Jag fick mail från Bitte Kempe Björkman med texten från en artikel som Smarta Diabetiker har sänt in till flera tidningar:
November är diabetesmånaden. Vi läser artiklar och debattinlägg om forskning, olika hjälpmedel, mediciner, VAB och typ 1-barn mm. Men inte en enda rad om kostens betydelse vid diabetes.
50 000 svenskar har typ 1-diabetes. Tio gånger fler, en halv miljon, har typ 2-diabetes. Många utöver dessa är pre-diabetiker utan att de vet det. Diabetes har blivit en folksjukdom.
Typ 1 är en autoimmun sjukdom, kroppen attackerar sina egna insulinproducerande celler. Det betyder att kroppen inte klarar av att producera det insulin som krävs för att hålla blodsocker på en normal nivå. Orsaken till att kroppen slår bakut på detta sätt är oklar.
Typ 2 innebär att kroppen svarar dåligt på insulin, därför producerar kroppen mer och mer. Till slut krävs insulininjektioner för att hålla blodsockret i schack. Varför man drabbas av denna typ är i hög grad beroende av livsstilen.
När vi äter kolhydrater omvandlas dessa till glukos (socker) och höjer glukosnivån i blodet. För att undvika ett för högt blodsocker släpper kroppen ut insulin som dämpar leverns frisättning av blodsocker.
Traditionell behandling går ut på medicinering. För typ 1 krävs alltid insulin, då kroppen själv inte kan producera tillräckliga mängder. För typ 2 sätts ofta Metformin (som dämpar frigörelsen av glukos från levern) in och när det inte räcker längre: insulininjektioner.
I den traditionella behandlingen förordas även en fettsnål kost, huvudsakligen baserad på kolhydrater. Har man diabetes och äter en kolhydratrik kost åker blodsockret berg- och dalbana: du äter kolhydrater, får en blodsockerhöjning, du måste ta insulin för att minska sockret i blodet. De här svängningarna är en starkt bidragande orsak till det så kallade naturalförloppet, de följdsjukdomar som diabetiker kan drabbas av: t ex blindhet, neuropati (nervpåverkan), amputation och njursvikt.
Klokast är därför att äta en kost med ett minimalt kolhydratinnehåll. Berg- och dalbaneeffekten minskar och man får en stabilare blodsockernivå. Insulindoserna kan sänkas. För typ 2:or kan det till och med innebära ett helt medicinfritt liv.
Dagligen kan vi i Smarta Diabetikers Facebook-grupper läsa om diabetiker som blivit friskare, piggare och lättare efter att ha gått över till lågkolhydratkost med ett stabilare blodsocker som följd. Nervskador som börjat läka, ögonbottenförändringar som gått tillbaka, förbättrad sömn, större frihet – kort sagt en förbättrad hälsa och en högre livskvalitet. De människor som upplevt detta avfärdas ofta som anekdoter, helt utan vetenskaplig betydelse. De saknar många gånger sjukvårdens stöd för sina kostval, trots att Socialstyrelsens skrift “Kostråd vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården” (2011) anger både måttlig och extrem lågkolhydratkost som möjlig kost.
Smarta Diabetiker vill att kostens betydelse uppmärksammas genom att den kost diabetespatienter äter införs i NDR (Nationella Diabetesregistret) samt att alla diabetiker får det stöd och den information de behöver om de väljer att äta lågkolhydratkost.
För Smarta Diabetiker
Patrik Olsson, typ 1
Patric Högman, typ 1
Bitte Kempe Björkman, kostrådgivare
Hanna Boëthius, typ1 och kostrådgivare
Agneta Schnittger, läkare och författare
Smarta Diabetiker är en ideell rörelse med över 14 000 medlemmar på Facebook. Syftet är att sprida information och kunskap om LCHF/lågkolhydratkost och diabetes. Målet är att med kostens hjälp få en normal och stabil blodsockernivå och kunna minska medicineringen samt risken för följdsjukdomar.
För mer information: www.smartadiabetiker.se
Ref:
https://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18471/2011-11-7.pdf
Tack Annika!