På senare år har en viss andel av Sveriges folk ätit enligt LCHF.
Etablissemanget brukar varna för LCHF, om att hjärtinfarkterna ska öka när folk äter mera mättat fett.
I Socialstyrelsens statistik har emellertid hjärtinfarktdöden fortsatt att minska de senaste åren. Det finns alltså ingen anledning till oro för LCHF-kostens farlighet.
Finns det någon som törs sig på en uppskattning över hur många som äter enligt LCHF i Sverige?
Och hur vanligt är hjärtinfarkt bland oss LCHFare?
2 stenbj
Jag vet inte. Hur ska man ta reda på det och vem kan /vill göra det?
LCHF är så pass vanligt nu bland svenskarna att det vore lämpligt att fråga hjärtinfarktpatienter om vilken kost de har ätit, och publicera resultatet. Men det är det styrande etablissemanget som skulle kunna initiera och genomföra en sådan undersökning, och de vågar kanske inte ta risken att resultatet skulle bli till deras nackdel? .
1 Calle
2013 var det 16% av svenskarna i Demoskopundersökning. Det är troligen färre nu.
Skrev till Fråga doktorn som har Mai-Lis Hellénius som gäst ikväll om vad hon har att säga om den senaste statistiken från Socialstyrelsen…
mLCHFh B-) .
Mai-Lis på Fråga doktorn.
I rapporten står det: ”Färre hjärtinfarkter bland högutbildade”. Men är det inte så att innehavare av lyxbilar har färre hjärtinfarkter än innehavare av skrotbilar.
Men är det orsakssamband eller bara samband?
Har högavlönade som äter mycket godis, bröd, frukostflingor och läsk färre hjärtinfarkter, än en lågavlönad som äter LCHF?
Varför visar de inte statistik på hjärtinfarkt bland de som äter mycket sockerrik högkolhydrat
kost med lite fett, och jämför det med de som äter lågkolhydrat kost med mycket naturligt mättat fet?
Eller tror de på allvar att det är utbildningen i sig som avgör hur stor risk man har att få hjärtinfarkt?
Man kunde till att börja med be om pris från ett telemarketingföretag att ringa upp sådana som är minst 40 år gamla och ställa ett par (preliminära) frågor för att evaluera om dom bytt från fettsnålt till en mer LCHF dominerad kost, och hur det står till med hjärtsjukdom.
Om kostnaden stannar runt 10,000 sek tror jag säkert att vi tillsammans med KD borde kunde samla ihop nåt, eller t.o.m. Kostfonden skulle vilja stödja.
Nr 5 o 6:
Det är verkligen dåligt av programledaren Suzanne Axell att uttala att LCHF innebär mycket kött! Det innebär kött men inte ”mycket”!
Hon borde vara mer noggrann med vad hon säger.
8 stenbj
Jag känner inte att jag orkar dra på ett sådant projekt. Fråga på Kostdoktorn.
Vänta nu fru Dahlqvist. Korrelation finns måhända men finns kausalitet? Kraven på vetenskapligt vederhäftiga undersökningar gäller åt båda hållen.
Att bara körsbärsplocka viss statistik för att ”bevisa” något är ajabaja.
11 Reefer
Jag menar inte att det bevisar orsakssamband, utan bara att det inte har blivit någon katastrofal hjärtinfarkttsunami efter LCHF:s intåg i folkkosten.
Jag tycker Socialstyrelsen förvillar, när de nämner att det är ”Färre hjärtinfarkter bland högutbildade”, utan att nämna om de menar att det är ett orsaks samband eller bara ett samband bland många. Om de tror att det är ett orsakssamband, så borde de förespråka
utökad högre utbildning för att minska hjärtinfarkter.
Jag tror att LCHF är vanligt bland nyfikna och kritiskt tänkande människor, och de kan ha
olika långa utbildningar.
Frågar man patienter med hjärtinfarkt om deras utbildning och registrerar det och sammanställer det? Hur går det till? Är det underbyggt?
Läkare och sjukhus skulle kunna samla in mängder av statistik vid de flesta sjukdomsfall.
Förr krävdes det papper, penna, skriva, läsa, mata in etc.
Idag använder de flesta företag wireless input devices för datainsamling.
Det som kommer främst blir naturligtvis vilka mediciner varje nyintagen patient har tagit, om nyligen vaccinerad (barn främst). Och sidoeffekter ! Sedan midjemått och längd, typisk kost (fettintag), etc.., men det blir svårt eftersom man redan ”vet” att fett är farligt.
Snabbt skulle detta bli en ”guldgruva” för läkare och patienter då mediciner och medicinkombinationer plötsligt kan analyseras på ett helt annat sätt än idag. Men läkemedelsbolagen kommer förmodligen hävda att systemet ”försvårar behandling” eller kostar för mycket, eftersom sidoeffekter och kombinationseffekter kommer minska medicinanvändning. Men bör dessa data förmodligen mer än väl betala hela kostnaden för uppsamling och databehandling, samtidigt som onödigt lidande minskas.
Jag blev själv mycket förvånad då jag vid 59 för första gången blev intagen och ingen som helst ”krasch investigation” gjordes. I min ”vitrocksvärld” (från ER program?) trodde jag att sjukhus var minst lika avancerade på att hitta orsaker till haverier som flygindustrin. Snart insåg jag emellertid att om flygets haverikommisioner arbetade som sjukhus skulle vi ha tusentals fler haverier vart år. Sedan dess känner jag mig betydligt säkrare 12 timmar i ett flygplan än samma tid i ett sjukhus, trots att vi fick flygskräck i slutet av 1940-talet, då planen ramlade ned ofta.
Att dö i hjärtinfarkt kräver två faktorer: 1 att drabbas av åkomman, 2 att åtgärderna efteråt inte förmår rädda till livet. Vi har blivit bättre på det senare, men hur är det med frekvensen av det första?
Såg sedan att både morbiditet och mortalitet följer samma mönster. Från 2003 är kurvorna raka och fina och i utförslut!
Var det inte i de här trakterna som Annika och Skaldeman började dra uppmärksamhet till fördelarna med LCHF som livsstil?
Det rör på sig i fettdebatten.
https://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2016/12/Fetmaforskare-och-lakare-uppmanar-till-fetmaupprop/
@Jala
Det är oss ”vanliga” människor man måste nå med kunskap om att kolhydrater tex gör oss feta säger de i din länk. Högutbildade är inte i samma riskzon.
Ja, man skulle enkelt börja med matvaruaffärerna (jättestora matvaruladorna). När man kommer in i en matvaruaffär så det som möter en är brödavdelningen med glaslådor med nybakat bröd som man tagit in i affären i form av ogräddade halvfabrikat.
Nästa steg är de dignande fruktdiskarna.
Det sista men ’ändå jobbigare är att stå i köerna framför kassorna. Med djävulens visshet om vad som lockar en fattig syndare(!) godishyllorna. Man står mellan hyllorna. Det är bara att sträcka ut sin hand och plocka ner i korgen. Choklad är alls inte så nyttigt så mycket socker som de innehåller. Mjölkchoklad är oerhört söt.
Innan dess finns det ju en hel vägg med billigt plockgodis hos oss på vägen till tandkrämen, tvålarna och toalettgrejerna…
Men matvaruladorna är vår tids heliga tempel!