Jag läste nu om Leptinprotokollet hos Martina Johansson.
Det är verkligen omvälvande. Där ska man äta rejält proteinrikt på morgonen och mindre protein sen under dagen. Inget fastande.
Själv är jag uppe på Nolaskogs LCHF och fastar just nu, sen 3 dagar. Det känns helt fantastiskt att man klarar av att inte äta någon fast föda, bara vattendrycker och salt, utan att drabbas av hunger. Vi känner oss pigga och alerta. Inte heller hungerkänslor på natten. Mitt morgonsocker har gått från 5,6 till 4,6.
Så just nu känner jag inte för att utesluta intermittent fasta.
Alltså fastan går precis som Jason Fung beskriver! Något jag inte fastar med är dagsljus helst mitt på dan med lite sol om möjligt så att man sover gott på natten. Melatonin hjälper också till med autofagin.
Läste precis detta från Martina och tänkte …Ojdå, detta var nya bud….Har också planerat in fasta om ngn vecka. Tänker dock stå fast vid det. Är nyfiken på vad det ger.
Intressanta diametrala ståndpukter här!
Hur klarar man sin muskelmassa i perioder av hypocaloriskt matintag? Vad är skillnaden mellan fasta och jojo-bantning? Kan en person med kolhydratdrift fasta utan att bli av med sina muskleer?
Annikas fastekur väcker undran. Ingen hunger på vattendrycker och salt??
Vågar skriva under på att mycket protein till frukost fungerar bra. Speciellt ang bukfetma – hormonbalans. Det kan t om vara svårt att få i sig tillräckligt stor mängd protein så en portion jysst proteinpulver hjälper till stort.
En favvo-tränare Joel Marion skriver ganska mycket t ex här på den ”sliskiga försäljningssidan” flatbellytwiceasfast. Öht om Leptinresistens har han skrivit/predikat om i ganska många år nu.
25 st. Peer-Reviewed Research References ges även där.
4 Foie gras
Vi som fastar här känner ingen (betydande) hunger. Men det kan säkert vara olika för olika personer. Jag rekommenderar att prova själv.
3 erling91
Enligt Jason Fung sker ej muskelnedbrytning vid fasta. Se hans faste-filmer på Kostdoktorn.se
Jag fastar 24 timmar i veckan, har inte testat längre fastor, men kanske ska prova. Fastedagarna tillförs bara kaffe och vatten, inget fett.
Ingen hunger känner jag heller denna dag, och kan träna som vanligt utan att bli svag.
Äter oftast bara 2 mål mat om dagen de andra dagarna, som är rejäla måltider med kött, fisk, ägg tex. Alla hälsomarkörer är bra, och det här har fungerat väldigt bra flera år nu.
Men alla måste hitta sin variant, genom att testa sig fram.
50-70 g protein till frukost :O omöjligt i min värld, typ vad jag får i mig på en hel dag, fast skitsamma, är ju inte leptinresistent.. Fasta och stress, hur ser ni på det då? Tror på kortare fasta, men är nog inte bra om man är stressad. Träning och korttidsfasta, har själv upplevt rus efter löpning och ketos genom fasta, men är det bra, egentligen?
Nytt och nytt. Är inte det där Kruses gamla koncept?
Som dryck kolsyrar jag vatten (stor flaska) och tillsätter ett kryddmått Himalyasalt, (rosa lock) och jag tycker att magen blir lugnare och är i princip aldrig sugen. Man måste vara snabb på med korken, annars bubblar vattnet över.
Jag fastar inte.
I min ungdom ”idiotfastade” jag – på enbart vatten – en vecka i taget, ett par gånger per år. De två första dagarna var jobbiga, delvis på grund av hunger, men mest för att dagarna blev långa och tråkiga transportsträckor utan de vanliga avbrotten för mat och fika. Dessutom märkte man, att ALLT i radio, TV och tidningar handlade om mat! Matannonser, recept och tjusiga dukningar vart man såg…
Men efter dag två upplevde jag aldrig någon besvärande hunger. I stället blev jag närmast euforisk. Jag fortsatte också fysisk träning som vanligt, och upplevelsen var då, att jag skulle ha kunnat springa hur långt som helst utan att bli trött. MEN – efter sådär 40 minuters löpning var det som om någon hade kapat benen på mig. Det tog tvärstopp, så jag knappt orkade flytta den ena foten framför den andra. En observation var också, att jag behövde hålla mig sysselsatt hela tiden för att stå ut med tråkigheten. Men mitt minne är, att jag efter fasteveckan kände mig ganska pigg ett bra tag framöver – och det brukade ta några veckor, innan jag hade gått upp de 7 – 8 kilo jag gått ner under fastan…
Efter att numera ha övergått till LCHF (sedan våren 2009) upplever jag aldrig detta att bli ”tokhungrig”… Jag kan gå utan mat nästan en hel dag utan svårighet. En fantastisk känsla av oberoende. På längre bilresor t.ex. behöver jag aldrig stanna vid första bästa korvkiosk för att bota min hunger…
Jag fick nyligen tag på Jason Fungs nya bok ”The complete guide to fasting”. Den är skriven på lätt engelska och ger alla svar man behöver.
Min egen erfarenhet av att ha fastat regelbundet i drygt 3 år är att stress bör man undvika i samband med fasta för då stiger både blodsocker och insulin. Det gör i sin tur att förbränningen av fett avstannar och man blir hungrig.
Jag har tillämpat periodfasta under tre år (8-16-varianten, där sexton timmar per dygn är fasta) i kombination med hård fysisk träning inriktad mot styrkelyft. Kolhydratintaget har varit relativt lågt, men inte i linje med LCHF-modellen. Resultaten har varit mycket goda på alla sätt.
Har inte heller haft några stressrelaterade bekymmer i relation till fastan, har tvärtom upplevt att min förmåga att hantera stress varit bättre än tidigare, men detta är ju helt anekdotiskt.
Vad jag för övrigt har läst mig till, angående en tidigare kommentar, så ska det inte vara några problem att behålla muskelmassan med någon enstaka 24-timmarsfasta i veckan, givet att det genomsnittliga kalori- och proteinintaget är tillräckligt. Du måste fasta i över 48 timmar för att leversockret ska vara förbrukat och glukoneogenesen börjar rikta in sig mot att faktiskt bryta ner kroppseget strukturellt protein – och då handlar det inledningsvis om mycket små mängder så länge du har fettreserver kvar.
Jag äter normalt ingen frukost, eftersom jag inte är hungrig förrän framåt elva. Försökte en gång följa Martinas råd mot leptinresistens: ät proteinrik frukost, och lunch och middag fettrikt med mindre protein (frågade vad det skulle vara; svaret jag fick innehöll för mig normala mängder protein och fett, så jag begrep inte riktigt).
Resultatet: Jag tvingade i mig frukost i två veckor. Mådde inte bra av det. Tappade aptiten, vande mig vid att trycka i mig mat jag inte ville ha… Tanken var att man skulle vänja sig, ställa om kroppen, och därefter kunna låta bli frukosten igen efter tre veckor, men jag stod inte ut så länge.
Fasta, däremot…ja, det är lite tråkigt ibland att inte få äta. Och ibland är det skönt att få slippa.