Artikel i Svenska Dagbladet.
Det vanliga rådet att smörja på solskyddskräm för att kunna vara ute längre i högtstående sol är helt fel.
Den starka solen är lika stark och cancerframkallande även om man smörjer på solskyddskräm. Det är enbart den skyddande brunheten som uteblir av krämerna.
Det kan också hända att innehållet i krämerna är cancerframkallande i sig.
Ann Fernholm skriver om detta.
Det D-vitamin som bildas i huden vid en måttlig solexponering är, bland andra nyttigheter, även cancerskyddande.
Jättebra att kritik mot solkräm förs fram just nu, innan solen kommer fram! Men vi behöver också alteranativa råd så att vi inte bränner oss…
Mercola’s råd är att spendera maximalt en halvtimme i solen UTAN solkräm när den börjar titta fram. I SÅ fall kan man gradvis öka halvtimmen till ibland ”hela dagen”, beroende på känslighet eller blekhet. Dels då nytt pigment i sig ger skydd och dels pga att naturligt D-vitamin då har ökat och tros ge ett skydd i sig, inte bara mot Melanoma utan även ett större antal cancerjukdomar.
Stora hattar och tunna kläder tycker vi är betydligt säkrare efter maximal solexponering. Har mycket svårt att få förtroende för visserligen godkända men samtidigt misstänkta kemiska substanser på huden. Allt vi smetar på absorberas till (o-)viss del. Så ingen solkräm alls har det resulterat i för oss.
Så har vi ”kört” sista 10 åren nu, och blir alltid bra solbruna men aldrig brända.
Barnbarn samma.
Sist vi solade var på Nya Zealand nu i Januari, en månad med mycket stark sol där.
Perfekt!
Lagom är bäst. Man blir inte brunare för att man överdriver. Då dödar man huden och den faller av och då får man ojämnt pigmenterad hud.
Vill man smeta in sig med något rekommenderar jag naturliga ekologiska krämer/oljor med naturliga vitaminer och fettsyror som tas upp av huden. Kokosnötsoljan har automatiskt solfaktor 2.
Aloe Vera och naturlig yoghurt kyler och läker röd hud. Titta alltid på innehållsförteckningen! Vad som är mest står först. Är det mest vatten eller mineraloljor utan vitaminer ska det vara billigt.
Tipset med kläder är bra. Betänk dock att du inte får något D-vitaminupptag med kläderna på! En halvtimme i direkt solljus är att rekommendera.
En gyllene brunhet kan åstadkommas med morotsolja eller tistelolja. Att äta mycket morötter är ett utmärkt sätt att bli gyllenbrun.
Kokosolja är det bästa för huden om du har bränt dig.
Jag upplever det som att jag inte bränner mig lika lätt efter att ha ökat mängden naturligt fett i kosten! Någon mer?
Tycker samma som du.
@ Magnus:
Precis så upplever jag det också. Jag är mycket ljushyllt och har alltid exponerat mig för solen mycket måttligt. De senaste åren har jag aldrig bränt mig, även om jag suttit länge i solen. Tilläggas kan att det gäller solen i norr, inte i sydliga länder.
Martin Gustavsson – Vetenskapliga partiet Skrev:
Hmmm… – Martin – morötter innehåller ju ca 69 % kolhydrater https://fineli.fi/fineli/sv/elintarvikkeet/300?q=morot&foodType=FOOD&portionUnit=G&portionSize=100&sortByColumn=name&sortOrder=asc&component=2331& – och det är väl ej så hälsosamt – eller ?
Gammal mytologi som jag inte tror det ligger något i. Skall visst ha något med karoten att göra.
Morötter innehåller 5,6 g kolhydrater / 100 g, enligt fineli. Ganska nära den där gränsen på 5 g som en del skriver om. De 69% är energiprocent.
Etter at jeg startet med LCHF for 3 år siden har jeg enda ikke blitt solbrent. Jeg lever på 1000 moh hele sommerhalvåret og kaster klærne når det er temperaturer til det. Dette er en av de mest overraskende opplevelsene jeg gleder meg mye over i dag. Tidligere ble jeg brent og skiftet hud hver sommer. Jeg tror fettet jeg spiser styrker huden (smør og kokosfett).
Magnus Skrev:
Precis så för mig också sen jag började med LCHF. Jag blir fint brun och det håller i sig länge, aldrig rödsvedd. Jag kan fortfarande, så här på vårkanten, se mönster på kroppen, framför allt på armarna, efter kläderna, att jag varit i solen föregående säsong. Jag är aldrig särskilt blek i ansiktet under höst och vinter heller.
Jag har psoriasis och har många gånger gått på ljusbehandling. Alltid fått stämpeln ”ljuskänslig” och fått lägre dos av ljus för att inte bränna mig. Trots det blev jag ändå svedd till och från. Sen jag tagit bort socker och vete ur kosten har jag även kunna ta bort stämpeln ”ljuskänslig” och har kunnat öka dosen utan att bränna mig. Så för egen del har jag verkligen fått svart på vitt att kosten spelar roll för hur ljuskänslig man är.
Så här skriver meteorologen:
https://www.svt.se/vader/fragor_och_svar/sol-och-sno
”Våren är här, förvisso bara i kustnära områden i Sydsverige, men de kommande två månaderna kommer vi kunna följa dess framfart upp över landet. Det är också nu som solen styrka ökar som allra fortast och det är ingen tillfällighet att våren kommer i mars och april.
Att smörja in sig med solskyddsfaktor är kanske i tidigaste laget. Men snart är det dags och speciellt för de som vistas utomhus med snö under fötterna … eller skidor. I ett vackert vinterlandskap blir UV-strålningen dubbelt så hög som om det vore barmark.”
1999 träffade jag en pensionerad lots i tropiska Goa. Han hade bott där under vinterhalvåret i många år, knöt hängmattor för betalning av maten i sin lokala restaurang, levde billigt på alla sätt. Han var lika blåsvart i hyn som alla Indier runtomkring – säkert en epigenetisk anpassning. Jag är övertygad att han inte lade några pengar på solkrämer. Hans solskydd fanns i pigmentet och en hög D3-vitaminnivå. Just detta senare har jag erfarit skyddar mot att man bränner sig. Visst skall man ta det lite försiktigt första dagen på en plötslig solsemester på vintern och lite kokosolja kan också vara bra att ha på – men sedan är det bara att bränna på. Man blir brun på nolltid samtidigt som man fyller på med nyttiga d-vitaminer. Har fungerat på oss nu i åtskilliga år, tidigare hade jag alltid problem med solkräms-relaterade ”sol”eksem tills jag upptäckte sambandet. När jag var ung fanns det bara kokosolja att tillgå och då med bronzerande tillsatser för att maximera solbrännan. Hudcancer hade ingen hört talas om då.
Lisabet Skrev:
Jo… – Lisabet – men är det ej enbart de 69% energiprocenten = det digererbara – alltså det smältbara av varje maträtt – som ger effekter på blodsockerhöjningen ?
https://fineli.fi/fineli/sv/elintarvikkeet/300?q=morot&foodType=FOOD&portionUnit=G&portionSize=100&sortByColumn=name&sortOrder=asc&component=2331&
Det som ej är smältbart går helt enkelt ut med avföringen = har helt enkelt ingen effekt på blodsockernivån – eller ?
Bra förklarat här – https://kolhydrater.ifokus.se/discussions/4d715bc3b9cb46222706a977-digererbar-eller-inte – tycker jag.
Glömde nämna att det var en etniskt svensk lots från Sandhamn i Stockholms skärgård. Träffade då även hans likaledes svenskättade fru som var på besök där vid tillfället.