Bengmark ur fas med det senaste inom nutritionsforskningen

7 maj, 2017 av Annika Dahlqvist 20 kommentarer

Jag har hela tiden tyckt att Bengmark har bara delvis rätt. Mitt förtroende för honom brast när han skrev under flera veganinsändare i Sundsvalls Tidning.

Relaterade

Arkiverad under: Blogginlägg

Comments

1

Dennis säger

9 maj, 2017 kl. 07:25

En fråga här beträffande smör. Någon som gör eget bredbart med vatten och olivolja. Hur blir det bortsett från dyrt? De sorter som finns i handeln kör med raps och solrosolja.
2

XMargareta säger

9 maj, 2017 kl. 15:43

Jag hyvlar mitt smör med osthyvel.
Då får man också rejälare med smör.
3

kicki säger

9 maj, 2017 kl. 21:54

Dr Bengmark är en mycket kategorisk person. Han har mycket svårt att tåla att andra personer har avvikande åsikter. – Litet aningslöst så ställde jag mig på hans FB-sida försiktigt frågande till hans åsikter att vi ska äta stora mängder råa grönsaker. – Men då fick jag en mycket kraftig åthutning och blev genast utslängd från hans FB-sida där enbart konsensus skall råda.

Människan är inte skapad att ”idissla” 1 1/2 kg råa grönsaker per dag.
För att man ska kunna tillgodogöra sig vitaminer och näringsämnen från många grönsaker så fungerar det bäst om man tillagar dem med värme så att de fortfarande är litet krispiga. Dessutom bör de ätas tillsammans med ett bra fett.
4

Erik Edlund säger

10 maj, 2017 kl. 09:33

Även Lars Bern överförenklar: ”Det man studerat i PURE-studien är hur ett protein som kallas apoB påverkas av olika kosthållning. Höga nivåer av apoB är en primär orsak till bildning av plack i blodkärlen…”

ApoB finns i två versioner ApoB-48 och ApoB-100. De fungerar ungefär som ”adresslappar” på olika lipoproteiner, transportfarkoster som bär diverse lipider som inte på egen hand kan transporteras i blodet. De markerar lipoproteinets ursprung och mål.

Kylomikronen med flaggan ApoB-48 är ett mycket stort lipoprotein som produceras i tunntarmsväggen och bär medel- och långkedjiga fetter samt fettlösliga vitaminer från tunntarmen, genom lymfan och vidare ut i blodomloppet där de gradvis töms på sitt innehåll till dess den blir liten (kylomikronrest) och levern slutligen tar upp det som återstår.

När levern exporterar fett från sin egen produktion med t.ex. kolhydrater som råmaterial så sker det via VLDL med flaggan ApoB-100. När man mäter blodets fastevärde av triglycerider är det VLDL det gäller. Den som äter en fettrik kost har redan distribuerat fettet via de tidigare nämnda kylomikronerna, de som äter kolhydratrikt och låter levern omvandla överskottet till fett får en ”försenad” fettleverans via VLDL märkt med ApoB-100. Även VLDL töms gradvis medan den cirkulerar i blodet och blir IDL och senare även olika fraktioner av LDL.

Att skylla ApoB som farligt är, enligt min åsikt, kraftigt överförenklat. Däremot är den livsstil som leder till ett stort behov av ApoB-100 ett bekymmer. ApoB är adresslappar snarare än orsaker.
5

Nisse säger

10 maj, 2017 kl. 13:07

#1
Förr så gjorde jag eget ”Bregott” genom att ta rumstempererat ekologiskt smör och mixa det tillsammans med olivolja. Ingen konst alls. Blev ju inte billigare än vanlig ekologisk Bregott, snarare tvärtom.
6

Dennis säger

10 maj, 2017 kl. 14:32

Finns visst inget färdigblandat i handeln som är gjort på olivolja. Borde väl göra det med tanke på att raps och solrosolja ska undvikas.
7

Mormor säger

10 maj, 2017 kl. 17:27

Dennis, vad är det för fel på rapsoljan då? Olivoljan är ju inte heller helt perfekt ur hälsosynpunkt om man inte vet att den är absolut kallpressad och vem garanterar dej det?? Trots allt är den mono-omättad och som sådan mycket känslig…dessutom är den en omega 9 som kroppen kan tillverka själv om behov finnes….
4 Erik, bra påpekat!! Dessutom är denna diskussion om apo-proteiner oerhört invecklad i och med att dom byter plats med varandra allt efter kroppens behov av lipoproteiner…och förutom B100 och B48 finns även apo-(a) som kan ställa till bekymmer och inte är beroende av dieten…HDL t ex finns i 3 olika varianter…bäst kanske att låta kroppen sköta om det här utan större inblandning??
8

Erik Edlund säger

10 maj, 2017 kl. 18:30

Apropå Bregott-funderingarna. Vilka är skälen att späda ut smör? Smör är bredbart i rumstemp och så hållbart att det bara är hos fettskrämda lågkonsumenter det möjligen hinner ta skada. Min spaning är att oljorna är billigare än smör och på så sätt sänker råvarukostnaderna.

Den som är ensam att äta smör kanske delar ett paket i två eller tre och bara ha en del framme.
9

XMargareta säger

10 maj, 2017 kl. 18:57

Rapsolja innehåller erukasyra till 2-5 % nånting, som kroppen enligt uppgift inte kan hantera och enligt uppgift ställer därför erukasyran till det.
Googla för att läsa själva .Jag orkar inte just nu hitta referens.

Man har genom genetiskt urval fått ner den giftiga erukasyran till så låg nivå.
Förut var procentsatsen ”ordentligt” tvåsiffrig och då också ordentligt giftig.
Då hette den rovolja.

Ovanstående gör att jag undviker rapsolja.
Rätt eller ej? Jag vet inte, men som sagt jag undviker den.

Även om jag inte sparar på smöret, så har jag funnit, att det härsknar om det förvaras framme. Det har ju att göra med hushållets storlek tex.
10

jala säger

10 maj, 2017 kl. 19:17

@8 Måste hålla med, har aldrig förstått varför man skall fördärva en bra produkt som dessutom smakar mycket bättre utan diverse tveksamma oljor.
11

Lars Bern säger

10 maj, 2017 kl. 21:12

Erik Edlund, det är inte jag som överförenklar utan i så fall ordföranden i World Heart Federation. Lyssna på hans föredrag så kanske du förstår. PURE-studien handlar ju om att man funnit att ApoB är en användbar markör för kardiovaskulär risk. Eftersom studiens resultat stämmer så bra med en rad andra studier som publicerats under senare år har man säkert valt att följa en bra markör.
Resultatet är entydigt, vi förgiftas av för mycket kolhydrater och vi mår bra av mättat animaliskt fett. Bengmarks kategoriska uttalande är helt enkelt ovetenskapligt. Han beter sig som så många andra veganer – religiöst.
12

Erik Edlund säger

11 maj, 2017 kl. 08:58

Jag vet inte var överförenklingen uppkommer, bara att det skett.

En riskmarkör är inte ekvivalent med en orsak även om det kan förekomma. Ofta(st) används de i debatter för att ge eftertryck till någons åsikter för att sälja produkter eller åsikter.

I övrigt håller jag med om att animaliskt fett är bra för oss människor då deras sammansättning nära liknar våra behov utan att, som med vegetabiliska källor, behöva anpassas av levern.

Något jag grubblat över är åldersfördelningen bland veganer, finns någon rimligt pålitlig statistik?
13

Mormor säger

11 maj, 2017 kl. 09:56

Lars, ok..då säjer vi det…och WHF är väl en av dom större medlemmarna i Big Pharma??
Och hur ska apo-B kunna vara en markör för CV risk om det inte ens specificeras vilken typ det rör sej om?
Erik, det där om åldersfördelningen bland veganer har jag också undrat över..skulle vara intressant om någon vet lite om saken? Umberto Veronesi, italiensk vegan från barnsben och framstående cancerforskare även utanför landets gränser, dog nyligen i 93 års ålder och var fysiskt och psykiskt aktiv in i det sista….och S.B. är ju inte heller purung…!?
14

Helge säger

11 maj, 2017 kl. 10:14

En hel del av veganerna är egentligen djurrättsaktivister. De struntar i vetenskapen om det handlar
om deras egna djurs liv. Men om deras hund blir biten av en annan hund då skall den attackerande hunden avlivas. Eller om deras hund blir sjuk och behöver opereras, då avlivas hunden av ekonomiska skäl. Så deras djurrättsaktivism är oftast egocentrisk och inte altruistisk. Men det är inget nytt.
Det här är en bra video: https://www.facebook.com/henrik.bugge.16
Där professor Robert Lustig intervjuas i Australien. Han skulle tala på ett symposium. Är det någon som vet om det finns en video från det symposium?
Men mycket i den här videon är tänkvärt.
15

Nisse säger

11 maj, 2017 kl. 14:19

Läste nyss med stor behållning boken ”Food Pharmacy”. Där refererar dom ofta till Bengmark som verkar vara något av deras guru i kostfrågor. Inledningsvis skriver dom om Platon och det dom skriver stämmer in på diskussionen i denna tråden. Om jag kommer i håg rätt så skriver dom i boken om Platons två världar, idévärlden och sinnevärlden. Sinnevärlden är där vi är, vår verklighet, och det som finns i Sinnevärlden måste först uppstå i Idévärlden. Alltså det man inte kan tänka sig i Idévärlden kan man heller inte förstå i Sinnevärlden. Lite grann som det jag läste om ursprungsbefolkningar som inte ser en bil, eftersom den inte finns i deras Idévärld. Och ungefär där befinner sig nog Bengmark just nu. Han förstår inte och kan inte se och allt som bryter mot hans uppfattning finns inte.
16

Göran Sjöberg säger

11 maj, 2017 kl. 19:36

Mormor

”…. HDL t ex finns i 3 olika varianter…bäst kanske att låta kroppen sköta om det här utan större inblandning??”

Jag håller helt med dig.

När man har ”läst på” ordentligt inser man hur komplext detta med fettdistributionen (och lagringen) och sambanden med matvanorna är. Redan i slutet av 50-talet hade man visat ett klart samband mellan hyperlipidemi (höga blodfetter, TG) och intaget av kolhydrater och kopplingen till VLDL och dess förvandlingar under deras resor runt i kroppen. Fysikern John Gofman var här en av pionjärerna.
17

Göran Sjöberg säger

11 maj, 2017 kl. 19:59

När det gäller ren grönsaksmat inbillar jag mig att det bortom allt tvivel har visats att den inte är en fullvärdig kost för oss människor men dock för vissa djur som kor. Katter och hundar blir sjuka. Att människan tål grönsaker i begränsad omfattning är väl de flesta också överens om.

Det som fick mig att inse det totala vansinnet med vegankost var när jag läste ”Vegomyten” av Lierre Keith och i denna fråga var hon förvisso ordentligt insatt efter 20 år som aktiv vegan och med en havererad hälsa och kropp som slutresultat. I denna rörelse var det enbart frågan om religion/moral (självgodhet – rädda världen!) och att samtidigt blunda för de katastrofala hälsokonsekvenserna om man nu ska tro på vad Keith skriver.
18

Göran Sjöberg säger

11 maj, 2017 kl. 20:06

”Kampen” mellan vegetarianer och ”köttätare” går tillbaka till de religösa fundamentalisterna för flera tusen år sedan som Pythagoras. Phytagoras tålde för övrigt inte bönor.

Det finns mycket intressant att läsa om sambandet mellan hälsa och matvanor i Platons samlade verk. Även den grekiske historikern Herodotos belyste denna fråga för 2500 år sedan.
19

Janne I Jämtland säger

12 maj, 2017 kl. 08:16

En del poäng tycker jag han har Bengmark. Dels så förespråkar han kokosfett som ett mycket bra fett och så pekar han på vikten av att ha en sund bakterieflora och där är ju resistent stärkelse ordentligt på tapeten numera. Men 1,5 kg grönsaker om dagen, vem har tid och ork att idissla det?

Det är mycket som revideras inom kostområdet nu. I fettförespråkaren, hör och häpna, Lars Erik Litsfeldts nya bok Låt bönor förändra ditt liv, får vi lära oss att bönor förbättrar både hälsa och vikt.
Ett påstående som kan vara svårt att ta till sig för alla som hävdar att alla kolhydrater är ett gift.

Man lär så länge man lever 🙂
20

Erik Edlund säger

15 maj, 2017 kl. 15:20

Monosackariden glukos kan uppträda i olika skepnader. Som enstaka molekyl, i disackarider eller polydackarider. Stärkelse är en polysackarid och kan utgöra raka eller grenade kedjor. Ytterligare en variant är fibrer där bindningarna mellan glukosmolekylerna är så intrikata att vi saknar egna enzymer för att sära dem.

Till detta kommer den resistenta stärkelsen som finns i t.ex. potatismjöl och bönor. Inte heller de bindningarna klarar vi, men vid tillagning kan värmen göra att de ”vrids om” så att våra enzymer kommer åt.

Innehållsförteckningar särar på fibrer och kolhydrater (varav sockerarter). Där är skillnaden påtaglig, fibrer är oåtkomliga medan kolhydraterna bedöms användbara. Så dyker nu gråzonen resistent stärkelse upp. Där tillkommer tillagningen, en faktor som bestämmer dess bidrag av glukos till tunntarmen och därmed blodomloppet.