Anklagelserna är kränkande

Comments

1. 1
   Gunnar Lindgren säger

   22 oktober, 2015 kl. 16:11

   Under många år var Bengt Vessby Livsmedelsverkets expert när det gäller val av matfetter. Han rekommenderade enträget margariner i stället för smör. Det visade sig att han trots arbetet hos Livsmedelsverket var avlönad av margarinindustrin.
2. 2
   Javo säger

   22 oktober, 2015 kl. 18:12

   Har snart läst färdigt Peter Götzsches bok om den organiserade brottsligheten och kriminalitet inom läkemedelsindustrin.
   Det är bara att konstatera att det är lika illa ställt i lilla ankdamen ”Svedala” som i det GLOBALA Akvariet!
   Samt att jag lider av sviter efter statiner och även ”deppmedicin” (efter en s.k. utbrändhet´)
3. 3
   Frida D säger

   22 oktober, 2015 kl. 22:29

   Jättebra Ralf.
4. 4
   Frida D säger

   22 oktober, 2015 kl. 22:30

   @ Javo:

   Vad har du för sviter om jag får fråga?
   Själv sitter jag med ”brainzaps” i utsättningen av sertralin + voxra.

   Är det någon som vet vad dessa zaps beror på, och vad de egentligen är?
5. 5
   Atonal säger

   23 oktober, 2015 kl. 07:27

   Orustfjord är själv lobbyist. Han har undertecknat en artikel från Brödinstitutet som uppmanar folk att äta mera bröd:

   https://www.brodinstitutet.se/nyheter/minska-undernaring-i-aldreomsorgen-med-naringsrikt-brod/

   Brödinstitutet är en kommersiell förening för bagerier. Orustfjord är tyvärr mer inkompetent än sin föregångare på SLV. Trist med tanke på att han avlönas av skattemedel.
6. 6
   Docent Göran säger

   23 oktober, 2015 kl. 09:31

   Frida D Skrev:

   Är det någon som vet vad dessa zaps beror på, och vad de egentligen är?

   Som jag har förstått det hela fungerar alla psykiska mediciner genom att de blockerar de så kallade receptorerna som finns i alla de kopplingar mellan de miljarder nervceller som våra hjärnor består av och lugnar då ned själva nervaktiviteterna. I de jämvikter som kroppen hela tiden försöker upprätthålla, den så kallade homeostasen, svarar kroppen på psykofarmaka genom att omedelbart börja producera nya receptorer för att nervsignalerna ska komma fram som tidigare och efter en tid har nervaktiviteten därför återgått till den som rådde när ’medicinen’ sattes in. Man är helt enkelt tillbaka där man började.

   Slutar man då tvärt med medicinen tar man också bort blockeringen av alla gamla receptorer som medicinen orsakade och helt plötsligt har man istället ett stort överskott av nervreceptorer och som man alltså inte hade tidigare och den jämvikten som kroppen eftersträvat har havererat i hjärnan och det tar väldigt lång tid att få denna att återgå till det tidigare normala.

   Det finns många läkemedelsskandaler men den största är nog detta med psykofarmaka och där insatsen vad jag förstått endast vid de mest extrema psykoser och då endast kortvarigt kan försvaras. Det groteska i detta är att de eventuella små positiva effekter på psyket som uppnås normalt är kortlivade och att man sedan är ’fast’ i ett beroende vilket man först inser då man försöker avbryta behandlingen och drabbas av värre mentala problem än man hade då man först gick till läkaren. Jag har flera bekanta som har upplevt att det bara inte går att sluta.

   Vetenskapsjournalisten Robert Whitaker har skrivet ett par oerhört intressanta böcker om läkemedelsbolagens korruption inom detta medicinska område. En av böckerna är översatt till svenska och heter ”Pillerparadoxen” – läs den så får du på samma sätt som jag själv svar på många frågor varför många luras in i detta medicinträsk.

   https://www.adlibris.com/se/bok/pillerparadoxen-varfor-lider-fler-och-fler-av-psykiska-problem-nar-medicinerna-bara-blir-battre-och-battre-9789187207198?gclid=CNC7hb-I2MgCFeXUcgodiVoPiA
7. 7
   F d anhörig säger

   23 oktober, 2015 kl. 09:56

   Atonal Skrev:

   Orustfjord är själv lobbyist. Han har undertecknat en artikel från Brödinstitutet som uppmanar folk att äta mera bröd:

   Dessvärre var det de äldre i äldreomsorgen som i detta fall skulle äta mera bröd för att minska undernäringen! Att det finns undernäring i äldreomsorgen är ju beklagligt och borde vara straffbart. Undernäring i äldreomsorgen skulle kunna lösas med bättre råvaror än industribakat bröd.
8. 8
   I Like Neil Young säger

   23 oktober, 2015 kl. 10:01

   Det som sägs ca 3.5 – 4 min in i den här intervjun med Michael Zazzio, Sara Boo och Anders Sultan i är väl precis det vi debatterar här – myndigheterna måste helt enkelt ställas till svars för besluten dom faktiskt tar.

   https://www.malmotv.se/main-sections/fraga-proffsen/3193-vad-ar-halsofrihet-och-varfor-borde-vi-ha-det.html
9. 9
   F d anhörig säger

   23 oktober, 2015 kl. 10:15

   Generaldirektörens förslag är att dra in en måltid per dag och ersätta med smörgåsar!
   Kan det vara dålig mat som gör att de äldre inte vill äta två lagade måltider om dagen?

   …”Många av våra äldre tycker att det kan blir för mycket med två lagade måltider om dagen, och att då ersätta en lagad måltid med en välkomponerad smörgås är ett alternativ att hjälpa de äldre få i sig tillräckligt med näringsämnen. Likaså att ha smörgåsar på kvällsvagnen för att minska längden på nattfastan.”…

   https://www.brodinstitutet.se/nyheter/minska-undernaring-i-aldreomsorgen-med-naringsrikt-brod/
10. 10
    Georg W säger

    23 oktober, 2015 kl. 10:32

    Göran, ALLA galningar äter dessa piller utom Breivik, han åt Rohypnol. Även gårdagens galning. Tyvärr är det scientologirörelsen som driver frågan och dom tror ju alla på, inte.
11. 11
    Javo säger

    23 oktober, 2015 kl. 11:14

    Frida D Skrev:

    @ Javo:
    Vad har du för sviter om jag får fråga?
    Själv sitter jag med ”brainzaps” i utsättningen av sertralin + voxra.
    Är det någon som vet vad dessa zaps beror på, och vad de egentligen är?

    Jag återkommer! har ont om tid idag just nu när jag var inne och kollade om en god vän som har problem med ett dödsbo i Tyskland hört av sig.
    Jag kan säga att jag nu trappar ner mycket långsamt efter att ha försökt lite snabbare innan och det blev inte bra.
    .
12. 12
    m-la säger

    23 oktober, 2015 kl. 17:35

    @ George W: Det stämmer nog kanske att många av vad du kallar galningarna stod på, eller hade nyligen slutat ta antidepressiva eller antipsykotica. Men de var oftast vanliga normala ungdomar med lite psykiska problem innan de började ta dessa medel. Medicinerna gjorde dem galna. Effekten av SSRIs kan bl.a. vara en känsla av total likgiltighet, en känsla som kan vara förödande i kombination med medicininducerade tankar på död och våld.
    Det här är ett par länkar med information om de negativa effekterna av SSRIs:
    https://wp.rxisk.org/antidepressants-and-violence-the-numbers/
    https://breggin.com/index.php?option=com_content&task=view&id=43&Itemid=66

    Det är inte heller bara (den skrämmande) scientologirörelsen som agerar mot psychofarmaka. Leta på David Healy, Peter Breggin, Robert Whitaker, Council for Evidence-based Psychiatry. Tyvärr ges det liten uppmärksamhet i media.

    Jag har själv erfarenhet av att ta Prozac. De gav mej en skrämmande känsla av kyla inombords, jag kände inte längre igen mej själv och slutade efter två veckor. Lyckligtvis är jag gammal nog att min största erfarenhet av antidepressiva (som har varit både positiv och negativ) gäller gammaldags numera nästan utdöda tricykliska. Jag håller nu på med en mycket långsam utsättning av medicinen. Vem vet, om ett år kanske det är klart?

    @ Frida: Om du får brainzaps har du för bråttom med minskningen, det är också min erfarenhet. Man får ta det väldigt, väldigt långsamt, oftast dela på piller på slutet. Tyvärr har läkare, också psykiatriker, ofta liten kunskap om och förståelse för vad som händer när man slutar med ett antidepressivum – de ser t.ex. oftast de psykiska problem som kan uppstå på grund av utsättandet av medicinen som ett tecken på att grundsjukdomen återkommit.. Man förväntas alltså öka medicinen igen och på så sätt hamnar man i en ond cirkel. Andra abstinenssymptom slätas ofta över.

    Om du inte har något emot att läsa engelska finns det mycket om ämnet att hitta på nätet som kan vara till hjälp. T.ex. den här sidan:
    https://beyondmeds.com/withdrawal-101/

    Lycka till!
13. 13
    Frida D säger

    23 oktober, 2015 kl. 18:50

    Tack för svaren om zaps. Mina har minskat, och jag har trappat ner rätt långsamt. Förhoppningsvis försvinner de helt snart.
14. 14
    Georg W säger

    23 oktober, 2015 kl. 18:56

    @ m-la:
    Tack, jag ser hos en släkting hur det i rask takt går åt h-e. Han har nyligen börjat injicera amfetamin.
    Han gör allt för att skada sin mor och är helt förslavad och hjälplös. Jag tror att han snart dör och jag kan inte se någon räddning. Världens goaste lille pojke, nyss fyllda 30, är han ett monster. Ursäkta utvikningen.
15. 15
    Georg W säger

    23 oktober, 2015 kl. 22:35

    @ m-la:
    Mellan 20-50 var jag deprimerad flera gånger per år och jag hade högkostnadsskydd. Men jag vägrade medicinering, zoloft försökte de lura i mig, dom j-na. Men det passar inte en vegetarisk hälsokostare att äta piller, som tur är.
    Sedan blev jag LCHF-are och sedan dess har jag blivit avtrubbad för mina depressioner, jag struntar i dom och lider inte. Jag tror det har med D-vitaminintaget att göra, ganska säker. De jag känner som har depression lider alla av d-vitaminbrist. Jag blev inte ens deprimerad av en skilsmässa.

    Mitt allvarliga problem nu, efter 12 år med paleokost och lchf, är att jag under dagarna drivs av en helig högoktanig intellektuell adhd-energi. Jag gör illa alla människor jag möter. Jag trycker in vår vetenskap på ett väldigt integritetskränkande sätt på alla jag möter. Jag lider själv av det och vet inte hur jag ska lugna ner mig. Jag känner mig förbannad på folk i allmänhet. Håller jag på att bli en ilsken gubbe?
16. 16
    Georg W säger

    23 oktober, 2015 kl. 22:53

    Till exempel så kallar jag alla som äter antidepressiva för galningar. När jag menar dem som vi läser om i tidningarna som kört bil genom folkmassor, dödat utrikesministrar, stuckit kniven i skolbarn osv. Förlåt alla som drabbades av min kommunikationsbrist!
17. 17
    Frida D säger

    24 oktober, 2015 kl. 17:30

    @ m-la:
    m-la Lyckligtvis är jag gammal nog att min största erfarenhet av antidepressiva (som har varit både positiv och negativ) gäller gammaldags numera nästan utdöda tricykliska. Jag håller nu på med en mycket långsam utsättning av medicinen.

    Vad menar du här, att du haft tur att få just dem på recept, för att de är starkare/bättre, eller vad?
18. 18
    m-la säger

    25 oktober, 2015 kl. 09:38

    @ Frida
    Eftersom det bara är min personliga erfarenhet skulle jag kanske inte ha nämnt det. Men med mina dåliga erfarenheter med olika SSRIs är jag glad att de inte fanns för 45 år sedan när jag först blev ordinerad antidepressiva. Tricykliska fasades ut när de nya SSRI preparaten tog över marknaden och finns nu knappast att tillgå – där finns naturligtvis inte längre någon vinst att göra. Men det är min personliga och något cyniska syn på saken.
19. 19
    Lars Henrik säger

    25 oktober, 2015 kl. 11:32

    m-la Skrev:

    Tricykliska fasades ut när de nya SSRI preparaten tog över marknaden och finns nu knappast att tillgå – där finns naturligtvis inte längre någon vinst att göra. Men det är min personliga och något cyniska syn på saken.

    Det är nog tyvärr den korrekta synen på saken tror jag.
20. 20
    Javo säger

    25 oktober, 2015 kl. 12:07

    @ Frida: Om du får brainzaps har du för bråttom med minskningen, det är också min erfarenhet. Man får ta det väldigt, väldigt långsamt, oftast dela på piller på slutet (m-la says, inlägg 12 ovan).

    Efter min första depression som följd av s.k. ”utbrändhet” (som det hette på den tiden) i början på 90-talet, så tog jag ett år på mig att trappa ner trots läkarens varning att jag skulle få käka piller livet ut. från 20 mg/dag (2×10 mg) av kanske det värsta SSRI-preparatet som finns (Paroxetin/Seroxat) med svåra biverkningar som självmordstankar (hade jag oxå)/-försök och fullbordade självmord (gjorde en mkt nära vän). Peter Götzsche skriver om just paroxetin i sin bok som du hittar att läsa om på Annikas blogg om ”Dödliga mediciner…”.

    Till slut delade jag även den sista halva tabletten så det blev endast 2,5 mg per dag, och det gick vägen och jag slutade helt. Tyvärr fick jag ett återfall av depression efter en svår operation i nacken, där en cysta/ofarlig tumör växte ut igen inne i ryggmärgskanalen. Ridå!!! Tre neurokirurger vägrade operera igen efter första op. juni -96 och en in sept. 2009. Stor risk att jag skulle hamna i rullstol och även dö. Sista snittet var dryga 18 cm.

    Jag fick även Xanor/Alprazolam (ångestdämpande och sömngivande benzodiazepin). Den slutade jag med tvärt utan biverkningar efter 3,5 år. Men när jag fick samma pilla för lindra musklelspänningar p.g.a en whiplashskada – en följd av en idrottsolycka i tonåren som gav sig till känna först då jag var i 45-årsåldern – i samma område i nacken som cystan, så provade jag samma som första gången – sluta, inte tvärt av, men en rätt snabb avtrappning. Det blev inte bra. Mardrömmar, svindel, huvudvärk, yrsel, än värre muskelspänningar, kramper i nacken och fler ställen.

    Nu är jag inne på sista perioden Aprazolam med en halv halv 0,5 mg (0,25) jämfört med som mest 1,5 mg/dag och det har gått mkt bättre. Ska sluta med 0,25 i slutet av nov. då har det gått drygt 4,5 mån. Tar inga risker nu. Tyvärr skapar abstinensen just de problem man tar pillret mot och många läkare tolkar det som att man ska öka dosen. Man är kvar i vården och de räddar sina jobb och mer pengar i läkemedelsbolagens kassakistor och aktieägarnas fickor. Skattebetalarna och vi patienter betalar priset både i pengar och lidande.

    Min förra psykiater kallade Xanor/Alprazolam för Rävgift. Tyvärr är det effektivt mot de besvär jag hade, när avslappningsövningar och psykologhjälp inte hjälpte mot spännigarna och värken som vandrade runt som den själv ville i hela kroppen. Whipashskador är luriga! I början hjälpte 0,25 mg/dag lite då och då och 100 st 0,5 mg piller räckte över ett år. Men de är vanebildande och det krävs efterhand högre dos. När jag var uppe i 1,5 mg/dag vid drygt 10 tillfällen, så ville jag inte längre. Det fick räcka. Och nu ska jag sluta helt om en månad med ”Rävgiftet”.

    Lycka till Frida!
21. 21
    Reefer säger

    25 oktober, 2015 kl. 18:39

    Suck, ännu en pajas som myndighetschef. SO är socionom i botten, han har ingen som helst kompetens inom näringslära men ändå ska han leda SLV i en tid då det är viktigare än någonsin att komma med relevanta kostråd. Enligt intervjun i akademitidningen så är han ännu en mindless anhängare av ”energibalans”. Det är bara att ”äta varierat och röra på sig”…..dubbelsuck.
22. 22
    Frida D säger

    28 oktober, 2015 kl. 22:58

    @ Javo:

    Tack för ditt svar, det hjälper!
    🙂
23. 23
    Javo säger

    31 oktober, 2015 kl. 10:58

    Frida D Skrev:

    @ Javo:
    Tack för ditt svar, det hjälper!

    Nu ska min fru o jag åka till Stockholm och umgås med barnbarn! Det ska bli trevligt. Tackolov har vi barnbarn även här i Limhamn, bara 7 min på cykeln och 12 till fots.

    Igår slutade jag tvärt av med en pilla som jag fått mot prostatabesvär. 74-årig gubbe får sånt. Men pillan är full med biverkningar som yrsel, balansvårigheter och huvudvärk. Inte bra i min ålder, så den åkte ut. Många av oss pensionärer har badrumsskåpet fullt med piller med mycket biverkningar, så att vi snarare blir sämre än bättre. Peter Götzsche skriver om just det här i sin bok ”Dödliga mediciner…”

    Solen lyser här idag, så det blir ut i det fria med mindre pillereffekter i blodet.