Dela detta:
- Klicka för att dela på Twitter (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster)
- Mer
- Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster)
bra skrivet Lars Bern
det är en mycket tänkvärd artikel!
själv försöker jag handla så mycket ekologiskt som möjligt.
Fantastisk artikel av Lars Bern (som vanligt!). En del av minnena stämmer in på min egen barndom och jag känner sorg över att så mycket gått snett i vårt samhälle.
I mitt hushåll lever vi ekologiskt ’allt’ och jag hoppas det fortfarande finns möjlighet för förändring till det bättre för alla människor – och speciellt att mina fem barnbarn kommer att kunna se framtiden an med tillförsikt.
Kan ekologiskt jordbruk föda världen? De som förhåller sig skeptiska till ett småskaligt och ekologiskt jordbruk, påstår att ekologisk odling med minskade skördar inte kan försörja en svältande världsbefolkning, men enligt en FN-rapport från 2011 så förhåller det sig tvärtom https://www.thenhf.se/kan-ekologiskt-jordbruk-foda-varlden/
Det mesta av världens mat produceras redan eller fortfarande av småskaliga jordbruk enligt boken ”DIRT” av David Montgomery som utreder hur vårt jordbruk under de sista 10,000 åren, alltså sedan det sattes igång på allvar, har påverkat den odlingsbara delen av jordens jord. Boken ger ofta en ny inblick i varför krigen ”var viktiga” och redan för 1000 år sedan var ”resurskrig”. Expansionen av det Romerska riket var främst ”nödvändigt” för att ersätta eroderad jordbruksmark med ny eftersom man då som nu ofta inte har en aning om hur humus i marken ökas eller minskas!
Inte långt efter att man huggit ned skogar på sluttningar för att öka odlingsarealerna för en ökande befolkning kollapsade både dessa sluttningsodlingar och, vad värre var, året-runt vattenförsörjningen till det betydligt viktigare slättlandet nedan som tidigare försörjt merparten av befolkningen. Regnvattnet bands då i jorden som träden stod i och såg då till att bäckar och floder rann jämnt året runt, inte växlade mellan uttorkade fåror och katastrofala ”flash floods”.
Merparten av mellersta östern var bördig så länge träden stod kvar på sluttningarna där. Idag står templen på karga berg eller i öken. Regnet finns men det blir mest ”flash floods” av detta. Googla med Irak för färska bilder!
Romerska krigen var alltså om jord, långt innan krigen blev främst om olja och andra naturtillgångar som idag. Boken beskriver hur dagens industrijordbruk och redan gårdagens större plogjordbruk och expansion eroderar jorden och kolet i jorden betydligt snabbare än de småskaliga då dessa inte använder konstgödsel utan ibland t.o.m. ökar jordens humushalter med hjälp av både djur, täckväxter och täta stängsel/stenmurar. Täckväxter är inte bara för att binda kväve som ofta tros, utan viktigare även för att lägga kol till marken. En anledning till att halm plus gödsel var extra viktigt att sprida på åkrarna istf. att t.ex. brännas!
Montgomery beskriver även hur man på många ställen löst problemen både i Kina förr och i flera andra mindre samhällen, så att man inte behövde odla upp ny mark, eller ”flytta västerut” när det var lönsammare att bryta ny mark istället för att ta hand om den gamla, som praktiserades i USA sedan 1700-talet.
Det viktigaste vi behöver lära oss är att humus i marken sakta försvinner p.g.a dagens plogjordbruk. T.e.x vid plogjordbruk händer det ”inte ofta” att störtregn spolar bort jorden eller vind blåser bort den, men det händer regelbundet nästan överallt på en 100-årsskala. Eftersom industrijordbruket aldrig ”lägger till” jord blir förloppet ändligt, som t.ex. på Island som vid 700talet var täckt med björkskog som stod i ett jordlager på 1- 2 meter. Idag finns bara någon procent av jord och björkskog kvar och turister och andra inklusive uppväxande islänningar tror ofta att det karga stenlandskapet är ”naturligt”. Precis som på västkusten i Sverige, som inte alls såg ut som idag då ekskogen där täckte det mesta, så sent som på 1600-talet.
Vi får sluta välja aningslösa yrkespolitiker, snart.
Men också helt sluta lyssna på Monsantoadjungerade professorer i bl.a. Uppsala som för egen snöd vinning propagerar för ytterligare förstörelse och förgiftning av vår jord.
Det börjar bli allvarligt.
Lite OT:
Det är inte bara jordbruket och det vi äter som produceras med kemikalier – även våra kläder!
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=6520115
…”Och eftersom det går åt nästan 30 000 liter vatten och många giftiga ämnen för att producera ett enda kilo bomull,”…
…”Det går åt upp till 7 kilo kemikalier för att tillverka ett kilo tyg, och ett enda par jeans ”kostar” 11 000 liter vatten….”
Nu har även Kapp-Ahl börjat med återvinning!