Debattartikel i VK av Jonas Paulsson.
Några reflexioner: Koldioxid är ingen klimatbov. Den ingår i det naturliga kolkretsloppet.
Kor ska inte äta soja som odlas efter skövlade regnskogar. Kor ska äta gräs och hö.
”En annan arts bröstmjölk”, sicket trams! Kalvarna ska självklart ha den mjölk de behöver. Överskottet kan gå till människoföda.
Kon är inte plågad av att mjölkas. Den är van vid det.
Naturligt mättat fett i smör orsakar inte övervikt och ohälsa, tvärtom. Läs på Jonas!
Havremjölk innehåller inte de nyttiga fetter och proteiner som gör oss friska. Dessutom kräver havreodling stora mängder av konstgödning för att ge den avkastning som förväntas.
En betesäng behöver ingen konstgödning. Den göds av kons urin och avföring.
Ett svar på Paulssons artikel i Kristianstadsbladet.
”Koldioxid är ingen klimatbov. Den ingår i det naturliga kolkretsloppet.”
Sant.
”En annan arts bröstmjölk”, kan kallas ”destinationsargumentet” – (Staffan Lindebergs favoritargument) allt som produceras i naturen har ett syfte, ett ändamål, en destination. Rötter produceras av växten f a att ta upp och för att lagra näring. Fröna f a sprida växten. Bladen f a fånga solenergi- Stjälken (sparris) f a växten ska nå upp över marken. Hos djuren: muskler f a djuret ska kunna röra sig, organen var och ett för sitt ändamål osv.
Det finns väl bara ett ”livsmedel” som tillverkas specifikt för humankonsumtion och det är bröstmjölk. Man kan försöka föreställa sig ett samhälle, där enligt destinationsargumentet, allt utom bröstmjölk, bröstmjölksost, fil, grädde tillåts för humankonsumtion. Eller kan man det ?
”Många tror dessvärre fortfarande att det är naturligt för barn att konsumera en annan arts bröstmjölk. Men det är människan ensam om och det har vi bara gjort under en evolutionshistoriskt mycket kort tid”
Jaha, till skillnad från havre, vete, soja, tofu, Quorn, soygurt, seitan, tartex, cheezly, tofurkey, tofutti, MARGARIN, IN-VITRO-MEAT…
0_o
olle holmqvist Skrev:
Och vad är relevansen för näringsläran?
Detta är ett s.k. teleologiskt betraktelsesätt. Men evolutionen har inget syfte, och ingenting
som produceras i naturen har det syftet att det skall konsumeras av andra organismer.
https://en.wikipedia.org/wiki/Teleology
:
@ olle holmqvist:
Och med tanke på vårt utbyte nyligen så vill jag gärna väcka ditt intresse
för allt det som här erbjuds:
https://www.skepticalaboutskeptics.org/
”evolutionen har inget syfte”
kanske inte – vid själva uppkomsten, behovet styr inte till viss mutation. Men när det väl uppkommit, slumpmässigt, syfteslöst via mutation en ny egenskap – så kan den bara fortleva genom att just uppfylla ett syfte, tillfredsställa ett behov bättre än nyss. Finns det ngn normalbegåvad som inte skriver under på följande: Bröstmjölkens syfte är att föda barnet.
”ingenting som produceras i naturen har det syftet att det skall konsumeras av andra organismer” Sv ”zookori” eng ”zoochory” ”(biology) The dispersal of seeds, spores, or fruit by animals” (wiki). Frukt och frön äts upp av fågeln & transporteras ”fågelvägen” och sprids t nya platser.
Märk att fruktköttet (äpple t ex) uppkommit ”syfteslöst” men när det väl finns där, så uppfyller syftet att attrahera fågeln som sedan flyttar fruktträdets arvsanlag vidare via tarmen och ut därifrån.
”Nektar är en söt vätska som produceras i många blommor för att attrahera insekter och fåglar (kolibrier) för att dessa ska pollinera (befrukta) blomman. Pollen fastnar på djuret som sedan för det vidare till nästa blomma där det förs över till blommans pistill som, om allt går väl, därmed blir befruktad” Wiki
”för att” = ett syfte, eller ?
Bland spindlar förekommer det att honan inför parningen surrar fast hanen, genomför akten och därefter äter upp hanen. En verklig kärleksmåltid. Darwin förskräcktes över en iakttagelse som jag minns det bar det kvalster (?) där ungarna äter upp den ännu levande modern inifrån. Tydligt att t o m levande djur ”i naturen” produceras f a konsumeras av ”andra organismer”. (om man med organismer menar individer och inte arter).
”evolutionen har inget syfte” – är ett påstående som brukar upprepas lite naivt och oreflekterat. Kanske låter det lite lärt om man puttar in det i ett fack – ”teleologiskt”
Måste säga att jag är nästan chockad när jag går i mataffären nuförtiden. Har alla blivit veganer? Det finns helt sjukt mycket växtmjölk ju! Eller är det för att folk inte tål ko-mjölken som växt-mjölken exploderat i tillgänglighet?
Något har hänt! Arla kan inte vara glada..
Artikeln av Jonas Paulsson ingår nog som ett led i att påverka inför den debatt om kött som radions P1 anordnar på en restaurang i Umeå ikväll kl. 19.30 och som direktsänds, ”P1 om kött”:
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4476&artikel=5971783
@ 8 Johan:
Jag tror att det är antimjölkpropagandan som når oss från alla håll, inte minst från olika LCHF-are. Det verkar vara ”inne” att sky mjölken. Ändå tror jag att fet mjölk är ett bra livsmedel, särskilt för barn.
Har man inga sakliga argument måste man ta till ’moralen’ och då kan vilka ’dumheter’ som helst produceras men som inte går att säga emot!
”Tänk på dom som svälter i Indien!”
”Det är synd om djuren.”
”Det var inte meningen att vi skulle äta kött.”
”Avsikten var att vi skulle bli veganer.”
Denna lista kan göras oändligt lång och vi kan därför vara säkra på att vi ännu bara har hört en bråkdel.
Att argumentera mot stupiditet har alltid varit som att hänga tvätt i motvind och det enda vettiga är istället att peka på vilka som kan tjäna på dessa dumheter. Lierre Keith tycker jag har gjort detta på ett formidabelt sätt i sin bok ”Vegomyten”.
Annika Dahlqvist Skrev:
Detta tror jag också på.
Problemet som jag har förstått det är vad som händer med den obehandlade komjölken i ’klorna’ på mejeriindustrin. Det verkar vara rena rama sabotaget på allt som är nyttigt. ’Naturlig’ mjölk är en mytiskt hälsosam produkt som fanns för hundra år sedan men som idag inte längre existerar.
Det Prof Göran exemplifierar kallas på fikonspråk ”meta-argument” – faktiskt bra att kunna se strukturen. Meta-argument är argument – inte i sakfrågan -utan argument om argumenten.
Den som är mentalt ogarderad kan lätt åka dit- ”Ska man inte försöka hjälpa till?”
Ett sätt att bemöta är att återgå till sakfrågan genom att säga just det: ”Jo men åter till sakfrågan…”
Ett sakargument låter så här: Alla djur i naturen föder för många ungar. I naturen går de flesta under som ungar, ofta uppätna av andra djur. Om alla vildsvinskultingar skulle växa upp, och i sin tur få kultingar, som i sin tur skulle växa upp osv.
Hur lång tid tar det innan hela Sveriges yta är täckt av svinryggar och inget annat ?
Svar 20 år.
Vi utnyttjar sålunda naturens överproduktionskapacitet för att göra mat till oss.
F ö ser jag fram emot Piltsons replik på #7
Er tur att serva. herr Piltson
Jag tål inte mjölk, och det gör inte min dotter eller mina barnbarn heller. Vi använder inte havremjölk heller, för det är faktiskt spannmål. Mina barnbarn dricker en del mandelmjölk däremot.
Man skulle kunna hävda, att mjölken numera är onyttigare, eftersom den är behandlad. Men jag drack mjölk som barn direkt från grannens kor, och jag förstår, så här i efterhand, att jag inte tålde den bra heller. Mycket magknip, mage som en boll, och växte dåligt.
Så jag tror att mjölk inte är bra för alla, och det är nog fler än man tror.
Om man nu tål mjölk och gillar mjölk…
Jag själv handlar vanligtvis på Coop och tyckte att det var bra när Coop köpte Grådö mejeri i Hedemora, av Arla som planerade att lägga ner, och sålde mjölk från svenska gårdar. Nu har tydligen Coop sålt mejeriet till ett bondekooperativ. (Det kanske är bra, vad vet jag). Falköpings mejeri lär det heta.
https://www.dt.se/ekonomi/mjolk-fran-grado-snart-i-alla-butiker
Jag handlar så mycket som möjligt svenskt, men man vet ju aldrig riktigt säkert. Svenska råvaror och svenska jobb tycker jag är bra och vill stödja.
Vi har nyligen sett kampanjer från livsmedelsindustrin att socker inte är så farligt, som jag och Göran säger, vi fundamentalister 🙂 Och dessa debattörer verkar inte känna till/bry sig att kolhydrater över huvud taget är socker.
Sedan har vi nyligen sett artiklar, skrivna av anställda på Lantbruksuniversitetet, som visar att det regelomgärdade(?) svenska industrilantbruket minsann är lika bra som ekologiskt. Ja, till och med bättre än ekologisk matproduktion, även för naturen. Det är oerhörda skillnader i världsbild när det gäller centerpartiets industribönders etablerade myndighet och vi ekologiska verklighetsfrånvända drömmare och miljövårdare. Den ena kapitaliserar på naturens processer och vi andra undrar var alla insekter tagit vägen.
Samtidigt så beror plötsligt alla magproblem på laktosintolerans, eller möjligen glutenintolerans. Hur någon kan tro att laboratorieframställd mjölk, skulle kunna vara nyttigare än komjölk, som ju är ett av de näringsrikaste livsmedel vi har, är outgrundligt.
Människor behöver göra som jag gjorde en gång för länge sedan. Strunta i att man inte tål mjölk och dricka det ändå. För de flesta så kommer det då att visa sig att de faktiskt tål mjölk, trots allt. Så var det för mig och jag är säker på att de flesta befinner sig i samma kategori.
Tål man inte mjölk, så är man förmodligen allvarligt sjuk och behöver åtgärda den sjukdomen. Endera genom transplantation av tarminnehåll. Alternativet är vilt och passionerat sex, med en motpart utrustad med en frisk och livskraftig bakterieflora. För mjölk är ett mycket enkelt sätt att fylla på näringsdepåerna i kroppen och undvika massor av näringsbrister. Till skillnad mot havremjölk som jag tycker skriker, näringsbrist.
Mina nära och kära, som jag är förbjuden att informera, dricker havremjölk. Trots det blir de inte friskare, bara ännu mer intoleranta mot mjölkprodukter.
Däremot håller jag på att försöka återfinna passagen i min biokemi-bok om att stor konsumtion av råa ägg binder ett viktigt näringsämne från kroppen till äggvitan och orsakar därmed en specifik näringsbrist. Jag återkommer när jag återfunnit stycket.
Det är en mardröm att försöka hitta något i en lärobok om biokemi. Det tog mig över en månad att kämpa mig igenom min lärobok och trots att jag tagit ett jättekliv i medvetandet, så inser jag nu att jag inte fattar något, möjligen puttelite. Vilket är otroligt mycket mer än jordens övriga befolkning. Jag tackar denna hemsida och dess diskussionsforum för det.
Nu måste var och en lära sig att det är stor skillnad på den mjölk man kan få direkt från bonden och den hårdpastöriserade och homogeniserade industrimjölken. Fet eller inte, men något skit är det med dagens mejerimjölk. Vi är ju så noga annars att den föda vi intar ska vara så obehandlad som möjligt, men tyvärr har mjölken blivit en ’helig ko’ för många LCHFare.
Georg W Skrev:
Hmmm… – Georg – det här med att passionerad sex kan bidra till en bättre tarmflora – var nytt för mig – men det kan Du ju ha rätt i.
Men som singel så blir det ej något av det – så jag får fixa min tarmflora med surkål och resistent stärkelse = potatismjöl.
Georg W Skrev:
En ’genial’ insikt 🙂
(Och en rent Sokratisk attityd!)
Jag har själv kommit fram till samma sak efter att nu ha ägnat flera år åt att studera biokemi.
Det finns ingen bortre gräns för hur mycket ’kunskap’ man kan skaffa sig men däremot framträder komplexiteten alltmer tydligt och att man måste därför vara ödmjuk i förhållande till människors erfarenheter men samtidigt angripa alla kaxiga och kategoriska påståenden från etablissemanget.
När därför Lisabet berättar om sin intolerans mot mjölk i alla former finns det ingen anledning att ifrågasätta detta – det kan kanske vara den berömda genetiska laktosintoleransen som spökar.
På samma sätt som du antyder så har vi olika känslighet beroende på hur skadat vårt matsmältningssystem är och ett helt friskt sådant verkar tåla mjölkprodukter bättre. Enligt Natascha Campell McBride är det de dubbla sockerarterna, som laktos tillhör, som en skadad tarmflora inte klarar av att bryta ned och som istället göder de skadliga bakterierna.
Josef Boberg Skrev:
Man lär så länge man lever Josef! 🙂
@ Josef Boberg:
att kvinnfolk kan ersättas av surkål var en verklig nyhet. Kan du speca närmare. mer konkret ?
Menas här att laktosintolerans inte existerar eller att råmjölk från kor går fint att dricka även om man är laktosintolerant?
Lars Henrik Skrev:
Om vi nu ska tro på vad Natascha Campell McBride hävdar får vi problem när vi inte kan separera de två sockermolekylerna i disackarier, som vanligt socker, maltos och laktos, och en separtion som måste ske på tarmväggen innan de enskilda sockermolekylerna kan ta sig igenom väggen. Denna separation sker med hjälp av de olika enzymer som finns i den tarmludd som ingår som delar i och täcker de speciella epitelceller som tarmväggen består av och som kallas enterocyter. Det Natascha Campell McBride hävdar är att dessa celler tar skada om dåliga tarmbakterier får fäste på dem och då fungerar inte heller den enzymatiska nedbrytningen av polysackariderna som istället blir kvar i tarmen och gynnar då istället de oönskade bakterierna – en ond cirkel med andra ord.
Kan man komma tillrätta med dessa skadliga bakterier, vilket knappast är lätt, så förbättras situationen. Att utesluta socker och kolhydrater är därför det bästa man kan göra till att börja med. När man har blivit frisk kan man förstås återuppta kolhydraterna i kosten även om det inte är nödvändigt. Som vanligt blir det väldigt komplext när man börjar gräva i det hela. Själv tycker jag att det ligger en hel del i detta generella resonemang.
Wikipedia ger i stort sett samma bild av problemet.
Jag blev så glad när jag kom på ett alternativ till Biltemas fettspruta och jag är säker på att det är ett av naturens outgrundliga sätt att stärka familjebildningen. En bakteriologisk pånyttfödelse, så att säga. Glöm inte att de bakterier vi har på toaletten är samma som vi har på huvudkudden. Jag gillar mycket de bakteriologiska insikter vi nu fått och nu är det ännu svårare att få mig att duscha.
Jag var så övertygad om att jag var laktosintolerant i 25 år, med mitt utomeuropeiska ursprung. Men det var bara inbillning och metabol ovana. Är man genetisk europé så borde man teoretiskt tåla mjölkprodukter. Jag tror att det för många är endast en fråga om mental inställning. Jag tycker synd om de som felaktigt tror att de inte tål mjölk och de är många. Samtidigt så måste man naturligtvis respektera folk och deras fysiska intolerans, även om den är fel. Människor borde utgå från att de tål mjölk och fråga sig varför de inte gör det.
@ Professor Göran:
Ok men jag har fått lära mig att bland vissa ”folkslag” är det mycket vanligt med laktosintolerans. Vad jag förstår så lever vissa av dessa, t ex indianer i Sydamerika fortfarande på sitt traditionella vis.
Jag har också lärt mig att förmågan att spjälka upp disakariden laktos (till glukos och galaktos) hos många i Skandinavien är ett genetiskt arv från de jordbrukare som vandrade in under yngre stenåldern.
Finns det således multipla förklaringar till laktosintolerans? Jag får inte ihop bilden.
olle holmqvist Skrev:
Ja, ”för att” uttrycker syfte. Men syfte förutsätter en utomstående intelligens med avsikter. Så fungerar inte evolutionen. Det klassiska exemplet är maskrosblad.
Det är fel att säga att maskrosblad är formade som de är ”för att” styra ned vatten mot roten, vilket man lär ha kunnat läsa i läroböcker. De har den funktionen och har säkert formats som de är genom evolution. Men det är inte en uttänkt uppgift för maskrosblad. Därför är det fel att tala om syfte.
Lars Henrik Skrev:
Utan att vara ”expert” så inbillar jag mig att man vet att det är en gen som kodar för enzymet laktas som saknas hos de laktosintoleranta. Frågan är om det hela nu är helt svart eller vitt. Natascha Campbell-McBride nämner att vissa tarmbakterier (av den goda typen) har förmåga att spjälka laktos. Det är kanske det som funkar hos George?
Är det inte så att det också fungerar bättre hos barn och då måste man rimligen ha genen som kodar för laktas och den kan inte bara försvinna. Möjligen kan själva avkodningen upphöra med åldern. Som sagt blir det lätt väldigt komplext men mår man bra av något livsmedel så gör man rimligen det. Mår man dåligt av något på direkten så bör man avstå. En annan sak är om man blir sjuk av något på sikt som av kolhydrater.
Problemet med kolhydrater och fetman är förstås att det normalt tar så där trettio år att lägga på sig de där trettio extra kilona, dvs. med tre gram per dag, vilket talar för att det snarare är hormonerna, troligtvis insulinet, som spökar om man nu inte vill försvara etablissemanget och hävda att det i så fall beror på att man överäter tre gram per dag.
Själva verkar vi må bra på den hälsofil vi själva tillverkar även om det tycks som om vi nu också lägger på oss ett par kilo igen.
Det här med maten verkar vara lurigt minst sagt och vad gäller socker verkar media nu helt ha gått i spinn. Nordegren och Epstein i P1 ’kräktes till’ om ’sockertalibanism’ som avslutning på sitt, i mitt tycke alltid lika vedervärdiga, program idag. En obehaglig ’förträfflighet’ genomsyrar i mina öron detta ’flams’ som de dessutom försöker ge en aura av att samtidigt vara seriöst.
Lobbying?
@ Professor Göran:
Ja, i takt med att vi lär oss allt mer här hos Annika blir det uppenbart hur komplex vår fysiologi är. Och lärdomen kommer inte minst av de bokreferat som läggs ut. Jag kan inte nog tacka för dessa.
Jag hörde också programmet på P1 idag och reagerade som du. Min erfarenhet är att somliga personer tycks gilla att ’kokettera’ med okunskap i vissa, med populism, valda ämnen. Sockerbegränsning är uppenbart ett sådant ämne idag.
Tyvärr, tyvärr ser jag numera även Vetenskapens värld på samma sätt. Det som en gång var ett nöje att se. I det fallet undrar jag om det inte finns en oredlig påverkan någonstans i ämnesvalsprocessen?
PS. För övrigt kan man idag läsa att Coca Cola’s vinst i Nordamerika har minskat med 14% pga minskad försäljning 🙂
Man får akta sig så man inte kastar ut barnet med badvattnet. Jag ser inte heller Vetenskapens värld numera, men så fick jag se den här och blev religiös igen. Om nu någon händelsevis missat det här avsnittet. Personligen anser jag att det är årets dokumentär.
https://www.svtplay.se/video/2393414/vetenskapens-varld/avsnitt-7
piltson Skrev:
Svar fr m: #7 ovan
”kanske inte – vid själva uppkomsten, behovet styr inte till viss mutation. Men när det väl uppkommit, slumpmässigt, syfteslöst via mutation en ny egenskap – så kan den bara fortleva genom att just uppfylla ett syfte, tillfredsställa ett behov bättre än nyss. Finns det ngn normalbegåvad som inte skriver under på följande: Bröstmjölkens syfte är att föda barnet”
Bedöm ni andra på skärmen! Det handlar om vad orden betyder.
Piltson #26 ”syfte förutsätter en utomstående intelligens med avsikter”
Nej det behövs ingen medvetenhet f syfte. Etologin lär oss att djurens beteenden har ett ändamål men att djuret självt oftast är omedvetet om ändamålet. Vi själva f ö ofta. Vi lägger handen på en het platta och rycker genast bort den. Var ”syftet” m prestationen att skydda handen ? Nej måste Piltson svara. Färdigheten har uppkommit genom evolutionen, som inga syften haver. (Spetälska har bakterie s blockerar smärtsignalen – Schopenhauers dubbla negation som vanligt – de lägger sina händer på heta, kalla, vassa föremål o händerna fördärvas).
För att klara hem det här måste Piltson utreda skillnaden mellan ”syfte” och ”ändamål”. Eller visa varför det j skrivit om djurbeteendens ”ändamål” är fel.
Piltson: ”ingenting som produceras i naturen har det syftet att det skall konsumeras av andra”
hur är det med nektar ?
”Vissa arter av myror utnyttjar bladlössen som boskap och mjölkar dem på denna vätska. Bladlössen får i gengäld skydd mot insekter som lever på rov” (Wiki) Här finns beteenden som i praktiska praktiken – syftar till – ömsesidig nytta. Enligt gängse språkbruk, eller ?
Det gäller att kunna skilja mellan prestationsförmågan/färdighetens – uppkomst – å den ena sidan (syfteslös) och densammas nyttjande och fortlevnad i kommande generationer. fortlevandet förutsätter t ex DNA-reparationsenzymer vars arbetsuppgift = syfte är att bevara förmågan att kunna uppnå syftet – att hålla genprodukten funktionsduglig.
På ekosystemnivå leder ”inget syfte” till absurditeter. I slutet på juni invaderas lufthavet utanför mitt fönster av skräniga precisionsnavigerande tornseglare. De fångar sin mat i flygande fläng. Rimligt att säga: Luftplankton har till syfte (bl a) att föda tornseglare.
Georg W Skrev:
Tack för länken!
Nu för tiden håller jag mig så långt som möjligt borta från TV-mediet.
Programmet bekräftar egentligen vad jag nyligen tagit till mig hos Natascha Campbell-McBride och hennes bok och som jag skrev om i min senaste krönika.
Otroligt spännande allting!
Ofattbart mycket som vi inte känner till om hur ’naturen’ evolutionärt och ekologiskt fungerar. Lika ofattbart är det för mig att förnuftiga människor inte omfattar försiktighetsprincipen utan med hull och hår ansluter sig till läkemedels- och livsmedelsbolagens ’optimistiska’ experiment med ekosystem och vår mänsklighet.
LCHF är med sin ’naturliga’ mat i detta perspektiv ett oslagbart koncept tillsammans med nyttiga fermenterade mjölkbakterier (lactobakterier).
Nu fermenterar vi i stort och smått: egen fil, yoghurt, surkål, vildfångad lax.
Med det här programmet fick vi mer vatten på vår ’nya kvarn’.
Livet är som sagt ett spännande experiment.
prof Göran
kan du definiera/karaktärisera försiktighetsprincipen s a vi vet att vi talar om detsamma
@ Georg W:
Jag såg också detta sjunde avsnitt och blev positivt överraskad. Så visst, det finns fortfarande guldkorn 🙂
Tänk vilken uppmärksamhet det blivit kring våra bakterier på kort tid. Vad har inträffat? Har det släppts extra många rapporter i ämnet nyligen eller hur ska detta uppsving förklaras
olle holmqvist Skrev:
LCHF
prof Göran
tydligt besked, tack !
Inga tillskott – just vad jag alltid tyckt
Gärna det. Dessa är nästan liktydiga. När jag söker översättningen av tyska ”Zweck” i Auerbach hittar jag ”syfte” och ”ändamål” intill varandra. Samma sak gäller.engelska ”purpose”, men där erbjuder ordboken också, just det, ”avsikt”.
Vi har tydligen en nyanseringsmöjlighet som de andra språken saknar! Och vad är nyansskillnaden?
Det är ett perspektivskifte. För ”syfte” ser vi mot agenten, intelligensen som gör något eller skapar något i en viss avsikt. För ”ändamål” ser vi snarare på det som skapats snarare än den som handlar..
Antag att jag villl höra radio, alltså bygger jag en radio. Syftet med bygget är att jag vill höra radio, men radion har inget syfte, det var det jag som hade. Däremot har den ett ändamål, nämligen att tillfredsställa min önskan att höra radio.
Inget av begreppen har med evolution att göra. Den har varken ändamål eller syfte. Men den fungerar som bekant mycket ändamålsenligt. Just därför förnekas evolution i fundamentalistkretsar, t.ex. i USA.
intressant med ords betydelse, tycker att Piltson har rätt men jag förstår fuller väl Olle Holmqvists användning av ”syfte”. Problemet är väl att vi inte riktigt definierar vad som är ”subjektet”? Syfte måste väl ändå ha nån sorts medveten X som ”uttalar” sitt syfte? Evolutionen duger inte. Sen kan ju nåt vara ändamålsenligt även det aldrig haft nåt syfte, eller?
I övrirg så tycker jag väl att inom LCHF diskussionerna så tappar man ibland bort våra kära tarmbakteriers betydelse, även om den resistenta stärkelsen ju fört upp dom på senare tid. LCHF är förstås en utmärkt kost för en väl fungerande tarmflora, men är den inte det så hjälper kanske inte ens LCHF, det måste tillföras dom saknade bakterierna. Maten och tarmfloran måste gå hand i hand (eller tarm i tarm?)
”Ernst Mayr states that ”adaptedness… is a posteriori result rather than an a priori goal-seeking.”[19]”
Finns i Piltsons Wiki-länk till Teleology. #5
Mayr var en de mest framstående teoretiska biologerna. kritiserade Dawkins för överbetoning av ”genen”.
# 30 jag ovan: ”vid själva uppkomsten, behovet styr inte till viss mutation. Men när det väl uppkommit, slumpmässigt, syfteslöst via mutation en ny egenskap – så kan den bara fortleva genom att just uppfylla ett syfte, tillfredsställa ett behov bättre än nyss. Finns det ngn normalbegåvad som inte skriver under på följande: Bröstmjölkens syfte är att föda barnet”.
dvs detsamma som Mayr som jag läste och imponerades av för ca 45 år sedan.
Skilj på de mekanismer som styr ”uppkomst” – och – de som styr ”fortlevnad” av ny egenskap.
”Syfte måste väl ändå ha nån sorts medveten X som ”uttalar” sitt syfte? ” ( En s k antropomorfism.)
Varför. – det begriper inte jag. När fåglarna bygger bon första gången, så vet dom garanterat inte varför. Dom bygger för att ”känns rätt” en härlig känsla. Djuren är till allra största delen känslovarelser.(v Uexkull) Men vi vet ”varför” dom bygger – det i tiden längre syftet.
Syfte kan v omedvetet också hos människor. Hand på het platta dras blixtsnabbt bort, utan föreg medveten utredning
Syftet mer generellt är alltså ”adaptedness” – ung omgivnings-anpassning.f a överleva en tid och under högstdensamma fortplanta släktet I en biotop. vilken som finns massor med syfte/ändamål – interaktioner – fast de djur och växter och bakterier som lever där inte upplever- Orkideblomman liknar en flughona och lurar flughanen. Och nektar.
Då är det meningsfullt att säga ”syfte” eller ”ändamål” logiskt synonyma begrepp
I en biotop. vilken som finns massor med syfte/ändamål – interaktioner – fast de djur och växter och bakterier som lever där inte upplever den saken.
Jfr ett vulkanutbrott – mkt muller&buller och eld damm m m- Men syfte, ändamål ?
PS tarmbakterierna har varit mina bekanta sedan 1972
Mina herrar!
Redan Platon/Sokrates hade djupa funderingar kring ordens ”essens” (inte minst i dialogerna Cratylus och Theaetetus) men Wittgenstein gjorde kanske här den djupaste dykning men hade också i mina ögon den ’goda smaken’ att i princip lägga ned hela sitt livsprojekt. Lingvisten Saussure kom också med ett intressant inspel i denna fråga för hundra år sedan. Jag tror också att Popper ’satte kniven’ i tanken om ’definitioner av vetenskapliga begrepp’ på ett förnämligt sätt.
Den typ av ordklyveri, av mer eller mindre religiös karaktär, som nu här är under uppsegling har kännetecknat all filosofi sedan urminnes tider (inte minst den medeltida dogmatiskt religiösa skolastiken med dess intresse för påvens skägg) och jag tycker därför inte att vi ska glänta för mycket på locket till Pandoras ask här på Annikas blog. Vi har gjort detta misstag tidigare om ni minns den ”Sisyfostråd” detta resulterade i. Även om diskussionen i sig är intressant hamnar den i stort sett vid sidan av ämnet och kan lämpligen därför föras i något mer lämpligt forum.
För att nu återvända till ämnet med Jonas debattartikel är den artikeln för mig ett obehagligt ’tecken’ i tiden’ för oss som tror på det gräsbetade köttets hälsobringande egenskaper. Det känns som om man inom etablissemanget håller på att ’ladda om’ när man nu ser hur allt fler flyr den ’evidensbaserade’ medicinens och livsmedelsindustrins doktriner och istället ansluter sig till LCHF av ren självbevarelsedrift som Lierre Keith ypperligt representerar men även genom exempel som den unga epileptikern som nyss presenterades hos Kostdoktorn
Resonemangen kring tarmbakterierna roll för vår hälsa känns i dagsläget, här på Annikas blog, också mer betydelsefulla är de filosofiska ordklyverierna. Hos Mercola förs också ofta seriösa diskussioner med forskare kring hur växtgifter kan påverka vår tarmflora som en möjlig nyckel till våra olika ’moderna’ sjukdomar. Vetenskapen Värld berörde inte frågan om hur gifterna i vår miljö skulle kunna påverka tarmfloran annat än indirekt vilket möjligen är betecknande för den grundläggande ’evidensbaserade’ inställningen hos etablissemangets representanter.
olle holmqvist Skrev:
Jag tänkte jag skulle försöka. När man plötsligt står ensam efter 20 års bakteriedelande. Så visar det sig att unga och fräscha bakteriestammar inte alls attraheras av gamla trasiga bakteriestammar. Helt plötsligt sitter man där snyggast, rikast och tryggast. Men alldeles för gammal, trött och sliten.
Bristen på intimt utbyte av bakterier upphör plötsligt och blir man medveten om betydelsen av vår symbios med vårt bakteriologiska jag och att den relationen behöver vårdas. Lämpligast med ovanstående tekniker. Surkål i all sin anspråkslöshet är fantastisk mat som mina förfäder ätit i generationer och även jag fört vidare till mina numera fritt vandrande gener. Surkål och filmjölk i naturlig form innehåller massor av goda bakterier.
Finge Josef och jag själv välja vilken metod vi skulle vårda vår bakterieflora med, så skulle både han och jag nog, trots vår höga ålder, välja passionen.
Det viktiga är att inte skada sina bakterier mer och försöka bygga upp en frisk bakterieflora. Därigenom är det troligt att hälsa kan uppnås och livet kan avnjutas i ännu några år. Utan alltför stora fysiska och psykiska skador.
Heja LRF!
Havremjölk är inte mjölk.
Det är helt fel att basera en kampanj på att någon annans produkt är dålig. Det är mer schysst att berätta om varför just din är så bra (Tryter månne argumenten). Du kan ju lika gärna jämföra Havremjölken med någan annan dryck, tex läsk och då är ju havremjölken antagligen bättre. Jag är medlem i LRF och håller med angående stämningen.
Kornas mat samt väl och ve kan man ha olika åsikter om. Dock kräver dagens högpresterande mjölkkor ett speciellt foder, som ofta (men inte alltid) innehåller soja annars mår de inte bra. Mer odling av proteingrödor verkar vara på gång i många delar av Sverige, så förhoppningsvis minskar sojabehovet i framtiden.
Jag är inte laktosintolerant, det är mjölkproteinet jag inte tål. Och jag lovar, det är inte inbillning – det tog mig lång tid att acceptera att jag inte skulle tåla mjölkprodukter efter att jag börjat med LCHF och ökat intaget av grädde.
Jag tror inte heller, tyvärr, att sammanlevnad med en frisk person gör att man får bra tarmbakterier. Det har inte fungerat för mig i alla fall. Jag har dessutom lyckats föra mina allergier vidare till dotter och barnbarn.
Kul att intresset för tarmbakterier växer, när jag för några år sen hittade Natasja Cambell McBride, så fanns inte mycket annat att läsa. (Fast jag blev inte bra i magen av benbuljong, klarade väl inte att hålla på tillräckligt länge)
¤evolutionen har inget syfte” lyder en vanlig tes, felaktig och förmörkande, icke förklarande.
Attraktiv därför att den klingar av oväntat – paradoxalt djupsinne. Ernst Mayr läste jag för ca 40 år sedan – imponerande. Namnet nämns inte för att framhäva min stora beläsenhet. Det följs därför som meningsfullt är, av illustrerande princip/exempel, här relevant och tidigare framhållet – av ingen här på skärmen motsagt.
En ny egenskap uppkommer evolutionsbiologiskt slumpmässigt utan syfte- När det nya väl uppkommit prövas det i konkurrensen ”det naturliga urvalet” och fortlever om det ger överlevnadsvärde. Färdigheten har nu ett syfte.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Mimikry – är detta ett fenomen ”utan syfte” ?
@ Majsan: Var mjölkbonde i över 20 år ( tills för några år sedan ). Törs nog påstå att jag sitter inne med större vetskap i ämnet än, blygsamt uttalat, flertalet i denna tråd. Soja används som proteinhöjare i foder liksom rapsmjöl. Bägge dessa är relativt dyra ingredienser som ingen bara ” vräker på med ”. Enda nyckeln till viss lönsamhet ( i den mån den är möjlig ) ligger i att lyckas med grovfodret, dvs att få så högt energi- och proteininnehåll i det egenodlade vallfodret ( gräs ) som möjligt. Inget foder är gratis men vallfodret det minst dyra. Finns ingen mjölkbonde som inte eftersträvar så hög andel gräs i fodret som möjligt utan att tappa i produktion. Detta vet alla som är i eller har befunnit sig i branchen. Knappast Jonas Paulsson.
Georg W Skrev:
Japp…
olle holmqvist Skrev:
Surkål är som princip alltid bra för ”rätt” tarmbakterieflora – men det är ju ej alltid kvinnor.
Dock… – jag föredrar kombinationen Qvinnor och surkål.
vad tycker kvinnfolket på skärmen om att bli jämförda med surkål (och resistent stärkelse) ?
Det går väl lika bra tvärtom, att jämföra manfolk och surkål, om man är kvinna vill säga.
Inte för att jag har märkt någon skillnad i tarmfloran, med manfolk alltså, och bara lite med surkål.
Apropå hälsosam mjölk och marknadskrafterna har Mercola skrivit intressant om striderna kring ’råmjölken’ i USA
https://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2014/10/21/wisconsin-illinois-raw-milk-fight.aspx?e_cid=20141021Z2_DNL_art_1&utm_source=dnl&utm_medium=email&utm_content=art1&utm_campaign=20141021Z2&et_cid=DM58357&et_rid=699830867
Bra debattsvar i Ksd.bladet på en debattartikel av Jonas Paulsson. Möjligen är det samma artikel som du länkade till i ditt inlägg här, Annika!
https://www.kristianstadsbladet.se/debatt/article2271371/Ar-det-verkligen-farligt-for-oss-att-ata-kott.html
@ olle holmqvist:
Men Olle då, det är INGEN som jämför kvinnor med surkål. Speciellt inte någon som fortfarande drömmer om en romans. Var har du fått det ifrån?
Tycker du inte lite synd om oss som får hålla tillgodo med surkål och surmjölk när andra får pussas och kramas?
Min förra fru brukade ibland jämföras med en rugguggla. I början tyckte hon det var roligt.
Här är ”jämförelsen”
”Hmmm… – Georg – det här med att passionerad sex kan bidra till en bättre tarmflora – var nytt för mig – men det kan Du ju ha rätt i.
Men som singel så blir det ej något av det – så jag får fixa min tarmflora med surkål och resistent stärkelse = potatismjöl. ” säger Josef >: # 18
Jag trodde man & kvinna blev -sur – av surkål, på samma sätt s fet av fett (sant för det har SLV & hela etablissemanget sagt) o man blir söt av söcker, grön av spenat osv- Även s k etnicitetsbestämning: Alla afrikaner äter svartsoppa. alla ostasiater gula ärter o alla europeér
lättmölk. utom dom som är skumma, dom dricker skummjölk. Orsak>verkan
Vill f ö påminna om de musikaliskt/konstnärliga:
https://www.youtube.com/watch?v=h9nE2spOw_o
(jag är den feta vita hunden som dirigerar på slutet)
https://www.youtube.com/watch?v=9-nDe7bbnXc
https://www.youtube.com/watch?v=wQynViAF6Ds
Människan är inte alls ensam om att dricka en annan arts bröstmjölk. Igelkottar och katter älskar mjölk och det finns bevittnat hur grisar som går på samma äng som kor har diat på korna. Man kan även med god framgång lägga en rävunge att dia hos en katt.
Lisabet Skrev:
Igen – ingen anledning att betvivla detta faktum!
Detta adderar till komplexiteten hos bilden av vad som passerar in genom våra tarmväggar och varför det gör det. Den enkla bilden är förstås att alla proteiner bryts ned till aminosyror innan de passerar genom väggen och absorberas av våra inre kroppsdelar – tarmarna och dess innehåll hör definitivt till det som befinner sig ’utanför kroppen’. Ständigt bevisas det att större proteinkedjor – delar av proteiner – ändå tar sig igenom tarmväggen vilket ibland är acceptabelt för kroppen och ibland oacceptabelt och det är då immunförsvaret också drar igång.
Vad gäller mjölkproteiner lär det dessutom finnas olika typer som bryts ned på olika sätt och som vi därför antagligen också är olika känsliga för.
I Vetenskapen Värld nämndes om jag inte minns fel att minst 8 miljoner dna från mikroberna i våra tarmar tar sig in (??) i våra kroppar vilket ska jämföras med de 23 tusen (ungefär en fyrtiondel) vi själva har. Vad dessa kan ställa till med verkar man ha väldigt små begrepp om enligt programmet och här är jag definitivt beredd att hålla med. Det är bara läkemedelsbolagen och deras ’försvarare’ som ”vet” hur det ligger till.
Som sagt anser jag att all kaxighet är av ondo och där läkemedelsbolagens kaxighet får mig att må illa!
Med Annika anser jag att man måste prova sig fram till hälsa och se vad man tål även om man kan få en del tips på en sådan här blog om vad som kan vara lämpligt att testa om det så är frågan om surkål eller potatismjöl. Med Natasha tror jag själv att en animalisk föda 80/20 (fett protein) nog är en väldigt klok idé att testa om man har risiga, inflammerade tarmar och att då börja med buljong för att få systemet att lugna ned sig.
Professor Göran Skrev:
Jo… – Göran – och av nyligen gjorda egna erfarenheter – så vet jag nu att det kan vara hälsobringande att vara vaksam på vad det är för vatten Wi dricker också.
Professor Göran Skrev:
Kan detta utredas lite tydligare ? ”8 miljoner DNA” vad är det, 8 miljoner baspar ? per vilken tidsenhet tar de sig in ?
Det allra mesta av vår föda innehåller arteget DNA från, gris, spenat osv och det är uppenbart
att de inte fungerar som gener i våra kroppar efter ätandet. (virus är värt att utreda, ”Virus är bara gener som är ute & hoppar”), Skulle tarmbakterie-DNA ”ta sig in i våra kroppar” och där fungera som gener ?
Fick en gång på zoologikurs lära mig att tarmen borde betraktas som ”ytteranatomi” liksom t ex hud.
Men det är kanske ordklyveri att fråga vad som avses med ”inuti kroppen” Det som finns i tarmen är det inuti eller utanför kroppen. Kanske ska man skilja på funktionell och fysisk lokal ?
PS Jag har inte sett programmet
olle holmqvist Skrev:
Det kan ses fram till 12 november på SVT Play:
https://www.svtplay.se/video/2393414/vetenskapens-varld/avsnitt-7
olle holmqvist Skrev:
Ärligt talat förstod jag inte riktigt vad man avsåg med detta i programmet annat än att man gjorde denna jämförelse (8 miljoner – 23 tusen) vilket förstås antyder att detta dna (rimligen en sekvens som kan koda för en protein) skulle kunna delta i våra kroppscellers egen proteinproduktion på något sätt.
Nu är som bekant avkodningen av gener och proteinproduktionen via mRNA knappast någon enkel ’linjär’ process, utom möjligen i läkemedelsbolagens sjuka värld, men antydan om en potentiellt oerhört komplicerad växelverkan mellan vår hälsa och våra tarmbakterier, som var programmets grundtema, tyckte jag själv var väldigt inspirerande.
(Människans ’förhävande’ över naturen med hjälp av den avancerade teknik som har utvecklats har i mina ögon inte så mycket med vetenskap att göra annat än möjligen som ett missbruk av den. Kärnvapnen och GMO är ypperliga exempel på sådant optimistiskt förhävande. Frågan om förhävande, hybris, är knappast ny vilket myten om Ikaros kongenialt illustrerar i mina ögon.)
Nu väntar jag spänt på att den nya upplagan av Alberts et al. ”The Molecualr Biology of THE CELL” ska komma ut i sin sjätte upplaga vilket är aviserat till december. Då har jag också något att läsa under 2015 när jag förhoppningsvis har avslutat min första genomläsning av ”PLATO, COMPLETE WORKS” – möjligen också ett – filosofiskt – förhävande? 🙂
@ Professor Göran:
just sett programmet. Det var lite luddigt presenterat just där, men i alla fall: Vi har i människokroppen 23 tusen gener (nyss var det 40 tusen) och sammanlagt i de olika bakteriearter som vi härbärgerar 8 miljoner. De nyttiga bakterie-generna styr bildning an genprodukter, enzymer typ. inuti den levande bakteriecellen. Dessa utövar sin för oss goda effekt utanför bakteriecellen i våra kroppar.
Bra att sådan kunskap sprids utanför den trots allt ringa kretsen människor som vet vad en agarplatta är.
F ö är det tvivelaktigt att jämföra bakterie-gen som är ett sammanhängande avsnitt DNA, vilket fram till mötet i Cold Spring Harbor 1977 ansågs gälla för alla : ”det som gäller för E-coli gäller också för elefant” (Monod) Sedan dess är eukaryot-gen splittrat i meningsfull DNA som ger genprodukt (exon) och ”junk-DNA” (intron) som ingen ger. Fast sedan 1977 har även det ”modifierats”.
Ekvatorialindianerna var rel ljushylta. Afrikaner på samma breddgrad i likartad djungel, kan vara mkt svarta. Hur går det ihop med argumentet att ekvatorialfrikanerna behöver sin svarta hy som skydd m solen ? (OT-D-vit-debatt)
Det här var ett TV-program men inga bilder tillförde ngt som inte kunnat berättas rent per oralt. Men här blir genomslagskraft.
Lite mer expanderad synpunkt: man gör tankeexperimentet att all materia fr jorden tas bort utom bakterieceller (inkl blågröna) så blir det kvar – ett ungefär likadant jordklot.
Påståendet att vi ”förut” såg bakterier som onda, beror på vilka som är vi. Den som är intresserad av mikrobiologi vet att under senare delen av 1800-talet grundades insikten om jordbakteriernas betydelse f t ex kväve-omsättning därstädes (Winogradsky o många fler). Stäng av en av dem i kritisk position och all kväveomsättning och därmed allt liv upphör.
olle holmqvist Skrev:
Jag tycker att programmet utan tvekan var mycket sevärt. Vad man i mina ögon lyckades med var att visa att det uppenbarligen är helt omöjligt att undvika ett symbiotiskt förhållande till alla dessa mikrober och det kontraproduktiva i att försöka ta livet av dem i tid och otid.
Det slog mig nu när vi var ute i skogen och plockade trattkantareller hur överväldigande den biologiska aktiviteten är på mikronivå. Det ’puttrar’ överallt och jag insåg hur oerhört lite vi vet om det komplexa växelspelet mellan allt levande och döende i naturen på denna nivå. Förhävandet ligger i att vi TROR att vi förstår hur samspelet går till och dessutom kan ’behärska’ denna mångfald med enkla kemiska medel i storskaliga kemiska experiment.
Det räcker med att peka på konsekvenserna av etablissemangets inställning till en så elementär kemisk komponent som det mättade fettet i vår kost för att inse hur ’vansinnigt’ det är att lita på försäkringar om det ofarliga i den massiva användningen av jordbruksgifter är, för att nu inte tala om GMO.
Med Bertrand Russel skulle jag vilja påstå att: ”Det flesta människor skulle hellre dö än tänka! Och de gör det!” Men detta visste redan Plato.
visst !
det var just passagen om 23t o 8m gener som flöt s var rörigt
Visst är det gammal känd vetenskaplig kunskap som inte nått ut till gemene man. Förutom i spridda småskurar.
Jag har just läst färdigt ”Biokemi med organisk kemi” av Oskar Nylander. Det visar sig att boken är 50 år gammal.
Jag hittade ett stycke som sa att Bvitaminet Biotin binder till Avidin och blir en, för metabolismen, icke nedbrytbar förening. Avidin är en av många proteiner och förekommer rikligt i rå äggvita. Så flera års konsumtion av ett flertal råa ägg varje dag, som många här med mig konsumerar, innebär Biotinbrist! Vilket i sin tur betyder att så gott som varenda cell i kroppen blir allvarligt påverkad.
Biotinbrist orsakas av bland annat rå äggvita och tobakskonsumtion. Dags att möblera om i hjärnan, skaffa nya frukostrutiner och skaffa sig ytterligare ett kosttillskott.
https://en.wikipedia.org/wiki/Biotin_deficiency
då kan vi lägga till ännu ett orsak/verkans samband man blir rå av rå äggvita
olle holmqvist Skrev:
Olle – blir Wi mindre ”råa” av kokta och stekta ägg ?
@ Josef Boberg:
Kokning och förmodligen stekning denaturerar avidin och gör att mindre biotin binder till ämnet. Det är alltså ok att äta beredda ägg. Förmodligen åt inte forntidsmänniskan 4-5 råa ägg VARJE dag. Det ska nog inte vi göra heller. Sorgligt, det var så enkelt och jag lever under övertygelsen att jag blir skyddad mot virus av råa ägg. Jag får aldrig influensa numera.
Kanske fortsätta med råa ägg och komplettera med biotin är lösningen.
Som religiös sanningssägare. Sanningen är min religion i en verklighet av lögn och overklighet. Det gör mig till den råaste och okänsligaste av urbaniserad mänsklighet.
Eller som Nelson Mandela sa: ”I ett orättfärdigt samhälle sitter de rättfärdiga i fängelse”.
Georg W Skrev:
Jo… – Georg – så är det, tyvärr tyvärr… 😥
Men så länge som det finns Liv så finns det hopp ! 🙄
En otroligt intressant diskussion på alla sätt och vis – tack! Jag kanske mest skrattar åt Georg W:s mycket insiktsfulla kommentar: ”Det tog mig över en månad att kämpa mig igenom min lärobok och trots att jag tagit ett jättekliv i medvetandet, så inser jag nu att jag inte fattar något, möjligen pyttelite. Vilket är otroligt mycket mer än jordens övriga befolkning.”
Klockren sammanfattning av hur det kändes under alla mina fem år universitetet. Ju mer jag vet, desto mer förstår jag hur lite jag egentligen vet. Eller som Gandhi sa: ”Vetandet är som ett klot. Ju större volym, desto större yta mot det okända”.
Men apropå att koldioxid ingår i det naturligt kretsloppet – jojo, förvisso. Men det finns därtill en balans också. En balans om hur mycket kol som är bundet i jord, växtlighet och atmosfär. När jordarna eroderar bort och vi hugger ner alla träd befinner sig större delen av kolet i atmosfären. DET är inte naturligt. Och jag som i min masteruppsats på universitetet just studerade atmosfärens koldioxidhalt under en drös istider kan med stor självsäkerhet säga att ja, vi har absolut haft dagens koldioxidhalter tidigare i jordens historia. Däremot har CO2-kurvan aldrig tidigare gått så snabbt uppåt. Det är den stora skillnaden och det tror jag är helt förödande för allt levande på jorden. Dock tror jag spannmål är den största klimatboven av dem alla.
Tack Emma, dina ord räddar min dag. Tack för att du hittade talesättet jag sökte. Jag provade först med -”att i en värld av galningar är galningen normal”. Men det lät inte så bra, tyckte jag. Så jag drog till med Nelson, ett säkert kort.
Roligt också att vi nu är två som anser att det är monokulturerna och jordbruksodlingen (plogen) som är det största problemet i miljö-/klimatdebatten. För jag antar att det var det du menade. Ser man sen på odlingsprodukterna i sin helhet, så inser man hur skruvad vår värld egentligen är. Någon borde göra en grundlig miljökonsekvens-analys av odlingsprodukterna och även omfatta konsumtionens hälsospekter, för människor och djur, förutom miljöaspekterna. Vem vet, det kanske skulle betyda att odlingen minskade radikalt. Det kanske till och med skulle bli förbjudet. Det enda som behövs är en masspridning av denna sanning.
Emma Kihlberg Skrev:
Jo… – Emma – det har Du ju i och för sig rätt i – men det beror ju av ökad solinstrålning = högre temperatur på vattnet i oceanerna = jordens CO2-lungor – och i mycket ringa grad av mänsklighetens CO2-utsläpp – som jag ser det.
Att temperaturökningen kommer först och snäppet efter CO2-ökningen – styrks ovedersägligt av diagrammen här.
Vad mera behöver sägas om det ❓
@ Josef Boberg:
Så du tycker att vi kan odla upp mer än de 40 % av landmassan som vi redan odlar upp. Eftersom du tvärsäkert säger att de STÖRSTA människoskapade utsläppet av växthusgaser ändå inte påverkar klimatet.
Du är lite av djävulens advokat här Josef. Vad vill du uppnå med din kommentar? Att vi ska sluta och bygga vindsnurror eller bygga mer kärnkraft? Eller vill du att vi ska bli medvetna om att vi inte kan påverka klimatet och därför inte behöver investera i skydd mot klimatförändringar.
Oss emellan, så tycker jag att det bara är tokstollar som ser ensidigt på den här frågan och säger det du nu sa. Frågan är mycket mer komplicerad än så. Öppna dina ögon för motsatsen och skåda det framtida h-e, som jag ser och kallar industrialiserade och kemiskt baserade monokulturer! Livet på Jordens största fiende!
Det är faktiskt inte omöjligt att mänskligheten påverkar klimatet. Du kan inte utesluta det, bara liksom jag tro, eftersom det slutliga resultatet är okänt för vetenskapen. Försök att öppna dig för lite farhågor också. Din attityd skyddar inte dig eller mig om du har fel, den skadar oss då. Min attityd skyddar oss om jag har rätt. Men har jag fel har du inte fått någonting, varken skada eller skydd. Utom möjligen alternativa elkällor, istället för kärnkraft.
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/400-miljoner-faglar-har-forsvunnit-1
@ Georg W:
Lägg så till produktionsskog och bebyggelse och det som blir över och kan kallas verklig landbaserad natur har möjligen blivit i minoritet! Dessutom lär vi bli fler som ska förbruka.
Men du vet, det finns ingen anledning till oro. Det ordnar sig säkert. Någon kommer att uppfinna något som fixar det. Och även om det skulle gå åt pipan så sker det först långt efter att vi gått ur tiden. Vi kan lugnt luta oss tillbaka i båten igen 😀
Go back to bed, America. Your government is in control again!
Bill Hicks
Georg W Skrev:
Nja… – Georg – det är en missuppfattning.
”Jo… – Emma – det har Du ju i och för sig rätt i – men det beror ju av ökad solinstrålning = högre temperatur på vattnet i oceanerna = jordens CO2-lungor – och i mycket ringa grad av mänsklighetens CO2-utsläpp.”
Med ringa grad menar jag ca en procent = ifall Wi får det varmare om ca hundra år – så blir det om 99 år istället med wåra nuvarande nivåer av CO2-utsläpp.
Ifall Wi får det kallare om ca hundra år – så blir det om 101 år istället med wåra nuvarande nivåer av CO2-utsläpp.
Ifall Du tror något annat så är det helt OK vad mig anbelangar – men jag förbehåller mig rätten att tycka som jag gör.
Allmänt sett – vem fan kan säga något hållbart om klimattemperaturen om 100 år – när INGEN kan förutsäga temperaturen på en grad när om en vecka ❓
Josef: Var, när och varför hade vi en ökad solinstrålning? Om solstrålningen ökar borde vi det väl inte inletts en istid för 100 000 år sedan? Att istiderna kommer i cykler om cirka 100 000 år är nog alla överens om. Har du någon tanke om de ökade CO2-halterna i atmosfären under den tiden pesten härjade?
Georg W: Jo, jag syftade på att det var jordbruket som inledde den onaturliga klimatuppvärmningen. Och apropå en grundlig miljökonsekvensanalys – en sådan vore mycket intressant (liksom en hälsokonsekvensanalys), men jag tror inte världen är mogen för en sådan. Som jag ser det är det jordbruket som möjliggjort jordens befolkningsexplosion. Det är den billigaste maten vi kan producera. Jag tror inte det är möjligt att på ett naturligt sätt mätta alla dagens munnar utan spannmålet. Därmed inte alls sagt att jag tycker spannmål är bra, dock tror jag vi blivit för beroende (på mer än ett sätt). Därtill älskar de flesta spannmål och jag lever i övertygelsen om att stärkelse är beroendeframkallande.
Har du läst denna? https://www.adlibris.com/se/bok/plows-plagues-and-petroleum-9780691146348
Josef: Gällande alla CO2/temperaturdiagram – jag är inte så säker på att de entydigt och otvivelaktigt visar att temperaturen höjdes innan CO2-halten i atmosfären. Vad man entydigt och otvivelaktigt ser är att de följs åt, dock tror jag inte det är helt hugget i sten, ännu, om vad som styr vad. Atmosfäriska CO2-halter avläses via bubblor i iskärnor från Antarktis, och jag tror mkt väl det kan vara en felmarginal där liksom en viss fördröjning. Därtill att det ingen exakt vetenskap att åldersbestämma djup i iskärnor.
Emma K Skrev:
Emma – igen – vem fan kan säga något hållbart om klimattemperaturen om 100 år – när INGEN kan förutsäga temperaturen på en grad när om en vecka ❓
Nej – jag har ej någon tanke om de ökade CO2-halterna i atmosfären under den tiden pesten härjade.
Josef: Ja, mig kan du inte beskylla för att sagt något om klimatets temperatur om 100 år. Det borde vara en istid då, det är min enda kommentar. Men att studera CO2/temp-diagram är hursomhelst intressant och jag tycker det är fascinerande att du bestämt tror att temperaturen styr CO2-halten.
När människan gick över till att bli jordbrukare högg man ju alltså ner stora mängder skog. En vedertagen sanning är att träd absorberar kol ur atmosfären. När det finns färre träd stannar en större mängd kol kvar i atmosfären. Men detta påverkar alltså inte temperaturen trots alla diagram du visat som visar att atmosfäriskt CO2 och temperatur tätt följs åt? Då skulle således temperaturen styra CO2-halten men om CO2-halten ändras av andra orsaker än temperaturen … så påverkas inte temperaturen? Det låter som en ekvation som inte går ihop.
Emma K Skrev:
Nja… – Emma – CO2-halten ändras bara marginellt av andra orsaker än vad som är föranlett av oceanernas vattentemperaturs förändringar. De förändringarna styrs till allt överskuggande del av intensiteten på instrålningen till jorden Terras ytteryta från Solen – som jag ser det.