I Dagens Medicin.
Tydligen ska stora studier på dessa ämnen offentliggöras under den kommande veckan. De har jämfört grupper av statinbehandlade med och utan ezetimib (Ezetrol). Så vitt jag minns är sådana studier redan gjorda och de visade då ingen positiv effekt av ezetimib. Någon grupp utan statiner ansågs tydligen inte värd att studera.
Här skrev Kostdoktorn om Ezetrol 2008. Och om att Ezetrol ökar risken för cancer.
Blodfettsbehandling och cancerrisk (Kostdoktorns blogg):
https://www.kostdoktorn.se/blodfettsbehandling-kopplat-till-okad-cancerrisk
Jag sökte på Ezetrol hos Kostdoktorn och hittade fler inlägg som är läsvärda i sammanhanget:
https://www.kostdoktorn.se/?s=Ezetrol&submit.x=6&submit.y=6
Jag förstår inte den fetträdsla som finns. Läkemedelsföretagen ger läkarna gratis resor om de skriver ut riktigt mycket läkemedel som sänker kolesterolet på sina patienter.
Det hände mig sist när jag var hos läkaren av en annan anledning. Då såg läkaren i min journal att mitt kolesterol var högt i deras tycke och sade att det är lätt att åtgärda med lite medicin.
Det är inte klokt vilken förljugenhet det finns i läkemedelsbranschen! Jag vill inte tro att läkaren var ute efter en gratisresa till varmare trakter!
Jag tog blodprov för ca en månad sedan och läkaren föreslog att jag skulle börja med simvastatin. Aldrig i livet, sa jag, du skriver inte ut något. Jag tänker i alla fall inte lösa ut det, sa jag. Han gav upp men såg förvånad ut. Tur att jag är påläst. Tack Annika och Andreas för all kunskap ni delar med er! Som patient kan man lätt bli läkemedelsindustrins lilla kund alldeles i onödan.
Anna Maria Skrev:
Jag önskar jag var lika tuff som du!
När den berömda kardiologen för ett år sedan, enligt ’guide-lines’, skrev ut sina fem mediciner till mig, inklusive simvastatin, lät jag honom hållas trots att han visste att jag aldrig skulle hämta ut medicinerna. Jag ville helt enkelt inte öka på konfrontationsnivån som redan var på topp. Det kanske inte heller syns i deras statistik att patienterna inte hämtar ut medicinen och då kan de sova lugnt. Om patienterna hämtar ut medicinen men sedan inte tar den har nog knappast någon betydelse i läkarnas värld idag. Det viktiga är nog att de själva har sitt ’på det torra’.
Min intelligenta svärmor var lika tuff som du. När hon träffade på en ’dum’ läkare kunde hon t. ex. säga: ”Jag tycker inte att du passar som läkare!”. Det ligger förstås en livsfara i att vara ’obstinat’ när man är helt i händerna på ’vården’. Detta drabbade till slut svärmor när hon hamnade på sjukhus i hög ålder. Även där protesterade hon mot den uppenbara vanvård hon drabbades av men med den ’medicinering’ hon utsattes för överlevde hon inte länge. Man måste nog säga att hon dog med ’fanan i topp’.
Det här påminner mig om en berättelse jag läste hos en av mina favoritfilosofer från 1500-talet, Montaigne. Berättelsen handlar om en romersk kejsare (Nero ?) som blev så irriterad på läkarkåren i Rom att han lät avrätta allihop varvid befolkningen snabbt tillfrisknade men det dröjde inte länge innan en ny läkarkår uppstod och befolkningens normala hälsotillstånd kom tillbaka. Hos filosofen Ivan Illich kan man läsa om en liknande händelse i hans bok ”Den farliga sjukvården” – en mycket läsvärd bok från 70-talet – när det inom den engelska sjukvården inträffade en långvarig strejk då dödstalen kraftigt minskade.
Jag sa självklart nej till kolesterolsänkande medicin.
Jag har knappast aldrig ätit medicin. Så är jag också kärnfrisk. Min kropp har byggt upp sitt eget försvar.
Jag går också åtminstone en timme om dagen ute i friska luften! Det är medicin och det cocosfett jag äter varje dag!
Jag måste dock säga ”peppar, peppar” för man vet aldrig hur det ser ut med hälsan framöver!
@profGöran:
Läste också Illichs bok för länge sen och fick mig en tankeställare – håll dig undan från läkare.
Men visst var det väl i Kalifornien som strejken var?
Undertecknat: Messerschmitt!:-)
@ Bo Blomberg:
Det har naturligtvis ingen större betydelse om det var i England eller Kalifornien som strejken inträffade men det är alltid trevligt om det man säger stämmer. Ja – det var länge sedan jag själv läste boken och plockade därför fram den igen och bläddrade i den för att hitta referensen men lyckades tyvärr inte göra detta. Och när jag frågade min hustru, som hade haft boken som kurslitteratur på 70-talet, om saken så trodde hon möjligen att det var en uppgift som hon fått på en föreläsning i den aktuella kursen. Har du någon mer konkret referens till denna strejk och omständigheter kring den vore det trevligt att få detta ’utrett’.
Hur som helst blev jag nu väldig sugen på att läsa boken igen – här finns mängder med intressanta tankegångar kring vår ’moderna’ industriella sjukvård i en kulturell kontext och bara tanken på att försöka ändra på denna sjukvård i grunden för tankarna till Don Quijote och hans kamp mot de spanska väderkvarnarna.
Vid ett av mina föredrag var jag iklädd en schamandräkt för att betona hur vår sjukvård bottnar i en tro på att bli fri från sin sjukdom genom andebesvärjelser av olika slag eller idag genom olika magiska piller eller operationer. Jag insåg att idén att kritisera vår sjukvård med hjälp av denna dräkt tyvärr knappast gick hem hos publiken. De flesta vill så gärna tro på mirakel från de moderna medicinmännen.
Idag var jag på ett möte efter vilket det alltid serveras fika i någon form. Denna gång vetefrallor med diverse pålägg samt Becel men inte smör eller Bregott. Värdens fru var sköterska,
Jag tog bara pålägget och när blickarna sökte en förklaring:
– Jag får problem med sockret av brödet. Det stiger illa.
– Påverkar brödet blodsockret?
@profGöran: började själv leta men jag har inte kvar den bok jag TROR det var:
”Den farliga sjukvården” utgiven på svenska 1975,
men jag hittade några väldigt länkar från tämligen ”modern tid” som handlar om boken och som gjorde att jag absolut ska läsa den igen, (går nog till KB och lånar den, det är inte mer än drygt 30 minuters promenad från min bostad).
Här är den första länken:
https://allmanmedicinbd.se/2009/11/20/illich-ivan-den-farliga-sjukvarden-1975/
och här är den andra:
https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/sjukvarden-som-halsorisk/
Visst blir man intresserad av att läsa Illich igen?!
när jag tänker efter så kan det förstås ha varit nån essä i nån av dom (vänsterorienterade) tidskrifter som jag hade följde under sexti- och sjuttitalen och således inte direkt läst i Illichs bok…