The Last Anti-Fat Crusaders, Artikel i Wall Street Journal 141028, av Nina Teicholz
Tolkad till svenska av Annika Dahlqvist:
(Meddela mig om min tolkning någonstans är fel)
De sista Antifett-korsfararna
De högsta vetenskapsmännen som vägleder USA:s regerings kostrekommendationer erkände förra månaden något som skulle förvåna de flesta amerikaner. ”Lågfett-dieter”, sade Alice Liechtenstein, ”är förmodligen ingen bra idé”. Det var ett ovanligt publikt offentliggörande som medgav misslyckandet av de basala principerna bakom 35 års officiella amerikanska kostråd.
Ändå håller experterna nu på att utforma nästa uppsättning av kostrekommendationer, som fortsätter att vara nedsjunkna i dyn av anti-fett-fördomar och den missriktade forskning som gav oss lågfett-dieten från början. Detta orsakar dem att ignorera en stor massa av rigorösa forskningsresultat som representerar vårt bästa hopp i kampen mot övervikt, diabetes och hjärtsjukdom.
De amerikanska kostriktlinjerna – gemensamt publicerade av USDA (U.S. Department of Agriculture) och HHS (Department of Human Health and Services) vart femte år – har ett genomgripande inflytande över maten som amerikaner producerar och konsumerar. Sedan 1980 har de uppmanat oss att skära ner på fett, särskilt det mättade som finns i animalisk föda, som rött kött, smör och ost. I stället tillsades amerikanerna att 60% av kalorierna skulle komma från kolhydratrika källor som pasta, bröd, frukt och potatis. Och på det hela taget har vi pliktskyldigt följt råden.
Läs mer
Vid sekelskiftet fann kliniska studier, bekostade av NIH (National Institute of Health), emellertid att lågfett-regimen varken förbättrade hälsan eller minskade på midjemåttet. I konsekvens med det började år 2000:s Dietary Guidelines committee att smyga på tå bort från lågfettdieten, och 2010 hade medlemmarna helt backat ut från några rekommendationer om gräns för fettintag.
Ändå försöker de flesta amerikaner fortfarande att undvika fett, enligt en färsk Gallup-undersökning. De är inte medvetna om USDA:s avgörande helomvändning, för myndigheten har inte publicerat förändringarna. Kanske vill den inte hållas ansvarig för ett kvarts sekels felaktiga kostråd, särskilt eftersom många experter nu tror att ökningen av kolhydratintag som myndigheten rekommenderade har bidragit till vår epidemi av övervikt och diabetes.
En sådan ödmjuk omvändelse skulle ha lett expertkommittén till att förbereda 2015 års kostriktlinjer, vilken håller sitt näst sista sammanträde den 6-7 nov, att helt omvärdera anti-fett-dogmen. Men i stället har den fokuserat sin anti-fett-vrede exklusivt mot mättade fetter. Senare års riktlinjer har stadigt dragit ner på den tillåtna mängden av dessa fetter, till 7% av kalorierna, ”eller mindre”, vilket är den lägsta nivå som myndigheten någonsin har tillrått – och en som sällan, eller aldrig, har existerat hos friska befolkningar.
Den mest rigorösa och aktuella vetenskapen om mättat fett kommer från andra hållet än från USDA-kommittén. En milstolpe utgör metaanalysen av all tillgänglig evidens, utarbetad detta år av vetenskapsmän vid Cambridge och Harvard, bland andra, och publicerad i Annals of Internal Medicine, som konkluderade att mättade fetter inte kan sägas orsaka hjärtsjukdom. Fastän mättade fetter en aning ökar det ”onda” LDL, leder det uppenbarligen inte till försämrad hälsa, som hjärtinfarkt och död. En annan metaanalys, publicerad i den respekterade American Journal of Clinical Nutrition 2010 kom till samma slutsats. USDA-kommittén har ignorerat dessa fynd.
Utan tvivel, att acceptera dem skulle vara ytterligare en pinsam reträtt för nutritionsexperterna. USDA, NIH och AHA (American Heart Association) har spenderat miljarder dollar i försök att bevisa och förespråka idén att mättat fett orsakar hjärtsjukdom.
I stället för mättat fett har dessa myndigheter tillrått amerikanerna att konsumera allt större mängder av omättat fett, som kommer huvudsakligen från soja och andra vegetabiliska källor. Ändå har en diet hög i dessa oljor i kliniska studier befunnits leda till oroväckande hälsoeffekter, inklusive högre frekvens av cancer. Och USDA som utlovar att finna ut hälsobringande kostmönster baserade på historien, är nu i den paradoxala situationen att tillråda amerikanerna att ta det mesta av sina fetter från dessa högt processade vegetabiliska oljor, helt utan historia av mänsklig konsumtion före år 1900.
Den mest hoppfulla vägen är åt ett annat håll: en enorm skatt av forskning under det senaste decenniet har visat att en lågkolhydrat-regim konsekvent överträffar alla andra dieter i att förbättra hälsan. Diabetiker, tex, kan mest effektivt stabilisera sitt blodsocker på en lågkolhydratdiet, hjärtsjuka personer kan höja sitt ”goda” HDL-kolesterol medan de minskar sitt Triglyceridvärde. Och åtminstone två dussin välkontrollerade dietstudier, inkluderande tusentals försökspersoner, har visat att kolhydratbegränsning leder till bättre viktnedgång än lågfettkost.
USDA-kommitténs mandat är att ”sammanställa den vetenskapliga och medicinska kunskapen som är aktuell för tiden.” Men trots nio fulla dagar av möten detta år har det ännu inte beaktats någon av dessa studier – som har inneburit den mest lovande massan av vetenskaplig litteratur om kost och hälsa de senaste 50 åren. I stället fokuserar kommittén på nya orsaker till att fördöma rött kött, som hur dess produktion skadar miljön. Emellertid är detta en separat vetenskaplig fråga som är utanför USDA:s mandat om hälsa.
Frekvensen av övervikt i US började stiga dramatiskt efter 1980, precis det år som Dietary Guidelines först introducerades. Mer än tre decennier senare kan mer av samma råd bara förväntas generera liknande dåliga hälsoresultat. Och kostnaden, i mänskliga och ekonomiska mått, kommer att fortsätta att bli katastrofala.
Detta är betvingande orsaker för kongressen att be USDA och HHS att rekonstituera Dietary Guidelines-kommittén, så att dess medlemmar representerar den fulla skalan av expertåsikter. Kommittén ska sedan få mandat att återutvärdera Guidelines’ basala antaganden, baserat på den bästa och mest aktuella vetenskapen. Dessa åtgärder skulle ge miljoner av amerikaner en rimlig chans i sin kamp mot övervikt, diabetes och hjärtsjukdom – och till slut börja vända de sjuka effekterna av våra felriktade Dietary Guidelines.
Nina Teicholtz är författare till ”The Big Fat Surprise: Why Butter, Meat and Cheese Belong in a Healthy Diet”, Simon & Schuster, 2014.
Tack för att du orkat hålla ut mot alla dessa starka krafter som förstör för så många människor. Att införa fettskatt och att hindra folk från att äta kött är lika idiotiskt som att vi betalar skatt på koldioxidutsläpp. Koldioxid är en naturlig gas som växterna behöver och inte något giftigt. Det vore bättre om vi inriktade våra krafter på det som verkligen måste göras. Att forska på kostens betydelse för människan och varna för det som ger oss Cancer och Hjärt- och kärlsjukdomar, samt att skatta för verkliga giftutsläpp. Många människor har nu fått upp ögonen för matbluffen, hoppas bara man i tid upptäcker klimatbluffen.
Det är tyvärr så att amerikanska statliga kostråd nog sneglar mer på amerikanska jordbruksintressen än på hälsoeffekter. Så var det redan med McGovern-kommissionen 1977.
Tänk på alla odlade fält av spannmål som finns i USA. Bönderna subventioneras med offentliga medel för att de odlar vete, korn och havre.
Dessa subventioner vill bönderna inte vara utan.
Ni som har varit där på sommaren har väl sett alla de dignande spannmålsfälten?
@ Kosttörstig:
Som att försöka vända en stor tankbåt i Limhamns småbåtshamn! Har den väl kommit in (från ovan) så kommer den inte ut.