Insändare i Allehanda.se av Johnny Ludvigsson, en normalkorkad professor i Linköping.
Han vet inte att en typ-1-diabetiker minskar sitt insulinbehov om den äter mindre kolhydrater, och att det är nyttigt för dess långsiktiga hälsa. Han tror tydligen att t1-diabetikern bör äta kolhydratrikt (och fettsnålt?), för att den annars får för lite socker, och ketoacidos. Han skulle behöva gå en grundkurs i sockermetabolismen.
Om t1-diabetikern äter lite kolhydrater behöver den minsta möjliga av injicerad insulindos för att få ett normalt blodsocker. Då blir det inte den inflammation i kroppens kärl, och andra vävnader, som orsakas av högt och svängande blodsocker och högt blodinsulin.
Han tror också att LCHF ökar risken för långsiktiga kärlskador. Han är inte alls uppdaterad i vetenskapen.
Johnny Ludvigsson skriver: ”Har man förstått grunderna i den utbildning man förhoppningsvis ska ha fått vid sjukdomsdebuten så hoppas jag man kan stå emot när fundamentalister förespråkar än den ena, än den andra extrema behandlingsvarianten.”
Tja, han inser uppenbarligen inte att han själv är en fundamentalist som fortfarande stödjer den extrema behandlingsvarianten att diabetiker skall äta mycket av sin problemkost, kolhydraterna.
/ Erik Edlund / MatFrisk Blogg
Hur okunnig får man vara om man är professor? Är medicinsk ”vetenskap” verkligen vetenskap? Eller är det något slags demagogi? Demagogi där alla knep är tillåtna utom att veta vad man talar om?
Med SLV normalkost och för lite insulin orsakar det förhöjda blodsockret kärlsjukdomar medans med lagom eller mer insulin kan det lättare bli cancer. Med LCHF blir det ingen blodsockerökning alltså ingen ökad risk för kärlförstoppning men även inga insulintoppar så att risken för att insulinet orsakar cancer alltså närmar sig noll. När flertalet börjar kolla upp dom fundamentala bitarna bör vi slippa dom här onödiga plågorna som endast läkemedelsfabrikamter mår bra utav. Tycker iaf jag.
”för lite socker”, LOL.
Skrämmande!
Johnny Ludvigsson är över 70 år grundare av barndiabetesfonden.
Min vän blev 49 år. Han fick typ 1 diabetes i unga år. Idrottade på elitnivå som ung och som motionär fram till sin död. Åt och använde insulin enligt ”Johnny Ludvigsson modellen”. Blev ett offer för naturalförloppet. Fotamputerad som 48 åring och död av njurkolaps i 49 års åldern. Klart att Johnny Ludvigsson blir ängslig och arrogant när olydiga diabetiker äter LCHF lämnar naturalförloppet. Vill han se sådana exempel? Hur värderas hans innsatser då? Måste vara jobbigt för många med den nya trenden när allt fler diabetiker är oförsämda och använder mer fett och mindre insulin och mår bra av det. LCHF arna är fräcka nog att idiotförklara hela diabetesvården. Att dom gör det med ord är nog så jobbigt, men att dom gör det i handling är outhärdligt. Det kan bli jobbiga år för många framöver.
Johnnys resonemang är uppenbart ologiskt.
Hur skulle det kunna vara dåligt att reducera kolhydratintaget maximalt om man vet att den lilla blodsockermängd man behöver produceras alldeles utmärkt av kroppen från annat än kolhydrater. Om en typ1-person sedan tar den mindre mängd insulin som behövs (eftersom den egna produktionen är utslagen) så är det väl alldeles utmärkt. Personen undviker förhöjt blodsocker (som är farligt) och undviker också farligt hög insulinhalt.
Funderar dock på vad som egentligen gäller för Johnny?
Förstår han inte ovanstående logik (lite problematiskt för vårt samhälle i så fall med så låga krav för att bli professor).
Eller förstår han men försöker bara förvirra och blanda bort korten? Ännu mer problematiskt i så fall för då har vi att göra med en utstuderat osnäll människa som av egenintresse låter andra lida för att själv ha det bra.
Vad du är bra Annika! Hoppas att Johnny Ludvigsson läser din blogg….även om gamla hundar inte kan lära sig sitta. Men han kanske kan börja tänka….
mycket obehaglig professor. Trodde det var gravt oetiskt att inte uppdatera sig – ska vad som helst accepteras om det serveras med tjusig titel?
@ Leifi:
En insiktsfull kommentar tycker jag!
Jag tänker inte försvara Ludvigsson, men jag tror mig förstå vad den här typen av varningar kommer ifrån. Av egen erfarenhet vet jag att många läkare, särskilt old-school, tror att patienterna i allmänhet inte är tillräckligt insatta i sin sjukdom. De ser också många vilseledda och förtvivlade patienter som beter sig ologiskt; ungdomar som slutar ta insulin för att magra i jakten på den perfekta kroppen, andra som bara uppfattat delar av LCHF-budskapet och därför gör alldeles fel etc. Dessa läkare får då för sig att det bästa är att varna för allt detta de inte har kontroll över, gärna med överdrifter för det goda syftets skull. De är förstås helt fel ute med sin gammeldags auktoritetsstil.
Jag har i en första kommentar till Johnny Ludvigssons artikel tagit upp hans påstående ”Kroppens celler behöver kontinuerligt energi i form av socker som tillförs via socker i blodet.”
Läs inlägget via länken under mitt namn
Smördelirium Skrev:
Det är en helt logisk formulering. En dos insulin fyller i stort sett två behov, dels hålla produktionen av glukagon ”i schack” och dels kompensera förhöjt blodsocker (ungefär kolhydrater i maten). Ju mindre kolhydrater man äter dess mindre insulin krävs.
Eller är det något annat du störs av?
/ Erik Edlund
@ 15 Smördelirium:
En låg dos insulin är några få enheter. En hög dos insulin är många enheter, vilket behövs för att hålla blodsockret i schack vid insulinresistens och högt kolhydratintag.
Den här är väl tjusig? Ludvigsson jämför människokroppen med en förbränningsmotor
…stoppar man sockertillförseln då stannar motorn.
https://www.youtube.com/watch?v=K2n9xptAGQw
Den mannen är ju livsfarlig för alla som har diabetes
Smördelirium Skrev:
Ät en strikt LCHF-kost med proteiner från i huvudsak animaliskt ursprung, inte mer än som behövs.
Den insulinmängd som då passar är, enligt mitt synsätt, bra nära den ”minsta möjliga”.
/ Erik Edlund
@ Smördelirium:
Min tolkning är en aning annorlunda; Minst möjliga dos är den dos man behöver för en god blodsockerkontroll utan alltför stora variationer. Detta innebär i normalfallet i praktiken att man måste kolhydratreducera sitt intag. Graden kan variera och strikt LCHF är nödvändigtvis inte bäst för individen. Där finns flera faktorer att ta hänsyn till; insulintyp och känslighet, GI-värden, kombinationen av olika nutrienter vid varje måltid, stress mm. Det är definitivt inte så enkelt som att kompensera ett varierande intag med insulininjektioner. Visst funkar det hyfsat vid ”festliga tillfällen”, men inte som vardagsregim. Ludvigsson är helt enkelt ute och cyklar (ännu en faktor att ta hänsyn till för oss typ1:or, fysisk aktivitet alltså) 🙂
Smördelirium Skrev:
För mig, exakt 50 gram. Varken mer eller mindre. Snarare tvärtom.
/ Erik
@ 17 Smördelirium:
Varje diabetiker får prova ut hur mycket insulin som behövs vid ett visst kolhydratintag. Lämplig insulindos ger ett bra blodsocker, på nivån fasteblodsocker.
Mindre kolhydrater kräver mindre insulin.
@ 20 Smördelirium:
Jag antar att du är Typ1-diabetiker. Berätta vad du själv har kommit fram till.
@ Smördelirium:
att ta för mycket insulin skapar för lågt blodsocker och man får känning. så beror det också på hur ditt blodsocker ligger och hur mycket du rör dig. Ex om du har 15 i bs och äter 500 gram sega råttor och dricker en coca cola så får du ta väldigt många enheter snabbinsulin mot om du har 5 i blodsocker och äter kokt torsk med ägg och gräddsås.
Annika Dahlqvist Skrev:
Hur många typ 1 diabetiker har du haft på vårdcentralen ?
@ 26 L:
Några, hur så?
Jag har typ 1-diabetes och äter enligt LCHF. Jag har insulinpump och har en basal- (grund-)dos på ca 12 enheter insulin per dygn. Beroende på vad jag äter, så tar jag 1-2 enheter insulin vid måltid.