fasen med biosyntes av alla nya celler med dess innehåll av viktiga cellkomponenter aldrig tidigare eller senare kan vara av så stor betydelse!?
Då, om någonsin, borde det vara absolut nödvändigt med en jämvikt mellan de båda faserna, den anabola och den katabola?
@Mormor
De är ju bara att mäta fostrets glukos/ketonvärde. Att vara i ketos innebär inte katabol fas! Ketoner är muskelsparande!
Aha…är det på det viset…!?
Sven-Erik #14
Det är när man tvärt slutar med psykofarmaka man kan hamna i psykos och kan utföra vansinnesdåd. Jag har själv på nära håll varit i kontakt med två sådana fall som båda slutade slutade med vansinnesdåd.
När jag läser om olika vansinnesdåd är därför min första tanke att förövarna varit psykiskt sjuka och plötsligt slutat med psykofarmaka. Anna Linds mördare vara ett tidigt sådant fall.
Om jag nu förstått mekanismerna rätt fungerar psykofarmaka på så sätt att de effektivt blockerar receptorer för signalsubstanser i kopplingarna mellan olika nervceller med resultat att nervaktiviteten dämpas. Kroppen svarar då med att skapa fler nya receptorer för att motverka den minskade nervaktiviteten vilket också är orsaken till att psykofarmaka i det långa loppet inte är mer effektiv än placebo på psykisk sjukdom.
När man då plötsligt slutar med psykofarmaka upphör blockeringen av receptorerna och nervaktiviteterna återupptas då i dessa och tillsammans med aktiviteten i de nybildade receptorerna uppstår en överaktivitet – en psykos kan då uppstå.
Läkemedelsindustrin är faktiskt infam i det här fallet – de känner väl till fenomet men sopar det hela under mattan. När de däremot ska testa en ny psykofarmaka (som i princip fungerar på samma blockerande sätt) måste de vid den kliniska utvärderingen först sätta ut den tidigare och då måste patienterna stå under konstant övervakning och upplever då ofta svåra psykiska kval. I det läget sätter man in den ”nya” psykofarmakan och kvalen mildras. Nu har man också ”bevisat” att den nya psykofarmakan verkligen ”fungerar” och kan få ”medicinen godkänd av myndigheterna. Man behöver inte bevisa att den är bättre än den gamla medicinen.
Det är många som kan berätta om hur de försökt komma ur den lömska fälla som de hamnat i och med psykofarmaka. Personligen känner jag till ytterligare två personer som försökt bli kvitt sin medicinering men detta har de bara inte lyckats med hur de än försökt.
Jag kan bara rekommendera vetenskapsjournalisten Robert Whitakers bok ”Pillerparadoxen” som går igenom dessa mekanismer i detalj förutom att han också går igenom den generella katastrof som psyksjukvården är ansvarig för idag. Peter Goetsche är inne på samma linje när han tar upp den rådande kriminaliteten inom läkemedelsindustrin och speciellt när det gäller psykofarmaka.
Ett grundämne som används mycket i psykvården mot bipolär åkomma är t ex metallen Litium…är det kanske en viktig substans för vårt välbefinnande, som vi borde få i oss i högre nivå än vad som sker? Pehr-Johan Fager skrev för några år sedan en intressant bok om just Litium – det nya hälsomineralet” men sen hörde man inte mycket mer om det, trots att flera studier visade att det var av stor betydelse och minimerade både självmord, brottslighet och agressivitet i allmänhet.
Borde uppmärksammas mer än det gör…!?