Jag har nu kommit hem från LCHF-eventet i Säffle. Det var en härlig tillställning, inte minst för att vi hade soligt och varmt väder. På konferensen på Medborgarhuset var det 10 intressanta föreläsare. Särskilt intresserade jag mig för Patrik Olssons föreläsning om resistent stärkelse i bönor. Han har med det som typ 1-diabetiker fått ett stabilt normalt blodsocker, och hans sambo Mia har gått ner 60 kg i vikt. Allt utan hunger. Läs gärna hans och Litsfeldts bok Låt bönor förändra ditt liv, om detta. På Hemmets.se om saken. I Allas.se.
Det andra jag särskilt intresserade mig för var urologen Jan Hammarstens redogörelse för metabola syndromets samband med prostatacancer. Han berättade att låga förhöjningar av PSA har en negativ association till insulinresistens. Detta beroende på ett fenomen i laboratoriet – medan avancerad prostatacancer har en kraftig positiv association till insulinresistens och höga insulinnivåer.
Alltså i analogi med andra cancerformer.
På kvällarna grillade vi på campingplatsen Duse Uddes grillplats. LCHF-events hade ställt upp bord och stolar (- och partytältstak, för eventualitet av regn).
Det är alltid oerhört trevligt att få träffa LCHF-are IRL, och få utbyta erfarenheter.
LCHF Deutschland gjorde också ett reportage på sin hemsida.
Ann Fernholm i Säffle, FB, föreläsning om socker
Facebook:
https://www.facebook.com/groups/980169612004133/
Jag har sett att många diabetiker haft stor nytta av bönor och fått ett mycket bättre reglerat blodsocker. Själv så tar jag någon matsked med kalla bönor till maten några gånger i veckan vilket har fixat min trassliga mage så den är helt perfekt. Mitt blodsocker har varit perfekt i alla fall i 3½ år så där märktes ingen skillnad.
Nu är jag lite osäker om vad det beror på men gissar att det handlar om resistent stärkelse som matar tarmbakterierna så de producerar kortkedjiga fettsyror som är viktiga för regleringen av blodsockret. Det skulle vara intressant att få verklig koll på vad det handlar om.
Jag har just läst ut ”Låt bönor förändra ditt liv” och är mycket imponerad! Som många andra var jag skeptisk till resistent stärkelse, när jag först läste om det, men i och med den här boken har jag fått en bra och lättfattlig förklaring till hur det fungerar.
Och visst – jag köpte på mig både bönor, potatismjöl och surkål efter genomläsningen och ska nu prova mig fram. Spännande!
Men vänta lite.
Fytinsyra och lektiner då? Hur undviker man dem?
I artikeln på Hemmets.se uppmanar man dessutom folk att frossa i sojabönor.
Sojabönor är verkligen ingen lämplig föda m.a.p. ovan. Sämsta bönan av dem alla.
Och varför snöa in på just bönor? Att minska kraftigt på kolhydrater borde ge samma effekt.
Att uppmana folk att vid varje måltid äta något som förhindrar upptag av ex.vis järn, zink, magnesium är en mycket dålig rekommendation. Att utelämna detta faktum är inte OK.
Att heller inte nämna hur man kan minska fytinsyran i bönorna är inte OK.
Min rekommendation är att äta bönor sällan om man inte vet vad fytinsyra och lektiner är.
4 snöret
Det viktiga är ju vilken nettoeffekt ett födoämne har på hälsan och vikten. Om den är positiv så är maten bra att äta även om den innehåller vissa negativa ämnen. Och sojabönor finns kanske att köpa ekologiska och utan GMO?
Det finns säkert mycket att säga om bönor och linser ännu. Gör fermentering dem bättre att äta?
#4 Fytiner blir man i stort sett av med genom lång blötläggning av bönorna där man byter vattnet flera gånger.
Då det gäller lektiner så är enda som hjälper att man tryckkokar dem. Intressant är att alla bönor i konservburk är tryckkokade.
Ikea har faktiskt billiga tryckkokare.
#3
Surkål? Till och från köper jag surkål på glasburk (står i kyldisk i affären). Den är opastöriserad, vilket jag tror är bäst, till skillnad från typ tetrapack som står i affärens hyllor i vanlig butiksinomhustemperatur.
https://tistelvind.se/surkl/
Fermentering eller blötläggning (två dygn, gärna lite syrligt vatten) före kokning minskar halten av
ex.vis fytinsyra. Problemet med just sojabönor är att de innehåller väldigt höga halter.
Weston A Price foundation är, tycker jag, den bästa källan för hur folkgrupper över världen som inte ännu hade anammat s.k. västerländsk föda preparerade från början mer eller mindre olämplig föda så att den i slutändan gav så mycket näring som möjligt.
Metoder som utvecklades över århundraden och som anväds/användes för att de helt enkelt visade sig fungera.
Det är lite lurigt med föda som å ena sidan har en god effekt men som samtidigt har en bieffekt.
En bieffekt som kanske inte visar sig med en gång. Mycket av det vi äter från växtriket har ett naturligt skydd, ex.vis fytinsyra, för att ”strategin” är att de inte skall bli uppätna (medans andra, ex.vis bär, vill bli uppätna).
Mitt tips är att helt undvika icke fermenterade sojaprodukter.
Vad gäller andra bönor så preperera dessa ordentligt via blötläggning i två dygn i milt syrligt
vatten före kokning.
Egen fråga. Nåstans har jag läst att de bönor man köper på ICA i burk eller kartong har varit såpass upphettade att de varken har så mycket näring eller fytinsyra kvar. Vet inte om det stämmer? Nån annan som vet mer om detta?
Om det stämmer borde i alla fall just finessen med resistent stärkelse fortfarande fungera.
#8 Smöret.
De är tryckkokade för att bryta ned lektinerna. Det är en gammal livsmedelsbestämmelse från USA men gör ju också att bönorna blir klara snabbare. Hur det är med näringsämnena har jag ingen aning om.
Lektiner bryts ner av kokning, 15 min vanlig kokning eller 7,5 min tryckkokning lämmnade inga spår av dem enligt en studie.
Dessutom visar forskning att små mängder av fytinsyra och lektiner kan han en positiv effekt:
”Phytic acid, lectins, phenolic compounds, amylase inhibitors and saponins have also been shown to reduce the blood glucose and insulin responses to starchy foods and/or the plasma cholesterol and triglycerides. In addition, phytic acid, phenolics, saponins, protease inhibitors, phytoestrogens and lignans have been related to reduced cancer risks. Because antinutrients can also be mitigating agents, they need re-evaluation and perhaps a change in name in the future…It is evident that both adverse and health benefits may be attributed to antinutrients in foods. It is also evident that, in many cases, the same interactions that make them antinutritive also are responsible for their beneficial effects.”
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/096399699390069U
Notera att de specifikt reducerar insulin, kanske detta är en av förklaringarna varför Patriks flickvän lyckas så bra med bönor i kosten.
Andra livsmedel som innehåller lektiner: zucchini, melon, druvor, körsbär, hallon, björnbär, vitlök, samt svamp.
Jag har läst Litsfeldts och Olssons bok och kan verkligen rekommendera den. Den tar upp både LCHF och resistent stärkelse på grundläggande nivå, samt träning. Mycket praktiska tips, och intressanta erfarenheter. Speciellt intressant att bönor helt tar bort höjning av blodsocker när man äter ostmacka.
Jag har sedan dess försökt få i mig mera bönor/ärtor/linser med bra resultat. Dessa livsmedel är otroligt mättande, perfekt när man vill tappa ett par kilo. Jag gjorde en hederlig svensk ärtsoppa (recept på baksidan på ICAs ekologiska gula ärtor), men tog magert fläsk. En portion ger 40 g kolhydrater, 38 g protein, bara 4 g fett och totalt endast 378 kcal. Trots det håller jag mig mätt och belåten i 6-7 timmar. Det är bara att konstatera att kolhydrater i baljväxter är mycket annorlunda än kolhydrater i vitt bröd eller socker.