Debattartikel i Aftonbladet, av Lisa Schneider.
Dela detta:
- Klicka för att dela på Twitter (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster)
- Mer
- Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster)
Sedan butikerna började med de små blå-gula ”Svensk-Produkt”-märkena på ägg, kött, lingonsylt, grönsaker och mejeriprodukter köper jag ENBART dessa.
Har butiken inte det, säger jag alltid till i kassan att jag inte kunde hitta den saknade produkten.
Det övriga ”mat”-sortimentet i dagens butiker är otjänligt som föda — innehåller bl.a. oacceptabla mängder socker (kolhydrater) och/eller giftiga kemiska sockersubstitut!
Här uppräknade mat-produkter är för övrigt det enda jag handlar över disk — annat som t.ex. salt, mineraler och vitaminer handlas via internet.
Trevligt inlägg från Svensk bonde i AB!
Mer om hur viktigt djur, inga växtgifter, ingen plöjning och ingen konstgödsel är, inte bara för den här farmare i North Dakota i USA som prakiserar det på ca 1000 ha, utan även för alla inklusive Svenska bönder kan man se i videon, Beträffande ”bevattning” behöver han inte ens det nu med över 4% kol i jorden. När han började låg det runt 1%! och det uppskattas att då bisonjordarna gick fritt på prärierna, innan plogen sattes i marken, låg jordkolhalten över 10%, skapat av betesdjuren! Kraftiga regn absorberar hans jord numera utmärkt. Tidigare klarade det att suga up ca 15 mm regn per timme. Idag absorberar hans jord runt 200 mm regn, per timme! Hans farm klarar sig utan bevattnng året runt på vattnet absorberat från regnen under årets kallare tid och ju varmare/torrare det blir på sommaren, desto större skördar. ”Närlagring” av vatten kan man säga, när det lagras i jorden direkt under växtligheten, säkert från avdunstning även i mycket varma tider. En del försvinner naturligtvis till grundvattnet vilket i dag vanligen behöver just påfyllning. Alternativen idag är ofta förstörande ”flash flooding” under regntiden kombinerat med torka och daglig konstbevattning under sommaren av farmare som idkar resursförstörande industrijordbruk.
På länken 50, sekunder efter start, visas tvärsnitt till vänster på ekologiskt skött jord och till höger typisk industrijord efter kanske 10 år, även om jorden var som till vänster från början.
https://www.youtube.com/watch?v=9yPjoh9YJMk#t=46.144702
Skrämmande omröstningssiffror i AB som jag verkligen hoppas inte är representativa.
1/3 som inte håller med. :-O
Knappast så många som är helt mjölk-, ägg- och köttfria så de andra menar alltså att det är helt OK med import av varor från länder där djuren har det sämre, antibiotika och besprutningar används i högre grad och ovanpå det transporter som inte heller hjälper miljön.
Mer troligt att de enstaka veganerna sitter och klickar i högre grad än Medelsvensson.
Instämmer med Lisa Schneider, ”Köp svenskt! För djuren, för miljön och för din egen skull. Prata med bönderna! Lär dig om hur matproduktion går till.” Bättre kan det knappast sägas.
Men Sverige skulle även behöva en fairtrademärkning för svenska bönder som gör något åt de ohemula påslagen i handeln: Du betalar 200kr/kg för en svensk fläskfilé och 50 kr för en dansk, men den svenska bonden får bara runt 50 kr, resten är ren vinst i mellanleden. Den danska säljer de till självkostnadspris för att locka prisjägare.
# 3
Min man träffade på en bekant i affären och frågade varför han köpte tyskt kött. Svar: jag ska ju inte snacka med det. 🙁
Elisabet, jag är radikal när jag träffar på människor som köper utländskt kött. Påpekar helt frankt att jag inte vill köpa dåligt kött från djur som är uppfödda med antibiotika, dåligt foder och på ett ovärdigt sätt. Helt oombedd brukar jag också göra propaganda för naturbeteskött och viltkött.
Idag ska vi ha lammkotletter på naturbeteslamm!
Vad är naturbeteslamm egentligen för något? Är några lamm stallade? Går inte alla ute på naturbete? Fråga jag länge funderat över.
#7 Jag tror snarare att det handlar om att ge lammen kraftfoder för att det ska bli bättre slaktvikt, eller låta bli. Tror inte att det har med uppstallning att göra. Naturbeteslamm borde vara sådana som inte får kraftfoder.
På vintern är nog de flesta får inomhus, ev med möjlighet att gå ut i en hage, åtminstone här i Östergötland. Gå ute och beta kan dom ju inte.
Det finns säkert någon som kan det här bättre…
Att 2/3 håller med är ett gott resultat med tanke på alla angrepp på normalproducerad mjölk.
Argumenten illustreras nästan alltid med exempel från utlandet, USA t ex.
En för många okänd politiker var högermannen och statsminstern Arvid Lindman.
Han stred för hundra år sedan för en idé som vägrar ligga ned och bli utslagen: Att Sverige skall klara sin egen livsmedelsförsörjing. Han byggde sågverk och medverkade i den stora välståndsökningen 1870-1970.
Finns någon likhet med någon moderatledare ? Har baronen Bildt bidragit med välstånd för någon annan än sig själv ?
”1928. Lindmans regering avgick 1930, eftersom förslag om höjda spannmålstullar till stöd för jordbruket hade fällts av frisinnade och socialdemokrater.[5]” Wiki
https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2016/02/21/oforandrad-mjolkproduktion-ar-2015/
https://www.kostdoktorn.se/det-verkliga-sambandet-smor-hjartsjukdom-i-sverige
Det cirkulerar ett vilseledande argument till fördel för ”smör”, se kostdoktorn ovan.
Smör är en av flera produkter som bidrar med den påstådda ohälsosamma komponent
som vi kan kalla mejeriproduktsfett eller ”kofett”. Det typiska animaliska mättade fettet.
Det icke informative budskapet lyder: Hjärtinfarkterna minskar när smörkonsumtionen ökar.
Förutom i smör, ingår kofett i BreGott, ost, grädde filmjölk, mjölk och glass.
Ett betydligt bättre mått på konsumtion, det intressanta är – kofett – dvs summan av allt det fett från svenska kor som sedan blir alla olika mejeriprodukter, är invägd mjölk, och den visar om något en svag positiv korrelation. Fast här missar vi export och import > Valio, kontinentala ostar.
Positiv korrelation visar inte samband, men det kan ändå finnas. Saknas korrelation däremot så faljerar. Ingen samvariation > inget orsak-verkan-samband (kausalitet på fikonspråk).
Det omvända sambandet smör/hjärtinfarkt är ett exempel på körsbärsplockning, eller som vi sa förut: Med finpincetten handplockade data.
.
Jag hade önskat att ngn ville kommentera mitt inlägg 10 ovan.
@ Olle H:
Heder åt Lindman! När det gäller kofett/smör o hjärtinfarkt (HIF) så håller jag väl med dig, man kan inte koppla ökad smörkonsumtion som orsak till minskad HIF. Men vad man ändå kan säga är att HIF inte ökat och det falsifierar ju det omvända påståendet – att smör ”ger” hif, och det är bra så tycker jag, även om ”vi” vetat det länge.
hif hade sin topp på 70-talet och sen dess har död i HIF minskat kraftigt i alla länder som sluppit svåra stresssituationer (läs krig och öststaterna efter murens fall)
Jovisst, men de är en jättelik blotta vår sida släpper till. Enkelt som en miniatyrpannkaka att svara:
Det är sant att smör upp, hjärtinfarkt ned, men det inte intressant eftersom smör bara är en, och rel liten givare av fett från komjölk. Tar man istället invägd mjölk, som representerar fett från all mjölk till mejerierna, så blir sambandet belastande. Komjölk ned,hjärtinfark ned. Nu är de i andra ringhörnan lyckligtvis inte högprioriterade på fakta och logik, så ingen därstädes har reagerat. Men vi bör sluta med det som argument.
Ja det är inte lätt, att koppla rätt i detta ämne.
Svårbeforskat.
Grädde kopplas ofta till tårta och då bullar osv.
Glass innehåller socker
Nu är det ju inte bara fett i den invägda mjölken – det finns väl även andra ingredienser som ev kan påverka hälsan. Eller?
Torparmor