Professor Göran Sjöbergs krönika
Kosten och ”Darwinismen”
När jag nyss satt i trädgården och såg myggor dansa i motljuset från den sol som nu går ned allt tidigare på kvällarna slogs jag av tanken på livets skönhet men också dess ”brutalitet”. Dessa insekter kommer snart att frysa ihjäl tillsammans med de allra flesta andra levande varelser i trädgården som inte kan komma undan vinterns kyla. Även om vi nu räddade några salamanderungar som gömt sig under en matta och som vi upptäckte när vi städade inför den annalkande vintern och då förpassade dem till ett stenröse där de kunde krypa längre ned för att inte frysa ihjäl så hjälper detta föga i det stora hela.
Läs mer
Människan på våra breddgrader har utvecklat en teknik att överleva vintern som inte står så långt efter den som eskimåerna i de arktiska trakterna tillämpade för hundra år sedan. Medan eskimåerna anpassade sin kost till de existerande förhållandena ha vi själva förhävt oss över naturen genom att sätta ”tyglar” på den under de senaste 10 000 åren genom införandet av jordbruket. Inte minst Lierre Keith har, i sin ”Vegomyten”, satt detta förhävande i ett perspektiv som nog är något av det bästa som jag läst.
Detta att förhäva sig över ”Guds natur” har fascinerat filosofer och seriösa författare av olika schatteringar under lång tid. En av mina favoriter, den franske 1800-talsförfattaren Gérard de Nerval, filosoferade en hel del kring det europeiska förhävandet visavi Orienten i sitt enastående skönlitterära verk ”Voyage en Orient” (”Resa i Orienten” bör den kanske heta även om den mig veterligen inte är översatt till svenska) från 1851. I ett fantastiskt möte, och intellektuell konversation, mellan Drottningen av Saba och Kung Salomo, som hon hälsade på för eventuellt giftermål, dyker just frågan om vårt förhävande över naturen upp. (Inom parentes drog här Kung Salomo det kortaste strået trots att han ansågs vara så oändligt vis. Så det ”blev ingenting” dem emellan även om Koptikerna i Etiopien lär hävda att hon blev med ett barn med honom och som sedan blev Menelik I, Etiopiens första härskare, om jag nu inte missuppfattade vad en taxichaufför i Stockholm, som kom från Etiopien, berättade för mig. Enligt Nerval så var det dock Salomons chefsmetallurg som hade ”ställt till det” för det är trots allt kvinnans privilegium att välja sina partners.)
Vad som inspirerat mig till denna krönika är faktiskt två mycket intressanta böcker, båda från 2013, som vi läser parallellt. En av dessa är ”Ancestral Journeys – The Peopling of Europe from the First Ventures to the Vikings” och är skriven av Jean Manco och handlar som namnet antyder om hur Europa blev befolkat när inlandsisen drog sig tillbaka för 10 – 20 000 år sedan. De stenåldersfolk som sedan kom in, och förde med sig det Neolitiska jordbruket, från områdena norr om Svarta Havet levde först i symbios, men blandade sig inte, med de jägare och samlare som levde på att jaga säl och fånga fisk, framför allt i kustbanden, men även med jakt på renar på de arktiska stäpperna. Här fanns alltså ingen konkurrens om naturresurserna. Klimatförsämringen som inträffade för 8 200 år sedan slog dock ut detta jordbruk. Nästa befolkningsvåg kom med herdar som hade får, getter och kor som de dock inte mjölkade utan detta var här frågan om ren köttboskap. En ny köldvåg för 6 200 år sedan fick också dramatiska följder. Efter denna köldperiod kom i en tredje befolkningsvåg med tekniken att också ta tillvara på mjölken, men även ullen för att tillverka kläder, vilket innebar en tiofaldig befolkningsexplosion. Sedan, i en fjärde våg, kom till slut det mer avancerade jordbruket där man hade lärt sig att bearbeta jorden mer effektivt med hjälp av dragdjur och plogar. Metaller, koppar och senare brons, hade blivit vanligare och människan hade också lärt sig tillverka vagnar med hjul.
Människor blev, med denna typ av jordbruk, då, för ungefär 5 000 år sedan, mer eller mindre stationära och med denna civilisation föddes förstås det mesta av det elände som vi på alla håll och kanter har drabbats av. Samhället delades upp i fattiga och rika, krig mellan olika kulturer blev legio, kolhydraterna som blev billig stapelvara bäddade för våra vällevnadssjukdomar och vi behöver knappast någon fantasi för att inse att infektionssjukdomar grasserade i hopgyttrade städer. Att ett läkarskrå då uppstod är väl dokumenterat men om man ska tro Hippokrates så fanns det trots allt en ganska sund inställning till vad felaktig kost kunde ställa till med hos oss människor.
Den andra boken som inspirerar till denna krönika är ”Grain Brain” av neurologen David Perlmutter. Som titeln säger handlar boken om hur införande av jordbruket i form av de ettåriga grödorna ställer till det inte minst i det centrala nervsystemet. För att koppla ett ”darwinistiskt” grepp så är det få som tvivlar på att man ligger sämre till evolutionärt om inte hjärnan fungera optimalt som den borde.
Vad Perlmutter lyfter fram är hur gluten tycks vara själva ”boven” i det mentala dramat, och kanske orsaken till de flesta av våra neurologiska sjukdomar, även om man inte har diagnosticerats med den allvarligaste formen av glutenintolerans – celiaki som innebär att gluten slår sig på själva tarmsystemet. Men gluten kan ”slå till” var som helst i kroppen utan att tarmarna är inblandade och här verkar centrala nervsystemet vara speciellt sårbart. Det hela handlar om att kroppens immunförsvar reagerar på detta främmande glutenprotein med antikroppar. Detta skapar en autoimmun, inflammatorisk process med produktion av cytokiner varje gång kroppen utsätts för gluten vilket ofta sker flera gånger per dag med vår ”normala” kost. Problemet är sedan att det finns proteiner i hjärnans nervceller som är speciellt känsliga för dessa cytokiner. Kroppen angriper därigenom sina egna celler, vilket också är det karaktäristiska för just autoimmuna sjukdomar, och vilket triggas av just gluten. Detta sker som bekant i tarmslemhinnan vid celiaki.
Det finns mycket att säga om gluten och det mesta är deprimerande utom möjligen för industribagerierna som lätt kan producera det svampiga bröd, som också är karaktäristiskt för den amerikanska brödkulturen, om mjölet innehåller mycket gluten. Genom modern växtmodifiering är det också lätt att få fram sädesslag med hög glutenhalt.
Med tanke på de enorma hälsoproblem som denna utveckling har resulterat i på alla plan så är det inte förvånande att se att hyllorna med glutenfria produkter blir allt större i våra butiker. Men det är kanske först när man har blivit diagnostiserad med celiaki som man tvingas uppsöka dessa hyllor. I detta perspektiv kan man kanske förstå varför så många upplever de omvälvande hälsoförbättringar när de anammar LCHF eftersom det första vi tar bort ur kosten är just alla mjölprodukter.
Har inte ätit mjölmat på många år, men fick plötsligt ett infall att prova lite Finncrisp. ”Det är ju i stort sett bara råg och vatten. Inget vete och inga konstigheter”, gick resonemanget.
Det blev en katastrof. En liten crisp av mjöl räckte för att förvandla tarminnehållet till cement i kombination med en ökande gasexplosion.
Har man vant sig av med mjöl så ska man fortsätta må bra och hålla sig borta från ALL mjölmat. Råg verkar vara lika illa som vete.
@ Jonas:
Har också lagt av med crispen men saknar dem ibland med ost och mycket smör på 🙂
Utöver ”gluten” finns det fler skäl att att se upp med de ”livsmedel” som våra åkermarker producerar 😉
https://www.kostdemokrati.se/nyheter/2011/10/01/ny-kronikor-gunnar-lindgren/
Tack Göran för dina boktips!
ps. Finncrisp är idag det enda vanliga bröd jag äter, fast i mycket små mängder. Jag har hittills inte känt av några problem med det. ds.
@ Lars:
Byt gärna Finncrisp mot Flatbröd! Lägre kolhydratsinnehåll per skiva och bättre smak. Det handlar ju egentligen enbart av att ge smör och ost (eller annat pålägg) en viss stadga innan man stoppar det i munnen.
Intressant om rågmjöl som ju innehåller ganska lite gluten men ändå.
Efter min allvarliga hjärtinfarkt 1999 så slutade jag med mitt frossande i kakor, vetebröd och annat godis och framför med alla livsmedel som kunde tänkas innehålla margarin och därmed transfetter. Jag utvecklade då själv ett surdegsbröd som var gjort på rent grovt rågmjöl och som jag dessutom gjorde skorpor av.
Min hustru tålde inte riktigt detta bröd och när vi 2009 konstaterade att hon var allvarligt sockersjuk så slutade vi båda två även med detta bröd. I ”Grain Brain” finns intressanta uppgifter om kopplingen mellan diabetes och glutenintolerans (celiaki) och så här i efterhand så är det uppenbart att hon också led av just celiaki även om sjukvården aldrig kom fram till detta. Däremot verkade de väldigt intresserade av att börja skära i hennes tarmar. Så här efteråt tar man sig för pannan och undrar om det finns något förnuft överhuvud taget inom sjukvården.
Allt verkar röra sig om att kroppen drar igång immunologiska reaktioner av många olika slag som tenderar till att bli autoimmuna och som då skapar också inflammationer på många olika ställen i kroppen; leder, tarmar, kranskärl och inte minst hjärnan.
Mycket enligt Perlmutter talar för att det är i första hand är en kost med gluten, en för stor mängd kolhydrater, en för liten mängd mättat fett och kolesterol, för mycket omega-6 och framför allt transfetterna i margarinet som tillsammans utför sin subversiva verksamhet och därmed skapar dessa katastrofala immunologiska reaktioner och som sedan kan sammanfattas under begreppet metabola syndromet. Har kroppen sedan immunologiskt hamnart i detta syndrom så är den för alltid ”på sin vakt” och det enda man kan göra är därför att ta bort alla de ämnen i maten som drar igång själva försvarsmaskineriet.
När ju nu läser vidare i ”Grain Brain” blir jag alltmer upphetsad!
För första gången förstår jag varför omega 3 fetterna, EPA och DHA, som vi framför allt får från färsk vildfångad fisk, har en så positiv inverkan på inte minst våra mentala funktioner. EPA och DHA triggar helt enkelt kroppen eget försvar mot de fira radikaler som ständigt produceras i våra mitokondrier. Detta försvar innebär en massiv produktion av antioxidanter och enzymer. När EPA och DHA blir oxiderade (de är speciellt reaktionsbenägna fetter på grund av sina många dubbelbindningar) av de fria radikalerna aktiveras en protein i cellkärnan Nrf2 som drar igång produktionen av dessa antioxidanter och enzymer i proteinfabrikerna, de s.k. ribosomerna.
Inte undra på att vi är så sjuka – här finns en obrottslig logik!
@ Professor Göran:
Det gamla ordspråket att man måste äta fisk för att bli klok kanske inte var helt fel :). Det brukar ju ofta ligga mycket i gammal klokskap.
Intressant och lärorik krönika. Det är mycket som påverkar vår hälsa.
På en resa till europa satt jag intill en äldre man som visade sig komma från det stora landet i väster. Som alla därifrån, så på 5 minuter så vet man allt om dom.
Han var 85 år och berättade stolt att ett av hans av hans tre barnbarn precis blivit doktor. Han jobbade fortfarande för att kunna betala utbildningen även för de andra barnbarnen.
Han berättar att under kriget gjorde man bomber av de kemikalier som vi nu använder för att hjälpa bönderna att öka dess produktion av spannmål. Han fortsatte om sin utbildning från universitetet osv.
Jag laddade och laddade så när jag fick frågan. Hur gör bönderna i erat land?
Jag hann bara säga en mening sen så somnade han och sov ända tills landningställen slog i backen. Så var det med det.
Hoppas att snart få se en krönika om hur vi skall få in LCHF i åldringsvården. Vi är
snart där och gör vi inget så blir det väl som historien från kriget, när den unge australiske soldaten kom till fronten och den brittiske officeren frågade.
Did you you come here to die young man? Den unge soldaten svarade då: No I came yesterdie.
Perlmutter diskuterar i sin bok autoimmuna sjukdomar. Autoimmuna sjukdomar är ett luddigt begrepp som skolmedicnen tar till när den står handfallen. Naturen har knappast utrustat oss med antikroppar som angriper oss själva, om inte man gjort något naturvidrigt innan. I 2000-Talets Vetenskap nr 1/13 fanns ett stort tema om gluten och mjölk ( gliadin och kasein som två förrädiska proteiner). Men istället för att använda begreppet antikropp utvecklade vi tankegången med det mer neutrala Immunoglobuliner. Dessa fäster på inkommande proteiner, med ett visst ”syfte”. För att signalera till omgivande celler att skrida till handling: Handlingen kan vara dualistisk; 1) Att markera de inkommande proteinerna så att de oskadliggörs (=antikroppsfunktion) 2) Att markera dessa proteiner så att de skyddas mot matsmältningsenzymer och inte bryts ned. Detta är speciellt fundamentalt under livets första månader då mammas bröstmjölk innehåller flera värdefulla proteiner som vi som bäbisar både behöver och kan använda fullt ut. De blir sålunda upptagna i blodbanan.
Men om vi råkar få i oss gluten och ko-kasein för tidigt kan vi uppfatta ( och felaktigt lära oss ) att dessa proteiner är artegna. I blodbanan blir alltså gluten och ko-kasein inte så trevliga.
Här har både Micke Håkansson och Ulrika Jonsson kommit mycket längre och speciellt har Ursula Jonsson med sin ”basallergi-teorin” mycket logiskt förklarat mängder med sjukdomars uppkomst. Både hon och Micke H har visat vägar ut ur kroniska sjukdomar.
Och det gör också LCHF- livsstilen som åtminstone minimerar glutenintaget.
Ingemar Ljungqvist, chefredaktör 2000-Talets Vetenskap och Dr Sc (OIUCM)
Jag tyckte personligen att det var svårare att släppa pasta och bröd än socker. Men vetemjöl triggar kolhydratberoendet på samma sätt som socker. Numera är det inte alls svårt – det smakar ju egentligen inget alls. Ibland funderar jag på att göra en paj med mandel- och kokosmjöl, men det blir sällan av. Ungefär tre ggr per år…förra advent gjorde jag lite saffrans- och pepparkaksmandelkakor, och egen glögg på rödvin, utan socker. Jag odlar stevia, och kanske kommer jag att ta en kopp choklad (görs på samma sätt som fettkaffe, koksfett och vispgrädde, fast med kakao) och då kan ett steviablad göra min ekologiska kakao mindre bitter.
@ Ann Kristin:
Då och då gör vi choklad på kokosmjölk.
Vi vispar helt enkelt ned chokladpulver i kokosmjölken som vi värmer i en kastrull. Ibland spetsar vi med en kork whisky. Kanske man skulle ha i lite grädde också
Jag hade nånstans ett inlägg om Evolution här i liten kommentar till vad ngn annat sagt. Högstdensamme = Prof Dan Lieberman, svarade och jag vill gärna vidarebefordra mailet – men jag har glömt vem jag diskuterade med här på skärmen!
Förlåt!
och hör av dig !
Olle H