DN.se: Så har våra matvanor förändrats.
Reflektioner?
Dela detta:
- Klicka för att dela på Twitter (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela på Facebook (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela via LinkedIn (Öppnas i ett nytt fönster)
- Mer
- Klicka för utskrift (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att e-posta en länk till en vän (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela på Tumblr (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela till Pinterest (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela på Reddit (Öppnas i ett nytt fönster)
- Klicka för att dela på Pocket (Öppnas i ett nytt fönster)
Detta är väl inga alarmerande siffor? Ökningen är ju pytteliten räknat på ca 4 år.
Fjäderkött: Från 18,1 kilo 2009 till 20 kilo 2013.
Griskött: Från 36,1 kilo 2009 till 36,9 kilo 2013.
Nötkött: Från 25 kilo 2009 till 26,4 kilo 2013.
Vi som äter griskött ligger ju bäst till.
65+ Skrev:
Wi som också äter mindre av kolhydrater ligger än bättre till – som jag ser det.
Men jag blev förvånad av att vi inte äter mer än 3 kg smör per person och år. Med tanke på att vi är många som äter mycket smör och grädde, så är det väldigt många som inte äter något smör alls..
Ja jag blev också förvånad att vi bara äter 3 kg smör..jag själv äter nog ca 1 kg i månaden +3- 4 liter grädde i månaden.. kött vete tusan, jag köper ju aldrig kött i butik men gissningsvis så äter jag nog som dom skriver runt 50-60 kg viltkött men det är som det varit hela mitt vuxna liv..det enda kött jag köper är grisfläsk ibland, kanske det blir en 5-6 kg med julskinkan inräknad.. fisk vet jag inte heller för jag fiskar ju allt själv så jag har inte tänkt på hur många kg det blir per år men kanske runt 30-40 kg, måste nog på skoj börja väga upp allt för att få koll på vad jag sätter i mej på ett år, kan ju va en kul onödig grej att veta.
Att bara planka siffror säger ju inte så mycket om hur det egentligen ligger till.
Har man räknat på hela folkmängden, stora som små?
Har man räknat bort alla som inte äter griskött? Det är ju ganska många av dem som äter kyckling och nötkött istället.
Har man räknat bort alla som inte äter kött öht?
Har man räknat bort alla som är allergiska/intoleranta mot det ena och det andra, t ex mot smör?
Jag tror vi slaffsar i oss 2-2,5 kg smör per månad på två personer. 3 kg per person och år låter verkligen ganska lite.
Ökningen av smöret var trots allt den enda betydande ökningen ( 50 % ) bland siffrorna.
Om försäljningen av Bregott och motsvarande produkter ökar syns det inte i statistiken eftersom det räknas som margarin.
4 @ Annika Dahlqvist
För ca 4,5 år sedan gjorde Kostdoktorn ett inlägg där han visar på hur kurvorna av smörkonsumtion och övervikt ställs mot varandra.
Länk: https://www.kostdoktorn.se/trendbrott-i-den-svenska-fetmaepidemin
Skulle vara intressant att veta hur de sett ut om du inte blivit anmäld av dietister och av socialstyrelsen fått klartecken att fortsätta med LCHF till diabetes T2 och överviktiga patienter.
Annika vad du gjort för människors hälsa måste vi alla vara tacksamma för…
Nu börjar ju tom Unilever blanda in smör i deras margarin…
Länk: https://www.kostdoktorn.se/margarinjatten-ger-upp-smoret-vinner#comments
Så nog kommer smörkonsumtionen att gå upp…
mLCHFh B-) .
Fet grädde hade ökat ganska mycket till nio liter per år. Min förbrukning ligger nog på 30 liter grädde per år.
Min smörkonsumtion är minst 25 kg per år.
Nu ser man inte skogen för all träd! Alla alarmerande studier om den ökande köttkonsumtionen utgår från andra delen av 1900-talet. Vid en jämförelse med första delen av detta sekel, kommer man att upptäcka, att man får en helt annan utblick. Köttkonsumtionen har inte ökat! Som jag ser det, så har den ökande konsumtionen av fjäderfäkött inte varit helt av godo, eftersom uppfödningen av detta kött inte är av bästa kvalitet. Alltför mycket fågelmat (sädesfrön) ger höga andelar omegasex-fetter, som vi definitivt har för mycket av i vår vardag (om man dessutom är brödätare). Och dessa fetter bidrar till förtida inkomster för våra begravningsentreprenörer!
Låter som #1 säger, liten ökning. Måste på årsbasis nästan vara inom felmarginalen.
Mycket tyder på att köttkonsumtionen i landet under första delen av 1900-talet var större än de officiella siffrorna berättar
Djur fanns överallt på mindre gårdsjordbruk och en hel del hade egen kunskap om hur slakt går till så en hel del kött passerade med säkerhet under myndigheternas radar
Dessutom åt man större delar av djuren och långt ifrån så mycket kasserades som det gör idag
Mer kossa hamnade helt enkelt på någons tallrik
Idag kasseras inälvsmat och mycket går förlorat när bara magert muskelkött hyllas
En stor del av köttet i butiken når heller inte konsument utan kasseras pga nått utgångsdatum innan varan ens lämnat butiken
Den typen av slöseri var ovanlig för 50 år sen
Det är bra att förvillaren Larhammar inte fått något genomslag för sina teorier. Han betecknar socker som ett viktigt födoämne!:
”Exempelvis hävdar Ehdin på flera ställen i boken att socker är lika beroendeframkallande som heroin och nikotin (sidorna 108, 127 och 239). Visst behöver vi äta för att överleva, men att jämställa ett sug efter viktiga födoämnen med det direkt livsfarliga begär som framkallas av heroin vittnar om total brist på respekt för proportioner. Socker utmålas av Ehdin ensidigt som orsaken till övervikt, medan fettet i kosten och minskad fysisk aktivitet får liten uppmärksamhet.”
Från: https://www.formas.se/PageFiles/3445/Myterommaten_Formas_pocket.pdf
I den boken har Uffe Ravskov ett kapitel på sid 89, som står sig bra!!
Men kolla den grupp läkare som i inlägg på DN Debatt idag förespråkar en hälsosammare kosthållning med sänkning av priserna för nyttig mat.
De stora onyttigheterna radas upp: ”animaliska produkter, raffinerat socker och snabba kolhydrater”
Smör, ost och grädde, fett i kött är alltså onyttigheter som ska jämställas med produkter med raffinerat socker och snabba kolhydrater.
Medan inga studier finns som visar att animaliska produkter är skadliga för hälsan
finns åtskilliga som dömer ut raffinerat socker och snabba kolhydrater.
Men de här läkarna ser ingen skillnad. Erbarmligt.
Vad gäller priser på mat så undrar jag om det inte är leverantörerna som bestämmer priserna till kund. Oavsett vilken livsmedelskedja som säljer till kund så har alla samma försäljningspris, t ex dansk fläskfilé kostar denna vecka 49:95/kg oavsett Coop, ICA eller Hemköp. Bara som exempel. Man köper helt enkelt ett parti livsmedel och garanterar leverantören ett visst ut-pris.
Hur skulle det se ut annars? Det är ju ett fiffigt sätt att styra sin försäljning.
@Annika
Knepigt med livsmedelsstatistiken, men dom 3,0 kg gäller för 2012 och det var då en ökning med 15% från 2011. Hur mycket det ytterligare har ökat mellan 2013 o 2012 vet jag inte men sannolikt mer än 15%…
Bregott är ju hopkopplat med lättmargarin i statistiken, men via Nielsens undersökningar vet man att lättmargarinet minskade 8% mellan 2011 och 2010 och gissningsvis så har den trenden fortsatt även 2012 o 2013.
2012 så var konsumtionen av Bregott o lättmargarin 5,3 kg en ökning med hela 36% från 2011 och eftersom lättmargarinet minskade mellan 2011 o 2010 så gissar i alla fall jag att Bregott nog ökat uppemot 50% mellan 2012 och 2011 och sannolikt så har den trenden fortsatt 2013.
Jag tycker inte det ser så lite ut för mättat mätt a la smör o Bregott…
Arvid Skrev:
Dessutom så skapar man recept på just den varan för att förstärka försäljningen:
https://www.coop.se/Recept–mat/Recept/f/flaeskfilegryta-med-kabanoss-och-paprika/