I Debatt ikväll om fetmaoperationer på barn. (Vad är bästa länken till programmet?)
Där var läkaren som opererar barnen. Mamman till dottern som snart ska opereras. Den unga kvinnan som opererades för 9 månader sedan. Den unge mannen som gått ner på annat sätt än operation. Kvinnan som fått psykiska problem efter operationen.
Och så Ralf Sundberg. Jag tyckte lite att så fort han sade något om kosten, kolhydrater, socker och fett, så avbröt Belinda honom och sa att han är LCHF-are, och sedan lämnade hon ordet till någon annan. Var det inte lite tendentiöst?
Vet inte om det är den bästa länken, men här är en länk i alla fall.
https://www.svtplay.se/video/2502184/debatt
Något jag inte förstår är hur man kan gå upp sin vikt igen då magsäcken inte är mycket större än en deciliter? Det borde ju inte vara möjligt att äta sig upp i vikt med en så liten magsäck. I övrigt tycker jag det verkar oklokt att magsäcksstympa barn och ungdomar!
Verkligen dåligt att bara snäsa av Ralf Sundberg och inte en gång låta honom tala till punkt. Den andre läkaren fick prata ganska oemotsagd och länge och mycket om hur mycket han brydde sig om barnen som han skulle operera.
@ Clara:
Jag håller fullständigt med dig Clara. Det är konstigt att de dömer ut LCHF utan att ens lyssna.
Jo.
”Du är LCHF-are, det hör jag, hahaha.” Så sa moderatorn.
”Debatt” är lika värdelöst som vanligt.
Så här skrev jag även hos kostdoktorn:
Vilken uppgiven mamma. ”Alla är inte lika duktiga”. Tror hon att det handlar om det? Att hennes dotter inte är tillräckligt ”duktig”? Jisses. Jag konstaterar att alla har inte tillräcklig kunskap. Och SLV hjälper inte till, direkt. 🙁 Stackars flicka. Jag lider med alla dessa barn.
Operation av denna typen på barn är kriminellt, det finns inga förmildrande omständigheter.
Helge Andersson Skrev:
Instämmer.
Depressioner kommer inte bara efter viktnedgång med fetmakirurgi, det finns som konsekvens via andra drastiska metoder som strikt pulverdiet. Till depressionen kommer risken att i samband med tappade kilon utveckla alkoholism.Om detta tigs det.
Jag gick igenom ett verkligt helvete efter att ha tappat 50 KG under sju månader under kliniskt genomförd pulverdiet 1991. Handfallenheten gentemot mig var total – jag uppfattades som enormt lyckad patient dvs kunde inte ha problem. Forskning om viktnedgångens effekter intresserade inte. Lika illa idag? Min arma kropp, lycklig till slut med LCHF.
Människan kan enligt vad jag känner till inte ta upp näring från luften, eller rent vatten!
Näring måste tillföras genom exempelvis den vanliga födan för att kroppen skall få vad den behöver för att fungera. Svårigheten är för hjärnan att styra intaget, vilket är det verkliga problemet!
Nu vet jag att verkligheten inte är så lätt, och många måste ständigt kämpa för att hålla vikten på en hälsosam nivå.
Min fru jobbade för länge sedan som Viktväktarkonsulent och från den tiden minns jag deras budskap, kanske inte det officiella men det lyder
”Ät som en mygga och skit som en elefant” och du blir aldrig överviktig.
Problem med övervikt skall inte styras av ”stympande” kirurger utan av psykologer som lär dom som har problem att äta rät, rätt mat och i rättan tid
Och det Amerikanska livsmönstret som påverkar oss allt mer med överintag av socker är ett enormt problem nu och för framtiden
Hoppas någon kommenterar mina första rader om jag har fel
foie gras Skrev:
Så sant!
Detta är på något sätt typiskt i mina ögon för ett sjukt medikaliserat samhälle som jag beskrev i min senaste krönika. Dramatiska och artificiella medicinska åtgärder som omfattande behandling med läkemedel, kirurgiska operationer som stympar magen eller tarmarna liksom långvarig svält måste rimligtvis också ha stor inverkan på balansen i kroppen där psyket knappast är någon separat del.
Vad som har slagit min hustru och mig själv är hur vi nu efter drygt fem år på den naturligt feta maten som LCHF innebär har blivit av med de flesta symptomen på våra allvarliga sjukdomar och som bonus också tappat all vår övervikt som i och för sig var måttlig 20 respektive 12 kg.
Vad som egentligen är ännu mer anmärkningsvärt är att vi nu ständigt verkar vara på gott humör om vi nu jämför med tiden innan. Det kanske är så att nervsystemet också hamnat i en ’lycklig’ balans vad nu detta kan betyda.
Som hustru påpekade har vi aldrig någonsin heller varit hungriga under denna tid – vi har fått äta oss mätta.
Men ärligt talat är det svårt att avstå från det gamla ’godiset’ och speciellt om man fuskar lite – då kommer ’suget’ direkt är vår erfarenhet. Kan man avhålla sig helt slipper man också suget.
Vem tjänar ekonomiskt på detta? Om man frisätter/omdisponerar resurser ifrån den offentliga sjukvården till tvivelaktiga/kriminella ingrepp på bekostnad av – eventuellt – livshotande andra operationer så ser jag ingen ekonomisk vinning men jag är helt övertygad om att den finns där – för någon – men jag kan bara inte se hur?
Professor Göran skrev:
Fasta eller tillskott av medellånga triglycerider, MCT, stimulerar leverns produktion av ketoner.
Ketoner, BHB β-Hydroxybutyrate, ger eufori.
https://www.ergo-log.com/bhb.html
BHB och GHB har samma kemiska formel men olika struktur.
https://en.wikipedia.org/wiki/Gamma-Hydroxybutyric_acid
Dan Asplund Skrev:
Benbrott och trafikolyckor innebär trots allt en mycket begränsad men ’acceptabel’ marknad för kirurgerna.
Jag antar att fetmaoperationerna är oändligt mer lockande på grund av den enorma potentiella marknad som den nuvarande fetmaepidemin i världen har skapat och jag kan därför riktigt se hur kirurgerna ’slipar sina knivar’ i febrig förväntan inför de framtida lukrativa och därmed oemotståndliga ’affärerna’.
Hjärtoperationer är enligt min egen erfarenhet också en suspekt marknad för skickliga och ekonomiskt sinnade ’medicinmän’. Det finns mycket obehagligt inom kirurgin och det mest iögonfallande obehaget är kanske ’skönhetsoperationer’ av olika slag men så länge vi har vår fåfänga kommer kirurgerna förstås ha en säker marknad.
Kirurgin innebär för mig bara en mindre del, om än kanske den sjukaste, av den ’big business’ som hela den medicinska industrin utgör!
@ Lekman:
Magsäcken är mycket tänjbar och vid överätande efter en GBP så kommer den så småningom att återgå till den gamla storleken. Mättnad har mer med hormoner att göra än att magsäcken är full.
Ja det var hemskt att lyssna på Debatt i går om fetmaoperationer, rent upprörande!
Och jag håller helt med dig Annika!
Ralf Sundberg släpptes inte in i debatten och det bara för att han kom med synpunkter på kosthållet, det snart tabubelagda sockret. Belinda var verkligen uselt dålig när hon avfärdade honom med orden : Jahaja, du är en sån där LCHF:are hör jag…och därmed avbröt hon honom och det var som om han blev en icke trovärdig läkare plötsligt…. det var helt galet.
Björn Carlsson Skrev:
Nja… – Björn – det finns faktiskt människor som bara andas och dricker rent vatten och överlever på det. Men feta av det blir dom ju ej.
Dan Asplund Skrev:
Den icke produktiva sektorn = den samhällstärande finansiella sektorn = den s k ”marknaden” – som jag ser det.
Cia Skrev:
Vi får nog vänta oss mer av sådant i framtiden.
LCHF håller på att bli en ”för stor” gräsrotsrörelse av den enkla anledningen att vi som blivit sjuka blir friska när vi satsar på denna livsstil. Eftersom snart halva jordens befolkning har blivit sjuka på samma sätt som vi blev genom att äta massa kolhydrater så finns det en jordmån för vår gräsrotsrörelse att växa i.
Detta innebär att vi utmanar den etablerade ordningen i samhället och speciellt livsmedels- och läkemedelsindustrin och dessa båda industrier är knappast att leka med när de börjar känna sig hotade.
Sådana här okänsliga påhopp som drabbade Ralf Sundberg har trots allt en tendens att slå tillbaka men det ligger tyvärr en fara i att en antagonistisk polarisering kan uppstå. Vi är många LCHF-are som själva intyga att vi ibland har drabbats av ren fientlighet från den närmaste omgivningen när den har känt sig ’hotad’ av vår livsstil.
Professor Göran Skrev:
Delar av min omgivning säger – det bästa är ju att äta lite av varje, vilket betyder att man inte ska välja bort något! Fientlighet är det ganska gott om, dessvärre. Faktum är att umgängeskretsen minskar. Det vore enklare att vara nötallergiker.
Vi är, utan ett enda ord, en kraftig spark i magen på okunskapen i samhället. Något som tyvärr drabbar många. Det är nästan omöjligt att acceptera att man är oinformerad och saknar kunskaper om vad som är sanning idag, i vårt informationssamhälle.
Problemet är att myndigheterna och ansvariga tillåter okunskapen att florera. Det borde inte finnas två versioner av sanningen som står mot varandra. Samhällets och skolans uppgift är att vetenskapligt episkt bestämma vad som är det rätta. Folket ska inte behöva stå och munhuggas. Tråkigt att samhället fallerar här och att det är skolans personal som står för en felaktig vetenskapssyn. Där global besprutad bröd, frukt och grönsaker är nyttig mat. Men där även lokalt ekokött och ekomjölk är farligt att äta.
Vänner försvinner med åren. De dör, flyttar eller så växer man isär. Man föds ensam och dör ensam. Avslöjade livslögner och tillägnad kunskap väger betydligt lättare än tyngande okunskap och illusioner. Därför är det svårt att starta en jämlik relation senare i livet.
Alla människomöten sker på en gungbräda och LCHF-aren gungar upp, medan etablissemanget och samhället i stort sitter fast nere på marken. Det är ensamt på toppen.
Igår var jag på mitt sista kvartssamtal i skolan. Min 12-åriga Supernova fick sina första betyg. Jag vill inte höra andras omdömen om mina barn. En betygsättning påverkar min syn på mitt barn och det påverkar mitt barns syn på sig själv. Skadan är skedd och orden är sagda. Det går inte att radera dem och fortsätta som förut. En intellekt-operation som aldrig går att reparera. Det enda man kan göra med dåliga betyg är att strunta i dom och bestämma sig för att klara livet i alla fall. Trots att man inte har en chans. Som tur är så är jag, för mina barn, en lyckad människa, fast jag misslyckades kapitalt i min skolundervisning. Jag är van att mina barn kommer hem med långa rader av a. När så den av mina barn som är mest lik mig uppenbarligen inte kan tillgodogöra sig undervisning. Så tecknar sig ett fruktansvärt framtidsperspektiv för det lilla barnet. Pengar och framgång tillhör inte dessa barn som misslyckas i skolan. Skolan är missledande i livet!
Georg W Skrev:
Georg – det gäller att leva i världen men ej av den. Så t ex barn som misslyckas med att ta till sig skolans missledande undervisning – har ju guldskor för att kunna Leva sina egna Liv – som jag ser det.
Intressant video hos Mercola där en professor, Richard Johnson, från Colorado beskriver sin forskning kring fruktos och fetma.
Han har tydligen skrivet en bok ”The Fat Switch” som jag nu ska beställa.
https://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2014/11/29/childhood-obesity-epidemic.aspx?e_cid=20141129Z2_DNL_art_1&utm_source=dnl&utm_medium=email&utm_content=art1&utm_campaign=20141129Z2&et_cid=DM60970&et_rid=745591118
Lekman Skrev:
GBP innebär förmiskad magsäck och förbikoppling av en del av tunntarmen, det som kallas tolvfingertarmen om jag förstått rätt. Efteråt tvingas man äta mycket ofta och i små portioner och näringsupptaget är dessutom rejält stört. Socker- och kolhydratupptaget funkar rätt bra, för saliven börjar nedbrytningen redan i munnen. Drycker, även söta sådana, går att få i sig kontinuerligt svälj för svälj. Är man dessutom insulinresistent, vilket nästan är ett vilkor för så stor övervikt, hamnar sockret i fettväven och man är ständigt hungrig efter mer.
Erling Skrev:
Tala om övervikts-ekorrehjul.
@ Josef Boberg:
Visst är det ett ekorrhjul och inte bara för GBP-patienter. De flesta överviktiga har problem med kolhydratmetabolismen och blodsockerregleringen och springer runt i samma hjul. Ofta är de insulinresistenta, men även andra hormonella störningar spelar in, höjer blodsockret och med det insulinet. Det gäller stresshormonerna bl a. För att få håll på hjulet för att kunna kliva av måste man minska på behovet av insulin genom att reducera kolhydraterna till ett minimum. Observera att även typ 1 diabetiker kan bli insulinresistenta och feta.
SVTs debatt om fetmaoperationer,
först och främst vill jag hedra Ralf Sundberg som tyvärr sablades ner av programledaren men också av den fetmaopererande kirurgen,
Belindas kommentar ”du är väl en sån dära LCHFare” visar bara på hennes journalistiska kompetens eller inkompetens, gör egentligen ingen större skillnad i det stora hela,
fetmakirurgens ord o andra sidan låter betydligt farligare i mina öron, speciellt en mening fastnade i huvet på mig, det var när Ralf som också är kirurg försökte säga att det är farligt att stympa friska organ och att det ändrar fysiologin i hela kroppen, då säger fetmaKirurgen ”men det är ju professorer som godkänt förfarandet”, detta otroliga uttalande ger mig anledning att undra, har inte herr kirurg en egen integritet och sakliga argument att luta sig mot utan måste förlita sig på okända professorers tvivelaktiga åsikter,
en läkares uppgift skall i första hand vara att inte skada, många duktiga kirurger brukar säga ”oskuret är bäst”
är man så fruktansvärd okunnig och ovillig att inhämta nödvändig information nödvändig för sin yrkesutövning då tycker jag att han omedelbart ska lägga kniven åt sidan och ägna sig åt ett mindre farligt yrke, detta här är ett typiskt exempel på intellektuell lathet till skada för gemene man och kvinna,
mamman till flickan som snart ska opereras, ger i mina ögon ett totalt falskt intryck, tycker verkligen synd om lilla flickan som har en så falsk och stupid mor att förlita sig på,
en smula hårt uttryckt, men jag blir så besviken på folk med finfina titlar som bara svamlar på och klarar sig, ingen vågar säga åt dessa intellektuella dvärgar att sluta prata rapakalja och hålla sig till sakliga argument, känner hur ursinnet stiger i mitt sargade lekamen då jag ser hur illa de tillåts behandla en seriös och ärlig yrkesman som Ralf.
nisse Skrev:
Jag håller med dig! Då vill jag också bjuda på något positivt från Expressen:
https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/hela-familjen-ater-lchf-vi-har-blivit-ifragasatta/
Det positiva i denna artikel är att det ibland skrivs om LCHF på ett icke nedlåtande och förlöjligande sätt 🙂
Man kan mycket väl gå upp i vikt efter gastric by pass. Glass, smält choklad mm. Jag undrar över likheten mellan gastric by pass och de magstympningsoperationer som gjordes pga magsår för en 50 år sedan. Min far hade brustet magsår, blev opererad en Billroth 1 eller 2. Vet inte. Men han svalt långsamt ihjäl, alkoholismen tilltog och han dog av uppblossande TBC 61 år gammal.