Ett nytt inlägg av Sven Erik Nordin:
När den tyske läkaren och professorn Otto Warburg fick Nobelpriset i medicin 1931, så var det delvis tack vare hans forskning om cellernas metabolism. Han kunde visa, att cancerceller, enkelt uttryckt, hade en avvikande ”cellandning”. I stället för att som vanliga celler ”förbränna” glukos med syre, så tvingas de använda fermentering (jäsning) för att skapa energi. Detta är en primitiv och ineffektiv metod, och cancerceller behöver därför kanske 30 ggr mer glukos (socker) än vanliga celler.
Omedelbart efter Nobelpriset hade forskarna en tid fokus på just metabolismen och möjligheten att den vägen påverka cancer – t.ex. via något så enkelt som en kolhydratfattig kost. Men detta skulle komma att förändras…
På den här tiden var tyska det självklara och dominerande språket inom kultur och vetenskap – ungefär på samma sätt som engelskan är i dag. Olyckligtvis kom nu Hitler och nazismen in på banan, och det följande världskriget gjorde att människor fick annat att tänka på än cancer, som ju vid den tiden också var ett tämligen litet problem, jämfört med undernäring, infektionssjukdomar och undermåliga hygieniska förhållanden.
Olyckligtvis gjorde också tyskarnas framfart under nazitiden att det tyska språket smittades av den avsky man i stora delar av världen kom att känna mot allt tyskt. Det innebar också, att litteratur och forskning som presenterades på tyska plötsligt var mindre gångbar och fick en mer undanskymd plats.
Detta var sannolikt också en anledning till att även Otto Warburgs banbrytande forskning om cancer mer eller mindre föll i glömska. Till råga på allt gjorde också den sedan framväxande livsmedelsindustrin att andelen kolhydrater i vår kost kom att öka dramatiskt, vilket tillsammans med andra miljöaspekter så småningom fick förekomsten av cancer (och andra kroniska sjukdomar) att öka närmast explosionsartat.
På 1970-talet tycks sedan intresset för cancer ha återuppstått, men nu koncentrerades intresset på gener, som plötsligt var mer ”inne”, och möjligheterna att komma åt cancern via dess metabolism beaktades inte längre. Tyvärr tycks den inställningen sedan snarast ha cementerats, och forskningen om cancer inriktas fortfarande i dag nästan enbart på genetiska faktorer. Detta beror förstås också på, att man hos cancerceller hittade mutationer, som utan tvekan har betydelse för cancercellers sätt att fungera. Vad man missade var de epigenetiska processerna, som först det allra senaste decenniet blivit riktigt uppmärksammade – och fortfarande tycks negligeras av de flesta forskare, just när det gäller cancer. Epigenetiken innebär ju, mycket förenklat, att miljöfaktorer påverkar våra ursprungliga geners sätt att konkret uttryckas – varför sådant som vår kost faktiskt kan bestämma om vissa gener ”slås av eller på”. De mutationer man hittar i cancerceller är alltså inte någon ursprunglig orsak till cancer, utan s.a.s. bara en mellanliggande variabel. Orsakerna hittar vi i stället hos miljön i vid mening (kost, gifter, strålning, stress, etc.). Att cancer skulle ha en i grunden genetisk orsak faller på sin egen orimlighet. Våra gener är i dag exakt desamma som de var på Otto Warburgs tid, medan alla torde inse, att vår miljö i många avseenden har förändrats i hög grad. Man satsar alltså i dag nästan all forskning på den enda variabel som varit konstant sedan långt innan cancern blev en gigantisk epidemi – och negligerar de faktorer som förändrats, och som därför rimligtvis måste betraktas som möjliga orsaksfaktorer till cancerns oerhörda ökning!
Den som har en genetisk disposition för en viss form av cancer behöver alltså inte få cancer – om inte miljöfaktorer gör att den genen s.a.s. aktiveras. Även om jämförelsen haltar en smula, så kan man se analogin med alkoholberoende. Det finns faktiskt en genetisk variant, som ökar risken för alkoholism – men jag tror ingen kan påstå, att någon som aldrig utsatt sig för miljöaspekten alkohol blivit alkoholist.
Sammanfattningsvis kan man alltså med viss rätt påstå, att Adolf Hitler fortfarande tar livet av folk i hela världen. Men nu gör han det inte med hjälp av sin armé eller med gas i sina utrotningsläger. I dag dör människor varje dag i cancer, därför att han en gång startade ett krig, som fick tyskspråkig forskning att betraktas med misstro. I dag har han i stället god hjälp av cyniska och giriga läkemedels- och livsmedelsbolag, korrupta myndigheter och felutbildade läkare. /SE
Texten finns även på Sven Eriks sida Svara Doktorn.
Tål att upprepas från ovan, gång efter gång. Först i motvind, sedan jaha, varefter det blir självklart, även för professorer.:
”Epigenetiken innebär ju, mycket förenklat, att miljöfaktorer påverkar våra ursprungliga geners sätt att konkret uttryckas – varför sådant som vår kost faktiskt kan bestämma om vissa gener ”slås av eller på”.
Frågan, som jag inte har fått svar på, är om det här att cancerceller lever på socker gäller alla sorters cancer? Jag har läst att det bara skulle gälla en sorts cancer. Om någon här kunde förtydliga, så skulle jag bli glad.
Mycket intressant. Sitter och funderar om det går att göra en kul och informativ tråd hos KD Forum. Vi får se om det blir något.
Letade vidare hos Sven Erik och fann att han skrivit om att bästa upptag av KS får man via munnens slemhinnor.
#2 Cancerceller är cancerceller. Punkt. Jag har inte sett någon forskning som visar att det finns sådana som inte är extremt beroende av socker (vilket förstås inte betyder att inte sådan kan finnas). Någon som kan visa sådan?
Hur skall vi få dessa cyniska och giriga läkemedelsbolag och livsmedelsbolag att förstå hur det hela hänger ihop? Korrupta myndigheter och felutbildade läkare. Vill ej ha med dem att göra och vem skall jag tro på och vem kan jag lita på?
# 5
Skulle nog tro att de mycket väl vet. Myndigheter går Politikernas ärenden. Politikerna är korrupta och saknar bildning. Läkare är felutbildade så håll dig borta. Du skall tro på dig själv och lita till ditt sunda förnuft.
no 2, Mikael.
Warburgeffekten håller jämt vad jag förstår. Men det räcker med att en enda mitokondria blir skadad så att cellen blir typ cancer, enligt PETscan. Samtidigt kan det ofta finnas andra mitokondrier i samma cell som fungerar som vanligt, alltså som t.o.m går på ketoner. Resultatet när man svälter sådana celler på socker/ketogen kost blir att dessa cancerceller kan överleva genom energi från normalt fungerande mitokondrier. Detta gör att det blir svårt att få bort en sådan cancer helt och hållet bara genom att kapa kolhydrater! En fungerande modell ligger nog nära en kombination av ketogen diet och intermittent fasta: immunsystemets svagare delar decimeras under fasta och reaktiveras med nya friska celler efter fasta med hjälp av mateenergin, som visats av Valter Longo. Man kan kanske även offra en kolhydratsinjektion då och då för att kolla med PETscan hur det verkligen går. Studier indikerar att cancerpatienter ofta har låga magnesiumnivåer (i vävnader) vilket kan stämma med att kolhydratrik kost förbrukar magnesium.
Finns dyrbar s.k EXA-test som via ett vävnadsprov och XRF ger en kvantitativ analys med börvärden för de flesta mineraler vi behöver, inkl. magnesium.
Vad jag vet, så är det som Sven Erik säjer…cancerceller är cancerceller. Punkt.
Alla cancerceller har defekta mitokondrier, där beta-oxidationen av mättat fett försiggår, till acetil-CoA molekyler, som sen går in i andningskedjan och producerar merparten av ATP, alltså måste cancerceller skaffa sej energi på ett annat sätt, vilket dom gör genom att spjälka glukos…
Men glukos har två vägar att välja på, en är den mest kända, som kallas glykolys och försiggår utan syre, men med en förtjänst av enbart två ATP molekyler och den andra är en väg, som lustigt nog verkar vara mindre känd, men som egentligen är fundamental, har många namn och är därför lätt förvirrande, vanligtvis benämnd Pentose Phosphate Pathway…och är den väg som tillåter cancercellerna att syntetisera mera DNA och RNA, nödvändiga för att dessa cancerceller ska kunna föröka sej…alla nya celler måste ju fördubbla sina kromosomer, detta kostar även mycket energi eftersom det rör sej om nybildning, och den energin måste alltså cancercellen ta från glukos, eftersom det är enbart glukos som kan oxideras i PPP till ribos, den substans som är bunden till ”trappstegen” i RNA och DNA i precis varenda cell i vår organismen.
Dessutom kommer merparten av den extra energi (ungefär 60%) som behövs för denna oxidation, just från denna serie av reaktioner, kallas vanligtvis för ”reducing power” och består av en påhakning av en extra fosfatgrupp på en av kolatomerna på NADH och formar då NADPH…
Alltså måste cancercellen dels skaffa sej energi till ATP dels genom att fermentera glukos genom glykolysen, dels måste den oxidera glukos till ribos för alla de nya cancercellerna genom den här PPP, plus skaffa sej den extra kicken av energi som behövs för biosyntes av nya nucleosider.
Som jag har förstått det, så är det därför cancerceller är så omåttligt i behov av glukos.
Om dom nu inte fermenterar glukos till acido lattico, även i en syrerik omgivning, är det inte cancerceller.
Detta åtminstone enligt Seyfried, som jag har förstått det!?
Giorgia Ede har ju gjort en bra syntes av hans bok och Sven Erik en utmärkt översättning till svenska av densamma.
Mikael, du borde kolla in båda!?
Sten, så fort ATP är involverad används magnesium…
Hyckleriet fortsätter:
https://www.ica.se/butiker/maxi/ostersund/maxi-ica-stormarknad-ostersund-13422/butiken/mustaschkampen/?utm_source=nyhetsbrev&utm_medium=email&utm_campaign=butiksmail_Maxi_Maxi_ICA_Stormarknad_%c3%96stersund_20171113_Middagsf%c3%b6rslag_f%c3%b6r_en_tjuga
”Köp en baguette, för varje baguette skänker vi 1 krona till mustaschkampen”
Herr Nils ovan
Är prostatacancer verkligen prioriterat av MeToo ? Är inte kampanjen sexistisk emedan den inte gynnar all de åtta könen rättfärdigt och lika ?
11 olle holmqvist
Har inte alla människor rätt att skriva och berätta om de sexuella övergrepp och trakasserier de har varit med om?
Övervikten av kvinnliga vittnesmål kanske avspeglar övervikten av kvinnliga utsatta?
Svar på bägge frågorna: Jovisst !
Men det betyder ju inte att man måste ta MeToo på allvar.
13 olle holmqvist
Varför ska man inte ta Metoo på allvar? Är det ett mansperspektiv som gör att du inte tycker det?
Att kvinnor lidit och varit utsatta för orättvisor och trakasserier är visst, liksom att det pågår idag i vårt land. Det betyder inte – alla – organiserade försök till kamp mot den saken är berömliga. Jag minns rättegången mot Butt. Ord mot ord – inga vittnen, teknisk bevisning behövdes inte eftersom han medgivit samlag. Hur troligt är det att dessa kvinnor snackat sig samman, m e m löst, och beslutat hämnas för att han inte levererade – filmrollen. Svar: ingen utomstående som vet.
Vad jag sett den här gången är unga tjejer som sagt att följande är sexistiska trakassier;
”Arga blickar” och”kommentarer grabbar emellan, när dom tror att ingen tjej hör dom”.
Sånt här spelar i en annan division än hedersvåld.
15 olle holmqvist
Har du bättre förslag på vad man kan göra åt eländet?
https://www.op.se/blaljus/therese-juel-i-hoverberg-medverkar-i-dokumentar-av-billy-butt-handlar-om-sexbrott-och-oskyldigt-domda-man
https://www.ted.com/talks/elizabeth_loftus_the_fiction_of_memory?language=sv
hur stort var det psykologiska trycket internt bland de 450 skådisarna & sångerskorna ?
Att några av dem blivit grovt kränkta – säkert. Att några av dem tillhörde samma kategori som tjejerna i TV-rutan som blev trakasserade av ”fula blickar” och det som killarna pratade om när de
trodde att ingen tjej hörde ?Hur många av de 450 magnifierade något mindre som hände för länge sedan ? Kanske t o m någon som skrev på bara för att vara av med det där.
Att den där sängvägen varit särskilt framträdande inom scenartisteriets värld är väl rimligt.
En känd medicinare jag kände sa så här: Det finns tre slags sjukdomar. De som man dör av, de som botar sig själva och de som man kan leva med. Jag tror att sextrakasserierna är socialpsykopatologi som vi måste leva med. Kan förebyggas, kan minskas i omfattning och grad av grovhet, bl a genom att de möjliga förövarna får veta att det är riskabelt. Javisst.
Samtidigt rim och reson i proportioner.
https://www.youtube.com/watch?v=QDDO7a-g-Co
17 olle holmqvist
Ja vi kan ju inte veta exakt hur det har varit i alla enskilda fall. Men man kan i alla fall hoppas på att alla snuskhumrar blir skrämda till att låta bli att snuskhumra sig.