Dödligheten har minskat bland diabetikerna i Sverige

15 april, 2017 av Annika Dahlqvist 14 kommentarer

Diabetesbehandlarna tar naturligtvis åt sig äran, och säger att det är deras utmärkta behandling som har minskat dödligheten, men man kommer inte ifrån att många diabetiker har börjat följa LCHF i sin kost, och det kan också ha spelat in.

Relaterade

Arkiverad under: Blogginlägg, Diabetes

Comments

1

Maud Johansson säger

15 april, 2017 kl. 23:38

Jag anser att LCHF fungerar som ungdomens källa och förlänger livet för oss diabetiker !K
2

jala säger

16 april, 2017 kl. 05:55

Ungdomens källa låter bra. Det förlänger livet inte bara för diabetiker utan FÖRGYLLER livet för de som vågar testa LCHF.
3

Siv Wetterberg säger

16 april, 2017 kl. 07:25

Jag följer LCHF. Har blivit av med insulinet sen 2 år tillbaka. Men har haft problem med avföringen. Den bara kommer. Nu har jag slutat med Metformin, sen ca 1 månad och allt har sk stabiliserat sig. Jag har fått ett liv !! Har haft problemen med avföring sen ca 15 -20 år. Det är inte roligt när avföringen börjar chippa i skorna. Med hjälp av akupunktur har det blivit bättre. Det är klart att magen blivit skadad, men det är på bättringsvägen.
4

ByPass x2 säger

16 april, 2017 kl. 07:54

”….men man kommer inte ifrån att många diabetiker har börjat följa LCHF i sin kost, och det kan också ha spelat in.”

Självfallet är det på det viset!
Är övertygad om att INGA ”mediciner” från läkemedelsindustrin förbättrar hälsobilden för någon. Det är istället precis tvärtom — ”medicin”-konsumenter drabbas istället av ännu fler åkommor pga negativa biverkningar från den hälsovådliga ursprungs-”medicinen”.

Redan de ”Gamla grekerna” visste att RÄTT mat var förutsättningen för en god hälsa. Hippokrates lär ha myntat ”Låt maten vara din medicin och medicinen din mat” vilket summerar grundtanken med LCHF.

Skulle tro att allt fler diabetesdrabbade självmant går över till LCHF-inriktad kost och därmed oundvikligen tillfrisknar, vilket sjukvården då tolkar som att det är sjukvårdens behandling som plötsligt ”börjat fungera”….
5

Gert Wahlström säger

16 april, 2017 kl. 11:35

Det är som att säga att nötallergiker inte blir bättre för att de slutar äta nötter, utan det beror på allt bättre mediciner.
6

sten bjorsell säger

16 april, 2017 kl. 14:14

Studien ifråga betalades av etablissemangsorganisationer, se slutet. Man kunde ha frågat om koständringar, men om så skedde valde man att ej publicera. Istället vilda spekulationer om färbättringarna kunde kommit från bättre pateintutbildning eller medicineringsbeslut, utan att nämna koständringar. Statinbruket hade t.ex minskat, men inte ens den synliga kopplingen gjorde man.

Finns det ingen statistik på hur många diabetiker följer dietist och behandlingsråd och hur många diabetiker lagt om från nyckelhålrekommendationer till LCHF och LCHF-liknande kost?
Borde in SCB i rent allmänintresse hålla reda på sånt?
7

Annika Dahlqvist säger

16 april, 2017 kl. 14:57

6 sten bjorsell
Studien baserades vad jag förstår på Nationella diabetesregistret, NDR. I arbetsgruppen till det hade de uppe om man skulle lägga till en fråga om kosten, men det röstades av någon anledning ner. Någon som vet motiveringen till det?
Jag vet ingen statistik på hur många diabetiker som äter LCHF. De som skulle kunna ta reda på det är diabetesbehandlarna, men de tycks paniskt förskräckta för att ta upp frågan.
8

Viola säger

17 april, 2017 kl. 06:56

En stor betydelse för diabetikers hälsa kan väl vara att man har möjlighet att kontrollera sitt blodsocker hela tiden och justera sitt insulinintag efter detta. För diabetes 1 räknades väl också eller??
9

Annika Dahlqvist säger

17 april, 2017 kl. 09:40

8 Viola
Absolut är det så. Och det som är bra med kontinuerlig blodsockermätning är att man ser att när man äter LCHF så hålls blodsockret i bättre kontroll, utan behov av insulinhöjningar. Hög insulindos är nämligen också skadligt för hälsan.
10

Greken säger

17 april, 2017 kl. 11:23

#9 Annika Dahlqvist

Var vänlig att definiera ”hög insulindos” för den genomsnittlige typ 1-diabetikern.

Då tänker jag på den som helt saknar egen insulinproduktion. Det gäller de flesta typ 1-diabetiker efter, låt oss säga, 18 månaders sjukdom.
11

Annika Dahlqvist säger

17 april, 2017 kl. 11:38

10 Greken
Det är säkert individuellt hur mycket insulin en t1d behöver. Men om hen provar ut hur mycket insulin som behövs för att hålla blodsockret bra med (åtminstone liberal) LCHF, så ska insulinet inte behöva höjas nämnvärt efter det.
12

Greken säger

17 april, 2017 kl. 12:40

#11 Annika Dahlqvist

En typ 1-diabetiker, som inte följer LCHF-diet, kan hålla blodsockret på en frisk persons nivå, utan höjningar av insulindosen.

En sådan person slipper också kokosfett, potatismjöl utrört i vatten, smör i kaffet och liknande egendomligheter.

Vidare behöver pensionen inte en massa tillskott, som LCHF-ätarna skyfflar i sig; magnesium, C-vitamin, E-vitamin, B-vitamin, D-vitamin, gurkmeja, …

Låt maten vara din medicin, var det någon som sade.
13

Viola säger

17 april, 2017 kl. 12:47

Det har tyvärr inte alltid något helt matematiskt samband mellan matintag/kolhydratintag och insulinbehov eftersom det finns flera saker som påverkar. Mottagligheten för insulin varierar; vid sjukdom så verkar man ha ett större behov och i andra perioder ett mindre behov av insulin. Det varierar också efter hur mycket man rört på sig. Stress påverkar också blodsockret..
14

Annika Dahlqvist säger

17 april, 2017 kl. 15:25

12 Greken
Det gäller dock inte alls alla t1d att de klarar att dosera ett normalt insulin med ett normalt blodsocker, på en lågfett-högkolhydratkost.. Men var och en får ju prova ut hur mycket kolhydrater de tål utan att insulinbehovet stiger.
Kokosfett, potatismjöl och smör i kaffet behöver bara de ta som vill det. Tillskott samma sak. En lågfett-högkolhydratkost innehåller ännu mindre av mikronutrienter än LCHF, så de som äter den skulle behöva mera av tillskott än LCHF-arna.