Krönika av professor Göran Sjö
berg
Kan det vara någon tillfällighet att kurvorna för försäljningen av de ekologiska varor som framställs utan besprutningsmedel och syntetiska gödningsmedel idag pekar rakt upp trots våra myndigheters ivriga försäkringar om att dessa ekologiska varor knappast är bättre för vår hälsa än de matvaror som ”Normaljordbruket” producerar?
Jag hörde senast häromdagen att försäljningen av ekologiskt vin i stort sett har fördubblats under det senaste året och att den senaste och absolut hetaste trenden är det så kallade ”Naturvinet” där man egentligen inte tillåter något kemiskt manipulerande med vinet över huvud taget. Så när jag därför deltog i den världsomfattande Marschen mot Monsanto för ett tag sedan så är det bara att erkänna att jag nog var väldigt trendig. I mina ögon handlar hela denna trend om att vi idag håller på att förlora förtroendet för vårt etablissemang när det gäller vår mat, tillsammans med alla dess försäkringar om att de tiotusentals olika kemiska föreningar som förorenar vår miljö också är helt ofarliga för oss.
Det moderna industrijordbruket är inte bara en katastrof för vår hälsa i det långa loppet utan faktiskt för hela jordens framtid i form av en tänkbar global kollaps. Det har skrivits mycket om detta scenario och där Rachel Carsons bok ”Tyst Vår”, för femtio år sedan, kanske var själva startskottet till en insiktsfull och mer kritisk inställning till den hybris som jordbruksföretag som Monsanto representerar. Professor Jared Diamond har också beskrivit hur den västerländska civilisationen genom detta jordbruk tenderar att gräva sin egen grav. Min poetiska favorit Lierre Keith har i sin bok ”Vegomyten” målat upp ett i mina ögon kanske alltför dystert scenario för framtiden även om mycket talar för att hon kan ha rätt.
En lite mer hoppfull bok som jag nyligen läste är ”The Soil Will Save Us” av Kristin Ohlson och hon ansluter sig bättre till min egen strikt naturvetenskapliga syn på det hela och hon är en vetenskapsjournalist som fått stort erkännande.
Huvudtesen i hennes bok är att den accelererande katastrof som det moderna jordbruket innebär för själva jordens biologiska mångfald, både under och över jordytan, går att vända genom att återgå till ett naturligt jordbruk som innebär att humuslagren restaureras. Samtidigt kan all koldioxid som vi släpper ut bindas i ett sådan återskapat humuslager. Detta är helt i linje med det jordbruk som den japanske forskaren Masanobu Fukuoka kom fram till för mer än femtio år sedan och som jag beskrev i en krönika för ett tag sedan.
https://annikadahlqvist.com/2015/02/08/radda-jorden/
Fukuoka visade genom sina praktiska experiment i Japan att det går att erhålla samma produktivitet genom att med intelligens få olika grödor att växelverka i en frisk jord och i det långa loppet därför även erhålla högre produktivitet än med ”Normaljordbruket”. Samma grundläggande tes leder Kristin Ohlson övertygande i bevis och hänvisar här till kontrollerad forskning som utförts på amerikanska universitet men även den växande trenden bland amerikanska jordbrukare som nu överger det giftbaserade industrijordbruket eftersom de själva kan tjäna betydligt mer på denna typ av naturligt jordbruk. De behöver inte betala för några gödningsmedel eller några besprutningsmedel och får dessutom mer betalt för sina produkter. Speciellt tar Ohlson upp de betande djurens betydelse för att återställa en frisk jordmån och där Alan Savorys verksamhet är en stark förebild.
Det stora problemet är inte att den vetenskap saknas som visar att vår framtid ligger i ett naturligt jordbruk utan själva jordbruksföretagens totala dominans över den officiella jordbrukspolitiken, och Ohlson går här i detalj igenom hur denna industri har infiltrerat universiteten och där av naturliga skäl motarbetar all verksamhet som innebär att deras inflytande minskar. I klartext betyder ett helt genomfört naturligt jordbruk faktiskt att deras inflytande inte bara minskas utan faktiskt helt sopas bort för att just själva definitionen av ett naturligt jordbruk innebär att man inte längre behöver deras jordbruksgifter, gödningsmedel eller något GMO. Behovet av avancerade jordbruksmaskiner minskar också för att man varken behöver plöja, gödsla eller bespruta marken ett flertal gånger.
Den dramatiska trend vi idag ser för ett naturligt jordbruk där mat produceras, som inte bara återger oss människor vår hälsa, utan även skänker hälsan tillbaka till vår gemensamma jord, innebär också stora miljöförbättringar. På samma sätt som LCHF beror denna trend på vår gemensamma överlevnadsinstinkt på gräsrotsnivå och från inget annat håll.
”Normaljordbruket” är ett bedrägligt begrepp som tyvärr tillåtits slå rot i folkmun. I själva verket är det ju bara 60-70 år eller så som vi brukat marken med konstgödsel och gifter. Dessförinnan var det ett ekologiskt jordbruk som gällde i tusentals år, om än ett ålderdomligt sådant jämfört med dagens dito. Så vilket jordbruk borde kallas det ”normala”?
Idag verkar benämningen ”normaljordbruk” mest användas för att få det ekologiska att verka mer främmande. Så långt bort från natur och land har alltså så många människor kommit.
En annan reflektion jag gör gäller frågan om varför vi bör odla och äta ekologiskt. Jag har vid flera tillfällen stött på människor som undrat vad det egentligen är för fördel med ekologisk mat. Att det oekologiska jordbruket använder sig av kemiska bekämpningsmedel och att dessa är till skada för insekter, djur och omgivande natur samt att de kontaminerar vårt dricksvatten verkar liksom inte vara allmänt känt.
Tankarna går återigen till den där Ica-handlaren, var det nu var någonstans, som satte upp skyltar med texten ”besprutade” samt ”obesprutade” vid sina konventionella respektive ekologiska bananer. Först då sköt försäljningen av de senare fart ordentligt.
Tack för påminnelse om att det faktiskt är möjligt att vända den galna trenden. ”The soil will save us” verkar vara läsvärd. Vi blir ju fler och fler som vägrar ”skitmat” och på sikt måste det ju göra skillnad. Vår jord är också fantastisk på att återhämta sig från människornas misshandel. Tack för att du tar fram det hoppfulla perspektivet!!
OH! !!!!!!
Vad roligt med detta positiva.
Jag har länge önskat, att det skall bedrivas avancerade försök med odling, kreatursbete etc, enligt vad som verkar stå i den åsyftade boken.
Det behövs mycket av det fort.
Ja, det finns stor okännedom om fördelar med eko-mat och-metoder.
.
Göran Sjöberg skriver att vi håller på att förlora förtroendet för vårt etablissemang när det gäller vår mat. Tyvärr tycker jag nog att det inte bara gäller vår mat. Det är inom många fler områden som etablissemanget inte inger förtroende.
@MagnusH
JO, men det är viktigt tycker jag, att man trots allt talar sin sanning klart och tydligt, specifikt och fredligt och inte blir så desillusionerad, att man tar till odemokratiska metoder.
MagnusH Skrev:
Så sant som det är sagt MagnusH.
Lars Henrik Skrev:
Jo du har helt rätt!
Och jag såg faktiskt uttrycket ”Normaljordbruket” för första gången användas av en LCHF’are här hos Annika och som just är motståndare till ekologisk odling. I och för sig behöver man inte vara emot gifter i maten och naturen som LCHFare, det räcker med att man är övertygad om att ett överdrivet intag av kolhydrater är ohälsosamt. Jag sätter också ordet inom citationstecken för att markera att det är högst diskutabelt.
Vi som är LCHFare har dock som bekant oftast fått vår hälsa mer eller mindre allvarligt skadad efter att vi har följt myndigheternas kostråd och försäkringar om att all mat i butikerna är ofarlig. De flesta av oss som fått vår hälsa någorlunda återställda genom att sedan göra tvärtom och snarare stoppar i oss vad myndigheterna ständigt varnar för har av naturliga skäl blivit väldigt försiktiga på alla sätt och vis.
Det intressanta är just, som jag hävdar i min krönika, att denna försiktighetsprincip nu verkar sprida sig som en präriebrand och om denna snabba förändring fortsätter kommer vi få se dramatiska förändringar av vårt jordbruk inom en ganska snar framtid.
Lars Henrik Skrev:
Svältår på Wiki:
https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article20913041.ab
https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c6/Starvation_image_from_F%C3%A4derneslandet_1867.jpg/800px-Starvation_image_from_F%C3%A4derneslandet_1867.jpg
Konstgödsel är känt sedan 1820. I Danmark började stora fältförsök p0 1890-talet. 1913 kom Haber-Bosch metoden. Efter svältåren på 1860-talet och tack vare bl a konstgödning har ingen människa i Sverige behövt dö av matbrist.
”Mängden sålda gödselmedel har minskat mer eller mindre kontinuerligt sedan en lång tid tillbaka, och har sjunkit med över 60 % sedan mitten av 1980-talet, då försäljningen låg på 1,6 miljoner ton (Figur A).Jordbruksv.2013)
https://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Annan%20statistik/Statistikrapport/Statistikrapport2013_7/201307%20webb..pdf
Vi hade alltså en topp för allt jordbruk ca 1980, de senaste ca 35 åren har jordbruket ca halverats. Avgången kväve från åkrarna är mindre än en tiondel av vad det var för 20 år sedan.
Jag hittar ej före 1975 men det var en kraftig ökning fr 1945.
Popper är känd f a så ofta citera Kant att han blev tillskriven detta: Det är din plikt att vara optimist.
Min tro: jordbruksforskning kan och har löst problem.
PS ordet ”normal” behöver inte tolkas som ngt gott, utan som vanligaste: Wikis synonymer:
https://sv.wiktionary.org/wiki/normal Adjektiv[redigera]
Adverbavledning
normal
1.bruklig, standard, ej avvikande, följer normen I normala fall så gör vi så här, men detta är ett undantag.
Synonymer[redigera]
bruklig konventionell vanlig gängse
Min tro är att jordbruket mår bäst att lösa sina problem – ett efter ett – enl Poppers princip för samhället: stegvis social ingenjörskonst. S k holism brukar enl min historieläsning stelna, bli intolerant och inte så trevlig.
Professor Göran Skrev:
Jag hoppas och tror att du har rätt!
Jag hoppas också att man i en framtid kommer att se på det som idag felaktigt kallas ”normalt” jordbruk som en bisarr och djupt skadlig parentes i historien.
Jag hoppas också att de idag dominerande agroföretagen besegras i sitt eget spel: kampen om folks plånböcker och staters skattepengar.
Med en dåres envishet så hävdar jag att det i grund och botten är Wi som konsumenter som har oinskränkt makt över vad som skall finnas i butikerna.
Köper Wi av vanligt folk = väsentligt flera än 90 % av medborgarna – företrädesvis ekologiskt odlat – så finns det ju helt enkelt ingen marknad för den kemikaliserade giftiga maten i butikerna.
Kan det bli enklare än så ?
Det fanns ett ord på den ”gamla goda” tiden
som hette Missväxt.
Om alla skulle odla ekologiskt så skulle förmodligen
det ordet dammas av igen.
Med väldigt hungriga människor som följd.
Peter Skrev:
Peter – hur vet Du det ?
@ olle holmqvist:
God kväll min gode man! Jag förmodade att du skulle spana efter trådar som denna 🙂
Helt riktigt angående konstgödseln. Men det var inte förrän på 1930- och 40-talen när fossilt bränsle i form av olja kom i bruk i större skala, som produktionen av konstgödsel kom igång på allvar. I Sverige var det egentligen först efter krigsåren som det blev ett vanligt inslag.
Vidare kan jag konstatera att en jämförelse med svältåren på 1860-talet (1800-svält-ihjäl som man därefter talade om) haltar betänkligt om den är tänkt att illustrera ekologiskt jordbruk av idag. 1800-talets jordbruk är, som du säkert redan vet, långt från dagens ekologiska dito och även detta är stadd i teknologisk utveckling, vilket verkar glömmas bort.
@ Josef Boberg:
Exakt!
Vi får verkligen hoppas att vi inte tar död på oss själva. Jorden ser så vacker ut från ovan men vi gör inte vackra saker mot Moder Jord!
Såg en dokumentär för ett bra tag sedan som handlade om en bonde som hade ett ovanligt hönshus. Det var nämligen på hjul. När hönorna hade varit på en och samma plats ett tag så tog han sin traktor och flyttade hönshuset en bit. Han hade ett schema så att all hans mark fick ”behandling”. På så vis fick han prima mark för odling.
Hela idén som genomsyrar boken ”The Soil Will Save Us” är att ett tjockt humuslager ger en bördig jord, dvs. en mycket produktiv jord. I ett sådant humuslager finns det uppenbarligen en växelverkan mellan mängder av mikroorganismer, svampar som frigör mineraler som sedan växterna kan tillgodogöra sig. Täckväxter kan med hjälp av sådana bakterier binda kväve från atmosfären. I utbyte lämnar växternas rötter ifrån sig socker som bakterierna kan tillgodogöra sig.
”Normaljordbruket” förstör per definition detta humuslager och den intrikata växelverkan som utvecklades under hundratals miljoner år och detta sker på ett fåtal år.
Vad vi behöver idag är att använda en vetenskaplig ’intelligens’ i en jordbruksforskning som tar hänsyn till detta naturliga växelspel i jorden och där resultatet kommer jordbrukare och konsumenter till godo. I ”The Soil Will Save Us” visas att detta är möjligt.
Idag missbrukas den vetenskapliga intelligensen av jordbruksföretag som Monsanto för att öka sin försäljningen av jordbruksgifter och att tro att dessa företag skulle drivas av någon omtanke om jordbrukare eller konsumenter, eller för den delen om jordens framtid, ser jag själv som otroligt naivt.
Men som sagt, vi konsumenter vill inte längre bli förgiftade av maten och här tror jag att vi LCHFare går i spetsen.
@ 8 Olle H, 11 Peter och 13 Lars Henrik:
Betr. — ”svältår” och ”missväxt” — ..så ska man inte glömma bort att situationen är en helt annan idag, då det gäller förvaring av grödor och matvaror, vilket torde påverka situationen avsevärt.
Om jag vore en ung bonde idag skulle jag absolut satsa på ekologiskt!
@ 16 Professor Göran:
Mycket trevlig krönika!
Betr. — ”..Vad vi behöver idag är att använda en vetenskaplig ‘intelligens’ i en jordbruksforskning som tar hänsyn till detta naturliga växelspel i jorden och där resultatet kommer jordbrukare och konsumenter till godo. I ”The Soil Will Save Us” visas att detta är möjligt..” —
Precis så vill vi ha det – och som du säger i slutet av kommentaren, så är vi konsumenter trötta på att bli förgiftade av maten! – Hjälper vi jorden att bli frisk, så hjälper den till att hålla oss friska.
På köpet slipper vi skiten i våra sjöar och vattendrag och behöver inte längre fundera
över om fisken är ätbar eller ej.
@ Professor Göran
Intressant krönika och inlägg.
Om jordbruket vore baserat på gräsbetande djur och i harmoni med naturen, skulle vi klara missväxt betydligt bättre skulle jag tro, speciellt om vi äter lågkolhydratmat och bor på landsbygden, där finns djur i skogen och fisk i sjöar och vattendrag om det krisar till sig på allvar.
Det är betydligt känsligare med väder och vind att odla spannmål, frukt och allt annat som växer i stora monoodlingar.
Där är det verkligen en kapplöpning mot resistenta skadedjur/växter med kemikalier helt utan tanke på att marken ska producera mat även i framtiden.
Mayne Sundewall Hopkins Skrev:
@ Cristina Kronlund:
Hoppas du inte äter av Vätterns skitiga fisk, den kan vi låta våra biologer äta.
https://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2012-1/fina-fisken-ocksa-giftig
https://www.svd.se/stoppa-forsaljningen-av-forgiftad-fisk-i-sverige
https://sverigeidag.wordpress.com/tag/forgiftad-fisk/
Det verkar finnas två läger i jordbruksfrågan.
Ett Monsantogäng där nu även Miljöpartiet ingår och vi andra som är för ett giftfritt jordbruk.
Om det nu är så att t.ex. Fokuoka och Ohlson ljuger när de redovisar att ett organiskt jordbruk som är fritt från kemikalier kan producera minst lika stora skördar som ett giftjordbruk så har förstås Monsantogänget ’rätt’. Detta är ju också jordbruksetablissemangets inställning.
Och då kommer man förstås till det här med fosforn och detta är ju oerhört intressant. Hur kan det vara möjligt att det organiska jordbruket kan producera lika mycket utan att fosfor tillsätts? Detta är förstås helt oförklarligt om man inte tar hänsyn till hur den mikrobiologiska aktiviteten i jorden gör olika mineraler tillgängliga för växterna och för att få en förklaring till detta behöver vi forskning som inte är i händerna på Monsantogänget och Big Agro.
Jag tror som sagt själv att missbruket av vetenskapen måste upphöra men också att det med vetenskapen är möjligt att skaffa sig en generell förståelse om olika samspel i jorden som t.ex. kring de kvävefixerande bakterierna men det finns en oerhörd komplexitet som måste klarläggas om man inte nöjer sig med att det hela ”fungerar” i praktiken.
Professor Göran Skrev:
”between 22 percent and 35 percent more profitable for farmers than conventional. The reason: the higher price farmers get when they sell certified-organic crops
¨
organic farming delivers lower yields than conventional, by somewhere between 10 percent and 18 percent
organic ag is lavished with serious research, it has proven the ability to deliver comparable yields”
https://www.motherjones.com/tom-philpott/2015/06/organic-farming-more-profitable-conventional
Organic yields match conventional yields
https://rodaleinstitute.org/our-work/farming-systems-trial/farming-systems-trial-fst-fast-facts/
Jag läser detta som mindre eller möjligen lika skördar för ”eko”, vilket jag trodde var allmänt medgiver bland ”eko” i ref ovan finns bara ett diagram om skörd.
Om man studerar soja och majs, som några här på sidan betraktar som mindre sympatiska, skall leta reda på hur man gör med fosfor – över 40 år – gräver de ned omalda stena ?
Ska gå vidare studera refs fr Rodaleinst, där finns kanske tabeller o rådata.
Vilken psykologi har normalbönder som avstår från bättre lönsamhet ? lättja ?
olle holmqvist skriver:
”Efter svältåren på 1860-talet och tack vare bl a konstgödning har ingen människa i Sverige behövt dö av matbrist.”
Har jag hittat en faktoid här? Alltså en myt som blivit fakta.
1860-talets missväxt berodde på kyla och torka och det kan väl inte åtgärdas med konstgödsel? Förklara hur detta skulle gå till för mej som är okunnig inom botaniken.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Missv%C3%A4xt%C3%A5ren_1867%E2%80%931869
1: Sen vår, tidig höst
2: Torka
@ 24 olle holmqvist:
En fråga är väl: Hur mycket längre räcker råvarutillgångarna i konventionell odling jfrt med i ekologisk odling? 10 år, 20 år?
@ Bo, Olle:
Missväxt historiskt har berott på kyla, torka eller översvämningar. Detta förekommer även idag, men nu undviker vi svält genom import av mat från andra länder som inte är drabbade.
olle holmqvist Skrev:
Detta är förstås rätt på grund av att vi som nu tappat förtroendet är villiga att betala mer för de giftfria Eko-produkterna. Ibland är dock skillnaden förvånansvärt liten. Eko-grädde t.ex. har nästa samma pris som ”normal”. Samma sak har jag noterat för Eko-bananer. Detta måste betyda någonting. Men för gurka och purjolök är prisskillnaden dock fortfarande jättestor och detta faktum måste i sin tur också betyda någonting som jag just nu inte begriper. För övrigt verkar de flesta Krav-varorna ta slut direkt har jag märkt så jag brukar ’bunkra upp’ med Eko-bacon när det råkar finnas i butiken. Samma med grädden och avokadon.
Vad jag ändå har förstått är att besprutningsmedel och konstgödsel inte är något som bönderna får gratis. Även veterinärkostnaderna lär försvinna för dem som håller djur på rent gräsbete om jag nu ska tro min norrländske köttleverantör från Norrbete och han verkar vara en mycket hederlig man med livslång erfarenhet av jordbruk.
Jag har en annan vän som dock är en ”Normaljordbrukare” sedan många år och som berättat att kostnaderna för Roundup och insektsgifter av olika slag tillsammans med konstgödseln är tunga utgiftsposter. Dessutom visste han inte heller vad han skulle få betalt för sin skörd förrän året efter skörden. På samma sätt som du, och jag själv till bara för ett par år sedan, tror han dock att det bara inte kan vara sant att ett organiskt jordbruk kan vara lika produktivt som ”Normaljordbruket”. Jordbruksekonomi verkar för övrigt vara ett verkligt ’lurigt’ och infekterat område och även här styr och ställer Big Agro rimligen för att maximera utdelningen för sin egen del.
Om jag nu har förstått det hela rätt är en av fördelarna med organiskt jordbruk att utan insektsgifter kommer även skadeinsekternas naturliga fiender i form av andra insekter finnas kvar vilket betyder att angreppen från skadeinsekterna aldrig blir så omfattande i den organiska odlingen som i giftjordbruket och besprutningar med insektsgifter är man, enligt min ”Normale” vän, tvungen att ta till när de första tecknen på angrepp börjar visa sig. Han brukar här föreläsa för mig om detta.
Omställning till Kravjordbruk är enligt honom inte heller så lätt och om man dessutom har som mål att bygga upp ett tjockt humuslager och inte plöja jorden kräver detta ytterligare långsiktiga insatser som dock är möjliga med just vetenskaplig intelligens och som dessutom verkar betala sig ganska bra efter ett tag för den enskilda jordbrukaren men knappast för Big Agro.
Mycket matnyttigt,nu kan vem som helst bli Biolog.
https://www.ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/varld-att-bevara/5597-ekosystemtjanster.html
https://www.youtube.com/watch?v=F5Z_LeWxVFw
Bo Skrev:
Livsprocesserna i växten går fortare vid högre temp. Gäller växternas näringsämnesupptag.
N & P är konstanta bristämnen tre brister = värme + 2 närsalter
För P har Kirchmann et al 400-500 år åt jordbruket globalt (utom Kina s är självförsörjande).
Annan uppgift fr Linköping tror jag 50-100 år. Googla på Marocko & Fosfor. Själv kom jag fram till 40-50 år för ekofolket. Tror j sett det ngn annan stans också. Tar gärna emot rättning.
För N finns lite mer alternativ. Antar att eko ger 2/3 av normalt. Då frigörs 1/3 där man kan odla
energigröda f Haber-Bosch och/eller kvävefixerare. På SydOstASiens risfält odlas före veg period
den lilla flytande ormbunken Azolla som härbärgerar fotosyntetiska. Finns många fler. Den ger över en veg period 300 kg N per veg period/hektar. Om man antar att vi skulle ha en tredjdels
veg period så blir det 100 kg. Vi la som mest på i Skåne 130 kg N/ha 1980-84
https://theazollafoundation.org/wp-content/uploads/2013/05/Azolla-leaf-cavities-with-Anabaena.png
Det finns många fler fotosyntetiska att fundera över. T ex Chromatium som bildar stora sjok i ruttet vatten. Lästips: Tore Lindholm Algfenomen och algproblem.
Intelligens kan lösa mycket.
Därför behövs forskning/utveckling av tex ekojordbruk.
Vad gäller fosforn tänker man förstås bl.a. på cirkulering.
Dock bör man ta fram andra metoder än att använda rötslam rakt av på grund av den kadmiumökning läkemedelsrester etc. som blir följden av det.
Jag har för mig, att man kan bränna rötslam och vaska fram fosforn.
I alla händelser krävs vidareutveckling.
En tanke: I Östersjön ligger tex en hel del fosfor från avlopp/jordbruk i havsbotten och det är ingen lätt match att få tag i den smärtfritt.
Man vill inte få den i cirkulering, eftersom den då blir orsak till fler cyanobakterier tex.
Dessa kan sedan binda luftkväve själva och göder därför havsekosystemet ännu mer, när de dör och sjunker till botten. Detta blir sedan ett ondskefullt självspelande piano och ekosystemet Östersjön tippar kanske sedan över till ett stinkande svavelvätehelvete
Genom att se till att bottnarna inte är syrefria kan fosforn fås att ligga ganska stabilt där.
Syrebrist gör däremot, att fosforn går i lösning och algblomningen ökar därmed. En ond cirkel.
Forskningen skulle därför kanske kunna inrikta sig på, att kunna fånga fosforn riskfritt?
Lätt? Nej men därför skall man ta tag i sådant i tid.
Ett annat exempel, som jag inte har jättemycket kunskap om, men fick berättat för mig av odlaren själv. Han arrenderade en mycket stor åkerareal av en stad i Skåne, fick ett ultimatum av kommunen. att han måste lägga ner verksamheten om han inte gick över från ”normaljordbruk” till konstgödsel och giftfritt.
Han fick utbildning betald för att ha kunskaper för detta.
Lösningen då för att slippa mögelangrepp blev att spruta med sockerlösning tidigt. Därmed växte möglet ”ihjäl” sig och man fick sedan mögelfritt i odlingen.( Tycker själv detta låter konstigt, men vederbörande odlare berättade detta själv.)
Ovanstående är exempel på att det kan finnas bra metoder för att utveckla tex ekologiskt jordbruk.
Jag menar, att är lite bråttom och det skall göras nu och skall stödjas mycket, så att man har lösningar, som fungerar i tid.
Tack för bra krönika Göran. Hämtade idag ut min bok ”The soil will save us” som jag sannolikt kommer att sträckläsa. Avstår tills dess från att slänga mig in i debatten men jag tror att min grundinställning kommer att kvarstå…. det jordbruk som är baserat på monokulturer, konstgödsel, artificella bekämpningmedel och plöjning/harvning med gigantiska, fossilbränsleslukande jordbruksmaskiner, har bara 60-70 år på nacken och väldigt lite tyder på att det är ekologiskt hållbart på sikt.
Tack för det här inlägget Göran. Det behövs verkligen ventileras, eftersom vi är vad vi äter!
Och första svaret från Lars-Henrik ovan var utmärkt! Låt oss alla nästa gång vi handlar ställa frågan i butiken:” Menar ni att det ”normala” har besprutats med växtgifter, var finns det obesprutat? Kan ni inte sätta upp skyltar? Då kan det gå lite snabbare åt rätt håll som Josef Boberg påpekar:
Vi konsumenter styr faktiskt försäljningen. När vi är frågvisa och enträgna.
Det finns så många anknytningar här. ”Normalbruksförespråkarna” diskuterar dock inte längre kvävet så mycket eftersom de vet att med rätt växtblandning tas detta med fördel upp från luften istället för att kosta pengar i inköp och utspridning, och växtangrepp. Om en ökad användning av konstkväve gör att jorden blir utarmad efter några år och därför inte kan tillhandahålla de mineraler etc. som växterna behöver eller om växterna inte hinner med att ta upp dem med för hög kemisk gödning, följer iaf tydligt i konstkvävets fotspår brister som direkt gör att växterna inte kan skydda sig mot angrepp pss som i en organisk miljö, och växtgiftsberoendet blir snabbt faktum för normalbonden, i en ond cirkel. Lösningen för din jordbrukande vän bör vara att avsätta ett par hektar för organisk odling för att slippa dyka helt och hållet in i för honom okända vatten.
Normalbruksförespråkare talar istället om fosfor med hotet om att den tar ”slut” efter ett tag. Och fosforn såväl som alla andra mineraler ”ser ut att ta slut” när vi odlar på stora fält som idag, vare sig det är giftbruk eller organiskt! Men där kommer odlingsenheternas storlek och avstånd till miljöanpassade träd in. Fosforn samlas nämligen upp via Mykorrhiza, svampväxter som lever i symbios med träd via dess rötter. När fosforhalten i jorden sjunker stimuleras tillväxt av mykorrhiza på trädrötter så att fosfor kan ”brytas” av myceliumnätverket i mineraldelen av jorden och levereras till träden av mycelium. Eftersom just fosforbrist stimulerar tillväxt av mykorrhiza betyder det att gödsla med med fosfor minskar de naturliga processerna och rimligen blir det då även mindre andra spårämnen till träden genom fosforgödsling! Det viktiga som jag ser det, för ”organisk odling” är att därifrån ta steget till permanenta odlingar, permanenta i betydelsen att matjordens mineral och humus/kol innehåll och därmed avkastning ökar år från år! Det kallas permakultur och träd har där den centrala rollen inte bara som mineralsamlare utan även för att balansera vattentillgång för alla säsonger.
En intressant del av permakultur är ”hugelkultur” som kommer från Tyskland där det praktiserats i århundraden. Där gräver man hål eller dike och fyller i med halvruttna eller nysshuggna träd eller buskar med löv, varvat med gräs, gödsel man har och jorden man tog bort och helst lite till.
Man avslutar med ett 5 cm tjock jordlager och resten kan man googla om. Om det görs iordning på hösten kan man plantera den mycket tidigt på våren eftersom det blir långsam värmeutveckling som höjer temperaturen i högen före allt annat i närheten. Man kan börja med kvävebindande som kommer upp snabbt på våren och täcker så att ogräs man inte vill ha ”inte får några platser”. Ett utmärkt sätt att förse matjorden med åtminstone alla dom mineraler som fanns i träden. Högen sjunker gradvis ihop och kan kompletteras när det passar och intill dess leverera nästan fullständigt näringspackade varor i flera år! Har dock inte provat själv ännu eftersom jag tog permakulturkursen nu i våras, men senast till hösten blir det först ett dike 1-2 meter djupt x 1.5 m brett. 8 meter långt och ca metern högt, i nord-sydlig riktning så att bägge sidor kan få sol! Man ser till att det blir blött och vattnas en del första året om inga höstregn. Sedan håller hugelkulturen vattnet året runt om med storleken ovan eller större. Ingen vattning, bara plantering och skörd och klippa ned ett och annat ogräs eller se till att kvävebindande håller sig ”lägst”.
Per Wikholm Skrev:
Tack för uppmuntran!
Det ska bli intressant att så småningom få ta del av dina synpunkter med tanke på din initierade bakgrund.
Det händer uppenbarligen en del i USA just nu på gräsrotsnivå när det gäller alternativ odling. Jag tycker att Mercolas blog belyser hur turerna går och själv har jag lärt mig massor där om alternativa metoder inom medicin, kost och jordbruk.
Som vanligt gäller det att inte svälja allt som påstås om alternativa metoder utan att försöka bilda sig en egen uppfattning. T.ex. tror jag själv att Mercola tyvärr ’skjuter sig själv i foten’ när han tar upp saker som fördelarna med den ’extra energin’ i ’virvlat vatten’ och som för mig faktiskt är rent svammel eftersom det strider mot all den grundläggande grundläggande fysik och kemi som jag själv studerat sedan tonåren. Då handlar i mina ögon mer om tro på ’övernaturliga’ företeelser och mystiska energier. ”Jordning” är en annan sådan företeelse inom alternativrörelsen som jag på liknande sätt har svårt för. Att kategoriskt hävda fördelar med ’mystiska’ företeelser som virvlat vatten och jordning kastar i mina ögon sorgligt nog ett ’löjes skimmer’ över allt det som jag uppfattar som väldigt bra hos Mercola och inom alternativmedicinen.
Det räcker för mig därför mer än väl med den normala naturvetenskap som jag är uppväxt med om man nu kombinerar denna med en ödmjuk inställning till den oerhörda komplexitet som råder inom det ekologiska system som vi kallar ’livet på jorden’ i alla dess former.
Möjligen OT eller inte.
https://forum.kostdoktorn.se/topic/7011-livsmedelsstrategin-vad-regeringen-vill-med-v%C3%A5r-mat/
sten Skrev:
Tyvärr är han nu 65 år och då är det knappast läge att kasta sig in i nya jordbruksmetoder. Däremot känner jag en mjölkbonde som nyss har börjat sitt liv som jordbrukare och han är mer öppen för det ekologiska tankesättet.
Johnson tar upp problematiken med äldre jordbrukare som är ’infångade’ i ett system där de ofta är skuldsatta upp över öronen och sedan jobbar livet ur sig för att få det hela att ’gå ihop’.
Det intressanta du beskriver om fosforn tar Johnson också upp i sin bok.
@ Professor Göran:
Själv började jag med LCHF vid ca 65 och livet gick då från att ”just ta slut” till en ny början på mindre än 6 månader. Så hoppet tar inte slut med 65 om man lyckas få stil på maskineriet igen. Jag fick då utan kolhydrater energin tillbaks, vilket även gäller dig vad jag förstår. Sedan dess har jag jobbat minst 50 timmar i veckan, men nu drar jag ned på kontorsjobb och lägger om till mycket mer utomhusjobb så länge det varar men inga problem med tioårsplanering idag. Något som för mig var ”omöjligt” för 5 år sedan. Tacken går naturligtvis till Annika och Kostdoktorn i mitt fall.
@ jala:
Tack för länken till YouTube-pedagogen!
Där fanns en mycket intressant video (10 min) om fosforns kretslopp. Väldigt pedagogiskt även om man kanske kan sätta ett stort frågetecken kring hans förslag av att använda rötslammet för att återföra fosforn.
https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=CYvbjh0gaEM
Dessutom tar han inte upp frågan om hur mikroorganismerna i humus (mykorizor?) kan frigöra fosfor som är bundet i mineralpartiklar till som växter sedan kan tillgodogöra sig om det nu går till på detta sätt.
Jag tror att Johnson nämner någonstans att man ’skämmer bort’ växternas rötter med konstgödsel.
@ Professor Göran:
Instämmer fullkomligt vad gäller Mercola. Ibland har han nya, intressanta hypoteser och sammanställningar som han skriver om men ofta är det psuedovetenskapligt trams som ditt exempel med ”virvlat vatten”.
Per Wikholm Skrev:
det är det enda jordbruk som finns och funnits hittills
sten Skrev:
@ Professor Göran:
Håkan Wallander , Lund , skriver i ”Nutrient uptake and Cycling in Forest Ecosystems”, bl. a.:
”It is concluded that elevated levels of nitrogen and, to some extent, phosphorus strongly inhibit the development of extramatrical mycelium. A deficiency of phosphorus on the other hand stimulates ectomycorrhizhal development.
Skogen är alltså självreglerande och jordkoncentration av nyckelement som kväve och fosfor avgör tydligen vilka aktiviteter som stimuleras under jorden. Nästan allt kan skogen ”skaffa”. Om vi göder skogen med dessa två nyckelämnen kommer mindre livsviktiga element även att försakas eftersom mindre mycelium då utvecklas med mindre möjligheter att plocka upp de ovanliga med ett mindre nätverk. Att inte arbeta tillsammans med naturen behöver alltså inte resultera i långsiktigt fungerande lösningar!
Permakultur går även ut på att anpassa förändringar för t.ex vattenhushållning med plantering vid horisontella bufferdiken med vattenlagring i jorden (swales) och dammar på sådant sätt att systemen upprätthålls naturligt och inte kräver regelbundna justeringar. Även om odlarens verksamhet ligger nere i flera år i ett område bevaras de introducerade vattenhushållande förändringarna vilket då vidmakthåller den oas som skapats genom medveten design i ett område som kanske var öken innan. Ett bra xempel på detta finns om man söker på: greening the desert lawton youtube t.ex.
Anledningen till att många bäckar rinner året om är vanligen skogspartier ovanför dessa.
Kalhugg och det blir istället flod efter varje regn snart följt av utttorkning. Alltså betyder det att träden bibehåller det mesta vattenlivet i bäckarna, och därmed floderna. En felaktig skogspolitik kan alltså påverka fisktillgång. Försvann laxen i svenska älvar på grund av vattenfalls regleringar? Någon som vet? På 1930-talet var man ofta trött på vild lax från indalsälven som många matades med för jämnan utan att förstå hur bra man hade det.
Programtips: Världens bästa diet?
SVTPLAY
https://www.svtplay.se/video/2999944/varldens-basta-diet-avsnitt-2/varldens-basta-diet-avsnitt-2
Gissa vilket land som vann? Ni får titta på programmet. hi hi.
@ Bo:
41 Bo
Ja, och vilken plats fick Sverige?? Ni som inte såg programmet – se det!!!!
Och vad var kontentan om maten tror ni??
Som sagt, se det på Svt Play!!!!
https://en.wikipedia.org/wiki/Jean-Baptiste_Dumas
var ”diktator” över biokemin. menade att bara växter, men inte djur,
hade anabolism dvs kunde bygga upp kroppsegna strukturer. Allt djuret åt
fanns färdigt i växten. Triumfen var när han kunde visa att hemoglobin
fanns i ärtväxter.
Av detta gjorde tysken Feuerbach (sr el jr) det berömda – och felaktiga – som vi nu vet-
Du bisst Was du isst. – evigt upjatat ständigt lika fel – proteiner till min mage blir inte
biffproteiner eller ärtproteiner de bryts ned tlll aminosyror fvb-,
eller ?
Här ett 5 minutersklipp hur en bit öken i Jordaninen med mycket enkla medel transformerades till något som väl kan jämföras med en örtagård. Läge 400 meter under havsytan, infesterat med salt. Betraktat som ”omöjligt” med mycket lite regn.
https://www.youtube.com/watch?v=sohI6vnWZmk
En längre version följer direkt efter för intresserade.
Sten,
Förändring är möjlig om viljan och den vetenskapliga kunskapen finns!
Hos Mercola finns nu en intervju med Kristin Ohlson där hon berättar om hur hon kom att skriva sin revolutionerande (?) bok ”The Soil Will Save Us” och om de grundläggande idéerna.
https://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2015/06/13/healthy-soil.aspx?e_cid=20150613Z2_DNL_art_1&utm_source=dnl&utm_medium=email&utm_content=art1&utm_campaign=20150613Z2&et_cid=DM76719&et_rid=990731106
Man blir övertygad om hur nödvändigt det är att göra något drastiskt för att avbryta den pågående marschen som föröder vår jord och i allt snabbare takt men samtidigt hur svårt det är att få etablissemanget att ändra på sakernas tillstånd och speciellt när politikerna inte ens vill ta tag i grundfrågan. ”GMO finns inte på agendan!”
Det är nu verkligen frågan om två läger. Gräsrötterna å ena sidan som vill leva ett mänskligt, värdigt och hälsosamt liv och ett etablissemang å andra sidan som är helt i händerna på ett korrupt industrikonglomerat med jordbruks- och läkemedelsindustrin som huvudspelare.
Professor Göran Skrev:
Jorden kommer att rädda oss! #23
”utan att fosfor tillsätts” ?
1. Från krigsslutet till början på 70-talet ökade fosforgödsel fr va 10 000 till till ca 70 000
för sedan minska till ca 15 000 i nuläge- P pumpades alltså in i överdrivna mängder – s k förrådsgödsling. P i åkrarna är sedan dess så högt att varken de flesta i normaljordbruket
eller det ”ekologiska” behöver P-gödsla
2. Det ekologiska använder för dem tillåtna gödningsmedel;
”Fosfor återför Krister Andersson genom att röta och sedan sprida hönsgödsel, bageriavfall och benmjöl på åkrarna.”
3. Konstgödningsfosfor smygs in så här: Eko-grisbonden (eller grannen) odlar sitt eget korn,
som bekant basen i grisfoder. Med konstgödning. Det blir sedan foder till ekogrisar och deras
dynga med konst-P går in i gårdens gröda.
”Det blir mindre skördar och jag tar på fosforförrådet i marken, säger han” Det finns en
handfull rapporter, med resultat: ekologisk lika eller bättre skördar, tydligast resultat för
majs och soja i USA.
https://www.skanesfria.se/artikel/112382 (citaten ovan)
EKO-jordbruket är ett steg i rätt riktning för att återställa jordens hälsa och framför allt vår egen men har knappast som mål att återställa själva humuslagren i jorden. Det är troligen stor skillnad på en meters humusskikt och 1 cm när det gäller just jordens bördighet.
Här gäller det att gå fram med varsam hand och där varje jordplätt har sin egen karaktäristika.
Jag läste nyss en intressant passus i ”Molecular Biology of THE CELL” och denna bok är nog den mest seriösa jag träffat på när det gäller våra livsprocesser och det är nog därför jag gillar den så mycket och ständigt återvänder till den. I denna passus noterar man att det finns mellan 10 och kanske 100 miljoner levande arter på jorden.
Det som jag själv tycker är så intressant i detta är att man så bredvilligt erkänner den oerhörda bristen på kunskap kring det ekologiska samspelet då man på en faktor 10 inte ens kan uttala sig om hur många arter som finns på vår jord.
Att i massiv skala då gå in våldföra sig på detta delikata samspel utan att förstå vad man håller på med tycker jag själv inte låter så vetenskapligt.
Tala om hybris!
https://www.youtube.com/watch?v=93sqJdCoWVg
Instruktionsvideo finns här