I LCHF.se.
Frågan brukar ofta komma upp hur vi ska försörja hela världens befolkning på LCHF.
En närbesläktad fråga är hur matproduktionen ska gå till vid kommande oljekris. Oljan kommer ju förr eller senare att sina. Den är inte oändlig. I den refererade artikeln i Ny Teknik beräknar man att det först och främst är den oljeslukande jordbruksproduktionen som kommer att stryka på foten. Gräsbetande djur drar däremot mycket mindre oljeenergi. De kan släppas ut på grönbete och kan där själva tillverka sin energi.
Släpp korna på grönbete. Det finns massor av åker i träda och korna kan i stort sett gå ute året om. Åtminstone i södra Sverige!
@ 1 natan:
Och i norra Sverige kan man bygga enkla ladugårdar som korna själva värmer upp, och där föda dem på vintern med ihopsamlat torkat gräs (sk hö) 🙂
Det där torkade gräset som någon sa var behandlat med den nyttiga myrsyran…??
@ 3 Lady Britt:
Jag är inte påläst på var/hur myrsyran kommer in i höproduktionen, men den kommer nog ändå inte att vara aktuell i en framtida oljekris.
Att hålla djur instängda i mer eller mindre uppvärmda lokaler är snudd på djurplågeri. Torrt och dragfritt är vad som behövs i större delen av landet. Det behövs inga dyra lokaler,,,,
Under tiden som jag sysslade med motorteknik drevs ett projekt med metangas tillverkat av kospillning – motorn var på den tiden en Volvo B21 som med få ändringar utmärkt på metangasen (att motorn vid drift av en generator går på ett konstant varvtal gör det hela mycket enklare,,,,)
Bonden var i stort sett självförsörjande på el och sålde den oxå vidare även om han fick utomordentligt lite betalt för elen.
Huset värmdes upp direkt med gas – ett kopparrör rakt in i en gammal kombipanna fungerade utmärkt,,,
Vi behöver en annan politik – vi har fått så hårda krav på djuruppfödning och slakt att det inte är många som klarar av en småskalig verksamhet.
Att sedan offentlig verksamhet köper in undermånligt kött från utlandet till skolor, äldreboende och sjukhus gör ju inte saken bättre,,,
Varje svensk förbrukar cirka 1500 liter diesel för sin mat och där ingår både framställning och transporter – rent energimässigt vore det klart bäst om vi kunde dricka diesel direkt då verkningsgraden är rätt så låg,,,,
Brist på energi är ett påhitt av dom som tjänar multum med pengar på att Wi av vanligt folk = väsentligt flera än 90 % av medborgarna i världens alla länder – har gått på den niten.
Ingående i sak om vad jag grundar det på här.
I o f s så kan jag ha fel i det som där finns nedtecknat – men det kan jag ej föreställa mig att jag har. Vad tror Du ?
Bra att detta blir belyst. Men det är ”värre” !
I Ny teknink har man helt utelämnat den kanske största fossilbränsleposten: Konstgödseln. (Luftkväve plus enormt högt tryck och temperature= kvävegödsel. Otroligt energikrävande!)
Men med riktigt djurbruk ala Joel Salatin behövs i stort sett NOLL olja , med högre utbyte!
Metan och gengas kan användas för det lilla som återstår….
Med gräsvall kombinerad av rätta grödor suger t.ex djuprotad klöver upp behövligt kväve från luften.
Som sagt allt som behövs på vintern är dragfria skjul plus att man behöver utvärdera olika djurarter för vintern: En del arter har utmärkt tjockt skinn och klarar vintern betydligt bättre än andra, t.ex typ Galloway.
Enligt Salatin får han en högre lönsamhet eftersom bl. a. nästan alla materialinköp försvinner…
Och ingen nedsmutsning eftersom all spillning återvinns. Alltså ingen årlig avrining av överskott av konstgödsel från öppna åkrar på höst och vår: Det som orsakar algblommning och fiskdöd. Helt och hållet ett resulat av åkerbruk, något som verkar vara svårt att förstå inte bara bland vegeterianer.
En skatt på konstgödsel för att neutralisera skadorna behövs snabbt!
Djurbruket innebär att man inte plöjer utan med rätt växtblandning, djurspillning och planering ser man till att humusskiktet gradvis ökas och därigenom ger förbättrad jord som inte läcker och blir bättre och tjockare (svart mylla), år från år.
En sidoeffekt av detta år att jorden suger upp mer vatten under regnperioder och blir härigenom en utmärkt buffert under torka som efter ett par år gör att det kan bli god avkastning även mycket torra år. Se vad Allan Savory säger och skriver om detta!
En relaterad sidoeffekt blir att översvämmningar reduceras efter några år med utsträckt naturligt djurbruk eftersom mycket mer vatten binds i jorden. Med vissa djur i en del vissa skogsområden tror jag att man med djurbruk även kan få ökad skogsproduktion (gödsel från ”skräp”, plus ökad vattenbindning) plus !(!) betydligt mindre brandrisker. (Skräp till gödsel och vatten bindning)
Väldigt lite skräp kvar mellan träd som kan börja bränder..
Ett stort problem i allt detta tror jag är ”jordbrukstidningar”. Återkommer.
@ Annika Dahlqvist:
Håller med. Man kan då ha en relativt billig djurhållning och slipper investera i tiotals millioner i ladugårdar. Det borde kunna öppna upp för mindre gårdar och inte nödvändigtvis vara storjordbruk med enorma investeringsbehov. Det skulle kunna göra att fler vågade satsa på jordbruk. Är övertygad om att den tiden kommer så småningom.
Lady Britt Skrev:
Jag är uppväxt på en liten bondgård i Dalarna, och då torkades höet på marken innan inkörning, vid misstanke om fukt i höet, kunde man slänga ut salt över höet i ladan.
I torkat hö behövs inga tillsatser, det är i ensilagebalarna som konserverar fuktigt gräs i, som myrsyran används, för att förhindra mögel.
Men vad toppen det ni skriver låter.
Fortsatt trevlig helg
🙂
@ Lchf-Bengt:
Vad händer med insekter/larver/frön när man plastar in gräset oavsett om det är fuktig eller inte? Kan tänka mig att när gräset lastades på hässjor så hade det det goda med sig att sånt som skulle tillbaka till marken ramlade ner och kunde fortsätta att leva?
Storstadsbo Skrev:
När man ser på kossor som betar så tar de tag i en klase gräs med tungan och biter av det, så det åker nog med en hel del insekter samtidigt, kossan är nog bra anpassad för lite extra krydda i hennes kost.
Jag har varit med och hässjat. Mycket arbete för lite hö, Minns att alla barnen skulle med och arbeta, mamma, pappa, och de gamla naturligtvis, som hade hälsan, som jag minns det,
men mycket av näringen försvann om det tog länge innan det torkat, regniga somrar är/var det stora problemet.
Torka gräset på marken är effektivt, om det är fint väder, om det inte går kan man torka höet i ladan med fläktar.
Dom här gamla metoderna fungerar inte alls med dagens jordbrukspolitik, Idag är det rundbalar som gäller. Bara att slå gräset och plasta in gräset direkt, klart. Det sämsta med det här är, dyra maskiner, därav stora gårdar, många djur, hmm,,,det går ju ändå inte ihop för de flesta.
Det som stör insektslivet mest är plogen, konstgödsel, insektbesprutning, som är mot en speciell skadegörare i en gröda, men giftet tar även de harmlösa insekterna, och bin som verkligen odlarna har nytta av.
@ 12 Mu:
Korna ska förstås ha fritt val om de vill vara ute eller inne.
@ 13 LCHF-Bengt:
Detta med inplastat hö kommer i vilket fall att gå fetbort när oljan sinar. Plast tillverkas av olja.
@ LCHF-Bengt:
Roligt att höra
Har också erfarenhet från min uppväxt i Ångermanland. Vi hässjade hö i slutet av Juli, körde in det i ladorna och saltade efter varje hölass. Saltet var nog en säkerhetsåtgärd, för det behövdes nog inte alltid. Förmodligen oftare behov av salt i Norrland?
De hässjor jag var med om var 3 ”bockar” 2 stag på varje utsida, samt 2*5 eller 6? troer ( troer=längsgående långa runda bjälkar man lade på bockarnas tvärslåar, där man hängde upp höet, singularis=troa enligt vår dialekt ).
Trevlig sysselsättning då alla var med och hjälpte till.
@ Annika Dahlqvist:
”Plast går fetbort” i höbalarna vid oljekris säger du. Ja det håller jag med om. Men tänk också på all plast som finns i din profession som läkare. Sprutor, plasthandskar, plastförpackningar i blodhanteringen, ja plast överallt i sjukvården. Hur ersätter vi all denna plast? Inte vet jag… Vi har så mycket livsnödvändig plast omkring oss i så många sammanhang att skärs vår oljeförsörjning av på grund av oljebrist så blir det svåra tider för oss alla.
Bror
Annika Dahlqvist Skrev:
Det blir mänskligetens räddning när oljan sinar.
ruben Skrev:
I dalarna byggdes hässjan av gran, rundvirke på allt, själva pelaren kallades ”gubbe” i den borrades 35 mm hål, med 40 cm mellanrum, 30 cm långa rundstavar knackades in i ”gubben”. Gubben borrades ner i marken, stödslanor som höll gubben stadig användes, ändå blåste hässjorna omkull vid åskväder tex. sen lades slanorna mellan gubbarna, och höet kunde nu läggas upp på tork på slanorna.
Jag minns det mest som tråkigt, jag var ung grabb och ville hellre bada och fiska.
Men fikat var alltid med, näverkorg med kaffe, saft, bullar och kakor, som serverades på handduk i gräset i skuggan av hässjan eller ett träd, allt hemgjort. om det nu var nyttigare vete tusan, mycket socker i kakorna minns jag, som också var med mamma och bakade.
Det finns ett jätteproblem som ingen tänker på. Nästan alla fröer är av hybrid. Det innebär att växten inte kan föröka sig med ett nytt frö som är odlingsbar och ger en gröda. Har man hybridväxter måste nytt frö hela tiden köpas in.
Den som har rätten till fröet har även rätten till allt liv. GMO-grödor är ytterligare ett steg.
Hybrid betyder också att företaget har tagit patent på fröet. Detta gäller både gräsfröer och grönsaksfröer. I stort sett är alla fröer i handeln hybrid. De enda undantagen är fröer som odlas ekologiskt. De finns att köpa via internet, än så länge.
I USA finns redan ett beslut att det är förbjudet att använda icke godkända fröer att odla med.
Samma lag är på väg in i Europa också. EU-kommisionen har det på sitt bord för beslut.
Det är storföretagen som bestämmer via avreglering och globalisering.
Det har demonstrerats om detta i hela världen, men i Svensk massmedia har det varit helt tyst.
@ Kenneth Johansson:
Jo, hybrider kan vara problematiska på de sätt du nämner. Fröerna från dessa är ofta sterila eller så ger de en avkomma som avviker från förälderns egenskaper. Ofta närmar de sig sin ursprungsform. Det är Gregor Mendels ”lagar” som styr detta.
Det är värt att påpeka att man kan behålla hybriders egenskaper genom sticklingar, rotskott eller genom att rota grenar av många växter. Antar dock att gräs (t ex vete, korn, råg, havre, ris och durra etc) inte hör till dessa? Undrar hur det är med cocospalmer i det avseendet?
Värre är det då med GMO-grödorna där jag förmodar att man leker gud utan att bekymra sig överdrivet om någon försiktighetsprincip. Ännu en väg som möjligen kantas av välvilja men med osäker utgång.
Jag försöker köpa en hel del fröer till ursprungliga sorter av vilda och tama inhemska hotade växter som jag ger en chans på tomten hemmavid och längs vägkanten och andra lämpliga ytor. Alltså lite kontrollerad ”Gerillaodling” 🙂
Fröer och plantor finns att köpa på bl a Impecta och Pratensis. Jag vill gärna uppmuntra fler att göra samma sak. Gärna med köks- och läkeväxter också. Det behövs som du påpekar alternativa källor till fröer och har man bara lite yta att jobba med kan man slå ett slag både för matbord, fägring, djur och natur! Nöje, motion och lite kunskap får man på köpet.
@ Lars:
Bra påpekat !
@ Kenneth Johansson:
Det låter mycket mycket otäckt.
Eftersom EU t.o.m. KÖPER ”livsmedelsråd” från den amerikanska livsmedlesindustrins lobbyorganisation ILSI, som betyder ”International Life Sciences Institute” kan sådana här påhitt om ”godkända frön” snabbt bli verklighet även här.
Att Svenska och andra EU-politiker inte förmår stå emot!
Vi hoppas börja med höns nästa sommar, och sedan gå vidare därifrån. Tanken är att gräva ut göra ett växthus, vars tak vetter mot söder, med en jordvall i norr. Längst in kan hönsen bo under vintern. Rimligtvis borde man kunna odla under sex månader, om man startar med varmbänkar i slutet på mars. Jag har provat tidigare (med varmbänk) och det funkade perfekt.
Jag tror du skulle kunna få ut t o m sju månader, lite beroende på vart i landet det är. Här i Dalsland skördar vi in i oktober och då är det ett par träd som skuggar växthuset under eftermiddagen. Lite av det som inte hinner mogna tar vi in i garaget och får ytterligare en månad, fast med stödljus i form av ett lysrör.
Under vintern förvarar vi sådd i krukor i växthuset för växter som behöver få en köldknäpp (stratifiering) för att gro. Då kommer alla burkar med turkisk yoghurt till pass 🙂
Lars Skrev:
Jag har bara tomförpackningar från rysk yoghurt – av skälet att jag föredrar den p g a dess fetthalt på 17 %. Men det bryr sig väl växterna ej om – kan jag tänka mig.
Köper ni Lindahls yoghurt? Mjölk från Tyskland?
Konsument i Sverige Skrev:
Ja, så har varit fallet för mig många gånger. Tyvärr är det ofta det enda fabrikat av fet youghurt i de affärer jag brukar använda mig av. Dock har jag sett andra märken i andra butiker, t ex från Värmlandsmejerier.
Så jag hade gärna sett fler svenska alternativ i fler butiker.
Josef Boberg Skrev:
Det är Big Food, Big Pharma och Big Care som är den lede fi numera, inte den ryska björnen. Jag tror t o m växterna börjar förstå det 🙂
@ Lars:
Någonstans här läste jag om att Lindahls, som bara är ett mejeri, köper in tysk mjölk och kossorna i Tyskland får GMO-foder. https://www.konsumentsamverkan.se/
Vet inte om det är så fortfarande. Det står i alla fall DE på hinkarna, men det är ju inte detsamma som att kossorna får GMO-foder!
Coop har Turkisk yoghurt, från eget mejeri, Grådö mejeri i Hedemora, med mjölk från svenska gårdar, skriver dom, men man vet ju aldrig.
https://www.coop.se/Butiker-varor–erbjudanden/Vara-varor–varumarken1/Coop/
@ Konsument i Sverige:
Tack för tipset!
När jag kom hem från affären idag så läste jag på alla förpackningar:
– Pepparrot, färsk, från Ungern
– Tomater, eko, från Spanien
– Blomkål, från Spanien tror jag
– Krasse, från Danmark
– Bacon, köttråvaran från Tyskland, producerad i Polen
– Gul lök, från Sverige
– Lime, troligen Spanien
– Hallon, djupfrysta, Serbien
I mitt skafferi har jag:
– Kokosflingor, Änglamark eko, packat i Italien
– Solroskärnor, Ängalamark, eko, packat i Danmark
– Linfrön, eko, icke EU-jordbruk, packat i Danmark
– Pumpakärnor, packat i Danmark
– Hönsbuljongtärningar, eko, icke EU-jordbruk, producerat i Tyskland
– Citrongräs, från Thailand
Är det möjligt att tänka om?
– Är det möjligt att köpa svenskt.
– Är oljan för billig?
– Är arbetstillfällena jämt fördelade över världen?
– Är det bra att man inte behöver samma produktionsinvesteringar i varje land?
– Osv.
Köpte glödlampaor idag: på kvittot stod det 2 st 23 kr/st, på hyllkanten stod det 19:90!
Made in France
OSRAM AG Germany
Tillverkas inga glödlampor i Sverige?
Svt-play: Glödlampskonspirationen:
Han som uppfann evighetsglödlampan fick väl sparken? Ska´ru göra oss arbetslösa?
Tyvärr har programmet utgått, men kanske någon kan hitta en youtube.
https://webb-tv.nu/glodlampskonspirationen-dokumentar-svt-play/
”Spansk dokumentär från 2010, del av Dokument utifrån.
Många av de apparater vi köper är konstruerade att bara hålla en viss tid – sedan slutar de fungera. Detta är inget som tillverkarna vill låtsas om. Men samtidigt som vi tvingas köpa nytt och håller ekonomin igång förgiftas vår miljö av mängder av obrukbara prylar. 53 min.”
Konsument i Sverige
Är det möjligt att tänka om?
Det tror och hoppas jag. Jag försöker oftast hålla följande prioritering när jag handlar:
1) EKO, närproducerat
2) EKO, långtbortproducerat
3) Ej EKO, närproducerat
Osv…
Det blir dyrare men jag försöker intala mig att jag har råd att vara vänlig mot naturen 🙂
Innan vi hade plast i sjukvården så hade vi rostfritt, glas och gummi. Så det löser sig säkert. 😉
’lästips
En ny utredning visar att Tyskland kan bli klimatneutralt till 2050. För lantbrukets del skulle det innebära bland annat en kraftigt minskad djurhållning och mer fokus på energiproduktion. Läs mer:
https://www.greppa.nu/5.53b6e8e714255ed1fcc171a.html
PS Jag har också varit med och hässjat – i Björkvik i Sörmland mitten 50-talet. Det är naturligtvis
ett slags adels- förlåt bondemärke som bevisar att vi hässjo-kunniga verkligen begriper vad vi pratar om. Hur är det ned er andra ?
@ olle holmqvist:
Har sett det på TV men jag har några små plättar ängsmark & vägkant som jag slår varje år med lie 🙂
@ olle holmqvist:
Jag och mormor hade hässjor och småbruk ihop tills 1969, när hon blev för sjuk. Jag har gjort en hässja varje år sedan jag skaffade hus. Nu har maken tagit över. Det är en installation, ett konstverk, och har ingen praktisk funktion. På slutet hade vi bara tuppen kvar, som blev tolv år gammal, och han fick allt hö som strö på vintern. Nu väntar jag på att maken ska sluta jobba i Norge, tagga ner, och skaffa djur.
Här i Västerdalarna var det så ont om odlingsmark i byarna, så djuren fick gå på skogen på somrarna, alltså helt fritt i urskogen, runt i fäbodarna, djuren lärde sig snabbt att hitta hem till fäboden själva, eller att något barn var med och vaktade. så att höet på odlingsmarken kunde sparas till vinterfoder. Nu hade varje bonde kanske bara 10 djur, med grisar, kvigor osv, så mängden hö till vinterfoder var ju inte så mycket.
Hemma hade vi 6-7 kossor och några kalvar, och tror vi torkade höet från 10 hektar ungefär, sen till sommarbete behövs säkert 5 hektar till skulle jag tro. Så det gäller att planera köpet av en gård. Jag ska absolut ha egna djur den dagen kommer, kanske blir vi tvingade till det, det kan gå fort utför när det väl börjar.
Ett problem är att odlingsmarken blir utarmad till slut. Tex. skulle vår egen avföring tillbaka på åkern. Utedassen tömdes förr samtidigt som djurens dynga, och spreds på åkern. Även bark, sågspån och torv tex kan användas.
Som jordarna används idag med bara konstgödsel, försvinner maskarna bland annat, de bryter ner organisk material så att växterna kan ta upp det igen, men utan organisk material så har ju maskarna inget att äta och minskar i antal, och samtidigt växer det sämre. Har själv sett på mina åkerlappar, att maskarna minskat väldigt mycket sen 70-talet, och förstår nu att det är brist på organiskt material. I en kompost finns maskarna i det övre färska avfallet, och i botten är det fin mull utan mask, och klar att använda i växthuset tex.
@ LCHF-Bengt:
Det är därför djurbruk är nödvändigt! Se tidigare inlägg och länk !
Djurbruket ökar myllan år från år vilket även ökar avkastningen år från år. Gissar att djupa rötter och mängder med mikroorganismer genom tjockare mylla löser ut de mineral som behövs om de bara finns under matjorden eller i berggrunden.
Med myllan, dessa mineraler + kväve + CO2 plus sol och vatten tror jag att det kan ”gå runt” utan andra tillskott.
Dessvärre tror jag att ”folkskiten” inte går bra idag. Den kunde gått bra att använda innan man fyllde amalgam i munnarna på dom flesta av oss och vi var mindre ”giftiga” i allmänhet.
Så i en inte alltför avlägsen framtid kanske en del av oss kan bli ”certifierade” så att den egna dyngan kan återvinnas på bästa sätt!
@ stenbj:
Precis, det är för mycket skit i mänsklig avföring.
Jorden består av sandjordar hemma, och de är sämre på att binda näringen vid plöjning/harvning. Så ett jordbruk med bara betande djur är självklart.
Men när inte vår avföring kommer tillbaka på åkern, kommer marken att bli magrare till slut.
Nu spolas denna, egentligen en resurs, rätt ut i vattendragen och skapar kaos i kretsloppet, helt ofattbart egentligen. Läggs någon forskning på att rena avloppsvattnet från metaller?
@ Lchf-Bengt:
Men ”folkskiten” som den kallades förr kanske vi kan återanvända den dagen den kan bli eller göras giftfri. Med t.ex all medicin som nu förtärs ser det svårt ut, men LCHF kanske kan hjälpa även här !
Annars är det djuprotade växter (klöver t.ex och träd) som suger upp och lägger till mineraler och kväve som behövs till existerande kretslopp. Ökad mängd mikroorganismer gör jorden ”bättre” men om det innebär att mer mineraler tillförs eller att (även) de som finns organiseras bättre i ”tillgänglig form” vet jag inte.
Man behöver en genomtänkt blandning av växter med olika funktioner inklusive de som huvudsakligen skall ge bra avkastning i form av gräs, plus att man bör se till att man genom detta växtval även får en jämnare tillväxt under större del av året för att minska lagring. Allt skall vara självsående flerårigt naturligtvis.
Hur mycket giftmineraler rötslam innehåller vet jag inte, ej heller om avskiljning förekommer.
Tidigare skrevs även om djur i skog. Detta är mycket intressant från ett flertal synvinklar.
1/ Snårskog och buskage avlägsnas enklast med getter, med de måste flyttas som det behövs eftersom de äter ”allt som växer” och endast kan has i mogen skog!
Tillgänglighet ökas och brandfaran minskas genom en initial snårgallring med getter.
2/ Spillning från kreatur i skogen ökar myllan vilket bör öka skogens avkastning dels genom ”bättre jord” och dels genom att mer vatten kan bindas så att växtsäsongen förlängs. Speciellt på sydligare breddgrader (Grekland t.ex) sker skogstillväxten på vintern varefter den avstannar på sommaren då det blir för torrt.
3/ Minskad brandrisk genom att mer vatten binds i skogsmarken och därigenom blir träden inte heller träden lika torra på sommarhalvåret. Möjligen ett utmärkt sätt att få bukt med dom eviga sommarbränderna bränderna i t.ex Spanien, men även i Australien.
4/ Optimering genom planerad gallring kan nog ge rum för fler djur och bättre skogsavkastning.
@ stenbj:
Jag kan bara hålla med dig. Använd åkermarken till att torka vinterfoder, och ut med djuren i skogen på sommarhalvåret. Den tråkiga röjningen kan istället bli en god affär med betande djur, även nötdjur betar sly. Stängsel är nog viktigt, för att hålla vargen utanför i första hand. Förstår varför vargen blev hårt jagad förr med denna typ av djurhållning.
Hur smakar vildsvin? De förökar sig bra, och måste vara ett fint tillskott för er som har djuren runt knuten.
@ LCHF-Bengt:
Beträffande vildsvin eller svin uppfödda med gamla eller alltså idag ovanliga metoder.
Joel Salatins metod hålla duren pp vintern och sedan förädla eller bränna vinterdyngan.
Han har ett torrt skjul som har en utfodringshäck på längden.
Han strör med ett par dars mellanrum med halm som djuren trampar ihop.
Häcken höjs gradvis allteftersom dynggolvet blir högre och högre…
På våren släpps djuren ut, och då släpps grisar in.
Grisarna gräver snabbt upp all dyngan så att den brinner lätt: Joel såg till att lite corn (majskolvar gissar jag) blev utspridda under vinters lopp vilket grisarna villigt bökar efter.
Efter att dyngan brunnit väl går den brunna gödseln till egna trägårdsland eller t.o.m försäljning!
När han gör MOB-grazing på sommaren låter han en ”chicken tractor” följa efter, ett par dar senare. Den färska dyngan som kreaturen just lämnat har då hunnit dra till sig insekter, larver och maskar som hönsen konsumerar med nöje. Grisarna har visst ett pass här också men jag är inte 100% på det. Det roliga är att det går att göra så mycket med enkla medel.
Det tråkiga (?) kan vara att om(?) alldeles för enkla och billiga metoder skrivs om i lantbrukstidningar kanske annonsörerna (konstgödsel – iaf) ringer upp tidningen och klagar.
Är det verkligen så illa?
Länk till Joel Salatins ”chicken tractor” plus jämförelse med standardmetoder.
Skrämmande standardmetoder.. Videon är ca 3 minuter och engelskan lätt att förstå.
https://www.youtube.com/watch?v=O1-MbPwaY6Y
@ stenbj:
Tack för länkarna!
Många bra tips där, speciellt chicken tractor med hjul och värpreden, som kan flyttas enkelt med handkraft.
Hönsen äter insekter först och främst när de får välja själva, har sett när de fritt får gå runt gården. Tyvärr försvann några kycklingar och höns som rovfåglar stal, men med dessa flyttbara hönshus elimineras den risken. Ska helt klart snickra ihop en bur till nästa sommar.
Fler länkar till Salatins farm som heter ”Polyface”
https://www.youtube.com/watch?v=JvKmLgTrYwM – Hur man kan utnyttja tillfälligheter
https://www.youtube.com/watch?v=yfw2ybbRTYs –
1/ Hur gräsätande kaniner kan skötas
2/ Polyface farms ”eggmobile” with high tech electrical fence to protect from predators and escape
På vintern är kycklingarna i stora plast tält, vilka på sommaren blir växthus…
Sjukdomskydd genom planlagd flyttning med tomtider betyder att antibiotika ej används.
Hönsen får på Polyface behålla sina näbbar eftersom dom är ”äkta frigångare” intresserade av både gräs mycket mask och insekter.
https://www.youtube.com/watch?v=FrxmgR-vYms
In this section it is getting more into cattle and grazing.
Men också hur kontrollen med hjälp av (senaste) elstängselteknik inte bara utnyttjar resurser mer effektivt inklusive modererad gödselspridning utan också hälsoaspekter som håller sjukdomar borta.
Genom att flytta kontrollerat förlorar bakterier / virus fotfästet i mark/byggnader som annars kan upprätthålls genom konstant sjuka delar av en större permanent struktur. Resultatet blir friska djur utan antibiotika.
Trots att allt som beskrivs utan tvekan är det mest hygienska man kan tänka sig kommer nu attack från större farmare via lagförslag om ”food safety”. Att intresset för rent ekologiskt ökar kommer naturligtvis slå ut den antibiotikadrivna massproduktionen såvida man inte kan stoppa vad Salatin m.fl. håller på med. Mycket tråkigt.