Krönika av prof Göran Sjöberg:
Är vi alla olika?
Människan är som individ alltid kluven. Vi vill så gärna tro att vi alla är lika medan verkligheten talar ett helt annat språk. Samtidigt vill vi också så gärna tro att våra tankar är unika medan verkligheten är att det mesta av vårt tankegods är lånta fjädrar. Jag själv är den första att skriva under på dessa fakta vilket förstås inte får mig att tvivla det minsta på att LCHF är det bästa kostalternativet för de flesta människor, och att mina nuvarande tankar kring kosten stämmer oändligt mycket bättre med verkligheten än de tankar jag hade för fem år sedan, och att alla människor därför borde dela dessa tankar med mig. (Därför dessa krönikor!) Men mina tankar är som sagt bara ett långods som jag tagit till mig från andra människor som insett dessa sakförhållanden för länge sedan. I all vetenskap ligger en generalisering, dvs. en förenklad förklaring av verkligheten, och detta gäller även för LCHF. I klartext betyder detta att det finns människor som inte blir nämnvärt hjälpta om de går över till en LCHF-kost men i min värld är dessa människor ändå undantagen som ”bekräftar regeln”.
Läs mer
Likheten mellan oss människor är förstås det som definierar oss som människor och därmed skiljer oss från andra ryggradsdjur. Men går vi djupare och funderar över likheter mellan människor och djur så är det slående att när det gäller den grundläggande ämnesomsättningen så finns stora likheter även med de mest ursprungliga, encelliga organismerna som uppkom under evolutionen. Det stora lyftet i evolutionen inträffade ganska sent när syret som växterna producerade via fotosyntesen kunde börja utnyttjas av de celler som då hade införlivat bakterier med en förmåga att omvandla kolhydrater med syrets hjälp till de kemiska slutprodukterna vatten och koldioxid vilket nu sker i det slutgiltiga steget i all ämnesomsättning, i den så kallade citronsyrecykeln, och ett steg som ger mer än tio gånger den energi än den som skapas i de föregående stegen i cellernas ämnesomsättning. Denna dramatiska energiomsättning mellan kolväten och syret sker inne i våra s.k. energifabriker, mitokondrierna. Och att denna process är livsavgörande inser man t.ex. om man tänker på att frånvaron av syre, genom kvävning, gör att livsprocesserna hos allt högre organiskt liv avstannar inom någon minut.
I grunden handlar därför alla våra livsprocesser, i all sin komplexitet, om att få denna grundläggande energiprocess att fungera optimalt. Den absurditet som den nuvarande fetmaepidemin i världen utgör för mänskligheten är förstås ett exempel på att det finns någon grundläggande störning i ämnesomsättningen som triggas av vår moderna kost och som gör att det vi äter inte kommer ända fram till mitokondrierna där kosten kan omvandlas till den nödvändiga energin. Eftersom energin lagras undan som fett på ett orimligt sätt hos alla överviktiga människor så måste även en sådan störning också ha något gemensamt i grunden. Den störning vi talar om har att göra med det vårt mest grundläggande och ursprungliga hormon, i evolutionär mening, nämligen insulinet. Det är till sin struktur slående enkelt i sin struktur och också med en väldigt liten storlek i jämförelse med de andra proteinerna i våra kroppar. Det är nämligen insulinet som gör att cellmembranen släpper in blodsockret i våra celler där det kan nå fram till mitokondrierna.
Störningen hos, i princip, alla överviktiga är därför att cellerna har blivit resistenta mot insulin och därför vägrar släppa in blodsockret som då lätt stiger till rent farliga nivåer. Speciellt hos s.k. åldersdiabetiker kan detta bli dramatiskt. Kroppens försvarsmekanismer, homeostasen som försöker bevara jämvikten, gör att insulinnivåerna höjs genom att bukspottkörteln ökar produktionen av insulin för att på så sätt tvinga cellerna att släppa in blodsockret. (Hos diabetiker typ ett fungerar detta inte eftersom bukspottskörteln inte kan framställa något insulin.) Till slut kan inte kroppen inte längre producera tillräckligt med insulin för att möta den ökade insulinresistensen. Man blir därför diabetiker och i vår medicinerade värld pumpar man då in mer artificiellt insulin. Eftersom cellerna vägrar släppa in sockret från blodet som cirkulerar på livsfarliga nivåer jobbar då kroppen frenetiskt på att sänka dessa nivåer vilket hos sockersjuka sker genom att kroppen gör sig av med överskottet via urinen – ett klassiskt tecken på sockersjuka.
Det är heller ingen tillfällighet att diabetes och övervikt hänger ihop genom en annan och mer långsiktig försvarsmekanism som innebär att kroppen omvandlar blodsocker till fett, med hjälp av de höga insulinnivåerna, och fett som sedan lagras undan. Insulinet förklarar därför verkligen varför kolhydrater i kosten gör oss feta.
Vän av vetenskap kliar sig då i huvudet och ställer den grundläggande, icke medicinska, vetenskapliga frågan om vad det kan för orsak till den grundläggande störningen i ämnesomsättningen hos överviktiga. Svaret är alltid detsamma.
Kolhydraterna i vår kost driver omedelbart upp blodsockret tillsammans med sin följeslagare insulinet där halten samtidigt snabbt stegras och då fungerar som ”en räddare i nöden” undan sockret. Vi skulle faktiskt dö av sockerförgiftning från en normal kolhydratladdad måltid om vi inte snabbt kunde sänka blodsockerhalterna med hjälp av insulinet.
På den här punkten är vi alla lika, oberoende om vi råkar födas svarta, vita eller gula. Dessutom bevisas vår likhet på den här punkten av att fetmaepidemin idag minst sagt är global och hänger ihop med vår konsumtion av kolhydrater trots allt ivrigt förnekandet av detta faktum hos alla försvarare av de officiella kostråden.
Om Göran Sjöberg
Enligt etablissemanget så är kolhydrater viktigt, det har fått mig att fundera på varför det första kroppen gör är att få undan det förhöjda blodsockret som resultat av kolhydraterna.
Jag tolkar det som att kroppen är inte intresserad av kolhydrater utan vill gömma/förbränna det så fort som möjligt.
Tolkar det som att kroppen hanterar det likadant som alkohol, levern vill förbränna bort det så fort möjligt.
Snabba kolhydrater ger samma reaktion på levern som socker. Socker ger samma reaktion på levern som alkohol. Dessa ämnen kan orsaka fettlever.
Om levern och bukspottskörteln skall ta hand om mycket kolhydrater/socker/alkohol kan det orsaka cancer i dessa organ.
”Kolhydraterna i vår kost driver omedelbart upp blodsockret tillsammans med sin följeslagare insulinet där halten samtidigt snabbt stegras och då fungerar som ”en räddare i nöden” undan sockret. Vi skulle faktiskt dö av sockerförgiftning från en normal kolhydratladdad måltid om vi inte snabbt kunde sänka blodsockerhalterna med hjälp av insulinet.
På den här punkten är vi alla lika, oberoende om vi råkar födas svarta, vita eller gula. Dessutom bevisas vår likhet på den här punkten av att fetmaepidemin idag minst sagt är global och hänger ihop med vår konsumtion av kolhydrater trots allt ivrigt förnekandet av detta faktum hos alla försvarare av de officiella kostråden.”
Instämmer.
Men hva med alle de som spiser masse brød, har veldig god helse, gjerne har prøvd ulike varianter av lavkarbo og trives med det? Gjør de noe galt? Min far er en av dem, han har eksemplarisk helse og spiser minst 6 brødskiver hver dag, han er glad i pasta, potet osv og spiser nok svært nærme statlige anbefalinger, men er dog ikke redd for metta fett. Min mor trives bedre med en karboredusert diett, hun spiser nok type 20-40-40 og trives med det. Jeg selv spiser gjerne 20-30-50 og synes det er topp. Noen har genetiske anlegg for å springe 100 meter, andre maraton. Kitavaerne har kjempebra helse på tross av karboinntak opp mot 70%. De spiser riktignok ikke korn\melkeprodukter og får nesten alle karbohydratene fra frukt, bær, nøtter og rotvekster. Masaiene lever tradisjonelt på kjøtt, blod, helmelk og litt grønnsaker. De har et svært høyt fettinntak og meget god helse. Noen folkeslag har mer enzymer som spalter stivelse i fordøyelsen (mange befolkninger rundt amazonas og sørøstasia), noen tåler mer A-vitamin og protein (eskimoene). Ja, jeg vil si at vi alle er ulike, og det er bra. Studier som snart blir publisert på epigenetics viser at omega 3 f.eks vil ha svært ulik effekt på helsa etter hvem som får det. Det ser ut som at overvektige diabetikere med høye triglyserider kan ha god effekt ift hjerte- og karsykdom, mens andre grupper faktisk kan få økt risiko. Dette er trolig årsaken til mangelen på effekt i endel studier på omega 3. For mange med LCHFere vil det trolig dermed ha en positiv effekt.
@ Lars Pekkala:
”Jag tolkar det som att kroppen är inte intresserad av kolhydrater utan vill gömma/förbränna det så fort som möjligt”
Man kan också tolka det som att kolhydrater är superbra för oss. Så bra att kroppen sparar kolhydrater (glykogen). Pengar är ju bra att ha. Sparade pengar är också bra..
Jag gissar att alla människor i hela världen (vår art) njuter av sötma, av någon anledning.
Vi startar våra liv med socker från vår moder via bröstmjölken. Sen fortsätter många att dricka bröstmjölk från en annan art. I alla fall de som tåler andra arters mjölk. Eller tror att de tåler ska jag väl säga.
Gissar att massor med dolda besvär är kopplat till intag av icke artegen modersmjölk, vanligtvis från en ko-mamma där, den ”snälla och djurvänliga”, bonden stjäler ko-barnet efter ca ett dygn.
Jag tolkar inte det som att kroppen inte är intresserad av kolhydrater.
Johan Skrev:
Normalkosten innehåller ju ca 60 % kolhydrater/socker – och LCHF-kosten ca 20 % eller mindre.
”Vad tror Du händer ifall Wi har ovanan att dricka ca 60 cl alkohol per dag – och minskar den mängden till ca 20 cl eller mindre ? Alkohol ger ju bevisligen förhöjda blodsockervärden – och det gör ju bevisligen kolhydrater/socker också.” – slut citat härifrån.
@ Josef Boberg:
”Vad tror Du händer ifall Wi har ovanan att dricka ca 60 cl alkohol per dag – och minskar den mängden till ca 20 cl eller mindre ?”
Då tror jag kroppen säger ”tack kompis”. Ännu gladare tror jag kroppen blir om du helt utesluter alkohol. Nollar intaget.
Jag och alla andra människodjur fick socker av våra mammor från dag ett via modersmjölken. Men ingen alkohol. Eller jo förresten, vissa mammor dricker alkohol under graviditeten. Men det verkar som att alkohol och graviditet inte är så lyckat. Om man får tro på vad läkarna säger iaf. Socker i bröstmjölken är dock vanligt.
Socker i bröstmjölken är en ARTEGEN ingrediens.
Anser Josef Boberg att det optimala för en människa är att nolla kolhydrater?
Johan Skrev:
”
Skulle jag tolka kroppens signaler som du gör skulle jag måsta införa insulin igen.
Men det kommer inte att hända så länge jag kan hålla min diabetes i schack med att undvika kolhydrater så länge som möjligt.
I Juli går jag in på mitt åttonde år utan att behöva tillföra insulin.
@ Lars Pekkala:
Grattis!
Väl kämpat!
För mig finns det en logik i att betrakta kolhydraterna som ett ”gift” men som de flesta unga människor dock klarar av om det nu inte blir för mycket av den ”goda drogen” på samma sätt som med alkohol.
Intressant är att det innan insulinet kom på 20-talet så gällde dieten ”späck och gurka” ena dagen och ”gurka och späck” nästa dag för att på så sätt kunna överleva som diabetiker. Intressant är också att man då skrev ut alkohol till diabetiker som medicin och vad jag har kunnat läsa mig till så innebär också ett måttligt dagligt intag av alkohol att man i genomsnitt lever fem år längre än om man är absolutist. Jag började själv tillämpa denna medicinering då jag drabbades av min allvarliga hjärtinfarkt för 14 år sedan och har sedan inte använt någon annan medicin under dessa år. Innan dess var jag nästan ”absolutist” under 20 år.
De facto ersätter jag de därför de fem medicinerna som kardiologen nyligen skrev ut igen med just alkohol i måttlig mängd och som han motvilligt erkände också fungerar som hjärtmedicin även om han knappast ville skriva något recept. Min ”obstinata vägran” noterades med versaler i journalen.
Professor Göran Skrev:
Läste någonstans att alkoholen ”behövdes” för att stå ut med den enahanda kosten medan den ökade överlevnaden torde ha berott på minskad glykoneogenes genom alkoholintaget – visste man om detta på den tiden eller var det bara att man provade sig fram?
Och när började folk dela upp intaget i kolhydrater, fett och proteiner – detta måste väl ha kommit ganska sent?
@ Tombola:
Vi ett tillfälle tittade jag lite grand på vad Potsdam University hade kommit fram till och detta vara ganska övertygande i alla fall på mig.
https://www2.potsdam.edu/hansondj/HealthIssues/1110385823.html
https://www2.potsdam.edu/hansondj/AlcoholAndHealth.html
Förutom att påståendet att måttliga ”drinkare”har den bästa hälsan och därför lever längst(den franska paradoxen, Kreta??) där verkar väl underbyggt (nästan två hundra referenser) så har jag inte lyckats lura ut själva orsakssammanhangen.
Vad det gäller mitt hjärta så misstänker jag att det huvudsakligen är den avslappnande effekten hos alkoholen (som ett profylaktiskt antistressmedel) som gör att alkoholen fungerar istället för betablockerare som annars är standardmedicinen för sådan som mig själv. Dessutom fungerar alkoholen som akutmedicin när jag drabbas av kärlkramp – 4 cl brukar då räcka och krampen släpper inom tio minuter. Läkemedelsbolagen tjänar förstås inte ett öre på mig medan systembolaget och staten gör sig en rejäl hacka. Det torde vara svårt att få patent på alkohol som medicin för hjärtsjuka och diabetiker.
Bröstmjölk innehåller ca 7 % kolhydrater, så om vi fortsatte på den vägen skulle det knappast bli problem med metabola sjukdomstillstånd och annat. Huruvida man ”tål” kolhydrater kan ju diskuteras, två av mina vänner, som var smala, spänstiga och renlevnadsmänniskor (lite alkohol och noll tobak, med kreativa yrken) har gått bort i cancer i år. De åt normala mängder kolhydrater, dvs runt 60 %. Min man som ”tål” kolhydrater har nu som snart 50-åring dragit ner betydligt, för att inte göda cancerceller, särskilt prostata. Han ligger på runt 20 % numera.
@ Professor Göran:
Sedan några veckor dricker jag ca 10 cl rödvin varje kväll, eftersom det boostar min förbränning, oklart varför. Förmodligen skulle jag kunna ta en hutt starksprit lika gärna.
Ӏr vi alla olika?
I all vetenskap ligger en generalisering, dvs. en förenklad förklaring av verkligheten, och detta gäller även för LCHF. I klartext betyder detta att det finns människor som inte blir nämnvärt hjälpta om de går över till en LCHF-kost men i min värld är dessa människor ändå undantagen som ”bekräftar regeln”.”
Jag tror att vi till och med är olika ”oss själva” 😉
Vid ändrade matvanor, övergång till LCHF, ändras med tiden kroppens förutsättningar för hur vi tar upp födan. Efterhand som vi vänjer oss vid ett lägre energiintag blir det allt svårare att gå ned i vikt. Däremot tycks nyttan med LCHF för oss diabetiker bestå från dag 1 och framåt.
Johan Skrev:
Nej… – Johan – det kan jag ej tänka mig är arteget – men jag anser att mindre än 20 % tackar kroppen för ifall den får – istället för de ca 60 % som etablissemangets kostråd ÄR.
Vare sig kolhydrater eller alkohol är fel – ifall det intas i mängder som kroppen klarar av att hantera – utan att det blir några bestående skador.
Apropå bröstmjölken – så finns det uppgifter om hur näringsvärdet för den ser ut här = Energifördelning – animaliskt fett 55 %, kolhydrater 37 % och protein 8 % = 100 %. Alkohol 0%, fiber totalt 0%, organiska syror totalt 0% och sockeralkoholer 0 %.
Det kan ju vara så att det som det finns 0 % av i modersmjölken – det kan Wi som vuxna också gott klara oss utan.
På t ex Nestles barnmatsburkar står det: ”Små barn behöver mera fett än vuxna !”
Det tror jag på goda grunder ÄR FEL – för fett är ju det som kroppen i första hand är predestinerad för sedan blöjåldern att i FÖRSTA hand (till 55 %) få sin energi ifrån.
I o f s så kan jag ha fel i detta – men det kan jag ej föreställa mig att jag har.
Vad tror Du ❓
@ Josef Boberg:
”Apropå bröstmjölken – så finns det uppgifter om hur näringsvärdet för den ser ut här = Energifördelning – animaliskt fett 55 %, kolhydrater 37 % och protein 8 % = 100 %. Alkohol 0%, fiber totalt 0%, organiska syror totalt 0% och sockeralkoholer 0 %.
Det kan ju vara så att det som det finns 0 % av i modersmjölken – det kan Wi som vuxna också gott klara oss utan.
På t ex Nestles barnmatsburkar står det: ”Små barn behöver mera fett än vuxna !”
Det tror jag på goda grunder ÄR FEL – för fett är ju det som kroppen i första hand är predestinerad för sedan blöjåldern att i FÖRSTA hand (till 55 %) få sin energi ifrån.”
Men är barn som får i sig 37 E% socker fettdrivna? Eller går man på sockerdrift från dag ett?
Johan Skrev:
Jo… – Johan – fett (55 %), kolhydrater/socker (37 %) och protein(8 %)-drift får det väl uppfattas som – eller ?
Procenttalen ser märkliga ut på din sida, Josef, när man i 100 g har runt 7 g kolhydrater, runt 5 gram fett och runt 1 g protein. Resten är vatten. Möjligen om man räknar bort vattnet och sedan sätter enbart kolhydrater-fett-protein i relation till varandra, men det blir ju missvisande i så fall.
Ann Kristin Skrev:
Hmmm… – Ann Kristin – jag förstår ej riktigt vad Du menar. När Du klickar på min URL så kommer det följande upp som ett påstående i rubriktexten: ”OM ATT NATURLIKT KOSTHÅLL = ORTOMOLEKYLÄR FÖDA = ARTEGEN MAT (= bara ca 20 % kolhydrater/socker relativt normalkostens ca 60 %)…”
Vad är det som är missvisande i den jämförelsen ?
Josef
Jag tror det handlar om en vanlig sammanblandning. Om man räknar ett värde som % av den totala vikten så kommer den siffran att bli mycket lägre än om man räknar efter total mängd energi, eftersom allt vi äter innehåller vatten i större eller mindre mängd och vatten är ingen macronutrient.
@ Vox Humanae:
Ja, jag har svårt att se att 7 g kolhydrater/100 g bröstmjölk skulle innebära att barnet i fråga är ”sockerdrivet”. Det var i Josefs diskussion med Johan som det bar iväg, enligt mig.
Ann Kristin
Bröstmjölk innehåller 86-87% vatten. Vatten är inget näringsämne och ska alltså räknas bort. Av det som återstår, det som kan tas upp som energi av en människa så har mjölken:
Fett 55%
Kolhydrat 39%
Protein 7%
(livsmedelsverkets tabell)
Så, kolhydraterna utgör 7% av vikten men 39% av energin. Om man sedan ska kalla detta för sockerdrift eller inte, det kan ju diskuteras.