Lars Bern skriver om förslag till hur man kan lägga upp koststudier som är realistiska att genomföra.
Jag själv har en idé om att man skulle kunna jämföra lab värden och hälsoutfall för sjuka och överviktiga t2-diabetiker, med olika kostmodeller. Tex LCHF, tallriksmodellen, och/eller medelhavskost. För att slippa etiska problemställningar borde försökspersonerna själva få välja vilken grupp de ska tillhöra.
I o med att försökspersonerna är sjuka från början skulle man snart kunna få utfall inte bara i labvärden utan också i sjukdomsutfall. Ungefär som Karlshamnsstudien genomfördes.
Jo… – Annika – himla bra idé – men vem utför den ?
Innan man forskar bör man kanske besvara frågan vems ärenden man går och varför. Är målsättningen att reducera jordens befolkning eller att förbättra livsbetingelser?
Saknar helt kommentarer på det budskap som William Engdahl framför och som refererats till av flera olika personer senaste månaden både från Annika och Lars Bern. William Engdahls föreläsning i Göteborg 7 april 2014 finns på YouTube. Länk finns i tråden om pseudovetenskapliga bedrägerier.
Dravelforskning eller konsultforskning som enbart syftar till att producera vetenskapskosmetika som förskönar eller lägger dimridåer kan vi besparas. Vi vet att vatten är vått och att arsenik är giftigt.
Om man har en hypotes om att någonting är farligt är det lika oetiskt att välja ut försökspersoner, att lotta eller be dem själva välja. Primum non nocere.
Begrepp som validitet och reliabilitet glöms ofta bort. Vad är det man mäter och går studien att upprepa? Panta rei. Det finns en otrolig mängd faktorer att ta hänsyn till vilket illustreras av nedan välmenande förslag till hur man hejdar hjärt- och kärlsjukdomar:
https://pi-bill-articles.blogspot.se/2011/03/track-your-plaque-program-by-william.html
https://jeffreydach.com/2008/03/27/cat-coronary-calcium-scoring-reversing-heart-disease-by-jeffrey-dach-md.aspx
William Davis råkar föreslå intag av både rapsolja, linfrö och psyllium vilket kan ifrågasättas. Hur ska man veta vad i hans annars intressanta handlingsplan som ger utslag?
Anders S Skrev:
Ja, och just därför har vi i flera år frågat oss varför det skall anses behövligt med undersökningar av föreslagen typ. Det är ju väl bekant vad slags kost man håller sig slank och frisk på. Nämligen sådant som lagades innan näringsläran spårade ur och sedan avlade industristyrda ”kostråd” från USA:s och Sveriges jordbruksdepartement. Kan det inte räcka med att återgå till de kokböcker som kom ut vid mitten av 1900-talet?
Behövs ”vetenskaplig” underbyggnad tycks oss Wolfgang Lutz tidigare upplagor vara helt tillfredsställande. Det verkar överflödigt att utföra dyrbara och tidskrävande ”studier” som bara skall bekräfta vad man visste för ett halvsekel sedan.
Det är bara att hålla med Piltson – vi har ju en kost som redan fungerar,,,,
Det vore nog bättre att ta tag i nästa steg som rimligtvis är miljön vi lever i!
Piltson Skrev:
En mera nyanserad framställning av detta finns i Piltsons tolv kommentarer under den visdom av Stephan Rössner som visas när man klickar ”Piltson” ovan.
Hej Annika, din idé är på gång i Göteborg. Förstudie är startad. Dock kommer bara två kostmodeller att jämföras, LCHF och Tallriksmodell. Visst kan vi LCHF-are vara kaxiga och mena att det inte finns behov av studier. Vi vet redan vad som fungerar. Så kan man resonera men därute finns hundratusentals diabetiker och andra med ”kroniska” inflammatoriska tillstånd i kroppen som inte får någon hjälp alls. Sjukvården kommer inte att ändra sig bara för att vi säger att LCHF fungerar. Sjukvårdskolossen behöver mycket tydliga direktiv via välgjorda studier för att kunna ändra sig. Begreppet beprövad erfarenhet har man tyvärr släppt för länge sedan.
@ Thomas Jansson:
Varför?
Jo det är en god idé att fastställa att LCHF är bra för kroppen, inte nöja sig med att SBU framför att LCHF är aningen bättre för viktminskning förutsatt att man går iland med det.
Att enbart anhängarna är övertygade är inte tillräckligt ur folkhälsoperspektiv och Sveriges dietister måste övertygas.
Jag tycker vi tar en läkare i taget genom att visa upp bra blodfetter och blodsocker. Igår fick jag besked om resultatet av mina senaste blodprover.
Med ett leende på läpparna så läste han upp dem. Totalkolesterol 4,68 , fastesocker 5,3 och HB1ac var 31. Detta helt utan statiner eller diabetesmediciner. Dessutom var LKP 4,8 med referensintervall 4 -10 och är visst ett mått på inflammationsnivån i kroppen.
Det var massvis med andra resultat som också var helt perfekta. Han tyckte att det var intressant att LCHF under ett år kunde göra så stor skillnad. Av yrkesmässigt intresse ville han ta nya prover om ett halvår för han tyckte det var riktigt intressant.
Om ett halvt år har han nog också läst på mer om vad LCHF kan göra för nytta så då är han nog ännu mer positiv.
Jaja – forska på ni som önskar bevisa samma sak gång på gång. Det mesta av den forskning som har efterfrågats på den här bloggen finns redan men den släpps inte fram. Alternativt hittar vi den inte i allt brus som finns med manipulerade skitstudier finansierade av industrin – de går ju rakt in i gammelmedia son tack för annonsintäkterna,,,
Mats Lindgrens initiativ att ställa sig på ortens ICA – affärer tror jag är helt rätt och tiden för detta engangemang kunde inte ha kommit lämpligare då fokus på kosten har startat på riktigt.
Vi har oxå starkt växande grupper på fb där nytillkommna typ 1 och 2 redan efter några dagar kan trappa ned sin medicin påtagligt – se t ex Olydiga Diabetiker (i mitt tycke ett korkat namn som för mig låter som förskolan men gruppen fungerar utmärkt – och det är en hel del ickediabetiker med där oxå).
Själv håller jag på med en länksida för att försöka samla ihop de resurser som finns på nätet så att nytillkommna slipper göra samma jobb gång på gång – det mesta som efterfrågas vad gäller forskning finns redan eller kan lösas med befintliga kunskaper.
Det resultat som Mats Lindgrens forskning kommer att ge kan vi således redan innan studien är gjord veta resultatet av. 🙂
Problemet med koststudier är att deltagarna måste lottas till respektive kost för att studien ska anses korrekt utförd. Samtidigt måste ju benägenheten att följa den kost man äter vara oerhört mycket större om man faktiskt vill följa en viss kost. Risken att man gör avsteg från en kost man inte tror är bra för en måste vara avsevärd. Tror man inte på den kost man blivit lottad till måste det också vara stor risk för att man felrapporterar, om inte annat så av skam över att man inte följt upplägget. Så dessvärre tror jag att vi får nöja oss med vad mindre studier kan ge och inse att ”anekdoterna” är viktigast för att ge spridning åt LCHF.
@ Pingo:
Pingo, du skriver om något som länge föresvävat oss här: samordning och systematiserad redovisning av klinisk erfarenhet. Wolfgang Lutz´ hela verksamhet byggde på detta och hans framställningar blev därigenom mera övertygande än några artificiella ”studier”, upplagda, genomförda och redovisade för att passa en viss intressent.
Det handlar om att hitta kriterier med vilka man kan bygga upp enskilda, spridda vittnesbörd i trovärdiga sammanhang, så att de inte kan avfärdas som ”anekdoter”. Det är en kunskapsteoretisk fråga.
@ Pingo:
Det är mycket upplyftande att höra hur åtminstone några läkare reagerar positivt på effekten av en sådan kostomläggning. Jag hoppas och tror att de blir fler.
@Vem det vara må
Jag har nog trott att ny forskning som visar effekten av lågkolhydratkost på hälsan är helt rätt sätt att övertyga ett etablissemang som själva påstår sig använda ”forskning” som argument. Vad man visste förr verkar ju inte imponera på dessa människor.
Jag menar: hur kan man få detta etablissemang att ändra sig om man inte pratar ett språk som de förstår och lyssnar till? Eller behöver vi inte ändra på etablissemanget? Hur ser annars strategin ut? Är det att övertyga underifrån tills tillräckligt många kommer att kräva en förändring?
Thomas Jansson Skrev:
Bra initiativ. Tack Thomas!
@ Lars Henrik:
Jajamen Lars Henrik och den här läkaren var densamma som tog hand om mig på akuten då jag kom in efter en stroke i februari ifjol med höga blodfetter och högt blodsocker. Han har nyligen börjat jobba på vårdcentralen och min uppfattning är att han är en av de skarpaste läkare jag stött på. Han har ett eget klart och tydligt tänkande så om han blir övertygad om fördelarna med kosten så är mycket vunnet.
Mats Lindgren Skrev:
Inte heller om man hänvisar till föregångare som sagt samma sak? Nämligen dessa.
Brillat-Savarin i Frankrike på 1820-talet,
Harvey/Banting i England på 1860-talet,
Wilhelm Epstein i Tyskland på 1880-talet,
Blake Donaldson i USA på 1920-talet,
Derrick Dunlop i Skottland på 1930-talet,
Alfred Pennington och Hilde Bruch i USA på 1940-talet
Richard Mackaness och John Yudkin i England samt George Thorpe i USA på 1950-talet,
Wolfgand Lutz i Österrike och Robert Kemp i England på 1960-talet och framåt
Blake Donaldson tog hand om 17.000 patienter med ett likartat program och fick likartade resultat. Han menade att ”fett kött skulle vara en ofrånkomlig del av varje bantningsrutin” och förbjöd socker, mjöl och stärkelsehaltig mat. Hos Richard Mackarness rörde det sig om flera tusen patienter. Wolfgang Lutz höll på i fyrtio år och räknade in drygt 10.000 patienter.
För att kunna köra fram sina dumheter måste den nya näringsläran radera ut tvåhundra års historisk erfarenhet. Och LCHF-folket har hittills godtagit detta gyckelspel, så att medierna nu kommenterar sådana insikter som en diskutabel nyhet.
@ Pingo:
Tyvärr, min läkare är inte alls imponerad av mina blodfetter. Jag har skyhög apokvot, 2,0, referensvärdet för kvinnor är 0,6.
8 års LCHF har inte hjälpt mina blodfetter ett dugg, även om de flesta får förbättrade värden på LCHF. Att jag dessutom vägrar statiner, gör bara min läkare ännu mer negativt inställd.
Men, som han surt sa, jag har ju inga övriga riskfaktorer för hjärt o kärlsjukdom, så därför skulle han inte försöka ”övertala” mig att påbörja statinbehandling.
@ odezza:
Såvitt vi inhämtat är statiner helt irrelevanta för kvinnor. Köp Ravnskovs bok och ge din läkare,
@ Piltson:
Jag hoppas Piltson tar med sådana fakta i hans nästa bok – som sagt var – det behövs inte mera forskning utan det handlar nog mera att sprida den som finns,,,,
@ Piltson:
Bra tips, dock förklarade jag för honom att kvinnor med högt kolesterolvärde lever längre än de med lågt, statistiskt sett. Får se om jag köper ett ex åt honom så småningom, mitt eget exemplar vill jag ju inte ge bort. 🙂
Mats Lindgren på bloggen Fet hälsa om koststudien som dras igång:
”Det handlar om att jämföra två olika kostmodeller, Tallriksmodell och LCHF-kost, hur de påverkar personer med diagnosen diabetes typ 2. 100 personer med diabetes 2 beräknas deltaga i studien. 50 stycken kommer att äta Tallriksmodell(standardmat för diabetiker typ 2 idag) och 50 st. kommer att äta LCHF-kost.”
https://fethalsa.wordpress.com/2014/04/25/arbetet-med-koststudien-ar-igang/
@ 15 Piltson:
Nej sjukvården bryr sig inte om dessa personer och deras kunskaper. Sjukvården bryr sig mera om sina egna skruvade epidemiologiska studier, som kan bearbetas till att visa önskade resultat.
”Vanligt” folk bryr sig inte om forskningen – de rättar sig efter vad som visar sig fungera. Den kritiska massan för att hålla LCHF-rörelsen självgående är för länge sedan passerad.
Vill man öka på hastigheten tror jag betydligt mera på Mats Lindgrens affärsbesök än på forskning. De resultat som jämförelsen mellan LCHF och tallriksmodellen kommer att ge klarar de flesta på den här bloggen av att rita på en pappservett,,,
Läser just nu en bok av Volek och även där finns massor med data som aldrig kommer ut p g a etablissemangets ovilja att släppa fram sanningen,,,,
Det är inte mera forskning som behövs utan att sprida den som redan finns!
Annika Dahlqvist Skrev:
Sant… – för etablissemangets evidensbaserade vetenskap och den s k fria forskningen är ju ej så mycket att ”hänga i julgranen” – som jag ser det.
@ odezza:
Jag hade även bekymmer med min lever pga statiner som fixade sig via vissa tillskott och det kan möjligen haft en större effekt än jag ens kunnat ana mig till.
Jag förstår egentligen inte varför vi ska ”fjäska” för ett ”kriminellt” etablissemang. De allra flesta LCHFare som varit sjuka vet att vi har blivit friskare!
Att ”hoppas” på eller att ”vädja” till etablissemanget för att de ska ändra på sina ”religiösa” dogmer är både naivt och kontraproduktivt i mina ögon.
LCHF befinner sig på den vetenskapliga ”pluspolen” – etablissemanget på den dogmatiska ”minuspolen”!
Jag kan förstå att en ”kriminell” läke- och livsmedelsindustri inte låter sig påverkas av ny forskning som stödjer en lågkolhydratkost, t ex LCHF. Men borde inte enskilda forskare och läkare ta intryck av det? Borde det inte så tvivel i etablissemangets teser?
Ett rimligt mål borde vara att förebygga metabola sjukdomar. Inte enbart att ge alternativ till redan drabbade. Vad krävs för att en fortfarande frisk människa ska se att lågkolhydratkost är bättre än tallriksmodellen? Vad krävs för att gemene man ska se lchf som ett naturligt val och inte bara en behandlingsmetod för fetma, diabetes och epilepsi?
@ Lars Henrik:
I gruppen Olydiga diabetiker finns det många som är både friska och vältränade – de äter redan LCHF för att fortsätta vara just friska,,,,
Det är oxå många som är med för sina anhörigas skull. LCHF sprider sig och även om många nya inte blir särskilt strikta så går det åt rätt håll,,,
@ Annika Dahlqvist:
Bättre utgångspunkt än erfarenhet finns inte. Folk som inte kan godta erfarenheten som kunskapskälla bör man hålla sig borta från. Faktasökning med deras betraktelsesätt kan inte leda någonstans.
När Wittgenstein var ny i Cambridge uppsökte han flera gånger Bertrand Russell för att få personlig vägledning. Russell blev förtvivlad när Wittgenstein envisades att det kunde finnas en noshörning i rummet.
Vid tredje mötet tittade de tillsammans under alla bord och stolar utan att hitta någon noshörning. Men Russell kunde ändå inte få Wittgenstein att utesluta möjligheten att det kunde finnas en noshörning där.
Russell menade att erfarenheten borde avgöra frågan. När det gäller relationen fett/fetma är erarenheten så massiv att den som inte godtar den gör sig löjlig.
Den som då sänker sig till de fettskrämdas argumentationsnivå gör sig då själv löjlig utan att komma någonstans. Uppgiften är att få motparten att godta verkligheten sådan den faktiskt föreligger, och det går bara med hänvisning till erfarenhet.
Så småningom blev Russel och Wittgenstein goda vänner, men utan att Russell nånsin godtog tanken att det kunde finnas en noshörning i hans tjänsterum.
Piltson Skrev:
Den praktiska lärdomen av detta blir att man bör ge upp alla försök att övertyga motparten med hans egna tvivelaktiga metoder och istället bombardera honom med historiskr belagda fakta, som här finns i stor mängd.
Jag anar visserligen varken noshörningar eller elefanter bakom soffan men måste kanske böja mig för herrarnas erfarenhet och kunskap trots det 🙂 Min verkar inte vara tillräckligt för jag lyckas inte se LCHF:s segertåg bland vanligt folk (måste jag öppna ett FB-konto?). För lite sedan träffade jag ett par gamla bekanta och den ene sa:
”Kör du LCHF fortfarande? Jag trodde det där hade dött ut !”
Den andre kunde vagt påminna sig något som kallades LCHF. Deras omvärdsbild kanske var ännu grumligare än min och jag vill gärna hålla kvar vid just den förklaringen men deras kommentarer gjorde visst intryck på mig.
Piltson Skrev:
Och metoden kunde möjligen bygga på ett handgrepp enligt vårt förslag i 11 ovan. För detta behövs en del kunskapsteoretiskt arbete.
@ Piltson:
Filosofi har uppenbarligen en stark attraktionskraft på många seriösa LCHF-are här hos Annika men vill man slippa sådana djupdykningar så tror jag Kostdokotorn är en utmärkt inspirerande blog för de flesta.
Wittgenstein la efter ett tag ned sitt ”evidensbaserade” och positivistiska (VoF) språkprojekt som både han och Russell var engagerade i. Han insåg att han hade skjutit sig själv i foten!
För att nu anknyta till tråden lär Wittgenstein ha sagt följande:
”Det spelar ingen roll vad man äter, bara man äter samma sak varje dag!”
Wittgenstein åt själv bara äggpulver och det var nog inte ett så tokigt val om man nu ska välja ett enda födoämne – helt enkelt ett logiskt val och om det var något han ägnade sig åt så var det just logik med början inom matematiken (hos Frege). Nu hjälpte detta matval, och ”strikta LCHF-kost, föga för han dog inte så gammal i levercancer.
När han fick sitt cancerbesked från läkaren så svarade han bara ”Bra!”. Han hade i princip försökt ta livet av sig hela livet och om hade detta varit i Sverige idag så hade nog läkaren, på samma sätt som min egen företagsläkare sa för några år sedan när mina kolesterolvärden vid ett tillfälle vara höga, sagt :”Där ser du hur farligt det är med LCHF!”
@ Lars Henrik:
Intressant!
Igår gjorde jag samma erfarenhet när jag träffade en gammal bekant som dessutom är väldigt beläst.
”LCHF?”
Det är lätt att bli ”hemmablind”.
@ Lars Henrik:
Samma här. När jag träffar på min äldre f d granne så brukar jag få frågan:
”Håller du fortfarande på med den där dieten?”
I övrigt så säger de flesta att dom alltid ätit smör. Jag avstår från att fråga om dom menar smör, bregott eller Lätta/Becel. Konstigt att alla alltid har ätit smör, ibland tror jag att det bara var jag som åt Lätta. Det låter så.
Professor Göran Skrev:
Visst !
Vi har en intressant filosofisk fråga är: Vad är sanning ? Värt att tänka på, dock knappast för Hallonbåtskaptenen et al.
Tre positioner
1. Popper: All sanning är provisorisk, det som vi behåller tills vidare, så länge det kan härbärgera
alla hittills gjorda observationer från fält och laboratorium.
2. Heidegger: Djupdyker utifrån ordet ”Wahrheit” – sanning i betydelsen ”Varaktighet” – det bestående, det som ”varar”, och om vi kompleterar med att vi inte vet vad som skulle kunna vara för evigt så blir som vi ser position nästan identisk med Poppers. Den senare skulle nog blivit rasande om någon hävdat likhet med Heidegger.
3. Och så har vi våra vänner de stackars VoFsingarna. De säger själva så här:
”att i en fri opinionsbildning bekämpa de felaktiga föreställningar som förekommer i frågor som kan avgöras vetenskapligt.”
(PS Jag undviker Kostdoktorn eftersom han reklamerar för tillskott, t ex D som jag anser fel logiskt och empiriskt. man kan inte i ena mungipan hävda att LCHF är den artegna, naturliga kosten den vi är anpassade för, och i andra mungipan: Men för faan glöm inte tillskotta !
Empiriskt t ex Autier &Gandini som visat att tillskott förlänger livet – med 2,3 dagar över en knapp sexårsperiod, vilket är en kort tid f a biverkningar ska visa sig – m m DS)
Ja förlåt, jag tycks ha styrt sällskapet alldeles vilse här.
Mitt resonemang var att eftersom det finns så massiv, tvåhundraårig praktisk erfarenhet av stärkelsereduktion, så vore det alldeles tokigt att försöka förstärka (?) denna med konstlade undersökningar baserade på så svagt material som statistisk bearbetning av självrapporterade matvanor. Den dokumenterade historiska erfarenheten av kliniska framgångar, som jag hänvisade till i 15 ovan, är oerhört mycket mera övertygande.
Att i detta läge försöka spela med förvillade, delvis förrädiska motståndare på deras villkor och med deras metoder innebär en försvagning av varje argument. Man öppnar sig för risken av kritik och resomang rörande metod och uppläggning, vilket ju vore helt överflödigt eftersom vi vet hur verkligheten faktiskt är beskaffad. Som jag skrev hos Rössner:
Frågan är vad man skall lita mest på:
1. Nästan tvåhundra års entydig erfarenhet av verkligheten sådan den faktiskt föreligger?
2. Eller artificiella ”studier” från senare tid, avsedda att påvisa att verkligheten kanske ändå fungerar på annat sätt än så många människor hade erfarit under så lång tid?
Jag kan inte se hur Heidegger kunde bidra till att belysa detta.
Piltson Skrev:
Jo det är väl en väldigt långvarig ”Wahrheit” = varaktighet = sanning i 200 år dvs nästan precis detsamma som
”sådan den faktiskt föreligger” alltså ett principresonemang som du illustrerar, eller ?
olle holmqvist Skrev:
William Davis vars program för att reducera plack jag länkat till i #2 räknar upp åtskilliga tillskott! Industriprodukterna du köper i en vanlig livsmedelsaffär är inte fullvärdig mat.
Kanske Annika kan kommentera William Davis vårdprogram och jämföra med vad som ordineras på en svensk vårdcentral. Hjärt- och kärlproblem är vanligt hos diabetiker.
@ olle holmqvist:
Kanske det, och där ligger svagheten i det material vi har. Jag har tidigare efterlyst kriterier enligt vilka man skulle kunna systematisera vittnesbörd insamlade under olika premisser och av olika personer, så att de kunde bearbetas och redovisas på ett förnuftigt och vederhäftigt sätt.
Avsikten vore att förvandla dem från ”anekdoter” till kollektivt bevismaterial. Min kollega Ursula Morin skissade lite på detta, men hon avled innan hon fick ordning på sitt material.
Men om någon kunde ges i uppdrag att läsa allt som offentliggjorts om stärkelsereduktion av de tolv personer jag nämnde i 15 ovan, så kanske det kunde leda till uppslag enligt vilka de kunde samordnas till ett sammanhängande argument. Hur det än såg ut så skulle det ha större trovärdighet än självrapporterade matvanor – riskerna med sådana indata vet var och en som tagit en grundkurs i sociologi.
Jag finner det helt rimligt att ställa upp detta som ett forskningsprojekt och begära anslag.
– Lp(a) is a genetic variant lipoprotein which is associated with a high risk of heart disease, and therefore identification and reduction is essential –
– tips givet av
Anders S Skrev:
Det här räcker för mig. Den som tror att samvariation motiverar intervention har en annorlunda värdlsbild än min.
Vad anser Anders S ?
olle holmqvist skrev:
Att man inte ska kasta ut barnet med badvattnet. Läs rekommendationerna en gång till.
Även Erik Enby försöker eliminera plack:
https://enby.se/svenska/behandla.htm
Här är i alla fall rapsoljan borttagen:
https://www.cureality.com/userdata/userfiles/file/The_6_Cureality_Nutrition_Principles.pdf
Hjärtläkaren William Davis som skrev Wheat Belly verkar på amerikanskt sätt blivit en affärsverksamhet precis som Kostdoktorn i Sverige.
Allting kan inte åtgärdas med kosten. En grupp Uppsalaforskare vill ta till kniven istället:
https://atvb.ahajournals.org/content/early/2014/03/13/ATVBAHA.113.303062
”Hormon kopplas till åderförkalkning. Lätt förhöjda halter av bisköldkörtelhormon i blodet har ett samband med ökad risk för åderförkalkning, visar en studie som Upsala Nya Tidning tagit del av.”
står det i ett TT-telegram som väldigt många tidningar publicerade för några dagar sedan och som redogör för Emil Hagströms forskning. Själva artikeln finns bara i pappersupplagan. Någon som scannat?
Studie är vi nog alla överens om är en bra idé, men jag tror inte att man ska låta försökspersonerna välja vilken grupp de vill tillhöra. Finns stor risk för bias, med tanke på att de som tänker på vad de äter och vill tillhöra en viss grupp, förmodligen lever hälsosammare även på andra områden som alkohol, rökning, träning mm.
tror hellre på en cross-over studie. Där alla försökspersoner äter samma kost under ett halvår, sedan byter till en annan kostmodell osv.
@ 42 Sparristroll:
Detta med lottning är en svår fråga. Själv skulle jag aldrig gå med i en studie där jag riskerade att lottas till en lågfett-högkolhydratkost. Ska jag begära att andra ska göra det jag själv inte skulle göra?
Jag tycker att det är bättre etik att låta människor välja kostgrupp och sedan se hur det går för respektive grupp. Precis som i Karlshamnsstudien. Det är ju en modell av verkligheten: Vi ska ju själva få bestämma vad vi ska äta.
Gary Taubes har tillsammans med Peter Attia skapat en organisation NuSI (Nutrition Science Initiative) som idag finansierar den typ forskning som Lars Bern föreslår.
https://nusi.org/about-us/a-letter-from-the-founders/#.U3Uas_18yp0
1/5 startade en studie där de metabola effekterna av en ketogen kost undersöks. Det ska bli intressant att se resultatet när denna två månaders studie avslutas.
https://nusi.org/the-science/current-science-in-progress/energy-balance-consortium-study/#.U3UYS_18yp0
Två andra koststudier, som också finansieras av NuSI, pågår idag.
@ Professor Göran:
Mycket intressant och glädjande!
@ Annika Dahlqvist:
Jag menade inte lottning, utan ett cross-over upplägg eller liknande. Dvs alla personer som ingår i studien får testa alla typer av kost. Om man exempelvis vill jämför lågfettkost (med högre andel kolhydrater) med lågkolhydratkost (med högre andel fett och lägre andel kolhydrater), så låter man hälften av gruppen testa den ena kosten och den andra hälften får gå på den andra kosten. I övrigt allt lika. Efter halva tiden byter man kost. Under tiden görs diverse mätningar på vikt, blodsocker, blodtryck osv.
På så sätt få man bort mest möjliga av confounders och biases. Jag tror inte att det skulle vara något problem ur etisk synvinkel. Om man redan går på LCHF, eller någon annan typ av kost som man redan mår bra av, då förstår jag att man inte vill delta i en studie där riskerar att lottas till en grupp när man ska byta kost. Men om man väljer friska frivilliga som själva tycker det är svårt att hitta rätt i kostdjungeln och hoppar från den ena dieten till den andra, som kanske lider av lite övervikt men är friska i övrigt, så kan det enbart bli en förbättring för dessa människor att delta i en sådan studie. De får äntligen svaret.
Gör du en studie där de som redan äter på ett visst sätt ska jämföras med en annan grupp som har andra matvanor, finns däremot en stor risk med att även andra vanor skiljer grupperna åt. Därför tror jag man får helt missvisande resultat om man gör ett upplägg där deltagarna får välja grupp.
Anders S Skrev:
Validitet avser att jag mäter det som är relevant i sammanhanget medan reliabilitet avser att jag mäter på ett tillförlitligt sätt
@ olle holmqvist
Och?
Har du några kommentarer till Derrick Jensens Endgame – The Problem of Civilization och William Engdahls Hotet mot livet som Professor Göran tagit upp flera gånger.
@ Anders S:
För mig är det mera meningsfullt och möjligt att diskutera konkreta och tydliga argument,
välformulerade, från en meningsmotståndare än argument av typen: Har du Läst das Kapital ? Har du läst Bibeln ?
De personer du nämner, samt därtill t ex Dr Mercola, är mig bekanta. Men mitt omdöme ”betyg”
på högst desamma är mindre intressant.
Men om du Anders S kan formulera ngn konkret tydlig fråga – påstående –
så javisst – då samtalar vi !
olleh
olle holmqvist Skrev:
Frågan till dig är förstås: När är gränsen nådd? Vad krävs?
@ Anders S:
Gränsen är sedan länge överskriden. När jag blev 65+ erbjöds jag mot 120 SEK att få genomgå
bukaortascreening. Jag läste lite i litt och fann att drygt 700 gubbs måste screenas för att hitta en med ev nytta. Fast 4 x 700 = knappt tre tusen för att fyra gubbs skulle hittas m tillräckligt förstorad aorta. Risken för att en av dessa fyra dör pga den ”förebyggande” operationen är ca en på tio, lite olika på olika sjukhus i riket. Ingreppet m aortastrumpa är stort och blodigt och dyrt- Och det föränger inte livet. Risken är nämligen stor att den med risig aorta har risiga blodkärl även annorstädes.
Dock det körs på de flesta landsting.
Plack-screening som du länkar till spelar uppenbart i samma division.
Min kropp berättar för mig när jag är sjuk. Fast numer kan medicinarna med alltmer förfinad teknik
hitta förstadier till ev. sjukdom och ev. dödsorsak.
Vi går in i en galen ”tekno-tisk” värld där allt det skall genomföras som det är tekniskt möjligt att genomföra. Screena alla hypotetiska dödsorsakskandidater så tidigt som möjligt ! Halvårsvis monitorering. Åtgärd:kniv eller piller !
När jag blir stor ska jag skriva en bok: Heidegger och Popper – 1900-talets ojämförliga titaner.
Den ene utvecklingspessimist, den andre optimist. Dock lika i en del: Det goda livet: Popper menade
att Västerlandets största bidrag till Mänskligheten var – den flerstämmiga musiken. Heidegger att poesi och tänkande var väsent-ligt för människans väsen.
https://www.amazon.co.uk/The-Myth-Framework-Defence-Rationality/dp/0415135559#reader_0415135559
https://petradoom.stormpages.com/hei_tech.html
näringsbristen i industrimaten tar vi nästa rond.
olle holmqvist skrev:
Varför sticka huvudet i sanden? En ultraljudundersökning av bukaorta är inte blodig och kan ge en stimulans till ett hälsosammare sätt att leva. Problemet är förstås att vården inte bryr sig om att berätta hur, förutom att du inte bör röka.
olle holmqvist skrev:
Här en diskussion om nyttan av EBT.
https://heartdisease.about.com/cs/cardiactests/a/EBT.htm
Ser inte heller en undersökning av graden av förkalkning som onyttig. Kan vara bra att veta om man inte bör ställa upp i Göteborgsvarvet eller Vasaloppet. Kan ge motivation till livsstilsförändringar.
Mätning av kolesterol och blodtryck till exempel i butiker ser jag däremot som en mycket tveksam verksamhet.
Fast jag är inte nöjd med svaret på frågan. När är gränsen nådd? Vad krävs?
olle holmqvist skrev:
https://www.metro.se/nyheter/loptrendens-baksida-tusentals-kan-komma-att-kollapsa-i-sparet/EVHnes!N5IIw05BabcgE/
– Man tappar omdömet. Vi har ibland fått brotta ned folk som kommer vinglande för att de absolut inte har velat bryta, säger tävlingsläkaren Claes Mangelus.
Anders S Skrev:
Visst det är ofarligt t o m kul – vadslagning i väntrummet i avvaktan på resultat, alla sätter en tjuga och bästa värdet vinner.
Men chansen är en på tio att ngn av de fyra som screenast fram ur drygt 700 dör till följd av det ”preventiva” ingreppet. Och som sagt det förlänger inte livet eftersom det är en punktvis intervention i ett möjligen överallt risigt blodkärlsystem..
Därtill försämras den omtalade s k ”livskvalitén” för de 60-tal som får beskedet: litet fel, men ingen åtgärd just nu, fast vi vill ta in dej på koll regelbundet. Och det för en risk som för de allra flesta av dessa – aldrig – kommer att bli verklig händelse !
Vad det liksom plack-kartering är exempel på – är – in i en medicinar-värld där vi som patienter ska ta ställning till ngt & ngt & ngt osv som ev. kan bli fatalt. Har hört att 90 % av alla 90-åringa gentlemän har prostatacancer – men de flesta dör av ngt annat. Jag vill helt enkelt inte leva resten av mitt liv med stort mentalt fokus på frågan som kollas av halvårsvis: Hur framskrider de olika dödsorsakskandidaterna i sin tävling mot min undergång ?
Alltså hellre huvudet i sanden än medvetandets besatthet med
det där löpet mot döden..
Upprepar: då är det bättre att sitta på bryggan och meta abborre med ett barnbarn.
När det gäller industrimatens undermålighet skulle jag vilja se lite underlag, fakta.
Jag har inte ansträngt mig men bara noterat omega-balansen från fribetande vs kraftfoderuppfödda djur. Skillnaden uppmätt men vilken validitet ?
@ olle holmqvist:
Att läkemedelsindustrin älskar sjuka människor ligger i själva sakens natur och det är på denna kärlek deras ”kriminalitet” bygger. Det kan inte finnas något affärsintresse i att sjuka människor blir friska vilket förklarar det totala ointresset för att hitta orsakerna eller att förebygga uppkomsten av sjukdomarna eller av alternativa naturliga (icke patenterbara) läkemedel som i mitt fall min egen framgångsrika behandlingen av min instabila kärlkramp med E-vitamin.
(Jag har räknat ut att läkemedelsindustrin förlorat minst en halv miljon på min nu 15-åriga vägran att ta deras ”mediciner” och att tacka nej till den planerade by-passoperationen. Statistiken talar också emot att jag fortfarande skulle ha varit i livet om jag följt deras ”råd”.)
Av lika naturliga skäl älskar läkemedelsbolagen alla screeningprocedurer (som är en del av en självgenererande sjukvårdsindustri) som leder fram till överdiagnosticering och helst livslång dyrbar medicinering som med blodtryckssänkande, kolesterolsänkande medel eller med psykofarmaka som gör folk både mer sjuka och därmed ännu mer läkemedelsberoende – i mina ögon ett rent kriminellt beteende.
I detta sammanhang är boken ”Overdiagnosed – Making people sick in pursuit of health” av Dr. H.Gilbert Welch et al.och även ”Mad in America” av Robert Whitaker båda mycket läsvärda.
Anders S Skrev:
Anders S
I vilken mån är dessa exempel ”anekdotiska” – udda, ovanliga ”extrema” – till skillnad från vardaglig – vanlig – trivial – vardagserfarenhet? Om de här övertydliga exemplaren är viktiga, som de tydligen är för dig, varför måste då normalfolk – screenas – för subkliniska data ?
@ olle holmqvist:
Ingen regelbunden kontroll hos tandläkaren? Servar inte bilen? Ingen bilbesiktning? Sotarn portad? Ingen brandsyn?
@ Anders S:
nej just så
har ingen bil – behövs inte, sotarn sköts av fastighetsvärden liksom brandsyn.
tandtillsyn antagligen mer än jag behöver, dock halvårsvis hos vackra kvinnor…
mkt angenämt, mer än jag behöver – tror jag
Anders S
Det du exemplifierar är just sådant som – inte –
(ordet ”inte” används här i betydelsen ”icke” -”avsaknad av – total frånvaro – icke närvaro” o dyl) behövs.
För att tala Heidegger (den bespottade)
Gestell
den som vill använda sin hjärna kan ta ngn timme av livet f a att googla fram vad han menar
jag tror att t o m som du Anders S själv begriper att det finns och föreligger betydligheshetsskillnad för var och en mellan ”bilbesiktning” och ” kontroll hos tandläkaren”,
Ny screenings-metodik är bra – för den som har slantar i fickan därav.