Mats Lindgren skriver om att han är ute i ICA-butiker och pratar LCHF.
Många kunder berättar för honom att de har ätit LCHF och upplevt hälso- och viktvinster, men att de sedan glidit in i gamla vanor igen.
Jag tror att de gamla vanorna är en viktig orsak till tillbakaglidningen, sockerdjävulen en annan. Men en viktig orsak till tillbakagång är förstås också etablissemangets ihärdiga propaganda om LCHF:s och det mättade fettets farlighet.
En annan kan också vara att man snackar så mycket om att man går ner i vikt, vilket inte alls stämmer, jag är ett levande bevis på det ..trots flera mån på mindre än 20 kolhydrater och normal protein, blivit smällfet och gått upp 5 äckliga kilo som jag inte blir av med..helt obegripligt..jag har inte struma, är inte sjuk..fattar inte..äter inget socker,ingen frukt…varför?? Nu vet jag inte vad jag ska ta mig till..5 kg är mycket för mig, bukfetma…ufff
Svårt att veta.
Hur mycket fett har du ätit? Kan det ha varit för mycket?
Kolla gärna studien: ”En kalori är inte en kalori.” Hos vetenskapsjournalisten Ann Fernholm. Enligt den, så reagerar de flesta med att förbränna mer fett på en LCHF-kost, men det tycks finnas undantag.
Dr. Mercola talar om olika metabola ”typer.” Här nedan finns en länk. Han menar, att det finns människor, som mår bäst av den resp. den dieten. Han har också ett test, där man kan försöka avgöra till vilken typ man hör.
Du kan nog finna det på hans site, om du letar där. Jag vill minnas att testet är gratis, men att man måste uppge namn etc.
https://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2011/05/15/turns-out-bacteria-in-your-gut-divides-people-into-three-groups.aspx
@ Elisabeth Jensen:
En viktig fråga är hur mycket du vägde när du gick över till LCHF. Du vägde kanske inte för mycket annat än i dina egna tankar. Med LCHF brukar man ofta hamna på en vikt något högre än den vikt man själv eftersträvar. LCHF är perfekt både för överviktiga såväl som för underviktiga.
”Jag tror att de gamla vanorna är en viktig orsak till tillbakaglidningen, sockerdjävulen en annan. Men en viktig orsak till tillbakagång är förstås också etablissemangets ihärdiga propaganda om LCHF:s och det mättade fettets farlighet.”
Sant.
@ Elisabeth Jensen:
Elisabeth Jensen, det förbises ofta, även i LCHF-kretsar, att förutsättningarna för viktnedgång vid en viss kroppsvikt inte är identiska för alla personer med denna vikt. Förhistorien spelar in.
Det kallas anamnes. Om man tidigare gjort energiska men resultatlösa försök att tappa vikt med tokiga metoder, t.ex. kaloriräkning eller dietpiller, så kan hormonsystemet vara stört, så att möjligheterna är sämre än hos personer med samma utgångsvikt men utan denna bakgrund.
Vad man skulle behöva vore en metod att fastställa dessa förutsättningar. Det är en fråga för endokrinologer. Ännu har jag inte sett något skrivet om detta.
Det heter ju inte för inte att vanans makt är stor. Man vill äta den mat man är van vid och tycker om. Vegetarianer äter grönsaksbiffar och vegetarisk korv, för lchf:are görs lchf-bröd och lchf-bakverk. De som inte har medicinska skäl att följa en viss kosthållning faller lätt tillbaka i gamla vanor, dels av bekvämlighet, dels av sociala skäl. Sedan är det också så att människan vill ha omväxling, det är ett grundläggande behov. Man vill växla mellan olika maträtter men också mellan olika konsistenser på maten, mellan krämigt och frasigt t.ex. Just det frasiga tycker åtminstone jag är gott, därför njuter jag vid enstaka tillfällen av en nybakad baguett eller croissant, medan jag utan svårighet avstår från bröd i vanliga fall.
Fler och fler ser igenom etablissemangets och livsmedelsindustrins propaganda så jag tror inte att det är där skon klämmer.
@ Elisabeth Jensen:
Jag kan bara rekommendera dig att kombinera strikt LCHF med 16:8 fasta. Jag har gått ner ytterligare 15 kg sedan förra sommaren genom att äta middag vid 20-21 tiden på kvällen och sedan ingenting, förutom svart kaffe, förrän 13-14 tiden dagen därpå. Detta schema har jag konsekvent tillämpat sedan augusti förra året med bara något enstaka undantag. Innan jag lade till 16:8 fastan hade jag legat på i princip samma vikt i 8 månader, trots strikt LCHF ( runt 10 gram kh per dag). Prova! Efter någon vecka har hungern på förmiddagarna vanligtvis försvunnit och numera händer det att jag glömmer att äta efter 16 timmar pga att jag inte känner någon hunger.
Det går framåt för LCHF. Nystartad förening i Värmland:
https://kolhydrater.ifokus.se/discussions/532716cfce12c419e8001305-ideell-forening-lchf-varmland-ar-startad?readstate=false
Jag tycker det Mats Lindgren gör är både inspirerande och beundransvärt.
Han har blivit av med sin diabetes – om man nu kan använda det uttrycket när man inte längre har några symptom – och tar också sitt sociala ansvar på allvar på alla sätt och vis. Mats har helt enkelt en positiv livsinställning och som inte minst visade sig när han underhöll oss med sin gitarr på LCHF-campingen i somras.
@ Elisabeth Jensen:
När jag läser vad du skriver om ”äckliga” kilon anar jag en hel del självförakt. Jag skulle vilja fråga dig följande: Hur lång är du? Vad väger du? Vad äter du?
Kanske är det så att du tidigare var underviktig men med en skev självbild. Kanske har du ätit mer kolhydrater än vad du tror. Jag vet inte hur det förhåller sig men om jag vore du skulle jag börja fundera över detta.
Kattmoster Skrev:
Det är skammen som är ful ! ! ! – Inte den nakna kroppen.
”Jag tror att de gamla vanorna är en viktig orsak till tillbakaglidningen, sockerdjävulen en annan. Men en viktig orsak till tillbakagång är förstås också etablissemangets ihärdiga propaganda om LCHF:s och det mättade fettets farlighet.”
Dr Annika sätter ord på mina egna funderingar. Vanans makt är stor! Att lära in nya mönster kräver självdiciplin, uthållighet och viljan att söka information/kunskap. Så klart betyder etablissemangets ihärdiga skrämselpropaganda en hel del för många ej övertygade – inte sällan får jag frågan om jag ”fortfarande håller på med den där dieten” 🙂
Man må ju fråga sig vad som är rimligt – konstfetter eller naturligt fett? Själv läste jag Bodil Jönnsons (prof. vid Lunds tekniska högskola) reflektioner i i ”Tankekraft” (2001) i kap. 3 ”Möten mellan tankekrafter” där hon reflekterar kring sin egen mors och sina egna ”höga” kolesterolvärden (U.Ravnskov var hennes husläkare).
En seriös, ambitiös och i naturvetenskapliga ämnen högskoleutbildad skolkamrat / vän / gymnasielärare med ett par stroker bakom sig tror på fullt allvar (trots att han har gedigna kunskaper om hjärnans anatomi/fysiologt/biokemi) att Becel är räddningen … Hen är det ultimata beviset på vad som händer när Rädslan blockerar Förnuftet …
@ Maria: PRECIS! samma här!