Carina Glenning skrev en bra krönika igår i Corren.se.
Hon skriver om att socker och stärkelse gör oss sjuka, och det är inte det naturliga fettet vi ska akta oss för.
Man börjar så smått skönja en ljusning för kostfrågan, men motståndet från industrin och etablissemanget är massivt.
Mycket bra krönika.
Tipsrutan om:
Socker
… kan också heta glukossirap, fruktossirap, juicekoncentrat, modifierad stärkelse, förtjockningsmedel, maltodextrin, stabiliseringsmedel, sirap, honung, druvjuice, glukosfruktossirap, druvsocker, stärkelsesirap, vetestärkelse, risstärkelse, majsstärkelse och HFCS, high fructose corn syrup. (www.naturligmatiskolan.se)
Vill du ha tips på böcker och dokumentärfilmer på nätet? Mejla mig (carina.glenning(a)corren.se) så skickar jag länkar! Märk mejlet med ”Socker”.
Glenning ? är hon dotter till den superbe bilentusiasten Christer? Hans bilprogram var fullkomligt oemotståndliga på sin tid :).
Tror mig ha en aning om att så är fallet.
Tycker att dottern ( om det nu föreligger på detta vis )
redan överglänser.
@ Spanstind:
Den gode Christer hade definitivt inte LCHF som kostfilosofi!
Nej, det hade han sannerligen inte. Men så dog han en för tidig död också :/
Följ min resa mot ett smalare och friskare liv. Igår fick jag beskedet att jag har PCOS, och har sett att många har fått positiva resultat och ”blivit av” med sina problem tack vara LCHF, så ska hoppa på detta tåg jag med!
En underbar krönika! Det börjar nog verkligen röra på sig och bli ”accepterat” att kritisera kostråden.
En eloge till Carina för detta och ett stort tack till Correns redaktion, ägare och chefredaktör för att de accepterar denna journalistik. Det finns nog andra journalister som skulle vilja göra något liknande men inte får stöd från sin arbetsgivare?
Hoppas det blir lättare att agera med den integritet man ska förvänta sig av media nu när fler vågar utmana den den rådande ordningen.
Det hade varit vackert om utvecklingen nu kunde gå så fort att det komplex som drar i trådarna inte hinner sopa sin bakgård ren och därmed avslöjas med händerna djupt nere i våra skattemedels syltburk 🙂
Det ser ut som att dr Annika Dahlqvist och professor Göran Sjöberg börjar få ”vind i seglen”.
@ Lars:
Bra och stringent formulering. På dom med alla tillgängliga blåslampor!
Carina Glenning är helt mitt i prick igen. Härligt att fler och fler journalister talar om hur det ligger till.
Hej Carina, om Du läser det här! Grattis till en himla bra krönika, Du är flyhänt med språket.
Det finns dock några små detaljer, som kunde vara ännu mera mitt i prick. Ingen diabetes är medfödd. Ärftligeten för diabetes typ 1 är låg, medan ca 20% av svenskarna bär på gener för typ 2 För att en typ 1 ska utvecklas krävs en autoimmun reaktion, som gör att kroppen skadar de insulinproducerande cellerna, så att de till sist dör ut. Man måste tillföra insulin för att överleva. Alla med ärftlighet får inte sjukdomen och det finns de utan ärftlighet som ändå drabbas.
Typ 2 är alltid resultatet av en lång period av insulinresistens, ofta ett tiotal år. Insulinresistens är metabol sjukdom, där insulinets verkan i kroppen är störd. Kroppen reagerar inte rätt på insulinets signaler. Detta medför att bukspottskörteln tvingas ”skrika högre” för att få ner glukoshalten i blodet. Kroppen utsätts då för högre halter insulin och glukos än som är nyttigt. Med förhöjt insulin följer också mer leptin, mer IGF1 etc – allt detta stressar kroppen på olika sätt bl a ökad inflammation i kärlen och plackbildning, förhöjt blodtryck, fettansamling i och utanpå buken, urkalkning av skelettet. Det förhöjda insulinet hindrar kroppen att använda sina fettdepåer. Till sist orkar inte bukspottskörteln längre och glukoshalten i blodet stiger så mycket att man kallar tillståndet diabetes 2. Alla med insulinresistens får inte diabetes 2, alla blir inte särskilt överviktiga, även om de får en liten kula på magen.
Tack Erling!
Det finns alltid ett problem med att skriva för ”alla”. Att skriva enkelt, men ändå korrekt och med visst djup. Blir det för detaljrikt och komplicerat löper man risk att människor ger upp och struntar i alltihopa. Redan mitt prat om metabolt syndrom befarar jag skrämde iväg vissa läsare. Men tack för feedback och information. 🙂
@ Spanstind:
Jag tänkte mest på Christers charmiga sätt att presentera bilar i sitt program. Han var lite föregångare på sin tid. Det här med säkerhetstänket osv. Så de går i olika viktklasser 🙂 Christer i tungvikt!
Carina i en annan viktklass. Hon ser ju riktigt presentabel ut, slank och vacker!
@ Carina Glenning:
Jag har full respekt för skrivadets svårigheter. Jag beundrar Din stil och också Din attityd till livsstilsfrågor.
@ Carina Glenning:
Min beskrivning av insulinresistens och konsekvenser är nog att betrakta som överkurs, allmänläkare i allmänhet tror nog att insulinresistens kommer från bukfettet. Det är inte osant, men inte heller hela sanningen. Traditionellt diagnostiserar man insulinresistens på HbA1C och fasteblodsocker, här får Annika rätta mig om jag har fel. När man når diagnosgränsen, eller börjar få symptom, har man varit utsatt för förhöjt inflammatoriskt tryck, må vara lågt i början, i 10-15 år. Att man inte hittar problemen tidigare beror på att man inte mäter fasteinsulin tillsammans med fasteblodsocker, man begriper inte vad man skulle göra med ett högt insulinvärde. Det finns inga mediciner att sänka det med, och om så skulle vara skulle blodsockret rusa i höjden. Att propagera för lågkolhydratkost typ LCHF är närmast som att svära i kyrkan. Läkarna i Sverige har ingen utbildning i nutrition – det ingår inte i utbildningsplanen, och därför väntar man med att behandla tills det passar med metformin. Sen kommer hela batteriet med medicinering mot symptom: blodtryck, kolesterol, övervikt, osteopori …
Man blir bara så glad av att läsa en så BRA ARTIKEL beträffande om kost och hälsa.
Extra roligt (för mig) är att min morfar jobbade på Corren ..för ca 80 år sedan. Tyvärr gick han bort innan jag föddes – men jag kan ändå tänka mig att han skulle ha gillat Carinas flyhänta stil.
Bravo! Hoppas på mer i samma stil!
Carina Glenning Skrev:
Jo… – Carina – men med metabolt syndrom menas ju för det mesta i första hand övervikt-syndromet. Så varför ej genomgående skriva metabola syndromet = övervikt-syndromet – eller helt enkelt bara övervikt-syndromet ? Det vet väl alla vad det är – eller ?
Din artikel är annars ”oslagbar” i tydlighet – och särskilt avslutningen tycker jag är en höjdare: ”Om man har vänner som blivit friska eller mindre sjuka när de dragit ned på socker, som kunnat sluta med sin blodtrycksmedicin, sluta eller kraftigt dra ned på sina insulininjektioner och minska sin epilepsimedicin.
Då fnyser man inte längre.”
Professor Göran Sjöberg har på ett lättfattligt sätt förklarat varför ett övermått av kolhydrater/socker i kosten är ett beroendeframkallande gift för kroppen här.
I o f s så kan professor Göran ha fel i det – men det kan jag ej ens i min vildaste fantasi föreställa mig att han har. Vad tror Du ?
@Josef Boberg, på slutet av ditt (och Professor Görans) ”11-punkts-manifest” skriver du:
” jag är bl a mycket återhållsam med grönsaker ovan jord i kosten – för de ger mer än 50 %
kolhydratenergi”
”Vegetabilier från underjorden” brukar av LCHF anses som än ”sämre”, är det din rekommendation att vara mer än ”mycket återhållsam” d.v.s. helt avstå dessa?
neoLITE Skrev:
Jo… – NeoLITE – var och en gör ju som hen vill – men själv avstår jag helt från ”under-jord” – och för närvarande blir det nästan ingenting av ovan-jord-grönsaker heller.
Det förefaller som när hen blivit medveten om vad kolhydraterna kan ställa till med i kroppen – och sen lyssnar på vad kroppen vill ha – så blir det mindre och mindre av kolhydrater – till förmån för mera av animaliskt fett samt vegetabiliskt fett av typ som finns i kokosolja, nötter, avokado osv.
I vart fall min kropp blir bara vitalare och vitalare av det.
@ Josef Boberg:
Metabolt syndrom känns igen genom att 3 av 5 faktorer enligt följande föreligger:
Förhöjt blodtryck, förhöjt blodsocker, förhöjda triglycerider, lågt HDL och för stort bukomfång.
Att beteckna det som överviktssyndrom är missvisande. Inte alla överviktiga är metabolt sjuka, jämför kroppsbyggare, inte alla med metabolt syndrom är överviktiga. Alla med metabolt syndrom har störd insulinfunktion i det att kroppen inte reagerar adekvat på insulin, sk insulinresistens.
Josef Boberg Skrev:
Jag hoppas att Du läst på om nötters fettinnehåll. Jag har funnit att hasselnötter och jordnötter innehåller rätt mycket omega 6 för att vara hälsosamma. Jag kan i och för sig ha gått vilse i tabellerna, det händer i de bästa familjer, vad har Du för uppfattning?
Erling Skrev:
Jo… – Erling – men vad jag försökte säga är att jag kan tänka mig att åt hållet mer än 90 % av oss av vanligt folk – har ej en susning om de tre av de fem faktorerna – men ALLA vet vad för stort bukomfång är = övervikt-syndrom.
Erling Skrev:
Jo… – Erling – men jag äter företrädesvis caschewnötter och pistagenötter.
@ 23 Josef Boberg:
När man slår i http://www.Fineli.fi (tryck ”på svenska”) så får man fram att cashew- och pistagenötter innehåller mest av enkelomättade fetter. De fleromättade är endast av typen omega-6.
Josef Boberg Skrev:
Jag har i min bekantskapskrets minst 3 personer, som har metabolt syndrom utan att ha ett uns av övervikt. Att klassa in sumobrottare som metabolt sjuka är inte ok, även om de väger mycket. Om vi av vanligt folk i denna samling rör till begreppen tappar vi än mer i trovärdighet.
Erling Skrev:
Jag har i min bekantskapskrets en mycket stor mängd av sådana med på tok för stort bukomfång = övervikt-syndrom – som ej har en susning om vad förhöjt blodtryck, förhöjt blodsocker, förhöjda triglycerider, lågt HDL osv är – och att det beror av ett övermått av kolhydrater i kosten är ett beroendeframkallande gift för kroppen.
Annika Dahlqvist Skrev:
Jo… – Annika – cashewnötter bara 12 % fleromättade och pistagenötter 21 % fleromättade. För jordnötter är siffran 18 % fleromättade.
@Josef Boberg, hur mycket kolhydrater innehåller cashewnötter och pistagenötter jämfört med t.ex. potatis?… (retorisk fråga)
neoLITE Skrev:
Potatis = kolhydrater, digererbara 83%. Cashewnötter och pistagenötter 12 %.
@Josef Boberg
Frågan var *hur mycket* kolhydrater nötterna innehåller (underförstått per 100 gram) inte hur stor *andel* digererbara kolhydrater i förhållande till totalt energiinnehåll…
Och svaret är:
Potatis: 16,1 gram kolhydrater per 100 gram
Cashewnötter: 25,9 gram kolhydrater per 100 gram
Pistagenötter: 21,7 gram kolhydrater per 100 gram
Jo… – NeoLITE – det har Du ju rätt i. Men själv tycker jag att innehållet i gram per 100 gram av det ena och det andra är näst intill ointressant.
Det allt överskuggande viktiga är ju hur mycket av de olika ämnena som är digererbara för mag- tarmsystemet = upptagningsbara per 100 gram av rätten som energi till kroppen.
Det som mag- och tarmsystemet ej kan tillgodogöra sig hamnar ju helt enkelt som skit i toaletten – f v b till reningsverket. Jag tycker att det är deras sak, som sköter dessa anläggningar, att räkna ut hur mycket det blir i gram/ton – relativt vad Wi stoppar i oss.
@Josef Boberg
Jag äter företrädesvis livsmedel som kroppen kan tillgodogöra sig. Tycker att det verkar vettigt både ur fysiologisk, miljömässig och ekonomisk synvinkel…
Jag kan ju ha fel i det – men det kan jag ej ens i min vildaste fantasi föreställa mig att jag har. Vad tror Du ? 😉
neoLITE Skrev:
Jo… – NeoLITE – det försöker jag i görligaste mån också att göra.
Det här med ”ekonomisk synvinkel” är ju ej minst intressant – därför att jag upptäcker mer och mer av det som kroppen bara gör skit av i mitt kosthåll – och då minskar jag eller helt utesluter det = kostnaden för matkostnaderna i mitt hushåll minskar.
Tala om att slå två flugor i samma smäll ! 🙄
@Josef Boberg
Det var ju nötterna som inte var så ”digererbara”, du drar alltså ner på dem?
neoLITE Skrev:
Energifördelningen fett 72%, protein 14 % och bara 13% från kolhydraterna är väl ej så mycket – att det i sig kräver någon neddragning av dignitet – enär mängden nötter i mitt kosthåll redan är tämligen litet.
Nu undrar jag lite över ”vart Du vill komma” ?
@Josef Boberg
Jag vill komma till ”vishet”. Förstå hur andra människor tänker – i det här specifika fallet rörande val av kolhydratkällor. Tack för ditt bidrag!