Professor Göran Sjöbergs krönika:
LCHF – Sant eller Falskt
Det är möjligt att man kan bli ”skadad för livet” av att studera filosofi, vetenskaps- och kunskapsteori. Jag är lite osäker på den här punkten efter att nu ha ägnat några år åt denna verksamhet men jag kan trösta mig med att jag i så fall började ganska sent under min levnadsbana med dessa studier. Någon har också påstått att sådana filosofistudier kan bli som en ”drog” och jag börjar nu bli benägen att hålla med på den punkten. I min ungdom hade jag däremot en naturlig misstänksamhet mot ”filosofer” efter några lektioner på gymnasiet.
Hur som helst tycker jag att jag nu har fått helt andra perspektiv på många frågor och inte minst på vad som just är ”vetenskap” och jag brukar säga att jag ångrar att jag därför inte hade ägnat lite tid åt vetenskapsteori innan jag startade min egen forskarbana inom metallurgin. Denna brist delar jag tyvärr med de flesta naturvetenskapliga forskare. Som många har förstått har jag, hur som helst, med dessa nya filosofiska insikter, idag blivit väldigt övertygad om att medicin har mer med religion att göra än med naturvetenskap.
Läs mer
Just nu håller jag på att långsamt ta mig igenom ytterligare en klassiker, John Lockes ”An Essay concerning Human Understanding”, och det är den som nu har inspirerat mig till denna krönika.
LCHF är förstås inte mer än ett ord, en förkortning eller möjligtvis ett ”tecken” som man inom den senaste filosofin (Postmodernismen som jag för övrigt inte har så mycket till övers för) gärna vill uttrycka det som. Vi befinner oss i Sverige i den speciella situationen, i världsmåttstock, att de flesta läskunniga har tagit till sig detta ”tecken”, LCHF, och i och med att de har gjort det så har de också skapat sig en personlig ”idé” kring vad LCHF står för och det är här som Locke har inspirerat mig.
Det är ett faktum att vi kring varje ord (som t.ex. LCHF) alla skapar oss en personlig idé oberoende av hur lite vi råkar känna till om vad ordet representerar. Detta är ju själva idén med krigsrubrikerna på våra kvällstidningas löpsedlar.
Så fort man som barn ”lär” sig ett nytt ord så skapar man just en personlig idé kring ordet. Jag kommer fortfarande, med rodnad, ihåg när jag som ganska gammal (5+ år?) blev tvångsmässigt övertygad om att ordet ”knappt” inte var detsamma som ”drygt”. Tidigare hade jag förstås slutat tro på Tomten och även med rodnad insett att yxa inte hette ”hyxa”. Bevisligen kan vi även sent i livet ändra våra uppfattningar (våra ”idéer”) även om det verkar bli svårare och svårare med åren och i takt med hur mycket man har ”investerat” i en viss idé – Rössner lär vara svårövertygad även om Marcus i smyg uppenbarligen satsar på LCHF.
Vi kan också vara helt säkra på att den idé som vi själva har skapat oss kring varje ord är unik även om vi ibland kan bli övertygade om att andra personers idéer kring ett visst ord kan ha nästan ett identiskt innehåll som ens egna. Detta är ju också anledningen till att jag skriver dessa krönikor på Annikas blogg.
Att LCHF väcker starka känslor, som ofta i styrka gränsar till de som förekommer inom olika religioner, beror förstås på att de personliga idéerna som förknippas med detta ord, och vad som man bör äta, skiljer sig så starkt åt i grunden. När Hellenius idag håller i den officiella korstågsfanan mot LCHF så får vi misstänka att hon i vår folkrörelse också ser själva djävulen. Orsaken att hon har tagit upp denna fana kan man spekulera i men att det knappast har något med naturvetenskap att göra är de flesta LCHF’are, och inte minst jag själv, helt övertygade om, och vi som genom att äta just denna kost, som är den direkt motsatta till den officiella och som Hellenius förespråkar, och därmed har återfått vår hälsa, är dessutom väldigt svårövertygade om att vi hoppat i säng med djävulen själv.
Och då kommer vi till själva rubriken på min krönika: ” LCHF – Sant eller Falskt”. Ärligt talat är denna rubrik en ”nonsensrubrik” i klass med många kvällstidningsrubriker. LCHF är som sagt bara ett ord där var och en bildar sig sin egen personliga idé kring själva ordet och idén måste då per definition (med Locke) vara sann för just den personen. Ingen människa går omkring och har idéer som han eller hon är övertygad om inte stämmer med verkligheten – inte ens träningsfanatiker. (En cyniker har heller inga falska idéer utan är övertygad om det riktiga i sin dubbelmoral för sin egen snöda vinnings skull och min egen misstanke är förstås att Hellenius p.s.s. som Rössner och Marcus just är en cyniker.)
Den verklighet som LCHF representerar är enastående ur folkhälsoperspektiv för annars skulle LCHF knappast ha blivit en folkrörelse. Det problematiska är att den står i opposition till de mycket starka ekonomiska intressen inom livsmedels- och läkemedelsindustrin som per definition måste drivas av cynism och där ett intresse för folkhälsan därför knappast kan misstänkas vara annat än möjligen en ytterst marginell, sekundär drivkraft för affärerna.
Människor har väl ett visst ansvar också? Nu när vi alla är läskunniga och informationen finns. lchf och tankarna bakom kräver ju en viss tankemöda att förstå, men det kan ju inte vara så besvärligt. Väldigt många tycker att det är för ”jobbigt” kräver för mycken insats – det blir obekvämt att genomföra. Ett tidens tecken är att allt ska ske på sekunden. Man vill inte vänsta på resultaten.
Vi välfärdsmänniskor har en viss förmåga att vara bekväma. Man får ju onekligen ge upp en del, men vad är inte hälsan värd? Då kan det vara värt att skippa godis och chipspåsen på fredag.
Det är lite som med missbruk. Tänker på droger. Man kan ju aldrig bli frisk om man inte är beredd att satsa en hel del av sig själv och genomgå uppoffringar för att bli frisk. Annars finns inte en chans att det går. Lite som med maten, det kan också utvecklas till en form av missbruk.
Själv lider jag svårt av sockersuget till och från men avstår då man mår bättre utan. Kontentan är att man har ett stort ansvar som individ!!
Av ren okunnighet och nyfikenhet – hur kommer det sig att så många argument bygger på att ”läkare etc” tjänar pengar på att samhället blivit sjuka av att äta mjöl tex? Som att de vore mutade eller korrupta? Är det så? Varför? Hoppas ni förstår min fråga rätt.
Några funderingar omkring Nobelpris. Kan någon bekräfta eller avfärda mina påståenden nedan. Kanske har jag missförstått allt…
Om Nobelpris – 1
I måndags fick vi veta vilka som får årets Nobelpris i medicin. Redan börjar man tala om möjligheter att få fram mediciner mot några av våra vanligaste sjukdomar. Vissa Nobelpristagare blir ihågkomna – och andra glöms bort. Och det beror inte alltid på betydelsen av deras upptäckter. Det tycks också här handla om ekonomi. En ny medicin – som det går att ta patent på – kan ge ett läkemedelsföretag miljarder i intäkter. Ett kostråd, som kan förhindra tusentals sjukdomsfall skapar inga miljardvinster (för något företag – däremot för samhället).
Cancer torde fortfarande vara en av våra mest fruktade sjukdomar – och det läggs ner många miljarder världen över på forskning för att hitta bot mot sjukdomen. Få tycks i dag känna till, att en Nobelpristagare redan på 1920-talet gjorde en upptäckt, som innebär att det finns goda möjligheter att förebygga cancer – nämligen genom att minimera intaget av socker. Den tyske läkaren Otto Heinrich Warburg fick Nobelpriset i medicin 1931. Redan på 1920-talet visade han, att cancerceller har en helt annan metabolism än vanliga celler. Det tycks nämligen vara så, att cancerceller – till skillnad mot vanliga celler – klarar sig utmärkt utan syre, men att de är extremt beroende av socker (glukos). Det senare förhållandet utnyttjar man t.ex. inom modern tumördiagnostik med hjälp av PET-kamera. Man laddar helt enkelt syntetiskt framställda glukosmolekyler med en radioaktiv isotop. Eftersom cancerceller alltså konsumerar mycket glukos – samt också har membranförändringar som medger upptag av större mängder glukos, så blir det där en anhopning av den radioaktiva isotop man använt – och man kan på PET-kamerans bild se tumören (anhopningen av cancerceller). Trots att man alltså inom medicinen tycks ha ”glömt” Warburgs upptäckt av cancerns sockerberoende, så utnyttjar man detta i diagnostiken! Makabert nog matar man sedan ofta cancerpatienterna med synnerligen glukosrik näringslösning, eller med den vanligtvis mycket kolhydratspäckade sjukhusmaten – och formligen göder cancern! Men läkarna har ju i princip nästan ingen utbildning om kostens betydelse för hälsan. De opererar och medicinerar – och sedan tycks de inte ägna en tanke åt vad patienten äter och dricker – eller att kanske det egna sjukhusets mat helt saboterar deras insatser. Minst sagt märkligt!
Om Nobelpris – 2
De tre nyligen utsedda Nobelpristagarna i medicin har i sin forskning kartlagt cellernas ”kommunikationssystem”, och deras insatser förväntas ge möjligheter att få fram medicin mot bl.a. diabetes och epilepsi.
Som av en händelse kan man vid just dessa båda sjukdomar få anmärkningsvärt goda resultat genom en förändring av kosten. Men detta är förstås mindre glamoröst och inbringar inga pengar till något enskilt läkemedelsföretag. Därför forskas det inte heller på det alternativet.
Att man vid diabetes (typ 2) kan reducera eller helt eliminera symtomen genom att minimera intaget av kolhydrater i födan är känt sedan länge och ganska självklart, eftersom det är just kolhydrater som ger snabb höjning av blodsockret och ett akut behov av tillräckligt mycket insulin. Trots att Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och de flesta läkare obegripligt nog under många år rekommenderat diabetiker ett högt intag av kolhydrater, så börjar nu sanningen ändå tränga fram, och kostrekommendationerna är nog på väg att ändras.
Vad som inte är lika självklart – och få känner till – är att s.k. ketogen kost (minimalt med kolhydrater och mycket fett; i princip strikt LCHF) effektivt minskar epileptikers anfallsfrekvens (med upp till 75 %). Man har under lång tid (sedan 1920-talet!) använt denna metod på barn med epilepsi, där man inte med mediciner eller kirurgi lyckats häva deras krampanfall (obegripligt nog tycks ”piller” eller ”operation” alltid vara förstahandsalternativ!). Metoden med ketogen kost används i dag i Göteborg, Lund, Umeå och Stockholm.
Redovisade biverkningar som njursten och tillfälligt minskad tillväxt kan möjligen bero på att läkarna p.g.a. sin helt omotiverade rädsla för mättat fett använt andra, mindre lämpliga former av fett. SBU:s nyligen publicerade rapport kanske kan ändra på detta.
@ Emma:
Intressant fråga tycker jag men jag tror inte de finns några riktigt enkla svar.
Vi som hamnat i det metabola syndromet och gjort ”tvärt om” när det gäller kostråden och sedan blivit friska, inte längre behöver ta några mediciner och kanske också mött misstänksamhet från vårapparaten, t.ex. diabetessjuksköterskor, börjar naturligtvis fundera på vad det är som är ”fel” i själva systemet.
Det är ju inte i första hand frågan om de enskilda människorna som ”råkat” hamna någonstans inne i detta system. Alla vill de ju ”överleva” och anpassar sig efter bästa förmåga och det kan förstås innebära att man som diabetssjuksköterska måste blunda för uppenbara fakta som t.ex det vansinniga i att rekommendera sockersjuka att äta det de just blir sjuka av.
När man börjar ”bena” i detta så är det lätt att bli chockerad när man inser att samhället inte drivs av någon direkt omtanke kring vårt välbefinnande utan av att mäktiga industriella intressen framför allt vill tjäna pengar på mat och mediciner.
Systemet smörjs nog med lite småmutor (pizzor till läkare och ”utbildningsresor” betalda av läkemedelsbolag) men de stora skandalerna ligger på ett betydligt högre plan där professorer och andra ledande personer medvetet värvas för att understöda de industriella intressena vilket förstås är rent korrupt men läkemedelsindustrin kan knappast ha någon moral.
@ Sven Erik Nordin:
Du har helt rätt!
Men som alltid – det finns inga stora affärsmöjligheter i en sund – gärna ketogen – kost.
Det finns starka ekonomiska krafter inom hart när alla områden idag. Det här är en nyhet som svenska journalister inte snappat upp; En ”expertgrupp” som granskat behovet av reglering av bland annat bisfenol har starka band med industrin:
https://www.anh-europe.org/news/is-industry-trying-to-derail-legislation-on-endocrine-disruptors
https://www.environmentalhealthnews.org/ehs/news/2013/eu-conflict.
Vad gäller att stå emot etablisemangets ståndpunkter så är det uppenbarligen inte alls lätt för många. Vi ser på detta och andra LCHF-relaterade forum dagligen frågor om kolesterolvärden. Någon har varnats av sin läkare att de är på väg mot döden sedan de börjat med LCHF, trots att de mår bättre än på länge. När en auktoritet börjar hota med mer eller mindre säker död vacklar de flesta. Det är sorgligt att även LCHF-rörelsen tycks ha fastnat i försöken att få kosten att stämma med en urbota dum hypotes som bokstavligen skrämmer livet ur folk!
Om vi driver en framgångsrik marknadsföring för LCHF, och där är de många fantastiska resultaten den viktigaste hjälpen, men också de vetenskapliga resultaten är viktig hjälp, som kan få industrin att tvingas att anpassa sig.
De kan bara sälja det folk vill köpa.
@Sven Erik Nordin
Warburgeffekten som vi använder den i dagligt tal gäller visserligen cancercellernas förhållande till
glukos –
Men Nobelpriset gällde inte detta utan Warburg fick priset för hans klarläggande av andningskedjan i mitokondrierna, cellens energispisar:”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1931 was awarded to Otto Warburg ”for his discovery of the nature and mode of action of the respiratory enzyme”.
@ Karl E. Arfors:
Jag är väl medveten om att Warburg inte fick priset för detta med ”cancercellernas förhållande till glukos” – och det skrev jag inte heller! Detta med cancercellerna konstaterade han, som jag skriver, redan på 1920-talet – och Nobelpriset fick han ju först 1931 – för andra upptäckter (vilket jag kanske för tydlighetens skull borde ha tillfogat). Men hans klarlägganden runt mitokondrierna har ju också fått förnyad aktualitet t.ex. genom den nu så populära ”5:2-dieten”. Sammanfattningsvis är kanske ändå Warburg oförtjänt bortglömd.
@ Mats Lindberg. Tycker det verkar som kostdoktorn har fastnat i kolesterolets mörka värld.
@ juli:
Hur menar du?
@ juli:
I den religiösa konsensusvärld medicinen utgör, enligt mitt sätt att se på den, är det ”farliga kolesterolet och mättade fettet” det som de facto är ”själva djävulen” och därför också den mest fundamentala trossatsen idag.
Att förneka denna dogm är därför som att förneka djävulens själva existens även om vetenskapen idag mycket övertygande har visat att det framför allt är i kolhydraterna han bor. Man kan faktiskt bli exkommunicerad som läkare – det var nära för Annika som bekant.
Historien går igen.
En ”anekdot”: En solskada konstaterades på hjässan och prov togs på den lilla utväxten. Resultatet visade att en operation behövdes och att jag sedermera skulle få besked om när den kunde ske. Under väntetiden hade jag börjat med strikt LCHF och märkte snart att den lilla utväxten började krympa, skrumpna och är nu inte längre förnimbar med fingertoppen. Jag har meddelat detta men blir misstrodd. Operationstiden står kvar. Förmodligen får teamet kafferast när jag dyker upp.
@ Mats Lindberg:
Visst har politikerna kännedom om ”experternas” kopplingar till industrin – de är ju själva ofta lobbyister,,,,
Tycker inte jag stött på en enda LCHF – site som ansluter sig till statinbluffen – var finns dessa?
Enl. Ralf Sundberg upptäckte forskaren John W Gofman med hjälp av en enorm centrifug att kolesterol transporteras i blodet med hjälp av olika transportproteiner tillsammans med fetter. Detta ledde fram till upptäckten att en av dessa fraktioner transporteras av ett protein (LDL), som decennier sedan kom att kallas det ”onda” kolesterolet och en annan fraktions transportprotein (HDL) kom samtidigt att benämnas det goda; benämningarna ”det onda” och ”det goda” kom väl till pass när ett nytt läkemedel skulle lanceras. (Forskningsfusket kap 6).
Finns det ens ett gott resp. dåligt kolesterol?
@ Sven Erik Nordin:
Warburg är en intressant personlighet i vetenskapens historia. ”Känd” har han väl blivit för att han livet ut hade en annan tolkning av fotosyntesen. Den vanliga är ju att vätet kommer genom att växten spjälkar vatten så att det sedan bildas syrgas som ”restprodukt”.
Warburg ansåg livet ut att syret – det vi andas – kom från koldioxiden. Vad man nu kan lära av den historien.
@ sofia:
Detta är en väldigt intressant kommentar kring atomfysikern Gofman som satsade på att undersöka blodfetterna med sin ultracentrifug och detta troligen på grund av dåligt samvete med tanke på de atom och vätebomber som han hade varit inblandad i. Men han övergav sin forskning kring blodfetterna i slutet av 50-talet, tror jag det var, eftersom han kom fram till att de medicinska ”forskarna” utgjorde ett klart B-lag inom naturvetenskapen och att det därför var som att tömma vatten på en gås att fortsätta kommunicera med dem. Gary Taubes har i sin Good Calories & Bad Calories redogjort för turerna kring detta på 50-talet. Mycket läsvärt!
Vad gäller kolesterol så finns det, som du är inne på, endast en enda molekyl, dvs. det finns bara EN ENDA typ av kolesterol. Om man därför talar om ”gott” och ”ont” kolesterol så ställer man ju bara för upp etablissemangets mambo-jumbo och deras ovetenskaplighet. Vi LCHFare måste sluta med detta om vi vill påstå att vi är anhängare av riktig vetenskap för där kan det inte finnas två ”sanningar”.
”Den verklighet som LCHF representerar är enastående ur folkhälsoperspektiv för annars skulle LCHF knappast ha blivit en folkrörelse.”
Sant.
@ Thomas Jansson:
Kolla på Kostdoktorns forum, eller för den delen alltsomoftast även här, så dyker det upp frågor från människor som nyligen varit till läkaren och blivit varnade för att kolesterolet ”försämrats” sedan de börjat med LCHF. Det kommer då vanligen kommentarer om att personen ska begära APO-kvot eller räkna ut någon annan kvot som påstås vara ”mer rättvisande”. Den typen av resonemang styrker ju bara kolesterolhypotesen, vilket jag tycker är sorgligt. Man hamnar så att säga på fel planhalva. Vad spelar ett mätvärde för roll när när den upplevda hälsan avsevärt förbättrats?
@11 Ann Kristin. Läs Mats Lindbergs svar @ 11 och Görans svar @ 17
19@ Mats Lindberg:
Annika brukar ju svara att hon inte bryr sig om apo-kvoten och inte heller tycker att man bör mäta kolesterolet,,,
Läser man på Kostdoktorns faktasidor får jag intrycket att han tycker man skall låta bli,,,
Min fd ”läkare” försökte få mig att börja äta statiner och blev mycket otrevlig när jag ifrågasätte varför. Eftersom hon redan tidigare uppvisat rejäla brister i sina grundläggande kunskaper samt är vida känd både för sitt överförskrivande (och otrevliga bemötande) har jag numera inget med den vårdcentralen att göra – en bunt livsfarliga amatörer enligt min mening,,,
Om man är mitt i en nydebuterad sjukdom kan det kännas skönt att i alla fall apokvoten är bra. Den ska ju enligt studier faktiskt säga något om kolesterolet och kopplingen till hjärtsjukdom. För egen del tycker jag att det känns skönt att se att alla värden är bra, även om ”dåliga” värden inte innebär att jag överväger medicinering. Jo, bt över 170/100 under flera veckor skulle få mig att överväga medicin. Likaså skulle högt blodsocker, trots lchf, få mig att överväga Metformin.
22@ Ann Kristin:
Beror på – aldrig fel att försöka få reda på orsaken till ett högt blodtryck!
Själv har jag haft infektioner i ett par tänder, en drogs ur och en rotfylldes med viss tvekan från min sida (det syns inte om man har infektioner på röntgen – bara 1/3 upptäcks). Man vill ju gärna ha tänderna kvar men inte till priset av ett ”livsfarligt” tillstånd där bl a imunförsvaret arbetar på maxnivå,,,
Tänderna gav upphov till mycket förhöjda blodtryck och puls. Att i ett sådant läge äta blodtryckssänkande ser jag inte som självklart – det maskerar ju bara själva problemet!
Nu märker jag ett klart samband mellan puls, blodtryck och graden av ömhet i den kvarvarande och relativt nyligen rotfyllda tanden – nu börjar alla värden gå mot det normala igen – får se om det går tillbaka helt eller om ”tandtrollen” bor kvar i den rotfyllda tanden?
Övervikt & högt blodsocker kan effektivt avhjälpas med Metformin – själv minskade jag 20 kg på kort tid helt utan andra ändringar än Metformin.
Ett något förhöjt blodtryck försvann med minskad vikt, lägre blodsocker och därmed insulinhalt och motion,,,,
Har hittat siffror på att blodtrycket kan antas sjunka 5 – 10 mmHg/10 kg viktminskning. Viktminskningen är sannolikt den mest avgörande delen för ett lägre blodtryck och en fettlever mår säkert bättre om den slipper vara omgiven av en kalaskula,,,,
@ Mats Lindberg: #6
Intressanta länkar!
Det är samma sak hela tiden.
Om man inte omedelbart kan visa att ett kemiskt ämne har omedelbara skadliga effekter på vår hälsa så är det OK att använda det. Massor av nya kemikalier blir därför godkända av våra myndigheter varje år och dessa myndigheter har förstås inte en chans att få grepp om långtidseffekterna. Industrin vill förstås sälja sina produkter så fort som möjligt och när de är godkända så är de! Här gäller knappast några försiktighetsprinciper även om den vetenskapliga logiken talar med klar röst.
De hormonella effekterna av de kemiska ämnena är förstås de mest kritiska. Det behövs t.ex. så sanslöst små mängder av PCB för att påverka fosterutvecklingen i tidiga skeden och det är därför knappast en tillfällighet att speciellt gravida kvinnor i början av sin graviditet inte ska äta strömming från Östersjön (mer än en gång i veckan?) och strömming är en fisk som endast får säljas på dispens i norden men inte längre i Europa. Det är väl därför den är så billig.
När katastrofen är ett faktum finns inga skyldiga att ställa inför rätta – industrin har ryggen fri.
När det gäller våra livsmedel så verkar det nästan vara helt fritt fram. När det gäller t.ex. transfetterna, som är det erkänt mest farliga kemiska ämnet för våra kranskärl så är läget nästan absurt: ”Det vore bra om ni frivilligt tar bort detta kemiska ämne ur vår mat!”
@ Thomas Jansson: #23
Jag antar att du läst Bruce Fifes ”Stoppa Alzheimer nu!”
Det verkar som att det finns många ”processer” i kroppen som hälsovården inte har en susning om. Detta slår en ständigt och inte bara när det gäller kostrådgivningen till diabetiker.
@ Rolf Larsson:
Intressant, verkligen! Hoppas att det är godartat iaf. Återkom gärna med hur det gick när du varit på operation.
B.J. Skrev:
Instämmer i det, återkom gärna och berätta.
25 @ Professor Göran:
Nej – men det kanske är hög tid innan demensen slår till på allvar?
Försökte köpa Grainbrain på Adlibris men det strular med leveranserna – kan nog vara så att den har sålt mer än vad man räknat med – tyvärr finns den inte som e-book hur de nu kunnat missa detta,,,,
Hittade en lite annorlunda sida när jag på min lunchrast surfade runt lite, handlar om lite av varje, cancer, diabetes, prostata, D-vitaminer, gillar inte omättade fetter,,,
Ger en del länkar till andra ställen och belyser sakernas tillstånd på ett lite annorunda sätt – klart värd ett besök även om sidan inte uppdaterats på ett tag,,,
https://www.perceptions.se
Och lite om statiner, man behöver läsa minst 2 artiklar dagligen,,,
https://www.kostdemokrati.se/health/2013/10/09/studie-statiner-dubblar-risken-for-brostcancer-2/
Björn Hammarskjöld:
”Bara se vad som händer om man tar ett kolesterolprov. De som har högsta kolesterolvärdet lever längst och är friskast.
Mer än 90 % av alla över 65 har ett totalkolesterol som är över 5 mmol/L (godtycklig gräns satt av läkemedelsindustrin, normalt kolesterol är 4-8,8).
Därför ska de med högsta kolesterolvärdet äta kolesterolsänkande statiner och få trötthet, demens, infektioner, muskelvärk, muskelsvaghet, hjärtsvikt och diabetes bland alla andra biverkningar för att en man av 400 ska få sin hjärtinfarkt uppskjuten mindre än två dagar. Och alla går på detta utan att tänka efter före. Tänk efter före!”
@ Professor Göran: /… det finns bara EN ENDA typ av kolesterol. Om man därför talar om ”gott” och ”ont” kolesterol så ställer man ju bara för upp etablissemangets mambo-jumbo och deras ovetenskaplighet. Vi LCHFare måste sluta med detta om vi vill påstå att vi är anhängare av riktig vetenskap för där kan det inte finnas två ”sanningar/
Tack, då vet vi det!
När man läser vidare i kapitlet ”Kommersialiseringen av kolesterrolhypotesen” (Forskningsfusket) blir man mörkrädd:
/…/ På sjukhuset konstaterade läkaren Jean Cottet att bland laborieproverna hos dessa svårt förgiftade arbetare var kolesterolvärdet extremt lågt. ICI.kemisten Jeff Thorp insåg då möjligheten att framställa ett kolesterolsänkande läkemedel och efter en liten föändring av en molekyl i detta gift patenterades Atromedin (En mycket snarlik substans, som i Sverige kallades hormoslyr, orsakade sjukdom hos SJ-anställda, som som besprutade banvallarna) /../
Och detta lär vara toppen av ett isberg 😉
@ Sven Erik Nordin:
9
Gammal god kunskap har en tendens att falla i glömska, men inte enbart pga tidsaspekten. Om en upptäckt görs av en forskare inom en annan disciplin än där upptäkten hör hemma har den mycket svårt att bli accepterad, om än ens känd.
Var på ett seminarium om bröstcancer på cancerkliniken St Carherine i Avignon i förrgår kväll. En av läkarna, moderatorn, en vithårig äldre man, som ägnat hela sitt yrkesverksamma liv åt att bekämpa bröstcancertumörer, svarade på en fråga från publiken att kostens inverkan hade han ingen aning om, inte heller särskilt klar bild om hormonernas roll. Han var dock så ärlig att han erkände sin okunnighet. Han hänvisade till dietister eller så i en bisats – vad en dietist kan bidra med vad gäller cancerns uppkomst och bekämpning vet jag inte.
I samband med andra världskriget förlorades en stor kunskapsbas. USAs teknologi tog över, få behärskar det tyska språket och Tyskland förlorade kriget och prestigen. Det går inte att komma ifrån att världen är språkligt segregerad: Amrisar kan inte franska och vice versa. Kineser och japaner har vi svårt att kommunicera med…
@ Dacke:
En utmärkt kommentar!
Det är alltid lika uppmuntrande när en äldre forskare erkänner brister i sin helhetssyn.
Att en sådan helhetssyn saknas hos de flesta forskare inom medicinen (gäller även inom metallurgin men där är det kanske inte lika katastrofalt) är också huvudtemat (alltså det subdisciplinära inom den medicinska forskningen) i Gary Taubes analys av problematiken kosten vs. medicin i hans enastående GCBC (Good Calories Bad Calories). Inte för inte är han en vetenskapsjournalist av rang och det är inte minst han som har fått mig att ägna mig åt att studera vetenskapsfilosofi på djupet under de senaste åren och därför är i förlängningen också hans GCBC som är den direkt ”grundläggande orsaken” till denna krönika.
Detta är nog också huvudorsaken till att det just är vi som inte är direkt insyltade i den medicinska världen som har bäst möjlighet att se det verkliga helhetsmönstret – kolhydrater, insulin, inflammationer, diabetes, cancer …..
Och att inte inse Gary Taubes storhet tycker jag själv tyder på ett inskränkt förhållningssätt till vår fysiologi ; inte minst den medicinska.
@ Professor Göran:
Många av oss har också fördelen av att kunna ägna tid åt vår hobby. En kliniker, som har hela dagen fylld av diagnoser, behandlingar, administration, you name it, kanske eventuellt har en familj kvar, vilket inte är självskrivet i vår generation. De har med nöd och näppe tid över för förkovring inom sin specialitet. Att bredda sin kunskapsbas är både mödosamt och kontroversiellt. Vi, som har synpunkter på deras verksamhet känns lika besvärliga och hotfulla, som palestinierna för israelerna.
Gary Taubes tillhör en allt minskande grupp av idealister. Att brinna för en frågeställning till den grad är anmärkningsvärt. I högsta grad anmärkningsvärt!
Har nyligen haft en intressant diskussion med en sköterska som jobbat sin mesta tid med cancersjuka, diabetes, prostata och kosten så klart. Vi var överens om att en riktig läkare startar med att kontrollera vad patienten äter!
Och motionens påverkan, massage och så vidare och hur man på olika sätt kan stimulera blodflödet för att kompensera för allt stillasittande – ingen tycks känna till ett enda fall av cancer i hjärtat – kanske något att fundera på?
Gommidda kamrater LCHF-are
Det är min födelsedag och eftersom den saken inte är ngt att skryta med, visserligen en prestation på sitt vis den gången för 68 år sedan, dock knappast ihågkommen av mig. Så skryter jag hellre
med det lilla jag har att skryta med. kommer här.
Jag korresponderade med och träffade Karl Raimund Popper, en av mina husgudar.
Avsatt var en timmes tid, i hans stora trädgård på Welcomes Road söder om London, vi satt drygt två och diskuterade ”Self consciuous mind”. (felstavat – jag vet) Jag har en teori om ”själen”. Han höll inte med. Det är fortfarande inte det viktiga.
Det viktiga är att Poppers förhållningssätt till (obs inte teori ”om”) naturvetenskap.
En vetenskaplig hypotes, eller teori, eller förklaringsmodell – you name it –
är vid varje klockslag ett provisorium – ngt för tillfället de bästa i den konkreta betydelsen minst dåliga. Det utmärks av att det kan listas ut minst en fältobservation eller labresultat som kan utfalla
så att hypotesen visas var fel.
Den goda provisoriska ”sanningslika” hypotesen utmärks därtill av att den förmår härbärgera alltid och alla vid klockslaget gjorda observationer.
Slut för nu
Olle i Arlöv
@ Olle Holmqvist:
Gratulerar på födelsedagen! Själv har jag ett år kvar till 68.
Din kommentar relaterar definitivt till ämnet för tråden även om jag inte, i krönikan, gick in på själva ”essensen” i begreppet LCHF och där våra motståndare gärna svingar det Popperska refuteringssvärdet då de pekar med hela handen på Kitavabornas höga andel av kolhydrater i sin kost. I mina ögon är det i detta fall dock ett missbruk av detta svärd.
Vad gäller vetenskapsteorin så är Popper också min ”husgud” även om han, om jag nu förstått saken rätt, knappast omfattar Thomas Kuhns idé om paradigmskiften inom vetenskapen och som jag själv så gärna vill tro på. Få böcker inom vetenskapsteorin har förresten gett mig mer än Poppers ”The World of Parmenides” även om den sammanställdes efter hans död. Däremot så vet jag inte om jag ens hade vågat ge mig in i en djup diskussion med honom – så här är jag imponerad av ditt mod.
Om vi med ordet ”själ” menar en andlig substans så tror jag själv inte på någon själ. Kant var inne på att det fanns en andlig substans men här är faktiskt Schopenhauer fullständigt brilliant och brutal i sin kritik av just detta begrepp hos Kant. Schopenhauer utför detta ”fadersmord” i sitt Appendix till Vol I av ”Världen som vilja och föreställning.”. Alla substanser är här materiella och jag delar den synen! Detta verkar även vara John Lockes syn på det hela.
Börjar man vackla på den här punkten är det lätt att hamna i det ”ontologiska” träsket och sedan sjunka i det bottenlösa hav av ovetenskaplighet som är synonymt med själva postmodernismen.
@ Professor Göran: Om vi med ordet ”själ” menar en andlig substans så tror jag själv inte på någon själ. Kant var inne på att det fanns en andlig substans men här är faktiskt Schopenhauer fullständigt brilliant och brutal i sin kritik av just detta begrepp hos Kant. Schopenhauer utför detta ”fadersmord” i sitt Appendix till Vol I av ”Världen som vilja och föreställning.”. Alla substanser är här materiella och jag delar den synen! Detta verkar även vara John Lockes syn på det hela
1) Vem vet allt om den metafysiska kraft som manifesteras i att ”kroppen är bossen”?
2) Vem vet allt om det som sker i gränslandet mellan hjärnfysiologi, psykologi, filosofi?
3) Behöver man verkligen ”hamna i det ontologiska träsket och sedan sjunka i det bottenlösa hav av ovetenskaplighet som är synonymt med själva postmodernismen” om man inte utesluter möjligheten att det kan finnas en ”metafysisk kraft”?
Sofia # 37
Tja, det kanske finns en ”metafysisk kraft”, men finns den och påverkar den materiella världen så är den nog åtkomlig för undersökning och i så fall gäller just den vetenskapliga metoden, ha en hypotes (eller teori om det är lite ”större”), utifrån den designa experiment, utföra experimenten och och se ifall de ”falsifierar” hypotesen eller inte. Det tråkiga är ju bara att ifall experimenten inte visar att hypotesen är fel så kan man tyvärr inte därmed säga att den är rätt. Det går aldrig att fastställa att en hypotes eller teori är ”rätt”, bara att man hittills inte kunnat visa att den är fel. Detta är den vetenskapliga metoden och den enda som faktiskt kan ge oss mer kunskap om hur världen verkligen är. Accepterar man inte det så hamnar man nog i det ”ontologiska träsket” som prof Göran skriver. I alla fall är det min uppfattning.
@ sofia:
Jag instämmer i det som Bo Blomberg säger och detta är också enligt Popper.
”Vem vet allt om den metafysiska kraft …”
Svaret är väl att det idag inte finns någon som vet någonting över huvud taget om någon sådan kraft. Detta säger förstås inte att den inte kan finns, men vad jag känner till finns inget enkelt experiment med vilket vi skulle kunna tillbakavisa ett påstående om att den existerar. På samma sätt som påståendet om spökens existens som lider av samma svaghet vilket goda vetenskapliga påståenden eller hypoteser inte gör.
På det sättet kan man säga att hypotesen ”Mättat fett är farligt” var en hyfsad vetenskaplig hypotes när den kom för 50 år sedan eftersom den har kunnat tillbakavisas även om det har tagit just 50 år och därför knappast har varit något enkelt experiment.
Hypotesen att ”Sockersjuka tål socker!” som är medicinen idag påstår är vetenskap är däremot en rak och vetenskaplig hypotes som också är väldigt enkel att tillbakavisa och det kan varenda sockersjuk göra med ett enda experiment. Den omvända hypotesen ”Sockersjuka mår bra av att undvika socker!” är ett ännu mer vetenskapligt påstående för att det just är lätt att testa och att dessutom inga experiment med att undvika socker och kolhydrater hittills har lyckas visa att man som sockersjuk inte skulle må bra av att göra det.
Om du med ”kraft” menar det metabola homeostatiska processerna som ständigt pågår i kroppen så är dessa processer förstås själv definitionen av det vi kallar liv. På 1800-talet talade man inom läkarkåren fortfarande om livet som en slags kraft som man benämnde ”Vitalism” men det gör nog ingen idag.
@ Bo Blomberg/Professor Göran
Tack för klargörande svar!
Ofta kan jag tycka den ”vetenskapliga” förklaringen är ganska ointressant. Jag har exempelvis varit på shiatsumassage, akupunktur och osteopatisk behandling och fått olika förklaringsmodeller kring vad som händer i kroppen vid dessa behandlingar. För vår västerländska (enligt vår mening rationella) kultur klingar ofta förklaringarna falskt, mycket om flöden och ”energier”. Men jag har upplevt att om jag struntar i teorierna och bara försöker uppleva behandlingen så händer ju någonting positivt med mitt välbefinnande och därmed min hälsa. Lite som många LCHF:are upplevt kostomläggningen. På samma sätt tror jag att andlighet fungerar för en del människor. Vem är jag att ifrågasätta deras tro med ”vetenskapliga” argument. Därmed inte sagt att man inte kan försöka finna förklaringar, men ibland kan det duga med ”det funkar för mig”. Tro kan som bekant försätta berg.
@ Mats Lindberg:
Att ”tron” kan försätta berg håller jag verkligen med om.
Jag har själv provat på traditionell kinesisk medicin när jag efter många år höll på att bli invalidiserad i min högeraxel. Tyvärr hjälpte inte behandlingen men det var ändå en mycket positiv erfarenhet. Senare visade det sig att det vara frågan om kronisk Borrelia men som enligt den ”evidensbaserade” officiella medicinen inte kan vara kronisk och därför är lätt botad. Detta blev en fight med det medicinska etablissemanget som jag till slut lyckades överlista med hjälp av en alternativ amerikansk läkargrupp och en mycket långvarig (ungefär ett år) antibiotikakur som jag därigenom fick tillgång till.
Att människans tro har en enorm betydelse för sjukdomsförloppet är allmänt erkänt även inom den ”evidensbaserade” medicinen där man med alla medel försöker eliminera inverkan av just denna trosfaktor genom de sk. dubbelblinda uppläggen av de randomiserade kontrollerade medicinförsöken när nya mediciner testas kliniskt. Här får varken läkare eller patienter veta vilka som fått medicin eller vilka som fått placebo och inte heller reda på resultaten förrän efter att medicinförsöken utvärderats av läkemedelsbolagen som håller i försöken och därför har full insyn och dessutom står för hela utvärderingen.
Om vi antar att läkemedelsbolagen inte skulle ha några dubbla agendor och att dessa ständiga medicinskandaler inte skulle avslöjas utgör förstås deras verksamhet en söndagsskolevärld där ödmjuk vetenskap härskar. Jag trodde faktiskt själv tidigare på att den medicinska forskningen som bedrevs genomsyrades just av god vetenskap men jag har nu förlorat nästan all denna tro efter allt jag läst och varit med om.
Denna nu totala misstro från min sida är förstås anledningen till att jag vägrar ta några hjärtmediciner över huvud taget och inte ställer upp på några bypass operationer. Jag läste förresten nyss med skräck i den broschyr jag fick vid min senaste (och sista?) konfrontation med hjärtspecialisterna.
”En annan åtgärd som rekommenderas alla som kranskärlsopererats är att UNDVIKA FET MAT. Fett i kött- och charkuteriprodukter samt feta mejeriprodukter skall undvikas.”
Broschyren var förresten producerad av: Merck Sharp & Dohmne och Schering-Plough AB
Hur långt från verkligheten kan egentligen medicinen komma och hur djupt i säng med läkemedelsbolagen kan man egentligen hamna?
Tack för era förnämliga inlägg. Det här ger ett utomordentligt ”kunskapstillskott” om termen är ok ? Man får mycken klokskap och utvecklingspotential genom att läsa inlägg på bloggar.
41@ Mats Lindberg:
En del av alternativ-behandlingen är så klart båg men totalt harmlös om man jämför med skolmedicinens galenskap vad gäller råd till diabetiker för att inte tala om skojeriet med statiner.
https://www.kostdemokrati.se/health/2013/10/09/studie-statiner-dubblar-risken-for-brostcancer-2/#comment-40
Tror nog att en hel del kan hänföras till placeboeffekten när det gäller vissa typer av alternativa behandlingar men vad spelar det för roll om nu folk blir friska?
Jag går på regelbunden massage och den kvinnan märker direkt hur jag mår, bilbyten (jag körde ett tag en liten dragig sportbil, tog mig knappt ur sängen) eller saldot på bankkontot märker hon direkt,,,,
Har för övrigt en egen massagebänk sedan flera år – den ersätter inte en proffsmassör men är ett bra komplement – min kommer från Jula och är lite för bred för proffs men fungerar mycket bra för hemmabruk,,,
Kamrater
massor att tycka. Det viktiga tycker jag m Popper är det ”provisoriska” all kunskap är – just nu- tills vidare. – tills ännu bättre hittats = mindre dålig – hittats. Jag tror också att det är alla riktiga vetenskapsmäns egentliga erfarenhet. För 25 år sedan var ”present state of knowledge” – god formulering – att inga bakterier kunde leva t tunntarmen – det var för surt där, att inga hjärnceller kunde nybildas,
Gamle Professor Göran, hur är det i din bransch ?
Man bör som mäster Popper lärt oss, skilja på Upptäktens Logik och dess Psykologi.
Psykologin har sin egen patologi och manifesteras i Konsensus.
Om ngn är intresserad av min teori om ”själen” återkommer jag gärna,
Hälsar Olle i Arlöv när solen börjar glittra över Sundet
Det händer väldigt mycket, något som dykt upp under senare tid (i alla fall för min del) är att betrakta cancer som en metabol sjukdom – helt logiskt till stora delar,,,,
Det är oxå dags att ta ett steg till och börja tänka på miljön runt oss vad gäller stress och annan otrivsel. Anna Hallén har kommit längre där än andra av oss och hennes kommande bok kommer nog att handla om detta.
”Din kropp får inte nödvändigtvis vad du stoppar i dig” har hon skrivit på sin blogg – det börja bli dags att ta nästa steg nu när vi vet hur vi ska äta, kommer att komma fram mycket intressant framöver,,,,
@ Olle Holmqvist:
Det är samma sak i ”min” bransch.
Vi reviderar ofta våra förenklade teorier när vi får nya resultat (just nu om svetsning, eller maskinbearbetning av superlegeringar och titan) men vår metallurgiska värld är ändå oändligt mycket enklare än den värld som människokroppen utgör – 25 000 parametrar är inte att leka med i sina interaktioner. Trots allt tycker vi att vi blir klokare även om vi inser den alltmer ökande komplexiteten.
För att återknyta till inspirationskällan för denna krönika – John Locke – så är han väldigt tydlig. Den ”verkliga essensen” i vilken företeelse som helst kommer vi aldrig nå fram till. Det finns ständigt nya djup. Detta insåg förstås en av mina favoriter Xenofanes redan för 2500 år sedan.
Professor Göran Skrev:
Jo… – Göran – det är ju intellektuellt ofattbart att ca 13 miljarder kroppsceller och ca 130 miljarder hjärnceller interagerar så bra som de gör – trots att Wi gör allt möjligt för att förgifta dem med kolhydrater i övermått.
– slut citat av docenten Per Dalén.
@ Josef Boberg:
För att inte nämna de ca 19 miljarder bakterier, virus och svampar, som hjälper oss att leva!
Dacke Skrev:
Jo… – Dacke – dom är ej att förglömma.
LCHF – sant eller falskt?
Alexis Carrel,kärlkirurgens fader, Nobelprisvinnare 1912: ”Unless the doctors of today become the dieticians of tomorrow, the dieticians of today will become the doctors of tomorrow.”
@ sofia:
Det var inget dåligt djup på den insikten av Carell. Den tål att tänka på!
@ sofia:
Jag kunde inte låta bli att Googla lite på Carell och då inser man förstås hur komplex vår värld är; inte minst om man lägger in ett historiskt perspektiv på det hela. För att åter ankyta till inspirationskällan Locke så är de ”komplexa idéerna” som människan skapar om vår ”verkliga verklighet” (”real essence”) väldigt individuella skapelser.
lite OT
Uttrycket ”man är vad man äter” är ett fortlevande missförstånd. Den franske kemisten Dumas f 1800
var ”diktator” inom kemin och ansåg att bara växter och inga djur hade anabolism. Förmåga att bygga upp organiskt material. Alla konstigheter vi har i oss skulle alltså vara tillverkade redan i växterna. Det triumfatoriska beviset var att ärtväxter innehåller en variant av hemoglobin.
Men uttrycket fortlever starkt bland livsmedelsfolk, trots att det mist sin betydelse. Det tillskrives Feurerbach som var samtida med Dumas.
Ett mindre känt men av mig gillat uttryck lyder och äger fortfarande giltighet:
”Med hjälp av det nya instrumentet som kallas mikroskop, kunna vi alla ständigt vara sjuka”
Lichtenberg ca 1795
@ # 53 Professor Göran:
”Jag kunde inte låta bli att Googla lite på Carell och då inser man förstås hur komplex vår värld är; inte minst om man lägger in ett historiskt perspektiv på det hela.”
Citatet ”Unless the doctors of today become the dieticians of tomorrow, the dieticians of today will become the doctors of tomorrow.” finns tillägnat ”Veronika” i FORSKNINGSFUSKET.
”För att åter anknyta till inspirationskällan Locke så är de ”komplexa idéerna” som människan skapar om vår ”verkliga verklighet” (”real essence”) väldigt individuella skapelser.”
Vad skulle empirikern Locke säga om att många personer genom beprövad erfarenhet upplever samma eller liknande positiva erfarenheter? Borde inte kostetablissemanget reagera med nyfikenhet och intresse inför det faktum att ett stort antal personer gör betydande och samma hälsovinster (t.o.m. redovisade i Vetenskapens värld) om det fanns ett genuint intresse för att förbättra folkhälsan?
Apropå Vetenskapens värld utlovades en ”uppföljning” i förra programmet, har jag missat detta 😉
sofia Skrev:
Det var ju under 1500- och 1600-talet som man började intressera sig för observationer av den ”verkliga verkligheten” och ställa dessa observationer i motsättning till de officiella skolastiska sanningar där företrädarna med Aristoteles logik vände och vred på spetsfundigheter för att få ordning på ”påvens skägg”.
Logikerna föraktade alltid empirikerna, hade på den tiden tolkningsföreträde och kunde alltid hota med bålet eller tortyrinstrumenten om ”logiken” inte hjälpte mot verkligheten.
Idag försvarar kostetablissemanget sina skolastiska dogmer men har varken logik eller verklighet med sig.Yrkesförbud kan de eventuellt hota med om deras enklare företrädare, läkarna och annan vårdpersonal, inte rättar in sig i leden.
Tidigare trodde jag att ”vetenskapen” hade segrat efter 500 års kamp mot skolastiken men i och med att postmodernismen nu infiltrerar alltfler ämnen på universiteten, t.o.m. fysiken kommer snart skolastiken att åter dominera universitetennmed och med förnyad styrka.
Och inom medicinen råder fortfarande skolastiken oinskränkt.
@ Professor Göran:
Tack för tålamod med en novis 🙂
Det var väl det jag misstänkte: kostetablissemanget saknar karta och har noll kontakt med verkligheten vilket resulterar i att dess förvirrade förträdare planlöst irrar omkring i overkligheten …
Professor Göran #17: ”Vad gäller kolesterol så finns det, som du är inne på, endast en enda molekyl, dvs. det finns bara EN ENDA typ av kolesterol. Om man därför talar om ”gott” och ”ont” kolesterol så ställer man ju bara för upp etablissemangets mambo-jumbo och deras ovetenskaplighet. Vi LCHFare måste sluta med detta om vi vill påstå att vi är anhängare av riktig vetenskap för där kan det inte finnas två ”sanningar”.”
Ann Fernholm: ”Forskning visar att när en person äter mycket fruktos, blir de onda kolesterolpartiklarna mindre till storleken och de blir farliga för kroppen. De fastnar lättare på insidan av blodkärlen och blir till en grogrund för åderförkalkning. När vi äter fruktos stiger alltså halterna triglycerider i blodet, de onda kolesterolpartiklarna blir farligare och dessutom sjunker halterna av det goda HDL-kolesterol i blodet.”
https://ettsotareblod.se/nytt-eu-beslut-kommer-fa-fetmaepidemien-att-skena/
??????????????????
Helsnurrig Sofia
@ 58 sofia:
Helsnurrig, jag tycker att du ska göra som jag: Inse att det finns en kolesterolmolekyl, som är innesluten i olika typer av lipoproteiner. Fördelningen av dessa lipoproteiner är de som kroppen bedömer är de rätta, och de har olika arbetsuppgifter inom oganismen. Dessa funktioner och fördelningar blir de optimala om vi äter LCHF.
Alltså är det enda vi behöver tänka på, att äta rätt = LCHF.
@59 dr Annika
Ja, och det är precis vad Ralf Sundberg och prof. Göran säger (min pensionärshjärna glömde bort att den fattat detta tidigare). Under alla omständigheter har jag förstått att jag skall hålla mig till LCHF – det kommer jag minsann ihåg 🙂 Trevlig helg!
@ Professor Göran:
En bra summering av det postmoderna flummeriet som ökar på våra universitet. Men har inte universiteten under de senaste 30 åren i alltför hög grad behärskats av marxistisk skolastik(?), inte minst inom humaniora. Detta gift – byggt på dogmer – tycks även behärska mycket av myndighetsutövningen. Sjukan går liksom vidare från universiteten till myndigheterna.
Paradoxalt nog göder dessa ideer mest det storindustriella komplexet, vilket måste anses som en av vår tids mest svårförståeliga paradoxer! Staten går i ledband med storindustin och förkastar vetenskap och beprövad kunskap. En bisarr utveckling.
Så här beskriver Robert Conqvest, amerikansk historiker, denna simplistiska förgudnng inom akademierna:
”Det är avsköjande att se hur en del av de mest respekterade förmågorna i filosofi, litteraturkritik och naturvetenskap förfaller till sovjetförgudningens simplistiska skolastik, liksom i alltför många fall till dess mentala idioti”. Conqvest har skrivit mycket om Stalins utrensningar på 30-talet.
Sveriges egen Gunnar Adler Karlsson fyller på: ”Många är fortfarande alltför upptagna om de sköna marxistiska drömmarna om en framtida socialistisk jämlikhet att de förhärdat vägrar att diskutera den analytiska betydelsen av Darwins evolutionära teori för människan”.
Som du skriver så är empiri på tillbakagång i samhället. Numera sitter ”tron” i högsätet och upplysningen sätts på undantag. Vart tog tankarna som väglett den västerländska visheten vägen?
Vi får hoppas att gräsrotsrörelser som denna och den kraft som informationssamhället besitter kan fungera som vår tids upplysning. Dvs att folk på egen hand kan öka sitt hälsomedvetande och även medvetandet om samhället i stort.
Jag tycker det ligger en hel del i det du säger och att det i allt detta ligger en paradox. Den ”marxistiska vänster” som genomsyrar mycket av den akademiska humanioran idag och även har ”infiltrerat” naturvetenskapen (och äkta vetenskap) är verkligen en sorglig urvattning av upplysningstidens empirisistiska ideal och har i mina ögon inte mycket med en genomskådande kritisk vänsterattityd att göra. En sådan kan knappast ha som livsprincip att klia ”etablissemanget” på ryggen genom att med obegripliga filosofiska argument försvara den ”rådande ordningen”.
Hela denna ontologiska ”sörja” som grasserar inom postmodernismen och institutionaliserad i denna s.k.akademiska marxism (f.a. franska !) bottnar i det filosofiska rövslickeri som Hegel introducerade i början av 1800-talet (Schopenhauer är här väldigt läsvärd) och vidare genom Heidegger (som bevisligen var en rövslickare av Nazismen av ännu större mått och för mig är detta ingen tillfällighet). Intressant är kanske att Adorno anses ha stått i opposition mot Heidegger men de facto i sitt ”vänsterflummeri” befann sig i samma filosofiska träsk.
Det hela har sedan med strukturfunktionalismen på 60-talet växt till sig och som också gjort att vi hamnat i den sorgliga situation som råder inom akademin idag, där man seriöst(?) kan diskutera om det verkligen finns en verklighet att diskutera. Tala om medeltid och skolastik!
Fysikern Alan Sokal (Googla på honom!) sköt väldigt skarp, för några år sedan, på detta förskansade, postmodernistiska och uppblåsta fort och jag trodde då i min enfald att luften skulle gå ur denna ovetenskapliga bubbla men det är starka krafter inom etablissemanget som är väldigt intresserade av att alla skador repareras på samma sätt som när det gäller kolesterolmyten som hålls vid liv av samma krafter inom medicin och livsmedelsindustrin.
Ändå vill jag så gärna, i min naivitet, tro att vetenskapen kommer att vinna över all skolastisk dumhet i det långa loppet. Men säker kan man inte vara och då är vi tillbaka på den marxistiska grundtesen att samhällets intellektuella överbyggnad (t.ex. Hegel eller för den delen professorer som Hellenius) inte kan vara någonting annat än en återspegling av den ekonomiska basen i samhället – intressant hypotes!
Det ruskiga är att vi idag hela tiden kan läsa in samma ”rövslickeri”, även om det ibland kan vara subtilt, bland huvuddelen av de akademiska forskare inom medicin och kostvetenskap. Uppenbarligen ett mycket ”mänskligt” beteende om än väldigt omoraliskt i mina ögon.