Janusinfo.se.
De tillskriver den ökade överlevnaden att äldre medicinerar mer, och vill därför öka denna ytterligare.
Jag kan inte säkert säga varför dödligheten i hjärtinfarkt har minskat de senaste decennierna, men det är många faktorer som har ändrats, på gott och ont. Men jag tror inte att polyfarmaci har bidragit positivt – snarare negativt.
Dessa läkare som tror på multifarmaci är sannolikt felledda av läkemedelsindustrin. De anser förstås att varje preparat ska utvärderas i detalj fortlöpande för varje patient, men då är de inte förankrade i verkligheten. Den tiden och det antal läkare som krävs för fortlöpande uppföljning finns inte. Och när inte kontinuerlig uppföljning finns så ökar risken för biverkningar och interaktioner som ger en negativ nettoeffekt för patienten.
”Fluortanter och fluortanter”
Såg igår på Svt ”Sverige idag”… de äldre blir muntorra av läkemedel!
Det finns hela tiden nya marknader.
Nu satsar Folktandvården på de äldre med fluorsköljning.
https://www.ftvgavleborg.se/sv/Om-Folktandvarden/Nyheter/Fluortanter-och-fluortanter1/
65+ Skrev:
Det låter som ett projekt på Folktandvården för blivande tandläkare. Hoppas att det ingår utvärdering på varför äldre är muntorra.
Är det inte så att många läkare som är involverade i äldrevården inser att polyparmaci är ett verkligt problem men helt enkelt blundar för det eftersom det skulle vara ’övermänskligt’ för dem att ’ta tag i frågan’ på allvar. Hela det profitabla systemet med den ohämmade läkemedelsförskrivningen skulle dessutom hotas om man skulle göra något åt saken.
I dagens sjukvård är patienterna till för läkemedelsindustrin, inte tvärtom. Dessutom blir patienterna mer fogliga när de är neddrogade. Vad gäller neddrogning har psykofarmaka verkligen lyckats åstadkomma stordåd. Svärmor lyckades de inte riktigt med och hon var därför obstinat in i det sista och sa vad hon tyckte. Men efter en veckas medicinering på sjukhuset hade man till slut lyckats ’lugna ned henne’ för alltid. Att vara obstinat som gammal och samtidigt i händerna på sjukvården är nog ingen bra överlevnadsstrategi. Det är ingen tillfällighet att patienter tar emot medicinen men sedan gömmer den av självbevarelsedrift.
Min egen mor var klokare eftersom hon klart insåg att man ’måste anpassa sig’ som hon själv uttryckte det när hon hamnade i händerna på äldrevården. När jag började ’härja’ om de mediciner hon ’utsattes’ för, nu för mer än tio år sedan, mötte jag inget direkt motstånd från sjukvårdspersonalen utan man tog ’snällt’ bort de mediciner som jag pekade på var meningslösa. Jag upplevde det som om man kände sig ’skyldig’ på något sätt – kanske i sin otillräcklighet. Man försökte inte på något sätt försvara att medicinerna var där annat än med att de alltid hade varit där. Mitt argument var att vi kunde ju prova att ta bort den ena medicinen efter den andra och se vad som skulle hände och eventuellt återinföra den om det skulle behövas. Mor kom då i viss mån tillbaka från ’medicindimmornas värld’ där hon befunnit sig i många år. Men ibland hände saker ’bakom vår rygg’ men det märkte vi alltid genom att det helt plötsligt ’dimmade till sig’ igen och då var vi åter framme med ’pekfingret’.
Sicken värld vi lever i!
@ 3 Professor Göran:
Jag själv arbetar med äldrevård. Jag får beställningar på receptförnyelser, via mail, Mina Vårdkontakter (hemsidan), papperslappar etc. Det känns inte läge i den situationen att ifrågasätta medicinen, eller dosen – utan man ska träffa patienten, tillsammans med anhöriga och ev personal, för att göra läkemedelsgenomgång. Det finns då ofta en spontan motvilja hos alla parter till att ändra på någonting. Det är mänskligt. Ska man sätta ut en medicin måste man följa upp det för att se att ingenting försämras av det. Låter man alla mediciner vara kvar behöver man inte göra någon specifik uppföljning av just det.
Så tröghetsmekanismen är stark när det gäller att behålla medicinerna.
Det bästa är om patienter, anhöriga, personal och läkare är motiverade till att ta bort mediciner, men hur ska man få till det?
Det har ofta hänt att patienter har piggnat på sig sedan alla mediciner satts ut för att de är så dåliga att man förväntar sig att de ska gå bort.