Anna Hallén och Åse Falkman Fredrikson har lanserat ett nytt begrepp: LCHF 2.0.
Tidningen Allt om LCHF (Expressenbilaga) som kom igår, har en artikel i ämnet.
De har även gett ut en bok med namnet LCHF 2.0.
Detta LCHF 2.0 innehåller något mera kolhydrater i grönsaker och rotsaker. Glutenfritt. Mejerifritt. Sojafritt.
De betonar inte speciellt högt fettinnehåll. De tycker att vi kan minska på rött kött och i stället äta mera fisk och skaldjur.
Med det tror de att vi kommer att må bättre om 30 år – vilket skulle bevisas.
Jag tycker väl att denna kost är lika bra som någon annan LCHF-variant, men jag har en del frågetecken.
Nollning av gluten, för den som inte är glutenallergisk – hur bevisat är fördelen av det?
Jag har väl tyckt att den som känner sig sugen på bröd kan ta en halv Finn Crisp (4 g kh per kaka), med rikligt med smör på, men när det nu finns recept på fröbröd/-kex att baka, och också att köpa färdiga, så behöver man ju inte äta gluten.
Men totalförbudet kan jag ändå undra över.
(Men att inte nolla gluten är idag att svära i LCHF-kyrkan, och det är absolut inte en fråga som jag strider för)
Mejerifritt är dock den stora stötestenen. Det finns inga riktiga bevis för att mejerier är skadliga för folkflertalet att äta. Det är bara i epidemiologiska studier man möjligen han hitta vissa signaler om mejeriers tveksamhet. Epidemiologiska studier vet vi ju hur otillförlitliga de är.
Jag har många gånger skrivit om min inställning till mejerier. Ibland känner jag mig ensam i världen om att försvara mejerierna.
Jag tycker att vuxna människor gott kan undvika laktos (likaväl som processade produkter som laktosfritt, där laktosen är nedbruten till andra sockerarter). Laktos är socker som höjer insulinet, och det är inget vi önskar.
Barn kan ha stor nytta av att dricka mjölk. Det finns mycket näring i mjölken som barnen har nytta av. När svältande undernärda barn får mjölk att dricka så blommar de upp.
Och frågan är vad barn dricker i stället för mjölk. Om det är sockerdryck så är den mycket sämre.
Mjölkproteinet är mest ifrågasatt. Kasein och vassleprotein.
Det sägs att det är skadligt för hälsan. Det vetenskapliga underlaget för den åsikten är dock något svajigt. Men åsikterna är väldigt starka.
Tills frågan är färdigutforskad tycker jag dock att vi vuxna kan ta det lite lugnt med osten, som är den mest koncentrerade mjölkproteinprodukten.
För barn tycker jag inte att man ska lägga någon restriktion på mjölkproteinet. Frågan där är vad de äter i stället om de låter bli ost.
Sen kommer vi till mjölkfettet, smöret. Anna och Åse tar inte riktigt upp frågan om det. Jag anser ju att smöret är det värdefullaste i vår kost. Det är guld värt. Det mättar gott och ger bra näring och energi till våra kroppar.
Eftersom de inte uttalar sig speciellt om smöret kan man gå in på deras recept och titta. Någon gång står det Ghee, (klarat lågproteinsmör). I andra recept står det ospecifierat ”matfett”.
Skriver man bara ”matfett” finns det risk att vissa använder omega-6-olja eller margarin, och då blir det ju helt fel.
Annika skrev: Ibland känner jag mig ensam i världen om att försvara mejerierna.
Professor Göran Pettersson talar sig ju varm för smörfett, så helt ensam borde Du inte känna Dig. Det är dock lite uppseendeväckande att det är biokemister, civilingenjörer och metallurgidocenter, som rotar och kommer med positiva kommentarer. Medicinarna i karriären är oftast helt tysta!
https://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/local_155237.pdf
https://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/local_130971.pdf
Att smöret är guld värt kan jag bara hålla med om.
Själv äter jag mycket smör, nåt annat skulle inte falla mig in. Jag tror att deras nya bok inte är helt genomtänkt när de skriver ”matfett” för vad är det? Frågan om fetter är ju mycket viktig, omtalas överallt och kräver tydlighet. De lider brist på kunskap om fett generellt sett? Att då tala om det i en bok om mat och i så vaga termer är jättekonstigt. Skapar inget förtroende i alla fall.
Ja vad ska man säga….LCHF kan skena iväg åt alla möjliga håll, så är det nog. Vårt behov av förändring måhända? Nåja, jag håller mig till min modell!! Vi ses snart på Rhodos!! :))
Annika, vad anser du om A2-kasein? Jag har fått för mig att A2 kan vara bättre än A1 och provar därför att växla över till get- och fårost.
”Anna Hallén och Åse Falkman Fredrikson har lanserat ett nytt begrepp: LCHF 2.0.”
Intressant!
Jag hade fått för mig att Anna Hallén hade tagit avstånd från begreppet LCHF för ett par år sedan för att det då inte längre var ’politiskt korrekt’ men det verkar trots allt vara ett säljande begrepp och det är synd att kasta ut barnet med badvattnet. Även Kostdoktorn tog då bort begreppet LCHF ur sitt bloghuvud trots en del protester. Jag fick då en känsla av att man ville fjärma sig från själva namnet på det som kostetablissemanget betraktade som ’hin håle’ själv men samtidigt inte helt avstå från sin ’djävulsdyrkan’.
Sedan dess har begreppet LCHF blivit helt etablerat både i Sveriege och internationellt utom förstås hos Livsmedelsverket och där jag tror man förbjuder själva användningen av beteckningen LCHF.
I mina ögon är LCHF en rent ’genial’ beteckning på ett vetenskapligt faktum och samtidigt en omfattande folkhälsorörelse.
Mina erfarenheter är efter 5,5 år nu på strikt lchf, är helt enligt dina tips. Mina besvär hade inte med övervikt eller diabetes att göra men en mängd andra krämpor. Dessa är nu så gott som borta, och ännu inte hittat något negativt alls. Äter smör, grädde, cream fraiche, ost, i fettväg och tänker fortsätta så länge jag mår fint. Allt ekologiskt om det går.
Att hitta på en ny variant kanske är en god idé om det inte fungerar, men min erfarenhet är att inte många personer klarar en uthållig strikt LCHF någon längre tid, de tror att resultaten ska komma snabbt, men kroppen behöver lite tid att reparera sig och man kan inte vänta dig snabba förbättringar av allvarliga funktionsproblem.
Verkar ganska ogenomtänkt och framför allt onödigt och vilseledande att kalla något för LCHF 2.0.
Matfett? Vadå matfett? Måste sägas vad det är för slags fett annars håller det ju inte att kalla det LCHF.
Beträffande mejerierna, så är det bland det godaste som finns en varm sommardag att hälla i sig ett glas kall mjölk. Kanske därför mitt blodsocker gått upp en aning pga. laktosen. Men inom referensvärdena. Långtidsblodsockret var på samma nivå som vid förra mätningen i februari.
@ 4 Xiro:
Tanken att kasein från får och getter är bättre än från hårt drivna kor, är tilltalande.
Jag har dock inte sett några riktiga jämförande vetenskapliga studier på det så jag kan inte uttala mig.
När jag läste det Annika skrev om boken så klickade jag på länken till Adlibris och på något sätt så fick jag en slags ”LCHF for dummies” varning framför mig.
Vad är det för bok och vad är syftet med att ha skrivit den? Sedan när jag läste Cia:s inlägg så kände jag att jag inte var ensam i den känslan.
Först så är titeln ”LCHF 2.0” ett sätt att vilja locka (yngre?) köpare genom att använda dataterminologi, ett slags ”dolt” budskap att detta är en uppgradering, sedan skriver man att den innehåller de senaste hälsorönen, vadå senaste, när föddes iden till att skriva denna bok? Knappast det senaste året.
Varför skriva om LCHF då? Jo. det är populärt och folk känner igen begreppet som något bra och genom att ge sken om att detta är en förbättrad verson så vill man locka köpare trots att innehållet verkar vara ett mediokert skämt.
Jag känner mig faktiskt ledsen över att dom verkar vilja rida på LCHF vågen i syfte att tjäna pengar, för så vidare seriös verkar den inte vara.
Som sagt, det är en känsla jag fick, med det är i a f min känsla!
Har fått för mig att ohomogeniserad fullfet mjölk är bäst, därför kör vi Skånemejeriers ekologiska sådan till barnen, gammeldags eller hjordnära tror jag den heter. När vi var på sommarresa hittade vi bara halvfet UHT-mjölk och barnen vägrade den, de tyckte den var för söt. Att skämma bort barnen med bra matvanor är bästa gåvan de kan få.
@ Annika
Finns en del forskning på A1- och A2-mjölk verkar det som, men kanske inga solida studier. Här är en del info, och hänvisning till boken Devil in the Milk: Illness, Health and the Politics of A1 and A2 Milk, https://www.halsasomlivsstil.com/2011/11/skillnad-pa-mjolk-och-mjolk/
Matfett är ju väldigt luddigt begrepp ja. Det finns inga studier som lyckats bevisa att smör skulle vara farligt, men det går inte att komma ifrån att smöret har en ganska annorlunda fettsammansättning jämfört med vad som finns mer naturligt i djur (och då tänker jag på t ex äggulor, samt talg och ister från djur som lever sitt naturliga liv), så är man mer inne på att äta som våra förfäder (vilket jag är) så föredrar jag absolut att använda talg eller ister framför smör, när man kan få tag på det från djur som levt sitt naturliga liv, vilket inte alltid är det lättaste.
Tack Annika för att du står upp för de feta mejerivarorna.
Våra svenska bönder behöver allt stöd i sin kamp för tillvaron.
Vi vanliga människor behöver smör, grädde, ost och andra feta varor. Jordbruket i Sverige behöver en snabb förändring mot småskalighet och naturnära metoder. Betande boskap för mjölk och kött är bästa lösningen med vårt klimat och jordförhållanden.
Våra bönder är på god väg att bli utrotade av big-agro, bl.a. ARLA.
Utan våra bönder har vi inget val, då blir det GMO och giftbemängd mat, eller svälta.
Rolf Löfgren Skrev:
Det tas vissa kommersiella initiativ i den riktningen trots allt. Jag råkade se att Hemköp i Vänersborg nu betalar en krona per liter mjölk man köper hos dem direkt till de lokala mjölkproducenterna.
Docent Göran, du har helt rätt, men det är för lite.
Var finns våra politiker, de som ska agera för Sveriges framtid?
Ett samhälle som inte kan garantera basbehoven för sin befolkning, vatten mat och väderskydd, är ett samhälle i kris, kaos och anarki ligger bakom hörnet.
För mig är den gamla tron att vi är en produkt av tillgången av olika naturliga råvaror, och att vi skulle ha någon nytta av kemikalier låter i mina öron helt främmande.
All förändrad mat, bara för att tillgodose handeln med lagringsproblematiken, är den stora frågan som skapat detta problem tror jag.
Ge entreprenörerna en möjlighet, så kommer det att lyckas. Här finns det äffärsmöjligheter till de drivna.
@ Docent Göran:
Håller helt med dig Göran. Ända sedan jag började äta LCHF 2006 har jag alltid använt beteckningen vid kontakter med läkare och sköterskor. Förstår mig inte på detta med mejerifientligheten? Har ju stöttat Annika i detta hela tiden! Nej i takt med att mjölkkorna försvinner har mejeriprodukter varit en fiende. Men jag har aldrig sett några studier som kunnat motbevisa att människor skall avstå. Idag använder jag minst 5 dl eko vispgrädde dagligen! Mina döttrar dricker mjölk dagligen, en är visserligen lactosintollerant men det går att arbeta bort, men hon är ovillig till det. Den mjölken blir ju sötare vilket hon gillar, och hon är inte LCHF:are alls. Det är bara jag som är det fullt ut inom familjen. LCHF 2.0 är bara nys om ni frågar mig, och det är det väl ingen som gör. Visst den behandlade homogeniserade mjölken är inte bra det tror jag men jag letar efter en mjölkgård med gräsbetes kor i Närke men jag hittar ingen som vill sälja? Är det någon som känner till någon här i Närke eller Kanske Östergötland är jag tacksam för tips.
Tycker att de borde ha kallat det ”fruktlös paleo” i stället eftersom det verkar vara precis det.
Glutenallergi är ett missledande ord. En mer korrekt term är glutenintolerans. Symptomen beror inte på IgE-antikroppar och kan aldrig ge allergichock. Gluten skadar tunntarmen – antagligen för de flesta människor, även om bara en del får allvarliga problem. Detta leder till sämre näringsupptag vilket i längden kan resultera en mängd olika sjukdomar. Får man inte lära sig detta under läkarutbildningen???
Här förklaras det hela rätt bra: https://matallergier.se/artiklar/17-matallergi/23-veteallergi-och-glutenintolerans
Ännu utförligare beskrivs glutenintolerans i Mikael Håkanssons tre böcker om gluten och mjölk som för övrigt är sluttryckta och inte kommer att tryckas upp i fler exemplar. På 2000-Talets Webshop finns dock ett mindre lager kvar av böckerna:
https://2000tv.se/webshop/index.php?route=product/product&product_id=111
@ us:Den innehåller ju inga stärkelserika rotknölar, så riktig Paleo är det ju inte, men det kan man ju lägga till om man vill.
@ 19 David:
Vadan detta angrepp på läkarutbildningen? Mitt inlägg var inte ämnat som en utförlig redogörelse för glutenintolerans, utan handlade om begreppet LCHF 2.0.
Att det finns anledning till försiktighet med Gluten anser jag vara relativt väl klarlagt. Man har även via forskning visat på troliga orsaker. Vi har inte tarm och bakteriesystem för att bryta ner gluten till användbara aminosyror. Resten blir olika proteiner som ibland är skadliga. Gluten kan även orsaka läckande tarmar. Att dryga ut produkter med billigt vete är definitivt inget vi ska uppmuntra, snart lika vanligt som med socker.
Är själv mjölkproteinallergiker, och saknar framför allt smöret och grädden. Mjölk i sig tror jag inte är optimal föda för vuxna. Triggar bl.a IGF-1 produktion. Drycken är i grunden optimerad för växande kalvar.
@ Helge Andersson
Har du testat ohomogeniserad mjölk eller A2-mjölk? Klarat smör? Hur funkar olika sorters ostar, t ex getost? Gissar att du testat att utesluta gluten och hårda fibrer från t ex spannmål. Testat utesluta kaffe och mat med emulgerande tillsatser, o annat som kan göra tarmen känslig och matsmältningen sämre?
#19 David
Jag har Michael Håkanssons alla tre böcker ”Gluten & Mjölk, källan till moderna sjukdomar” och dessa är ju helt otroligt bra och borde läsas av alla läkare eller av den som vill veta mer och fördjupa sig i ämnet! Även GMO skrivs det om i böckerna! Michael har också en blogg som jag verkligen kan rekommendera: https://gluten-celiaki.blogspot.se/ och här intervjuas Michael Håkansson: https://www.sandt.nu/michael-hakansson/
Andra bra böcker om hur skadligt vetet är och som jag kan rekommendera: ”Brödberoende” av William Davis, ”Hotet mot din hjärna” av David Perlmutter och Jane Plants bok ”Ditt liv i dina händer, att förstå och förebygga bröstcancer” och där hon förklarar hur hon blev av med sin bröstcancer genom att helt avstå från mejeriprodukter. Boken har några år på nacken så man får ha lite överseende när hon skriver om fetter.
Jag har läst Mikael Håkanssons tre böcker om gluten och mjölk. Det finns forskare som menar att alla människor har glutenintolerans och att detta kan orsaka 50-75 olika typer av sjukdomar. Det skulle vara ämnet gliadin (som finns i gluten) som orsakar problemen.
Om mjölk skriver Mikael Håkansson bl.a. att den innehåller höga halter av östrogen och tillväxthormoner. Om Mikael Håkansson har rätt eller fel överlåter jag andra till att avgöra.
Jag tror det är lika viktigt hålla gluten i shack för att undvika problem likväl som det är att ha kontroll på kolhydraterna för att undvika insulinresistens.
Eftersom jag inte sitter inne med absolut sanning så är jag utlämnad till att tro.
@ 22 Helge Andersson:
Jag håller med om att det är bra med försiktighet med gluten. Det är kravet på den absoluta nollpunkten, för alla, som jag ställer mig frågande till.
Börje och Per-Olof m fl, det finns så mycket tro och åsikter i frågan om mejerier, men inte så mycket av riktig vetenskap som stödjer att mejerierna är fel.
Instämmer. Vad jag förstår tas inte heller resistent stärkelse upp av dem, vilket enligt min åsikt är den viktigaste svagheten att råda bot på inom LCHF (näring till tarmfloran). Har förstått att Anna Hallén anser bönor vara giftiga…
@ Johan:
Fundering…av det jag läst om resistent stärkelse så verkar det vara så att den förlorar sin resistens vid uppvärmning, precis som med antioxidanter i grönsaker samt oliv- och rapsolja som förstörs från 30 Gr och uppåt. Har börjat läsa lite om maillardprodukter, bildandet av dysfunktionella proteiner och dess inverkan på våra kroppar och jag ställer mig frågan.
Är vi i grunden avsedda att äta tillagad mat?
Därför äter jag min mat alltmer rå och bönor skyr jag som pesten.
Lasse P Skrev:
Intressanta funderingar!
Här är lite funderingar kring detta på söndagsmorgonen.
I brist på solid kunskap är det som vanligt läge för vilda spekulationer och ’stark tro’. Vi känner dock till att människan som art började använda elden för någon miljon år sedan och i mina ögon är det rimligt att vi med vår intelligens framför allt använde den till att underlätta för oss att komma åt näringen i olika typer av mat och framför allt genom att göra den mer lättuggad.
Om man jämför käkpartiernas storlek hos de människoaporna som fanns för 5 miljoner år sedan med de arter som vi nu anser tillhöra människosläktet, som kännetecknas av att vi började använda verktyg (Homo Habilis t.ex.) och arter som dök upp först för någon miljon år sedan, ser vi en stor skillnad. Människoapornas stora käkar antyder att de var fullt sysselsatta med att tugga råa rötter hela dagarna för att komma åt den lilla mängd stärkelse som fanns i dessa oförädlade ’grönsaker’ men det var säkert också bra med ett kraftigt käkparti även när man skulle tugga det råa kött man kunde komma åt.
(Själv har jag lärt mig gilla råbiff gjord på den ganska sega hjärtmuskeln, som kanske är det nyttigaste köttet vid sidan av levern, men då behöver jag verkligen min nya köttkvarn 🙂 Levern, som är det mest näringsrika köttet och som ansågs helig av många naturfolk, är väldigt lättuggad och avnjöts därför ofta rå och då inga näringsämnen heller blev förstörda genom kokning. Här har jag själv för djupa kulturella fördomar för att klara av något sådant.)
Hos människoarterna minskade storleken på käkarna successivt och hos vår egen art, Homo Sapiens, har vi ett ’löjligt’ smått käkparti vilket antyder att vi på olika sätt, mekaniskt (genom malning t.ex.) eller genom upphettning, genom evolutionen lyckades göra näringen i födan mer lättillgänglig. Själv är jag också övertygad om att vi har föredragit maten kokt men att vi alltid fått i oss en del ’oprocessad’ mat också.
Är man seriöst intresserad av kopplingen mellan ’naturlig mat’ och vår hälsa vill jag rekommendera den ’fantastiska’ boken som tandläkaren Weston Price skrev efter att ha besökt alla kvarvarande ’naturfolk’ på 1930-talet. Tyvärr är terminologin i boken något färgad av den tidens rasistiska syn på världen utan att Weston Price för den skull själv på någon sätt var rasist. Hans slutsatser var att alla olika befolkningar var väldigt bra på att anpassa sig till sina lokala förutsättningar där deras nästan undantagslöst perfekta tanduppsättningar talade sitt tydliga språk om hälsa. Vidare visar han tydligt hur kontakten med den europeiska matkulturen, med framför allt socker och vitt mjöl alltid innebar en katastrof för hälsan varhelst vår matkultur slog till.
Här kan man se innehållet i boken och kanske också ladda ned den om man nu inte vill köpa den på Amazon som jag själv gjorde för några år sedan.
https://journeytoforever.org/farm_library/price/pricetoc.html
@ Lasse P:
Ja, inte lätt att veta vad vi är menade att äta. Läste någonstans att en anledning till att människan fått sådan enastående hjärnkapacitet är att vi lärde oss tillaga kött och därmed kunna göra det mer lättsmält och upptagligt… Evolutionen har gett oss en massa val, inte lätt att veta vilka vägar som är rätt. Nästan lite filosofi 🙂
@ Johan:
Med tanke på till vad och hur vi använder den enorma hjärnkapaciteten så verkar det som det bästa vore att vi aldrig skulle ha lärt oss att tillaga kött 😉
@ Docent Göran:
Tack Göran…jag hade börjat läsa om Weston Price och länken var precis det jag behövde.
@ jala:
Vilken är den största skillnaden som du upplever den?
@ Lasse P:
Jag testade detta långt innan jag blev opererad och tyckte det kändes helt okej både kroppsligt och mentalt. Efter operationen så fick jag lära mig att äta igen, visste inte vad kroppen tålde och inte tålde. Efterhand så upptäckte jag att rå mat funkade väldigt bra. Då jag inte använder andra kryddor än salt så känner jag vad maten smakar, en otrolig skillnad mot tillagad mat som jag upplever är död.
Lasse P Skrev:
Jag tittade nu närmare på länken och konstaterade att man faktiskt kan läsa hela boken genom att bara ’klicka’ vidare och illustrationerna med bildmaterialet är alldeles utmärkta. Att dokumentera med högklassig fotografering var en viktig del i Weston Price kartläggning av kosten betydelse för vår hälsa. Han var utan tvekan en seriös forskare men som etablissemanget tyvärr ignorerar idag. I början av 1900-talet var han dock ansedd som en av de främsta tandläkarna och forskarna; kanske främst på rotfyllningar.
För den som vill få lite perspektiv på dagens ofta infekterade kostdebatt är läsningen av hans bok en förnämlig ’motmedicin’ i mina ögon.
@ Docent Göran:
Detta med evolutionen, är det någon här som har ett svar på detta? Var finns alla benrester osv! Någonting försvann. Eller? Allt för många menar jag anammar de ”vetenskapliga rön” som finns men hur många går till källorna eller läggen? Visst kan man tro på vetenskapens bibel eller biblar. Men då skall man för renlärans skull tala om det? Att jag instinktivt gick till Annikas första blogginlägg om LCHF 2006-2007 var mycket detta att jag fick inga belägg för den medicinska vetenskapens lösningar på metabola sjukdomar mm. Detta är jag mycket tacksam för idag, men det gäller att ha ett kritiskt sinnelag. Hur många har det? Docent Göran skriver många bra inlägg här och jag är tacksam för hans kritiska hållning, men räcker det? Som sagt titta på länken och återkom gärna med synpunkter.
https://kgholmstens.blogg.se/2015/august/ar-det-nagon-som-vet.html
Ja, inte blir man klokare av alla förslag på födoämnen med olika slags ingredienser som ges i den här debatten – se nedanom strecket några valda citat.
Det är helt enkelt för mycket att hålla reda på – ett heltidsjobb!!! Måste man vara barnbarns- och sysslolös inomhuspensionär för att kunna lägga tid på att planera för att äta rätt/hälsosamt. Jag tror att jag håller mig till min liberala LCHF (några tunna skivor hembakat bröd kan jag inte avstå ifrån – men mindre än häften mot före LCHF – men med tjockt med Bregott/smör o 3-4 lager med salladsblad, ost o skinka/korv eller annat pålägg o så skivad slanggurka högst upp. Ibland får jag bre ytterligare smör på osten för att nästa pålägg ska fastna på Dagobertsmackan.
5 dl vispgrädde o 4 ägg per dag. Jordgubbar/hallon/blåbär med vispgrädde i stort sett varje dag sen jordgubbssäsongen började.
Mitt blodsocker gick upp en del i sommar efter alla kalas med hembakta kakor, jordgubbstårta, rabarber-, äppel- o blåbärspaj med vispgrädde utöver mina 5 dl. HDL-kolesterolet ökade och LDL minskade, vilket ju är bra. Men fortsättningsvis blir det minimalt med kalaskakor. Har köpt mig en blodsockermätare för att kolla hur det går framöver. Långtidsblodsockret låg iallafall OK som tidigt i våras.
Jag förstår inte hur ni orkar hålla på med alla böcker och länkar. Jag håller mig till Annikas råd och de kokböcker som är med henne och i hennes anda. Nått tvivelaktigt ”LCHF 2.0 for a New Generation” går jag inte på. Har tillräckligt besvär med det nya Windows 10, som gör att jag förlorat ljudet i min SKYPE och inte kan ladda ner nytt BankID. En god vän kan inte mejla.
__________________________
”…det finns så mycket tro och åsikter i frågan om mejerier, men inte så mycket av riktig vetenskap som stödjer att mejerierna är fel.”
”Vad jag förstår tas inte heller resistent stärkelse upp av dem, vilket enligt min åsikt är den viktigaste svagheten att råda bot på inom LCHF (näring till tarmfloran). Har förstått att Anna Hallén anser bönor vara giftiga…”
”Då jag inte använder andra kryddor än salt så känner jag vad maten smakar, en otrolig skillnad mot tillagad mat som jag upplever är död.” (jag står just ifärd med att tillaga en italiensk kycklingrätt med lite goa kryddor i och rivet citronskal och som ska tillagas med olivolja i stekpannan – hoppas att olivoljan inte förstörs, enligt citatet här nedan)
”…av det jag läst om resistent stärkelse så verkar det vara så att den förlorar sin resistens vid uppvärmning, precis som med antioxidanter i grönsaker samt oliv- och rapsolja som förstörs från 30 Gr och uppåt.”
”Har börjat läsa lite om maillardprodukter, bildandet av dysfunktionella proteiner och dess inverkan på våra kroppar och jag ställer mig frågan.”
”Är vi i grunden avsedda att äta tillagad mat.Har du testat ohomogeniserad mjölk eller A2-mjölk? Klarat smör? Hur funkar olika sorters ostar, t ex getost? Gissar att du testat att utesluta gluten och hårda fibrer från t ex spannmål. Testat utesluta kaffe och mat med emulgerande tillsatser, o annat som kan göra tarmen känslig och matsmältningen sämre?”
___________________________
Vad fan ska man tro på mer än GUD, nu när det är konstaterat att Bibelns sagor om Jesus
vatten promenader och uppståndelse, m.m. är konstaterat falska av senare tids forskning?
Kjell Holmsten Skrev:
Javo Skrev:
Javo Skrev:
Det finns uppenbarligen hur många kunskapshål som helst att gräva i.
För egen del kan jag nu frossa i del ’djupa filosofiska funderingar’ när jag nu har gått på ständig semester.
Detta med kunskap och ’kritisk’ inställning låter bra men är knappast självklarheter.
Just nu kastas jag in i ännu mer fundamentala funderingar än vanligt kring vad som kan vara ’sanningar’ inom medicinen genom att jag fått nys om och nu är djupt försjunken i en tysk vetenskapsteoretisk bok från 1930-talet av en läkare Ludwik Fleck. Den boken är sedan 40 år översatt till engelska och heter ”Genesis and Development of a Scientific Fact” och den vänder faktiskt upp och ned på mycket min tankevärld och detta ganska ordentligt.
https://books.google.se/books/about/Genesis_and_Development_of_a_Scientific.html?id=C50Jdn02wvMC&redir_esc=y
Fleck hävdar bestämt att vår tankevärld inte rymmer så mycket ’självständigt kritiskt tänkande’ som vi alla så gärna vill tro att vi har utan vi är snarare infångade i socialt grupptänkande på många olika nivåer. Att det medicinska etablissemanget är så immunt mot att ändra sina ’tokiga’ uppfattningar är i hans belysning helt naturligt och han gör detta fundamentala motstånd som jag själv hittills bara inte kunnat förstå lite mer begripligt för mig.
Jag måste nog läsa boken ytterligare en gång men det lutar åt krönika – vi får se.
Docent Göran Skrev:
Skepticism är en naturlig och nödvändig attityd när det gäller att bedöma vad som är ett kunskapsmässigt ”framsteg” och vad som är ett avsiktligt eller oavsiktigt villospår. Men
skepticism blir förödande när den belastas av ekonomiska intressen eller personlig prestige.
Där tycks det oss som om näringsläran det senaste halvseklet suttit värre till än något
annat kunskapsområde någon gång i historien, inkl. skedet mellan Kopernikus och Kepler.
piltson Skrev:
Detta givet blir det obegripligt hur universitet kan tillåtas, och tillåta sig, att upprätta privatfinansierade chefstjänster, vars innehavare får uttala sig som om de representerar oväldig visdom på områden som handlar om människors liv eller död – och göra detta med den hallstämpel som en sådan tjänst innebär i folkmeningen.
Och jag hade trott att ledningen för ett sådant lärosäte skulle ha tillräckligt mycket förstånd att inse varför jag inte kan förstå det. Men så var det inte hos KI när jag frågade om Rössner och Vessby för åtta år sedan. Nu gäller det Hellenius. Ingen möda kan bli för stor när det gäller att påvisa hennes egentliga samhällsroll.
piltson Skrev:
Hur kan jag då säga så om ett skede när en person som spred obekväm information kunde eldas upp i en offentlig tillställning?
Svaret är att de dispyter som då var aktuella bara engagerade en elitgrupp. För folkmassan var det likgiltigt hur och varför solen och planeterna rörde sig eller inte rörde sig, och inte heller berördes deras hälsotillstånd av idéer om detta.
Men de kampanjer som nutidens privatprofessorer kör fram kan i längden medföra att ganska många människor dör tidigare än de annars skulle ha gjort. Ansvaret för detta ligger ytterst hos lagstiftare som tillåter universitet att släppa lös sådana predikanter.
Det finns faktiskt spärrar för vår grundlagsbefästa yttrandefrihet. En kallas ”hets mot folkgrupp” – kan man tänka sig något motsvarande för spridning av idéer som tar död på folk?
piltson Skrev:
Detta håller jag verkligen med om.
Ludwik Fleck tar faktiskt inte upp denna aspekt på kunskapsprocessen annat än möjligen genom att han pekar på att det mest grundläggande för ’hur vi tänker’ är det ’tankesystem’ som finns i samhället.
I dagens samhälle innebär detta tankesystem att ’mediciner är bra’ och att läkemedelsbolagen i grunden utgör ’goda’ samhällskrafter som vill att människor ska bli friska. Tyvärr är detta synsätt väldigt långt från det faktum att läkemedelsbolagens ekonomiska intressen idag totalt dominerar sjukvården liksom den medicinska forskningen och av naturliga skäl är denna industri mest intresserade av att så människor som möjligt kan diagnostiseras som obotligt sjuka och därför under resten av sitt liv helst blir beroende av deras dyra och därmed nypatenterade mediciner. Detta ligger i dagens medicinska tankesystems mest grundläggande natur och hela sjukvårdsapparaten är därför infångad i detta tänkande.
Jag tycker Flecks tankegångar är väldigt klargörande och misstänker att anledningen till att han inte tar upp denna fråga om läkemedelsindustrins inflytande helt enkelt beror på att detta inflytande på hans tid troligen var begränsat och att läkare därför var betydligt mer självständiga än idag och att den medicinska verksamheten verkligen gick ut på att verkligen bota olika sjukdomar.
Hej!
Jag kan inte svara för Åse, det gör hon så underbart själv 😉 , men i alla mina böcker finns alltid ett kunskapsavsnitt. Det är lika viktigt som recepten.
Vissa slänger sig över recepten och gör val som inte passar dom.
I texten står klart och tydligt att du ska välja mat som passar för dig och att alla inte gör eller behöver göra samma val.
Mer kolhydrater? Näe – inte i nollningsrecepten. Där är det noll.
Inte trycker på fettet? Det står att du ska äta så mycket att du är mätt och nöjd i ca 4 timmar. För vissa är det mindre och för andra mer. Det är väl anpassat om något.
Det står också att du ska tänka till, ännu efter och igen ska bestämma vad du ska välja. Vill du äta Finn Crisp så gör det. Att sen jag valt bort det och motiverar varför jag tycker som jag gör betyder inte att du är tvingad eller att det finns ett förbud.
Alla bestämmer själva.
Att vi valde 2.0 är för att få tänka själva. När jag använde LCHF som namn så var jag den kommersiella Anna som utnyttjade bokstäverna för egen vinning. När jag sen annonserade att jag ville hoppa av bokstäverna så skulle det starkt ifrågasättas – av samma gäng som tidigare varit missnöjda med att jag använde dom. Ler lite, hur jag än anpassar mig så gör jag fel. Så det blev ett nytt namn. 2.0
”Nollning av gluten för den som inte är allergisk” Än en gång, alla gör som dom vill. Men som det står i texten – studier visar att sjukvården MISSAR 2/3. Kanske någon som enligt sjukvården inte har celiaki, äntligen får svar på och stöd i varför de mår bättre utan än med. Kunskapen kan kanske hjälpa människor att ta rätt beslut för just dom.
De som vill äta gluten och mår bra – ät gluten. Enkelt.
Det tjatas flera gånger i boken – känn efter själv. Bestäm själv. De raderna är viktiga. Du bestämmer om din kropp.
Gällande mejerifritt – där står samma sak att läsa. Känn efter – vad vill och behöver du? Har du en bra nivå? Vill du minska? Vill du ta bort?
Kanske variera mejerirecept med denna boks recept för variation? Det kanske är lösningen för några?
”Tills frågan är färdigutforskad” – denna meningen förvånar mig. Den känns som den kommer från SLV eller Socialstyrelsen. När tusentals människor mår bättre men det inte är färdigforskat så ska vi vänta? Alla som mår bra är anekdoter?
Vi har berättat vad de olika delarna i mejerier gör. Och det finns forskning. Sen bestämmer alla själva. Jag äter mejerier, men lite och sällan. Mitt val. Andra äter inte alls – kanon. Andra äter mycket och mår stålande – toppen.
Vi har även berättat VARFÖR vissa reagerar på mejerier (kaseinfrågan) och andra inte. Vi är inte lika. Därför kan alla inte äta samma. Och därför är det svårt att forska på.
Svaret från en forskning gäller ju bara gruppen man forskat på.
Forskar du på 100 personer med läckande tarm får du att annat svar än om du forskar på en grupp med helt fungerande tarmsystem. Och forskar du på en grupp där du inte ens känner till tarmens status så är ju den forskningen värdelös.
Forskning är också resultat på en grupp. Vi är individer.
Du och jag tål inte samma. Så vi gör troligtvis två olika val. Följer vi en gemensam metod kan det sluta med att vi båda gör fel för just vår kropp. Följer vi våra kroppar med kunskap som grund så väljer vi olika men helt rätt. Det är LCHF 2.0
Känn efter. Dags att lämna en bestämd metod – dags att bygga din egna metod 2.0.
Kunskap och system är bättre än en bestämd metod.
Alla tål inte lika.
Alla vill inte lika.
Alla behöver inte lika.
Denna bok visar på ett val. Är det ditt val? Känn efter.
Smörfett tycker vi är kanon. Men behöver du äta kaseinfritt och vi lovar mejerifritt kan vi inte använda smör. Vi använder då Ghee. Vill du inte använda mejeriprodukter överhuvudtaget så föreslår vi kokosfett. Kanske till och med ister passar några.
Att någon skulle få för sig margariner när vi skriver matfett tycker jag låter helt orimligt. Då har de inte läst en enda rad i boken.
LCHF har ju bara naturligt fetter. Jag har aldrig hört om en LCHF, oavsett variant, med margariner om grund.
Men, vi låter dig som ägare till din kropp bestämma själv. Vilket matfett föredrar du? Smör, Ghee, kokosfett, ister?
Det är också spännande att reflektera om.
När vi ger en tydlig linje – då bestämmer och förbjuder vi.
När vi ger läsaren en valmöjlighet – då kan de helt plötsligt välja margariner.
LCHF 2.0 har inga totalförbud. Hoppas att ni inte läser texten så.
LCHF 2.0 har recept med noll kolhydrater för den som behöver det och med rotfrukter för den som tål det.
LCHF 2.0 är inte en metod där alla ska följa en gram-angivelse. Det är en kunskap där du hittar DIN väg. Tänk till. Känn efter. Prova dig fram. När mår du bäst? När fungera ditt liv? När äter du som du tänkt dig utan att ständigt ändra, experimentera och ”ta nya tag”?
Vad fungerar för dig? Avslappnat och gott.
Det är LCHF 2.0
Dags att du bygger ditt unika facit.
Hoppas att ni njuter av god mat.
Hoppas att recepten i LCHF 2.0 kan ge nya tips och nya smaker.
Hoppas kunskapsdelarna i boken kan ge dig tips på vad som är bra för dig.
Hoppas att du lägger på mer fett om du är hungrig.
Hoppas att du minskar på fettet om mängden gör dig illamående.
Hoppas att du byter rotfrukterna mot grönsaker om du inte tål kolhydratmängden eller triggas.
Hoppas att du njuter av efterätter om du kan och vill och hoppas att du inte lagar dom om du inte tål kolhydraterna eller triggas av tanken.
Hoppas att tar bort mejerier om du behöver.
Hoppas att du behåller mejerier om du mår bra.
Hoppas att du fått kunskap om gluten som stärker dig i varför du mår dåligt fast sjukvården säger att du tål gluten.
Hoppas att du väljer ett Finns crisp om just du kan. (Du beöver ju ingen receptbok för att göra detta val)
2.0 är ingen metod. 2.0 är kunskap där du kan sätta ditt system.
Det är ju det hela boken går ut på.
Inga facit.
Inga förbud.
Inga bestämda gram.
Du och din kropp är i fokus.
Härliga hälsningar Anna
Och även om jag inte kan skriva vad Åse tänker och tycker så hälsar jag även från henne.
En stilla undran: Vem av oss har läst aktuell bok, jag har det inte.
När det kommer till gluten, jag har en siffra i huvudet om att ca 40% av svenskarna kan ha problem med gluten. Den övervägande majoriteten lider av olika grader av intolerans, medan glutenallergi är mera sällsynt. Mörkertalet är säkerligen stort, då symtomen för intolerans är diffusa.
Tillämpar man sk strikt LCHF kommer man nog inte i närheten av problemet, om man inte syndar med varma korvar och fredagsmys med öl och chips.
Jag ser det som en tillgång för de, som misstänker glutenproblem, om det finns en kokbok, som inte innehåller glutenbemängda produkter. Man får i sammanhanget inte glömma alla måltidens tillbehör: öl, blåmögelost mm, som kan innehålla gluten.
Jag star I kö på biblioteket för att få läsa boken (så den kan jag inte uttala mig om).
Men utifrån vad jag last här, och mina erfarenheter av LCHF…
– lchf måste anpassas till individen (så har det väl alltid varit?)
– alla väljer vad som passar dem, utifrån sin kropp, smak, resultat…
– vad andra äter kan jag ha som inspiration, men jag måste ju alltid testa själv och avgöra om det passar mig.
– lchf är ett ramverk; grundregler att utgå ifrån, men ingen svartvit sanning: ät detta! Låt bli detta! (jo, margarin hör till det senare)
Själv anar jag att jag borde avstå mejerier (förutom smör och getost) för viktens skull. Det är svårt.
Effie Skrev:
Ja, men ännu kan man bara genom experiment och erfarenhet veta vad som passar eller inte passar den enskilde. En dag kommer det att finnas vetenskapligt grundade mallar för dietisterna att rätta sig efter. Se 21 Piltson i tråden om ”Bukfetma”.
@ 45 Anna Hallén:
Du skriver här att var och en ska prova sig fram till vilka födoämnen som är bra för den. Precis det tycker också jag.
Det jag reagerar på är att på din boks framsida står glutenfritt och mejerifritt. Det låter för mina öron som att det är direktiv som gäller för alla.
Många mår bättre utan kasein, och just de ska undvika kasein. Men de som mår bra på ost tycker jag ska få äta det, åtminstone tills ev forskning visar att (A1?)- osten är dålig för alla.
Om ni som uttalar er ville vara så vänliga att bläddra några sidor i denna bok. Där står alla svar på era frågor!! T ex förklaras vilka fetter som är bra och när det sedan i recepten står matfett tar man det som passar bäst för en själv. 2.0 en uppdaterad version av hållbar lågkolhydratkost med nyttiga fetter där man får välja själv!! Men vissa lchf-anhängare måste ha pekpinnar och förbud och allt så uppstyrt men dom behöver inte följa denna bok!!! Underbart nytänkande författarpar till denna bok.
Men inte ett ord ang resistent stärkelse? 🙂
#27 Annika Dahlqvist
En intressant artikel av Jason Fung ”Milk – It does a body….bad?”
https://intensivedietarymanagement.com/milk-body-bad/#
Också en intressant artikel på Vetenskap & Hälsas hemsida:
https://www.vetenskaphalsa.se/ny-studie-tyder-pa-lagre-cancerrisk-med-laktosfri-diet/
Citerar från Börjes länk. Jason Fung och mjölk:…”What it means practically is that we should not be advising people to drink milk. We simply don’t know if it is harmful or beneficial. After all, there is only one species of living organism that drinks milk after they are weaned from it. That’s us humans. Perhaps we think we are much smarter than Mother Nature. But somehow, I doubt it.”
Slut citat.
Att insulinpåslaget från kaseinet i komjölken är ganska rejält, det vet vi. Så har naturen sett till det, så att kalven ska växa fort första tiden. Frågan är om vi människor behöver växa fort?
#54 Janne
Här kan du läsa en recension av geologiprofessorn Jane Plants bok ”Ditt liv i dina händer, att förstå och förebygga bröstcancer”: https://www.frisk.n.nu/berattelser-ur-verkliga-livet
Den kinesiska cancerboken ”Atlas of Cancer Mortality in the People´s Republic of China” som Jane Plant sitter och tittar i står högt upp på min inköpslista av böcker.
Tyvärr är Plants bok sedan länge slut, jag hittade o köpte ett begagnat ex på Bokbörsen.
@ 53 Börje Gustavsson:
Jag skulle tro att de flesta LCHF-are ändå avråder vuxna människor från att inta laktosinnehållande födoämnen. Socker ska vi ju undvika, så den aspekten är i så fall redan borta.
@ 54 Janne I Jämtland:
Insulinpåslag är ändå bara en surrogatvariabel.
Vet du om det finns visat i jämförande studier, eller motsvarande (case-control?), att kasein orsakar ökat insjuknande och dödlighet i cancer, än andra proteinslag? Och i så fall vilka mängder av kasein rör det sig om? En ostskiva eller hundratals gram av ost?
Om det inte finns visat, utan det gäller bara epidemiologiska studier, så vet vi att dessa kan man inte bygga kostråd på, utan de kan bara vara hypotesgrundande för fortsatt forskning.
Genom att byta från en hög andel mättade fettsyror till mera omättade, kan man få förbättrade blodfetter. Det har Svärdsjöläkaren David Iggman, forskare vid Centrum för klinisk forskning Dalarna, kommit fram till i sin forskning. Läs mer i Dala-Demokraten 26/8-2015
Tipset alltså att byta fetter med hög andel mättade fettsyror som till exempel smör och palmolja, mot vegetariska oljor som till exempel rapsolja, olivolja eller solrosolja, för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom och överviktsrelaterade sjukdomar som diabetes typ 2.
Kommentera gärna.
@ 58 Nizze:
Har du länk till artikeln?
Nizze Skrev:
Jag undrar om det inte var just solrosolja med sin höga andel av omega-6 man tidigare gav till transplantationspatienter för att slå ut deras immunförsvar. Tyvärr dog patienterna i cancer istället.
Kanske är det detta som avses?
https://www.ltdalarna.se/Halso–och-sjukvard/Forskning-och-utveckling/Centrum-for-klinisk-forskning/Forskare–Anstallda/David-Iggman/
Fel namn gav mig lite huvudbry.
Namnet är David Iggman 33 år Falun.
https://www.dalademokraten.se/dalarna/falun/dalaforskare-omattade-fetter-ar-battre
https://www.ltdalarna.se/Om-landstinget/Press-och-media/Pressmeddelanden/Vegetabiliska-fetter-forbattrar-riskfaktorer-och-kopplas-till-okad-livslangd/
https://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=16542
Mera om David.
https://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=16542
Annika Dahlqvist Skrev:
Hur tänker Du då?
@ 64 Erling:
Alla labvärden är bara surrogatvariabler, och inte hårda ändpunkter, sjukdom och död.
Annika Dahlqvist Skrev:
Ska man alltså låta en patient dö av en påverkbar orsak innan man ändrar behandlingen? Jag tror inte Du menar vad Du skriver i detta sammanhang. Om man får indikation om att en riskfaktor ökar försöker man väl ändå att begränsa risken?
@ 66 Erling:
Jag avsåg inte en klinisk situation, utan forskningsmetodik.
Erling Skrev:
Är inte den här reaktionen alltid relevant?
@ 68 Erling:
Vad syftar du på nu?
Jag syftar på denhär konversationen:
Janne I Jämtland Skrev:
Annika Dahlqvist Skrev:
Om Janne har rätt i att man får rejält insulinpåslag från kaseinet i komjölk tycker jag inte man kan ignorera det. Insulinpåslag är inte hälsosamt. Hur kommer det sig att ett protein ger insulinpåslag?
Erling Skrev:
Det är väldigt mycket som vi inte känner till om hur det fungerar i vår metabolism och den hormoniella samverkan. 20 000 samverkande parametrar är inte att ’leka med’.
Däremot så verkar det finns väldigt många debattörer som VET inom kostdebatten och det gör mig verkligen bekymrad.
Apropå protein och insulinpåslag, en fråga jag ställt i andra sammanhang men aldrig fått svar:
Protein triggar insulin, men är det proteinet _i sig_, någon/några av dess aminosyror _i sig_ alternativt glukos från glukogena aminosyror som ger reaktionen?
mvh / Erik Edlund
@ 70 Erling:
Den stora massan av epidemiologiska studier visar ej på korrelation mellan mejeriprodukter och cancer eller hjärtsjukdom. Sen kan det finnas enstaka undantag.
Men jag håller ju med om att så länge man inte säkert vet att mejerierna är helt oskyldiga till sjukdomsutveckling, kan vi hålla lite nere på osten.
Osten behöver inte vara en basvara i kosten, utan mera som krydda.
Smöret däremot håller jag för att vara mycket nyttigt att äta.
Annika Dahlqvist Skrev:
Ja med acklamation!
Annika Dahlqvist Skrev:
Sen finns det ju ostar från andra djur än kor!
Förutom kaseinets problem finns det väl problem med mjölkfettet. Då ca 80% av de mjölklevererande korna är dräktiga innehåller mjölken mycket hormoner, med mest koncentration i fettet (har jag förstått efter div studier på nätet). Hormonerna kan bidra till bl a bröst- och prostatacancer, inflammationer, hudproblem och kan dessutom vara en bidragande orsak till för tidig pubertet hos flickor.
Hur är det egentligen med hormoner i mjölkfettet? Någon som vet? Om både proteinet/kaseinet och fettet är tveksamma börjar man ju dra öronen åt sig.. (Grädde och smör på menyn varje dag och har trott att dessa var problemfria jämfört med övriga mjölkprodukter.) Håhåjaja…. Man vill ju äta gott men inte få ökade problem/bli sjuk. (Har en del ledproblem)
Och hur är det med celltalet – hur mycket rester av juverinflammationer får vi i oss via köpemjölken?
@ 75 Erling:
Absolut, men hur säkert vet man att de är bättre?
De kanske också är insulindrivande?
Annika Dahlqvist Skrev:
Möjligheten finns kanske, men vad gäller Agneta och mig så finns inga indikationer på sådant. Vi har lågt fasteinsulin och låga fina värden på HbA1c, tillsammans med normala värden på inflammationsmarkörer. Insulinet kommer ju inte alldeles självmant, utan som svar på förhöjt blodsocker, eller hur?
@ 78 Erling:
Detta är ju en forskningsfråga och det handlar inte om anekdotisk evidens.
Jag själv har perfekta värden trots en del intag av ko-ost.
@ 76 ALn:
Betr.: ”Förutom kaseinets problem finns det väl problem med mjölkfettet. Då ca 80% av de mjölklevererande korna är dräktiga innehåller mjölken mycket hormoner, med mest koncentration i fettet..”
Detta beror förstås på varifrån mjölken kommer. Använder man ekologiska mejeriprodukter behöver man nog inte oroa sig för ’konstigheter’.
Ska människan (och inte minst djuren!) må bra behöver samhället satsa på småskaligt ekologiskt jordbruk igen – så slipper man, som idag, oroa sig över allsköns gifter, hormoner och annat i mat och dryck. — Back to basics – Go Organic! 🙂
@ Mayne Sundewall Hopkins:
Det jag funderar över är kons hormoner, vilka ju finns där oavsett om hon får leva ekologiskt eller ej, och huruvida man får i sig större mängd av dessa om man använder de feta produkterna (om det är så att koncentrationen är större i mjölkfettet?)
För mig är det f ö självklart att använda ekologiskt och gräsbetat så långt det går.
I avslutningen av Jane Plants bok ”Ditt liv i dina händer” räknar hon upp tio gyllene regler, jag citerar de två första meningarna i nr 2:
”Ät bara sådan mat som vuxna människor är förutbestämda att äta. Viktigast är att du utesluter mejeriprodukter, som är till för nyfödda kalvar, getter eller lamm.”
I boken framgår det också att kineserna har mycket få fall av bröst- och prostatacancer och i västvärlden är det tvärt om dvs många. Detta kopplar hon direkt till att kineser inte dricker eller äter mejeriprodukter.
Vidare skriver hon; ”Jag känner inte till några kineser med traditionellt levnadssätt som ger sina småbarn komjölk eller andra mejeriprodukter. Kineserna tycker att vår västerländska smak för mjölk och mjölkprodukter är bisarr”. Vidare skriver hon; ”Nyligen bläddrade jag i flera orientaliska kokböcker (kinesiska, japanska, koreanska och thailändska). Inget av recepten innehöll mejeriprodukter.
”Ät bara sådan mat som vuxna människor är förutbestämda att äta. Viktigast är att du utesluter mejeriprodukter, som är till för nyfödda kalvar, getter eller lamm.”Citerar Börje Gustavsson (kommentar. 82 ovan) ut Jane Plants bok.
Ja, kanske är det så, men många generationers konsumtion av mejeriprodukter genom årtusenden har kanske gjort många av oss i viss mån anpassade till att tåla mejeriprodukter. ”Ost o bröd o lantvin i en korg” var väl vad romarna/italienarna, m.fl. i Medelhavsområdet hade med sig och man drack även mjölken från boskapen. Massajerna dricker ju kamelmjölk.
Kanske är cancerproblemet ett både och. Dvs. att vi i väst i modernare tid konsumerat på olika sätt manipulerad mat (massor av tillsatser – bara att kolla innehållsförteckningar – gifter, i modern tid GMO, glada färger för att det ska se gott ut, m.m.) och delvis mejeriprodukterna.
Det finns ju exempel på personer med cancer blivit av med sina tumörer när de gått över till levande föda – gräs, olika slags, groddar, råpressade juicer från rena grödor, m.m. Dessutom så är det ju många smör, ost och mjölk/gräddälskare, som levt till de blivit en bra bit över 90 år.
Så det har väl både med vad vi stoppar i oss och gener.
@ 82 Börje Gustavsson:
Det nämnda epidemiologiska sambandet är som vi vet endast hypotesgrundande, och kan vara utgångspunkt för riktad jämförande forskning.
Sambandet är inte alls bevisande.
Att Jane Plant anser att sambandet är bevisande, visar på att hon inte har en aning om riktig kostforskning.
Javo Skrev:
Mina massajer, för sådär 15 år sedan, drack komjölk spetsad med blod från åderlåtning av samma kor. Kameler såg jag inga där vi var i Massaimara. Men i brist på bröd får man äta limpa – kanske några tvingats flytta upp i Sahara? Tyvärr är medelåldern låg bland dom, jag var själv en pigg 60-åring och sågs nästan som ett mirakel.
@ Javo:
Det har säkert, som du säger, att göra med både vad vi stoppar i oss och gener. Men om man nu kanske har risiga gener när det gäller t ex cancer, skulle det i alla fall vara bra att veta om kons (kanske cancertriggande?) hormoner finns särskilt rikligt i mjölkfettet. Vi är väl ganska många LCHF-are som drar i oss en hel del av den goda grädden och det goda smöret och utesluter andra mjölkprodukter av olika skäl.
Jag har haft svårt att hitta någon bra djupare beskrivning/forskning kring mjölkens och mjölkfettets innehåll. Man vill ju gärna att det ska vara enbart nyttigt med de feta varianterna men så läste jag någonstans att hormonerna mest finns i mjölkfettet. Hormoner som ska trigga kalvens tillväxt och inget annat..
Erling!
Det var komjölk jag menade. Fattar inte var jag fick kamelerna ifrån! Dock dricks väl kamelmjölk av beduinska nomader. Men även om medelåldern var låg bland massajerna,så har jag aldrig hört nått om att de dog många av cancer hos massajer, men det är väl inget som intresserar massmedia i vår del av världen eller Sverigedemokraterna om de dör av cancer eller nått annat. SD blir väl glada om de inte kommer hit eller dör hemma.
Och som Annika nämner ovan (84) så är samband i s.k. surveys/epidemiologiska studier aldrig bevis utan bara hypotesgrundande. Det är som det gamla ”Storkexemplet”, som jag drog för mina ekonomstudenter när vi hade marknadsanalys om att det föddes fler barn på den tyska landsbygden där det fanns fler storkar än i urbana områden.
Alltså! Storken kom med barnen! Så vi får väl se vad Storkprojektet här i Skåne får för effekt på nativiteten i trakterna av Sjöbo och Veberöd. Det är ju en regelrätt experimentell interventionsstudie med utplantering av stork, som man hoppas ska komma åter från Afrika och leverera små bebisar. Men nu är det väl så att man i det projektet inte har nativitet bland människor som effektvariabel.
Jag (74 år) inväntar svar på mitt senaste PSA-test, som tidigare inte visat något om prostatacancer.
Få se när jag träffar min söta unga läkare som accepterat att jag äter liberala LCHF och förbättrat kolesterolvärden både HDL och LDL, som ligger var till. Liksom långtidsblodsocker som är samma bra värde som i februari. Dock torskade jag på en ökning av fasteblodsocker – pga. alla släktkalas, barnbarnskalas och goda vänner som passat på att bjuda till fest – tårta o goda kakor – på sina sommarnöjen.
Nu inväntar en tid med mindre kolhydrater. Idag blir det fisksoppa på lax och med hemgjord aioli och skogsblåbär med vispgrädde o utan socker. De odlade blåbären är ju för bedrövliga.
Erling Skrev:
Intressant!
Enligt den grekiske historikern Herodotos kunde etiopierna bli 140 år gamla för att de levde på kokt kött med perserna som levde på bröd som mest blev åttio år och att de verkligen kunde bli så gamla som åttio år berodde enligt etiopierna på att de också drack en hel del vin.
Det känns därför inte fel att nu smutta på ett glas vin framför brasan i vår stuga vid Vassarasjön i Gällivare efter att ha grillat några skivor av det fetaste amerikanska fläsket över den öppna elden.
Annika Dahlqvist
Innan jag skriver mer på denna blogg så vill jag veta varför mina kommentarer alltid visas med fördröjning dvs det tar minst 3 timmar eller mer innan de syns. Är jag i någon slags karantän där det jag skriver måste granskas först eller…?
Meddelande från Moderator:
Välkommen att fortsätta att skriva. Ingen karantän förekommer. Vet inte varför just detta hamnade i spamfiltret. Din länkning till din egen hemsida fungerar dock inte.
Ok, tack för detta besked moderator!
I boken ”Åldrandets gåta” av Henrik Ennart så avslutas den med lärdomar från friska åldringar o tio råd, jag citerar en mening från råd nr tre; ”Undvik socker och vitt mjöl, samt överkonsumtion av kött och mejerivaror.” Varningen för mejerivaror dyker upp lite för ofta för att nonchaleras eller som det heter; ingen rök utan eld. När jag växte upp på 50-talet så varnade min far mig alltid för ost.
Jag har nu justerat länkningen till min hemsida om det kan vara detta som fördröjt mina kommentarer.
@ 90 Börje Gustavsson:
Det är så myter kan uppstå. Genom att någon påstår något, och sen sprider sig uppfattningen.
Det är bara jämförande studier som kan bevisa orsakssammanhang i koststudier.
Docent Göran Skrev:
Låter som en kombination av den ”Samiska paradoxen” och den ”Franska paradoxen”
https://www.icakuriren.se/Bloggar/Lasarbloggar/Kropp–Sjal/Kolhydratproblem/Inlagg/?BlogEntry=28401
Fortsätt och njut 🙂
Lasse P Skrev:
Någon speciell anledning?
Vet ej, så är det inte alltid./Moderator
@Annika Dahlqvist
https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-dags-att-sluta-med-mjolkpropaganda/
Här en artikel om den danska boken ”Den ohälsosamma mjölken”:
https://www.miljomagasinet.se/artiklar/100724-cancer-och-diabetes-av-mjolk.html
@ 95 Börje Gustavsson:
Jag ser ingen vederhäftig forskning utan enbart epidemiologi och anekdotisk evidens.
Jag har aldrig försvarat laktosen för vuxna, men jag tycker att barn kan dricka en del mjölk. De klarar laktosen och får mycket bra näring därifrån. Havremjölk och -grädde innehåller inte alls samma näringsvärden.
Sen är det osten som vi borde få fram mer riktig forskning omkring.
Så länge kan vi undvika (A1?) ost som basvara och endast använda den som smaksättning.
Smöret försvarar jag till det bittra slutet.
Mina kommentarer fortsätter att hamna i spamfiltret, det senaste (#95) tog ca 9 timmar innan det dök upp nu på morgonen!?
Lasse P Skrev:
Tack för en suverän länk – det var verkligen höjd på detta inlägg på ICA-kuriren!
@ 97 Börje Gustavsson:
Spamlistan gås igenom av moderatorerna. Vi har dock ingen makt att bestämma vilka kommentarer som ska komma i den listan.
Du kan inte begära att vi ska arbeta med detta på nätterna.
@ Docent Göran:
Det var ju intressanta iakttagelser ang. kost som C v Linné gjorde redan på mitten av 1700-talet