DN: Slarv med frukost ökar risken för hjärtinfarkt.
Ytterligare en epidemiologisk studie som inte bevisar någonting.
Man har frågat ett antal personer hur de har ätit, och sen ser man hur det går med deras hälsa och liv efter ett antal år.
Det är bara det att det inte går att kontrollera för störande faktorer och samband.
Vi har länge fått höra att det är viktigt för hälsan att äta frukost, alltså är det en massa människor som är angelägna om en god hälsa som äter frukost för hälsans skull. Flera av dem som inte bryr sig låter bli att äta frukost. De kanske också röker och dricker alkohol, och äter skräpmat. Därför blir det ett statistiskt samband mellan god hälsa och frukostätande.
En sådan studie är inte bevisande för någonting. Det är endast framåtseende (prospektiva) jämförande behandlingsstudier som kan bevisa något. Dvs en grupp får äta frukost och en annan likvärdig grupp får hoppa över frukost – sen får man se hur det går med respektive grupps hälsoutveckling över åren.
Den forskare som försöker ålägga en epidemiologisk studie bevisvärde är inte en seriös forskare.
”Vi har länge fått höra att det är viktigt för hälsan att äta frukost, …”
Jo… – Annika – ”Livsfarliga Verket” torgför ju bl a det.
Själv är jag rätt säker på att det är hälsosamt att då och då ersätta frukosten med ett eller flera glas vatten. Mag- och tarmsystemet, och kroppen som sådan, tycker nog att det är skönt med lite vila ifrån mat då och då.
F o m fredag t o m måndag – så skall jag ut i skogen och slå läger med bara en tunn presenning som regn- och vindskydd. Då är det bestämt att Wi bara skall inta föda mellan kl 15.00 och 21.00. Därföre och därefter blir det bara vatten, te eller kaffe utan socker, sötningsmedel eller grädde.
När jag sen kommer hem igen – så blir det nog tisdag morgon än godare än det brukar vara med min artegna LCHF-frukost – är jag rätt säker på.
Ät frukost är samma kampanj som 6-8 skivor bröd!
Jag dricker en liter vatten före frukost – som består av en dl grönskasjuice + min dagliga dos av D-vitamin och Q10. Lunch blir omkring 13–14 -tiden och middag vid 18–20 -tiden. Jag tycker jag mår väldigt bra på det. Trots att det ju egentligen bara är två mål om dagen.
Beträffande 6-8 skivor bröd om dagen är det ju väldigt många barn som börjar med pålägget ..och gärna också slickar i sig smöret (..man hoppas ju att det är smör!), medan brödbiten gärna kan bli liggande kvar på bordet (eller under!). Min tanke är att ungar kanske känner på sig vad som är ’rätt’ kost för dem.
En studie vore intressant ..en riktig, dvs ärlig, studie!
Frukost eller inte spelar nog inte så stor roll. Däremot tror jag att regelbundna mattider är viktigare.
Av gammal ohejdad vana så vill min kropp ha mat på morgonen och det ska vara ordentligt och inget fusk. Det gör att jag inte klarar av att äta lunch utan först till middagen kan jag äta igen med god aptit. Det blir två mål mat om dagen men ibland kan jag bli hungrig på andra tider och då är det bra med kokta ägg, ölkorv eller lite ädelost.
Är ölkorv bra korv? Vilken sort? Har aldrig ätit ölkorv.
Jag tycker mig se en sorglig utveckling inom den ”akademiska forskningen” i takt med att allt kraftfullare datorer och ”analysprogram”. Det går nu så lätt att få fram resultat utan att anstränga sig genom att utföra experimentella försök. Jag skäller på min doktorander för att de har en så stor förkärlek till sådana snabba genvägar. Vi rör oss idag tydligt allt längre bort från en sann vetenskap som håller verklighet i ett fast grepp och när det gäller denna marsch bort från vår verklighet så är medicinen den disciplin som utan tvekan är den främste banerföraren. Undersökningen som DN tar upp är ett typexempel på detta förfall – ett sorgligt svammel av ett ”ärevördigt” universitet vilket inte gör saken mindre sorglig. Den berömde franske fysiologen Claude Bernard skulle vrida sig i sin grav om han visste vad som pågår.
Men det finns trots allt ljusglimtar som visar att den grundläggande ”vetenskapen” hela tiden växer.
En av mina favoritböcker handlar om cellens molekylärbiologi och är vetenskaplig just för att den bygger på sund fysik och kemi och kan av den anledningen knappast räknas till medicinen. För ett par dagar sedan fick jag en ny bok i brevlådan ”Textbook of Medical Physiology” av Guyton and Hall – också avsedd för medicinstudenter. Jag har ännu inte kommit så långt i den (bara 30 av de 1000 sidorna) men dessa 30 sidor bådar gott för man inleder boken bl.a. med att hänvisa till Claude Bernard och de begreppen om homoestas som han var en stark förespråkare för och man lovar att denna anda ska genomsyra hela boken. Boken är på samma sätt som ”Molecular Biology of the CELL” nu en klassiker i den 12:e upplagen som kom ut 2011, 55 år efter den första. Är det någon som känner till denna bok? (Själv fick jag referensen från Jenny Reimers väldigt fina uppsats om våra livsnödvändiga fetter.)
Klart att ”etablissemanget” vill att vi skall starta dagen med en kolhydratstinn och fettsnål frukost …
Och om vi underlåter att följa rekommendationerna kommer vi förmodligen ätt döden dö … åtminstone förr eller senare
Gäst Skrev:
Apropå korv så finns det numera en korv med 99 % kött i.
Köttbonden som fick nog – och som bl a gjorde :
GROV FILÉKORV 99%
Mycket grovmald och med hög köttmängd.
Vitlökskryddad och varmrökt med alvedsflis.
Självklart stoppad i naturskinn från gris.
Energi 900 KJ/220 Kcal
Protein 17 g
Fett 17 g
Kolhydrater 0 g” – slut citat härifrån.
Nu står det ju i studien att den multivariatmodell som de använder tar hänsyn till rökning, alkoholkonsumtion och en rad andra confounders. I media har man ju även kunnat läst att de ska göra uppföljande studier – som man gör i all forskning.
Hej Prof. Göran!
”Molecular Biology of the CELL” var vår bibel när jag läste ”Biologi med mikrobiologisk inriktning” i Uppsala på mitten av 70-talet, och med fortsättning på CTH/GU. Tillsammans med Lehningers klassiker ”Biochemistry (principles of)” – också det en tjock tegelsten – och som kronan på verket ”Principles of Biochemistry” av White, Handler and Smith (en dubbel-tegelsten…) gav det oss studenter/doktorander en gedigen grund att stå på. Synd att inte flera av dagens beslutsfattare verkar ha denna litteratur i bagaget, för då hade kanske LCHF varit norm, statiner förbjudna och sockersjuka typ 2 en okänd företeelse…
Dr. Peter (Dr. Jensen går också bra),
Biokemist, Göteborg/Kløfta-Ullensaker (Norge).
E-post: jensen (kröllalfa på norska) one.se
PS: Betr. frågan om frukost, tror jag det är klokt att äta när man är hungrig – i mitt fall vid lunchtid. Kaffe med grädde duger fint på morgonen i normalfallet. Middag mellan typ 18 och 21. Med LCHF är man sällan vrålhungrig och står sig länge på varje måltid.
Few months past, public is appalled with the slim look of Desmond Harrington. His body appearance thus well-built whereas within the past he wasn’t dedicated wanting owing to his fat. Desmond Harrington weight loss is questionable since he lost his weight in comparatively short time. If you, particularly the boys, check up on Harrington’s body look, you’ll envy his sturdy and nice figure, from the highest to the toe.
There ar numerous ways in which you’ll be able to try and lose your weight. If Desmond Harrington weight loss is complete briefly amount of your time, you’ll be able to additionally create it for your body. Below ar some quick ways in which to lose weight:
Water only. For the liquid portion on your diet, use solely water and eliminate the opposite liquids. Drink the maximum amount as you’ll be able to bear, a minimum of 1/2 your weight.
Regular uptake interval. you want to be able to prepare your uptake schedule. when the primary meal, it ought to take close to four hours before you’ll be able to have the second meal. moreover, breakfast could be a should as a result of it’ll retain you from intense fatty snacks before lunch. At night, if you would like to own dinner, make sure that you just eat 3 hours before your sleeping schedule. If you always sleep at ten, then you want to have finished your dineer at seven.
Walking. this is often a good thanks to cut back weight which can be within the Desmond Harrington weight loss program. Avoid the utilization of elevator or carry and select stairs. bed the maximum amount as you’re able to.
Exercising. Exercise could be a should. Having tight diet while not exercise is nothing. Therefore, create regular schedule on your exercise. It doesn’t need to be all-heavy-exercises, however the a lot of vital is however you are doing them frequently.
Watch your food consumption. To melt off, you are doing not need to follow sure diet program. Instead, you’ll be able to watch your food consumption by skipping fatty foods and foods containing several calories. Consult your doctor for higher food uptake regulation and/or your diet program.
Desmond Harrington weight loss is also jealousy for you World Health Organization ar overweight and fatty. still, you continue to have possibilities to drastically take away your weight by following those quick ways in which reducing weight higher than. bear in mind that you just need to hold back enough to attend for the result and to carry the commitment on applying them furthermore. Indeed, it’s attainable for you to own such wonderful body Harrington has.
Desmond Harrington Några månader tidigare, är allmänheten bestört med slimmade utseende Desmond Harrington. Hans kropp utseende så välbyggd medan i det förflutna han inte var hängiven vilja på grund av hans feta. Desmond Harrington viktminskning är tveksamt eftersom han förlorade sin tyngd på förhållandevis kort tid. Om du, särskilt pojkarna, kolla upp på Harrington kropp utseende, kommer du att avundas hans robusta och fin siffra, från den högsta till tå.
Det ar många sätt på vilka du kommer att kunna prova och förlora din vikt. Om Desmond Harrington viktminskning är klar kort del av din tid kommer du att kunna att dessutom skapa den för din kropp. Nedan ar några snabba vägar att gå ner i vikt:
Enbart vatten. För den flytande delen på din diet, använd endast vatten och eliminera de motsatta vätskor. Drick det högsta belopp som du kommer att kunna bära, minst 1/2 din vikt.
Regelbunden upptag intervall. du vill kunna förbereda din upptag schema. när den primära måltiden, borde det ta nästan fyra timmar innan du kommer att kunna ha den andra måltiden. Dessutom kan frukost vara en bör som en följd av det kommer hålla dig från intensiv feta snacks före lunch. På natten, om du vill egen middag, se till att du bara äta 3 timmar innan ditt sovande schema. Om du alltid sova på tio, då du vill ha avslutat din dineer klockan sju.
Walking. Detta är ofta en bra tack att skära ner i vikt, som kan vara inom Desmond Harrington viktminskningsprogram. Undvik användning av hissen eller bära och välj trappor. sängs det högsta belopp som du kan.
Motion. Motion kan vara ett måste. Med stram kost utan motion är ingenting. Därför skapar regelbundet schema på din träning. Det behöver inte vara allt-tunga-övningar, men en hel del viktigt är dock att du gör dem ofta.
Titta på din livsmedelskonsumtion. För att smälta bort, gör du behöver inte följa säker diet program. Istället kommer du att kunna titta på din livsmedelskonsumtion genom att hoppa fet mat och livsmedel som innehåller flera kalorier. Rådgör med din läkare för högre mat upptag reglering och / eller din diet program.
Desmond Harrington viktminskning är också svartsjuka för dig Världshälsoorganisationen AR överviktiga och feta. Ändå fortsätter du att ha möjlighet att drastiskt ta bort din vikt genom att följa dessa snabba sätt på vilket reducerar vikt högre än. ha i åtanke att du bara behöver hålla tillbaka tillräckligt för att närvara för resultatet och att bära åtagande att tillämpa dem vidare. Sannerligen, det är uppnåeliga för dig att äga en sådan underbar kropp Harrington har.
Nu vet ni! 😉
@ Peter Jensen:
Hej, hej,
Det är alltid lika roligt att se seriösa forskare dyka upp här på Annikas blogg.
Själv anser jag att det är min ”plikt” att efter förmåga delta i den demokratiska process som pågår på ”nätet” när man nu en gång sett igenom det mumbo-jumbo som genomsyrar den medicinska forskningen. Som många andra befinner man sig här för vad man noterat för den egna hälsan och där vikten enbart är en sekundär faktor. LCHF har oändligt mycket mer med vetenskap att göra än medicinering eftersom man genom denna kost angriper själva orsaken till sjukdomarna. Man kan kanske kan bidraga till att få människor att ifrågasätta det vansinne som pågår idag framför allt med den omfattande medicinering som pågår, och inte minst till äldre människor, och en medicinering som knappast tar tag i själva orsaken till att de blivit sjuka.
Som metallurg så står jag ganska stadigt på en fast grund av fysik och oorganisk kemi. När man rör sig in i den mer komplicerade verklighet som den organiska kemin utgör så blir förstås det hela mer oöverskådligt. Med tiden har min fascination inför just den molekylära cellbiologin, och livets oerhörda komplexitet, växt alltmer och skulle jag kunna backa tillbaka 45 år skulle jag troligen ha satsat på samma sak som du gjorde även om forskningen inom superlegeringarnas metallurgi varit nog så spännande.
Jag ser nu verkligen fram mot att läsa denna ”Medical Physiology” som, efter att jag nu studerat Alberts et al. under några års tid, verkar ganska ”lättläst” inte minst för att den just verkar vila på den solida grund av fysik och kemi som jag är ”uppfostrad” i och som var Claude Bernards ”käpphäst” redan i mitten av 1800-talet.
Apropå frukost så har jag just druckit min kaffekopp och en bit getost som jag brukar hyvla några smörskivor på – en sann bakelse!
Den här kommentaren ligger vid sidan om att lösa frågan om vår fetmaepidemi med hjälp av att äta frukost och relaterar istället till att söka lösningen genom det alltmer populära kirurgiska ingreppet Gastric By-pass (GB).
Jag har med min hustru, i våra konststudier, nu kommit fram till den assyriska kulturen (för 4000 år sedan) och den första lagstiftningen, kung Hamurabis lag, som bland annat försökte lägga band på den tidens kirurger vilka uppenbarligen hade samma stora förtjusning att ta till kniven som våra dagars kirurger.
Här var det ord och inga visor och här läser vi (lite fritt sammanfattat):
”Misslyckades en operation så att patienten (speciellt om han tillhörde överklassen) dog så högg man helt resolut av båda händerna på kirurgen. Gällde de en slav så fick kirurgen ersätta ägaren med en ny likvärdig slav.”
Eftersom en slav motsvarade värdet på ungefär 10 oxar så var detta också ett kännbart straff.
Samma lagar kanske skulle få den nuvarande GB-epidemin att dämpas lite – vem vet?
@ Professor Göran: ”Man kan kanske kan bidraga till att få människor att ifrågasätta det vansinne som pågår idag.”
Du bidrar verkligen i allra högsta grad på denna Annikas livsviktiga LCHF blogg och mötesplats 🙂
Att man skall tvinga i sig en frukost som håller igång den onda cirkeln när man inte ens är hungrig är ett bra exempel på detta vansinne. Äter man bra mat till middag är man inte hungrig förrän fram på förmiddagen.
@ Professor Göran:
Jag kom att tänka på något jag hört om traditionell kinesisk medicin. Enligt utsagan fick läkaren bra betalt, så länge patienterna höll sig friska, medan det blev avdrag när de insjuknade. Kunde inte det vara en bra modell för att införa preventiv friskvård? Vilken förvandling det skulle kunna innebära för primärvården!
@ 3 Mayne Sundewall Hopkins:
Under de perioder vi har kunnat bestämma måltidsrytmen utan hänsyn till arbetslivets krav har vi alltid bara ätit två mål om dagen, en sen frukost, ibland närmare lunchtid, och middag på kvällen.
Det slår mig nu att detta är precis tvärtemot hur jag är uppfödd. Hemma hade vi frukost, förmiddagskaffe, middag, eftermiddagskaffe, kvällsmat och kvällskaffe. Det var ju ett evinnerligt ätande. Mängderna var ju inte så stora men tänderna blev ju utsatta hela tiden och magen fick aldrig vila.
Nu kl. 11.15 ska vi äta stekt sidfläsk med stekta ägg. Det blir dagens första mål.
@ Josef Boberg:
STORT TACK Josef för tipset om ”köttbonden som fick nog”. Jag ska genast ta med mig utskrift från deras hemsida till vår ICA-butik. Har tidigare fått dem att ta hem saker jag velat ha. Korv av mycket hög kvalité är trots allt enkelt att ta till ibland när man har lite bråttom…
En annat störande faktor utöver de som nämnts är stress och man kan undra om studien har tagit hänsyn till det? Stress, som är en av dom största orsakerna till hjärtinfarkt. Man kan skippa frukosten av många orsaker och om orsaken är att man hoppar över den pga tidsbrist, är det inte så konstigt om stressade personer är överrepresenterade i den gruppen som inte äter frukost och därmed blir även stressrelterade sjukdomar överrepresenterade.
I detta fall är både exponeringen (dvs det finns många som inte äter frukost) och sjukdomen (dvs hjärtinfarkt) vanlig och då är det ingen större mening att göra en retrospektiv studie eftersom det kan finnas så många möjliga samband mellan grupperna.
I detta fall verkar man valt en sk kohortstudie, dvs man har utgått ifrån exponeringen (folk som inte äter frukost) och sett hur många av dessa som fått hjärtinfarkt jämfört med personer som ätit frukost.
Möjligen skulle man kunna få mer information om man kompletterade med en sk ”fall-kontroll” studie, dvs plockar ut dem som blivit sjuka och gör en ny studie på dem och tar höjd för andra livsstilsfaktorer. Exempelvis skulle man kunna jämföra dem med en kontrollgrupp av personer som inte heller äter frukost och som är av god hälsa. Förmodligen kan man då peka ut att grupperna skiljer sig även på andra punkter än frukostintag.
Dacke Skrev:
Jo… – Dacke – men det lär vara så idag att landstingens vårdcentraler har ackord – i meningen att de får anslag relaterat till hur mycket mediciner som skrivs ut. Lite mediciner mindre anslag – mycket mediciner mera anslag.
Är detta sant ❓
I så fall är det ju på tvärs med allt bondförstånd jag kan prestera – i meningen vad som gynnar folkhälsan. Så ifall vårdcentralerna skulle göra patienterna friskare – genom att t ex ordinera artegen LCHF-kost – istället för att skriva ut mediciner – så skulle ju deras anslag för att driva verksamheten MINSKA ❗
Så den evidensbaserade vetenskapen (som ju dagens sjukvård rättar sig efter) har sina brister – om man så säger – eller ❓
”Under sömnen genomgår kroppen en fasta och om den inte bryts på morgonen hamnar kroppen i ett fastetillstånd som gör att kolesterolhalten, insulinhalten och blodtrycket ökar. Om man regelbundet skippar frukosten utsätter man kroppen för en påfrestning och riskerar som kan leda till hjärtsjukdomar, säger Leah E Cahill, forskare vid Harvard School of Public Health”
Är det inte något som haltar här 😉
@ 9 Magnus Ekström:
De säger att de har korrigerat för diverse livsstilsfaktorer, men som jag har förstått det så går det inte att korrigera för dessa fullt ut, utan de finns med och snedvrider resultatet ändå. Så det enda sättet är att göra riktiga jämförande behandlingsstudier.
Detta påminner om östrogenfrågan. Först fann de att kvinnor som åt östrogen blev friskare, men när de gjorde riktiga behandlingsstudier blev resultatet det motsatta.
@ 22 Josef Boberg:
Det är bara för vissa mediciner som vårdcentralerna får bonus för utskrivningen, tex statiner till diabetiker.
Dessa statiner som ökar risken för cancer trefaldigt under 10 års behandling.
Annika Dahlqvist Skrev:
Jaha… – men det är ju mer än illa nog – som jag ser det. Det vore ju mycket bättre för patienterna ifall dom fick reda på att Livsmedelsverkets/”Livsfarliga Verkets” rekommendation om ca 60 % kolhydrater/socker i normalkosten är boven i dramat. Mindre än 20 % är nog mera rätt för alla – och då speciellt för diabetiker.
Hur länge till skall detta ”vansinne” pågå månntro ❓
Enligt en vitamin/mineral -guru som jag följer (Pharmacist Ben Fuchs ) sponsrades
denna studie av bl.a Kellogs.
De tillverkar, hmm låt mej tänka… Bildäck, näe, pappersmassa, hm fel det också. Jag vet! Just det, Cornflakes. Som man äter till…….. FRUKOST.
Jag har hela vuxenlivet haft tendens att hoppa över frukosten, blir inte hungrig förrän ca två-tre timmar efter uppvaknandet. Fick personligt tränare för två år sedan som förutom träningen även tog fasta på kostvanorna. Jag kommenderades att senast 30 min efter uppvaknandet sätta i mig minst 30 gr protein för att kicka igång ämnesomsättningen ( jag hade ca 7 kg övervikt att bli av med.) Fullständigt omöjligt, hela första vakna timmen går åt till att ge hund, katt, höns frukost, göra min morgonträning Fem Tibetaner och dessförinnan ofta dammsuga golvet jag gör träningen på. En kopp the hann jag med under tiden. Så det blev storskolk från den frukostläxan tills hon presenterade lösningen: färdigblandat proteinpulver vid sängen.
Det har fungerat utmärkt i över ett år. Jag blandar på kvällen 60 gr ekologiskt hampaprotein med vatten i en burk som står vid sängen. Innan jag sätter fötterna på golvet dricker jag detta ”babybajs” och det mår jag utmärkt av. Blir varm i kroppen, får energi, och fr a har jag det goda samvetet hos en som vårdat sin egen hälsa.
Jag står mig i 3-4 timmar på denna start. När jag vid några tillfällen hamnat utan mitt rätt svårhittade hampaprotein har jag snart märkt att jag saknar det.
Så i mitt eget liv drar jag slutsatsen att frukost är bra, om jag får nåt fullvärdigt i flygande fläng, och tanken att sätt mig ner vid bordet och stoppa i mig mackor flingor mm är mig helt främmande.
@ Annika Dahlqvist:
Problemet med att korrigera för andra faktorer är ju att man bara kan korrigera för det man har bra data på. I enkätstudier är detta särskilt känsligt, då man i princip får svar som man frågar och bara på det man frågar om. Vi människor är egentligen urusla på att beskriva vår vardag och målar den gärna ljusare än den är. Jag hörde en föreläsare om enkäter beskriva detta mycket målande med ett exempel; frågan ”Hur trivs du på din arbetsplats?” brukar få svaret bra eller mycket bra i över 90% av fallen, även när man frågar fångar 🙂
frukost och 5:2 fasta,
redan på vanlig LCHF kost uppnår man allt det positiva som 5:2 fastan focuserar på, dvs lågt blodsocker, låg insulinnivå och låga nivåer av IgF-1,
äter man sedan som jag, 1 gång varje dag, vid 18-19 tiden på kvällen så får kroppen extra mycket matvila, och det varje dag,
under dagen dricker jag 1 till 1,5 liter het buljong (kokt vatten med en tesked havssalt/kopp) för att framåt kvällskvisten äta en energität middag på ca 200 g valfritt kött, till detta dricker jag 5 dl 38% eller 40% vispgrädde, 100 – 150 g Cashew-nötter, 0,5 – 1 L vatten med några C-vitamin brustabletter,
tillhopa blir det mellan 2800 kcal och 3100 kcal per dag och det klarar jag mig bra på tills nästa kväll,
hur mycket jag än drar ut på kvällsmålet så blir fastan eller matvilan ändå hela 20-22 timmar, jag är mätt på riktig mat och det känns aldrig att jag fastar och jag mår som en prins,
utan kolhydrater har jag levt i några år, sista 2 måndaderna har omständigheterna mer eller minder tvingat eller förhindrat mig att äta mer än 1 gång/dygn men det fungerar helt utan problem, kom bara ihåg saltbalansen och vätskan, minst 15 g salt per dag, bättre lite mera än för lite,
läs gärna kostDemokrati.se och vad Björn Hammarskjöld skriver om salt,
@ nisse:
Håller inte med helt – 5:2 fungerar lite annorlunda än enbart lchf
https://www.expressen.se/nyheter/dokument/experter-positiva-till-nya-5-2-dieten/
Det finns nog anledning att tro att fasta i olika former kan minska insulinresistensen hos metabolt störda,,,,
Min högintensiva cykelträning 1-2 timmar varannan dag, helst morgon nu när det varit så varmt på kvällarna, har jag ätit frukost varannan gång, och min prestanda har ingen noterbar skillnad, men det är ju en redan känd egenskap med fettdriften.
Så för mig spelar det ingen roll om jag äter frukost eller inte, den totala mängden per dag blir oftast densamma, lite mera mat till middagen istället.
I mitt förra liv på muslifrukost och mackor, var frukost ett måste om jag skulle orka jobba, men det där vet vi redan hur det är med svajigt blodsocker.
@ nisse:
Nyfiken på varför du inte kan äta mer än en gång per dygn. Det kanske är helt privat och det har jag respekt, men ändå… Har du lust att berätta vore det intressant.
@ treeteller:
befinner mig på specialuppdrag med högsta prioritet, dessutom på annan ort,
kommer helt enkelt inte ifrån att äta 3-4 gånger per dygn, men det fungerar riktigt bra att äta 1 gång per dygn så länge jag sköter om salt- och vätskebalansen,
dygnsbehovet för mig är;
ca 2-3 L vätska,
15 g salt,
350-700 mg magnesiumcitrat tabletter
@ tombola:
håller med dig att fastan är lite annorlunda än ren LCHF,
min tanke är att man tittar på vad det är man försöker uppnå när man fastar, och om jag förstår det hela rätt så är man ute efter
1. lågt blodsocker
2. lågt insulin
3. låga nivåer av IgF-1
och det är ju det vi får av att äta LCHF, eller helt enkelt utesluter kolhydrater och ätar energität föda,
Björn Hammarskjöld brukar säga att energität mat är det som har minst 300 kcal / 100g
dessutom är det klart enklare att inte äta på säg 12 timmar räknat från det man går å lägger sig till första måltiden nästa dag om man vänjer sig av med kolhydrater och socker än att äta 60% kolhydrater och sedan plåga sig igenom fastan två dagar i veckan
och blir man tvungen så går det precis lika bra med 22 timmars fasta per dygn och då pratar jag om varje dag i flera månader
enorm fördel med LCHF när jag är på specialuppdrag, fast du måste nog köra samma stuk även hemma vid om du vill vara på topp och det hela ska fungera smärtfritt på annan ort,
det tar tid att lära sig LCHF och hur ens egna kropp svarar på saker o ting, Peter Attia, en ung läkare och idrottsman från USA skriver att det tog honom hela 2 år att riktigt förstå innebörden av det hela, ändå hadde han medicinsk skolning och forskarbakgrund i botten,
mycket bättre förutsättningar än de flesta vanliga dödliga,
min fasta övertygelse är att LCHF är en intelektuell diet, eller om du så vill en diet för den intelektuella människan,
där hittar vi nog orsaken till att Paolo Roberto inte uppskattar LCHF, tycker egentligen att Paolo är rätt bra, fast det här med mat och näring har han missförstått å det grövsta, hoppas han kommer till insikt så småningom,
@35 Nisse
Kan hålla med dig om mycket du skriver men jag vänder mig mot : citat, ” min fasta övertygelse är att LCHF är en intelektuell diet, eller om du så vill en diet för den intelektuella människan ”
Kan du förklara vad du menar med det ?
https://www.folkbladet.nu/371557/vem-ar-egentligen-intellektuell-i-det-har-samhallet
Min fasta övertygelse är att det är en diet för alla , att säga att det bara är intellektuella är väl övermaga .
Men som sagt en förklaring vore på sin plats.
@ nisse:
Jag utgår från att man äter LCHF
Personligen tror jag man ska äta minst 2 ggr/dygn då stort intag av mat löser ut insulin (även om man äter sågspån).
Efter att ha läst en bok om 5:2 tror jag inte det gör någon större skillnad om man äter under ett 8 timmars fönster eller om man halvfastar ett par dagar i veckan (600 kcal/dygn).
Jag har provat båda varianterna och båda fungerar utmärkt för mig.
Vill man återställa en fettlever finns det forskning på en ketogen lågkaloridiet under en längre tid (600 kcal/dygn under ett par månader) fungerar,,,,
@ july:
Apropå begreppet intellektuell, som är ett begrepp som jag själv ser ganska positivt på, så har jag för mig att den tyska propagandaministern under nazismens era lär ha sagt: ”När jag hör ordet intellektuell så osäkrar jag min pistol!”
Min uppfattning är att ju mer ointresserad man är av genuin bildning (vi talar här inte om akademisk högfärdig bildning utan om en nyfikenhet att till varje pris vilja förstå saker på djupet), ju längre man befinner sig ute på den extrema högerkanten och ju mer populism man ägnar sig åt desto större aversion har man också mot intellektuella.
För mig är en intellektuell person faktiskt en som vågar tänka självständigt även om det han eller hon då kommer fram till kommer i konflikt med den etablerade ordningen. En dissident är för mig därför en typiskt intellektuell person. Det ligger då i själva sakens natur att en intellektuell person hela tiden måste ha en vilja att gå på djupet för att förstå mekanismerna bakom olika företeelser av betydelse. Själv anser jag (och även min hustru) att jag just har en sådan nyfiken vilja att gå på djupet för att förstå och låter också denna nyfikenhet styra mina studier vart detta nu råkar leda mig – det må vara grundläggande filosofi, molekylär cellbiologi eller som nu den medicinska fysiologin. (Jag misstänker att Tombola har lite av samma nyfikna attityd.)
Man kan därför undra varför ordet intellektuell ofta betraktas som ett ”skällsord” men jag tror att detta helt enkelt beror på att när man avviker från de etablerade normerna, och dessutom ger uttryck för detta i tal eller skrift, så sticker man ut hakan och då är man per definition en ”avvikare” och då får man förstås ta en hel del ”skit”.
Med detta synsätt betraktar jag själv Annika som en mycket hedervärd intellektuell person medan en mycket intelligent person som Jacob Gudiol knappast kan anses vara någon intellektuell person eftersom han inte ställer sig i någon opposition till etablissemanget när det gäller våra kostfrågor. Jag misstänker därför också att han kan ha en stark aversion mot personer som kallas intellektuella och tror knappast att han själv skulle vilja kalla sig intellektuell.
@ july:
ibland kan jag helt enkelt inte låta bli att ge en känga åt alla högutbildade antiintelektuella akademiker som använder sin akademiska bildning som argument och slagträ för att påtvinga andra sina egna, många gånger helt felaktiga och ibland livsfarliga åsikter,
ungefär så här kan det låta,
”det är jag som är medicinsk ansvarig läkare, du saknar medicinsk utbildning därför har jag rätt och du har fel, så nu hänger vi på en glukosdropp så du snarast möjligt får dina 500g kolhydrater/dygn, du är verkligen i stort behov av kolhydrater då du varit utan i flera års tid och är nu i ketos och svälter med en massa farliga ketoner i kroppen”
att vara intelektuell och akademiker är två helt skillda saker, det är ingenting som säger att en akademiker inte kan vara intelektuell men tro mig när jag säger att det finns ett rejält överskott på akademiker som är så antiintelektuella och så insnöade att de är en direkt fara för allmänheten,
för mig är en intellektuell den som använder sitt intellekt på ett aktivt sätt och ständigt hungrar efter ny kunskap och är kapabel att ompröva gamla kunskaper/sanningar, har egentligen ingeting med skolning och akademiska meriter att göra,
du kan ta en självlärd snickare eller en småbonde utan akademiska meriter och upptäcka att dessa är riktigt intellektuella typer med personlig integritet, oerhört utvecklade tankar om allt från barnuppfostran till avancerad livsfilosofi och läser så fort de kommer åt en ny bok, helt enkelt vanligt folk med djupa tankar och betrakelsemönster,
idag när det fortfarande finns ett så massivt motstånd mot mat utan kolhydrater från tunga instutioner som livsmedelsverket och sjukvården så måste man helt enkelt vara lite av en intellektuell typ för att hitta rätt i snårskogen,
du måste själv leta, pussla ihop och dra egna slutsatser av all den info du hittar för att verkligen bli övertygad om att det verkligen är skadligt för kroppen med all överkonsumtion av kolhydrater, det duger inte att bara lyssna på en kompis som säger att det här med LCHF är toppen,
finns folk som hoppade på LCHF bara för att efter en kortare period återgå till knepiga risbaserade bantningsmetoder, bara för att de inte orkade sätta sig in och läsa på lite om kolesterol, cancer och kolhydrater,
@ Professor Göran:
oj, vilken fin förklaring,
en akademiker och intellektuell när de är som bäst, dessutom i en och samma person
tack så mycket
@ Nisse @ Göran. Jag har alltid gått min egen väg vilket många gånger varit mindre populärt.
Nyfiken är jag av naturen och vill gärna veta. När jag kommit så långt att ser logiken så nöjer jag mig oftast .
I den mån jag begriper vad du diskuterar Göran , så försöker jag följa med och ta till mig .
Jag var tvungen att googla ordet intellektuell då det inte varit ett vanligt ord för mig . Jag fann att det var många olika åsikter om dess betydelse och det kommer av ordet intellekt–Förstånd.
LCHF jämställer jag med förstånd .
Mina herrar jag tackar för ert förstånd att svara.
Jag kan ju bara konstatera att mina år som lärare/programledare på ett universitet i en bonnhåla gav upphov till många funderingar – aldrig har jag träffat så många osäkra människor som just där,,,,
Nu är det ju så att vårt land har en högskola/universitet i varenda buske – det finns så klart många duktiga akademiker men den akademiska undervegitationen har tagit över till alltför stor del – det är inte längre vad man gör som betyder något utan hur det görs!
Få utbildningar håller idag måttet – bland de allra märkligaste tycks dietistytbildningen vara – närmare religion utan vetenskap går det knappast att hitta även om få högskoleutbildningar idag når upp till gymnasiets standard för 30 – 40 år sedan.
Och – en akademisk utbildning innebär inte med automatik att ”vanligt bonnförnuft” inympas i studenten – något som märks väl inom den sjuka vården,,,,,
@ july:
Jag tror du sätter ned fingret på den absolut viktigaste punkten – nämligen logiken.
Den vetenskapliga förklaringen måste inte bara stämma med verkligheten (LCHF t.ex.) utan det måste också finnas en logik som får pusselbitarna att falla på plats så att man kan se ett övertygande helhetsmönster. Detta påpekade redan vetenskapens fader Parmenides för 2500 år sedan. Nisse är ju inne på samma synsätt. Man behöver inte vara akademiker, och frågan är om det inte är en fördel att inte vara det, för att komma fram till detta helhetsmönster i kostfrågan om man nu tillhör de nyfikna förstås.
Det var också vad det gällde logiken som Galileo råkade illa ut. Inkvisitionen ifrågasatte inte hans observationer utan enbart hans logiska förklaringsmodell (att jorden cirklade kring solen och inte tvärtom). Och det är ju samma sak med kostdebatten idag. På samma sätt ifrågasätter inte inkvisitionen idag att LCHF fungerar utan det är själva den logiska förklaringsmodellen (kolhydrater – insulin – fetma) som innebär uteslutning. Kyrkan hade tolkningsföreträde och makten på 1600-talet men idag är det det medicinska etablissemanget som står för samma sak. Det är lika farligt att vara intellektuell idag och ifrågasätta den etablerade ordningen som det var på 1600-talet.
Jag håller med det du säger i artikeln.
”Den forskare som försöker ålägga en epidemiologisk studie bevisvärde är inte en seriös forskare.”
Det är så lågt bevisvärde, så det är inte värt besväret. De har inte utvärderat sina forskningsobjekt, så det kan inte bli rättvisa resultat, som vanligt…
Tror inte på frukostteorin och hjärtinfarkt, jag har provat båda och det är overklig hysteri om frukost, det kan jag lova!
43 @ Professor Göran:
Man bränner inte längre folk på bål numera,,,,
Läst detta av Uffe Ravnskov i Läkartidningen: Vad är en hälsosam kost?
https://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2013/06/Vad-ar-en-halsosam-kost–/#.UeYn3OoSzNU.facebook
”Känn efter själv vad du mår bra av” sammanfattar Expressen:
https://m.expressen.se/gt/ledare/ingenting-kan-man-ata-med-ett-gott-samvete/
AD ovan:
”Den forskare som försöker ålägga en epidemiologisk studie bevisvärde är inte en seriös forskare.”
Nej, men problemet är ju att sådana undersökningar ständigt refereras av okritiska journalister SOM OM de hade bevisvärde. Det gäller alltså att vägleda mediafolket. Två frågor som bör belysas:
1. Är det medvetet bedrägeri eller bara villfarelse från forskarens sida?
De som utför undersökningarna är säkert medvetna om att resultaten saknar precision eller är direkt meningslösa.
Men siffror ger ett väldigt exakt intryck. De som troskyldigt refererar eller rapporterar dem föreställer sig gärna att de meddelar intressant eller värdefull upplysning. Dit hör nog flertalet dietister och hälsojournalister.
2. Vad kan journalisten då göra för att slippa bli så vilseledd?
Det handlar om att ställa frågor som kan klargöra informationens halt. Så här:
Är det absoluta eller ”relativa” procentsiffror? Vad är det basmaterial som ligger till grund för procentuppgifterna? Har resultatet bearbetats med justeringsfaktorer, och isåfall vilka? Var dessa justeringsfaktorer identifierade innan projektet började, eller har de lanserats i efterhand för att styra ett oväntat resultat i önskvärd riktning? Vem formulerade problemställningen och varifrån kom finansieringen?
Pressreferat av ny epidemiologisk information bör ta upp var och en av dessa fem frågor. De bör kunna visa journalister/dietister om de över huvud taget skall ta fasta på informationen och hur den isåfall bör refereras.
@ Piltson #48
Som vanligt kommer du med viktig info och viktiga frågeställningar. Efter ständigt återkommande avslöjanden om forskningsfusk och jäv ringer ”varningsklockorna” högt så snart man hör talas om eller läser att ”vetenskalplga forskningsstudier visar att …”
Och så ,måste man lära dem att ständigt vara uppmärksam på konstig logik. I Socialstyrelsens ”hjärtriktlinjer” läste jag till exempel:
”…om man äter mycket mättat fett bildas mer kolesterol än kroppen behöver. … I Japan är rökning och högt blodtryck vanligt. Men man äter inte mycket mättat fett, och antalet hjärtinfarkter är därför litet.”
DÄRFÖR?
Vad ger oss rätt att tro att när man gör två parallella iakttagelser, så hänger de ovillkorligen ihop på så sätt att den ena vållar den andra?
Jag ställde frågan till Socialstyrelsen. Efter fem månader svarade man att man inte hade något svar.
sofia Skrev:
Eller se på denna mening, som jag läste i Livsmedelsverkets presentation på internet:
”Om alla svenskar åt 10 gram mindre mättat fett per dag skulle antalet personer som dör av hjärt- och kärlsjukdomar minska med en tredjedel…”
Innan man har rätt att ta detta på allvar behövs svar på fyra separata frågor:
Hur är ett samband mellan hjärtproblem och mättat fett belagt? Hur kom man fram till en sifferuppgift rörande individens konsumtion av mättat fett? Hur kunde man fastställa effekten av en minskning av denna konsumtion? Och hur kunde denna siffra relateras till förekomsten av hjärtproblem inom folket som helhet?
Jag har svårt att komma ifrån tanken att denna mening är nonsens. Men på Livsamedelsverket sitter ju en hel skock människor som har mera kvalificerad utbildning är jag har, så vad skall jag tro?.
@ Piltson # 50
Ser man på … vad menas … enl. Socialstyrelsen leder rökning + högt blodtryck inte till hjärtinfarkt såvida man håller sig ifrån mättat fett … eller?
Och så har man inget svar. Vem är egentligen ytterst ansvarig för vad som skrivs i Socialstyrelsens hjärtriktlinjer?
#51 Trodde att moderna studier visar att det inte finns något samband mellan mättat fett och hjärtproblem;
Vad handlar det egentligen om?
Falsk information?
Vem skall folk tro på?
Det är upprörande att funktionärer på statliga institutioner kan svamla på hur som helst!
sofia Skrev:
Javisst. Och om denna sista mening alltså är nonsens, vilket jag tror, så uppstår ju en ny fråga av enormt intresse.
Vad är den beslutsprocess som leder till att man lägger fram nonsens som folkhälsorelevant information?
@ Piltson #51
Idag är formuleringen modifierad men fprtfarande stick i stäv mot info kostdoktorn:
https://www.kostdoktorn.se/ny-oversikt-mattat-fett-ofarligt-igen
SLV: ”Mättat fett ökar mängden kolesterol i blodet vilket i sin tur kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Omättat fett däremot sänker kolesterolet i blodet och kan på så sätt minska risken för dessa sjukdomar. Läs mer om hur fettkvaliteten påverkar risken för hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar på länken till höger.
En stor sammanställning av flera studier fann att om man ersätter 10-15 gram mättat fett med fleromättat fett minskar risken för att dö i hjärt- och kärlsjukdom med en fjärdedel. Läs mer om epidemiologiska studier om sambandet mellan fettkvalitet och hjärt-kärlsjukdom på länken till höger.
I allmänhet kan man säga att ju hårdare ett fett är i kylen desto mer mättat fett innehåller det. En enkel tumregel är därför att välja mjukt fett istället för hårt. Byt smöret mot nyckelhålsmärkt margarin och använd flytande margarin eller olja när du lagar mat, om du vill äta hälsosamt!”
https://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Fett/Mattat-fett/
Som sagt … 😉
OT …
Som tidigare sagts: ”Tänk om LCHF kunde säljas som piller …”
https://www.kostdoktorn.se/forxiga-lagkolhydratkost-i-ett-piller