I DN.se: Medicinering av gamla är rena experimentverksamheten. Professor Yngve Gustafson, geriatriker i Umeå, uttalar sig.
30% av de äldre över 85 är deprimerade. Antidepressiv medicinering har förstås som alla andra mediciner biverkningar. Tex ökar frakturrisken av antidepressiva.
Smärtstillande, hjärt- och blodtrycksmediciner, anticancer- medel, epilepsi-medel, ögondroppar, kan orsaka biverkningar som depressioner.
Kanske att det går att förstå att det inte är så lätt att vara äldrevårdsläkare. Vilka mediciner gör nytta, och vilka skadar?
Vi som arbetar med äldrevård kanske borde auskultera hos Yngve för att se hur man ska arbeta, inom de ramar vi har.
Själv har jag hand om hemsjukvården i min hälsocentrals upptagningsområde. Jag har dessutom hand om en vanlig patientlista på ett antal hundra personer. Det blir inte mycket tid avsatt för varje person i hemsjukvården.
Hoppas vi fortfarande har något vettigt att skriva om på din blogg när vi är 85!
Efter introduktionen till LCHF ser det iaf ut som om ”väggen” flyttats framåt i tiden, kanske 20 år!
”Praise the Lard”, som Jimmy Moore påpekade!
Bland många problem i äldrevården/äldresjukvården för såväl patient som anhörig och läkare, det är medicineringen. Det finns helt enkelt ingen uppföljning av läkemedlens verkan och biverkan. Det den ena satt in, vill inte den andra sätta ut, oavsett vilket läkemedel det gäller. Andra anledningar är att man vill inte sätta ut ett läkemedel som man inte kan följa upp eller som någon kollega satt in.
Visst är det ett experiment – ingen har full koll och man vill inte komma i onåd hos kollegerna genom att avsluta eller minska doser som någon annan ordinerat. Men, det är också så att alla symptom betraktas som sjukdom, varför man negligerar symptom som depression, yrsel, osv. Det leder vanligtvis till fler läkemedel, mot symptomen.
Jag har läst många intervjuer med Yngve Gustafson även många artiklar han skrivit. Också lyssnat på många radioprogram och sett flera tv-program med honom. Han har alltid bra synpunkter och gott om erfarenheter. Varför får han inte genomslag i hela geriatriken?
Att auskultera hos Yngve Gustafson behövs inte, det räcker med att samla ihop kollegor till sammanträffande och bestämma sig för att strunta i läkemedelskommittéernas rekommendationer. Läkemedelskommittéerna är lika köpta av industrin som andra etablissemang.
Ett annat stort problem är ju maten till de äldre. Det vet ju vi som har LCHF som ledstjärna, mer naturligt fett och färre kolhydrater samt bättre råvaror, det är ju precis det som de äldre behöver. Det måste sägas i läkarkåren. Detta gäller ju även de äldre som bor hemma, vilka ofta får matlådor levererade. Det finns inga krav på att hemtjänstpersonal ska kunna koka ägg, nä, men körkort finns det krav på. Man ska kunna köra bil och leverera matlådor.
Detta kan jag ju prata och skriva om hur länge som helst och kommer så att göra fortsättningsvis, i alla möjlig sammanhang.
”Praise the lard” – den var god – skal brukes 🙂
Ja, äldrevården/hemtjenesten är ett ”stebarn”, det är säkert. Kynisme på sitt värsta; att politiker kan, men låtsas inte se att detta är människo-förnädring/dehumanisering – i öppent dagsljus. Jag skäms. En kan också fråga om det är politikerna ell. folket som bestämmer – inte en af oss vil sanera hemtjenesten – think I know that …. , men politikerna: ”någon saneringsposter måste man ha” ….
P.s. vi måste nog börja ta till gatu(o)rna igen ….
Jag vill också lägga till att man alltid pratar om att äldre är så deprimerade. Att vara ”lessen” är ju inte detsamma som att vara deprimerad.
Å visst, alla LCHF-are, visst blir man riktigt glad och välmående av en omelett på två äggulor och ett halvt paket bacon! Några oliver. Lite brieost. Ett salladsblad. En halv tomat. Lite parmesanost på omeletten. En klick Crème Fraiche. Lite svartpeppar.
Lessen kan man ju bli om det serveras lättfil med Kellogs majsflingor från storköksleverantören Servera och en torr macka med färdigskivad ost och en skiva mortadella och en seg gurkskiva med skal.
(Jag har 10 års erfarenhet av äldrevården.)
@ F d anhörig:
Jag är inte i tvivl: Det du skriver der skulle utgøra en del av en kronik (med någon innledande og avslutande ord – du har dem på lager, jag vet) – skickad DIRECT til Aftonbladet och Sundsvall 😉 Så tydligt sagt/illustrerad. Do it, uppfordrar jag – absolut no reason not to. Du var innom två viktiga saker: At inte gamla får vara ledsna, men medisineras istället för kontakt/omsorg, och kosten – det kan inte bli bättre.
Kära alla våra gamla – medmänniskor. Varför räcker inte våra känslor till – varför är andra saker viktigare – hur är det med vår mentala utrustning – undrar jag .. Något är fel …
@ ragnhild:
Ja,ja jag menar ”saldering”-poster, men saneringposter kunde kanske översättas med: ”få bort/eliminere giriga, inhumana politikere, och kom upp med nya lite mera humana sådanne , he,he … 🙂
Oi, der ble kl. 01:00 – Sov godt!
@ 1 stenbj:
Jimmy Moore hade T-shirten med texten ”Praise the Lard” nu också på LC-kryssningen. Den är häftig tycker jag. Är det någon som vet hur man beställer hem sådana?
@ 2 F d anhörig:
Det är också så att om en läkare sätter ut en medicin som någon annan har satt in och patienten sedan blir sjuk, så kan anhöriga klaga på den utsättningen. Det kan därför vara enklast att låta den vara kvar.
Läkemedelsgenomgångar bör därför göras i samråd med patienten, om den har minnet kvar, och/eller med anhöriga i annat fall.
https://prmeatco.com/mercantile/
”30% av de äldre över 85 är deprimerade.”
Jag vet varför. Dom visas ingen respekt. i vare sig lagstiftning eller folkmening. Dessa är båda inriktade på att göra dem obehövliga. Hur kommer man åt sådant?
Själv anstränger jag mig att inte hamna i ett sådant öde. Det ser ut att kräva flytt till ett annat land.
Vilket vore lämpligt?
Jag funderar på sydvästra Irland. Där fann jag mig en gång inom 3 dagar mera hemmastadd än jag på 29 år lyckats med i sydvästra Tyskland.
Lustigt projekt vid denna ålder. Å andra sidan är jag inte relevant än, är ju inte 85 år. Det är nästan tre år kvar dit.
Att detta skulle motverkas med piller är en grotesk tanke, behövs inga ”studier” för att inse något sådant. ”Presque tous les hommes meurent de leurs remèdies, et non par leur maladies”, skrev Moliére
Annika Dahlqvist Skrev:
Jo, jag kan förstå den problematiken. Därför skulle ett samarbete mellan alla parter vara gynnsamt. Min erfarenhet är att, om man som anhörig ifrågasätter medicineringen så låses den redan stängda dörren till det samarbetet.
Apropå Yngve Gustafson så finns också den kloke läkaren – Claes Lundgren – som skrivit handböckerna Fas-ut, nu i en tredje version:
https://www.vll.se/default.aspx?id=34611&refid=54615
https://www.fasut.nu/
Sjukvården/äldrevården är välmenande men kvävande och i vissa fall direkt farlig. Nu tror jag inte att det är särskilt kul att bli sjuk och mista sina förmågor. Livet innebär en hel del smärta och förluster, och att vara ledsen och sörja är en normal reaktion på detta. Depression, i klinisk mening, är något helt annat än sorg och tårar.
Min läkare ville sätta in antidepp redan efter två månader, när jag hade fått min stroke. Han sa också att jag kanske aldrig skulle bli frisk, vilket fick mig att gråta (hatar att gråta inför främlingar). Men jag snöt mig och gick hem och bestämde mig för att sluta med dumma piller i onödan, samt bli frisk. Det går ju när man är 56 och har det mesta av ork och orientering i tillvaron kvar.
Jag tror inte så mycket på att äldrevården är så mycket bättre i andra länder, eller att släktförhållanden skulle vara så mycket varmare och mänskligare heller. Det är en av de myter vi odlar i Sverige, som jag inte ska utveckla här, men som är intressant och det finns ett skäl.
Det märkliga jag upplevde inom äldreomsorgen (har extrajobbat där sedan 1974) var att de äldre inte umgicks på avdelningarna, utan bara satt och väntade och suckade över sina anhöriga. Men även om en anhörig kom en timme varje dag, så var det inte tillräckligt. Jag tror att man måste fortsätta att ha ett eget liv, hitta vänner där det går och hålla fast vid sina intressen, om det går. Älskar man natur och fiske blir det ju svårt, men man kan hitta nya intressen.
Och vi bör inse att på hans tid fanns inga pillerfirmor som mutade vårdpersonal och publicerade lögnaktiga forskningsrapporter.
Annika Dahlqvist Skrev:
Problemet är väl att folk i allmännhet tror på alla de kemikalier som läkarna skriver ut – till vilken nytta äter en drygt 80-åring blodtryckssänkande (för ett blodtryck som ligger under 160) vars enda påtagliga verkan är yrsel?
Det finns mängder av sånt här fall, inte ovanligt med ett 20-tal olika piller/dygn där knappt någon angriper den direkta orsaken till problemen utan trycker ned symptomen,,,,
Men vad ska man förvänta sig av en yrkesgrupp som medicinerar ”fullt” friska – 800 000 svenskar äter statiner – till vad nytta?
Finns lite mera läsning här:
https://www.aldreicentrum.se/till-tidskriften/2007-20005/Nr-12006–Lakemedel–varfor1/
och i dagens AB
https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article16890846.ab
F d anhörig Skrev:
Svaret på detta är naturligtvis att tacka nej till all medicin. Jag upprepar: all medicin.
Piltson Skrev:
Jag håller med dig!
Ska man överhuvudtaget ha ambitionen att ”hålla liv” i folk kan man ju börja med maten,,,
Vilken sörja som serveras på våra äldreboenden och via hemtjänsten – man blir deprimerad av att se eländet och hur ska det då inte vara att behöva äta smörjan,,,,
Nej – fy f-n, det gäller att hålla sig skapligt frisk och hoppas på en snabb och naturlig död,,,,
@ Piltson:
Inbillningen sitter även idag i vårdindustrin, inte bara i vissa patienter skulle Moliere förmodligen ha lagt till.
Men allvaret är att vårdindustrin lever gott som det är; och patienterna då ?
Läser om bitar av Ann Fernholms ..sötare blod. Gäller att hitta bort från hemmet innan man hamnar där….
En fråga till läkare i utövning:
Hur kommunicerar läkarna runt en äldre person med många diagnoser? Jag antar att det är svårt med att få tid för konferens, för att diskutera strategier och åtgärder. Motiveringen för en ordination borde finnas i journalen, men finns den där, och eventuellt motiv för utsättning av medicin, finns den dokumenterad? Är journalen ett bra instrument för kommunikation?
Min mamma som är 80 har egentligen bara diagnosen reumatisk värk och började äta medicin för det för 15 år sedan. Efter det har pillren och med dem hennes krämpor ökat, kanske på grund av biverkningar? Hon är nu uppe i ett tjugotal per dag. Frågar man vad hon har för sjukdom som kräver alla dessa piller, bland annat 4 olika sorters blodtrycksmediciner, (trots att det är normalt varje gång hon testas så har ingen läkare fått för sig att testa att ta bort dem) så vet hon inte det. Ett piller ger biverkning som dövas med piller två som ger biverkning tre som dövas med piller fyra osv.
Egentligen började hennes hälsa gå utför när hon började ta mat från hemtjänsten, nu är hon skinn och ben och orkar inte gå 50 meter från att ha varit lite mullig innan när hon lagade egen mat.Hon äter nästan ingenting för hon mår illa av all medicin och säger maten smakar dåligt.
Hon sitter och glor in i en vägg hela dagarna för hon har inga intressen och ids inte medverka i aktiviteterna som ordnas. Tror hon är medicinförgiftad, och har vitamin och mineralbrist av alla piller och den usla maten men det örat vill hon inte höra på, doktorn med sina piller är gud.
Dacke Skrev:
En bra fråga som kanske Annika svarar på efter sin pension 🙂
Lite funderingar och svar finns dock att få i denna video (jag hade ingen aning om att en biverkan av Ipren var just huvudvärk,,,,)
https://vimeo.com/m/31199523
Ytterliggare en föreläsning av Yngve Gustavson – med både humor & kunskap,,,,
https://dagensmedicin.creo.tv/dagens-medicin-tv/aldrelivsdagen_2012-den_goda_alderdomen-blott_en_drom_
Men känner inte professorn till att ett för stort midjemått är farligt – LCHF kanske borde provas! 🙂
Anette Skrev:
Din beskrivning känner jag igen, bland egna och andras äldre. Låter svårt när hon inte vill lyssna på dig. Kan du möjligen säga henne att du tar kontakt med doktorn för en läkemedelsgenomgång? Kanske kan du rådgöra med apoteket. Be att apoteket tar ut en läkemedelslista (din mamma måste förstås samtycka om det). Kanske kan du be att apoteket skickar en lista hem till din mamma.
Intervju med äldrevårdsläkaren Gunnar Akner:
Del 1:
https://www.youtube.com/watch?v=PkzRURDYNUY
Del 2:
https://www.youtube.com/watch?v=V6fnw7MzvkU
ALLA läkemedelskombinationer med fyra eller fler mediciner är väl tekniskt sett att se som experimentverksamhet oavsett patientens ålder? Det går ju helt enkelt inte att bedriva tillräckligt stora studier (med kontrollgrupp dessutom) på varje tänkbar kombination av fyra eller fler.
@ 19 Dacke:
Läkare som kommunicerar omkring en äldre multisjuk patient i primärvården. Det existerar knappt. Det är bra nog om det finns en läkare som funderar omkring en patient.
Motivet för en medicin finns att hitta i någon gammal journalanteckning, men den har för länge sedan drunknat i journalhavet, vare sig det är pappers- eller datajournal, och det är inte alltid någon som har tid/ork att sitta och forska efter den.
Journalen är ett sätt att dokumentera det aktuella man gör, men det är svårt att hitta gamla uppgifter. Journalen är en dokumentation, ingen kommunikation.
@ 22 Tombola:
Yngves midjemått gör att jag tvivlar på att han är medveten om vilken kost som ger äldre en bättre hälsa.
Annika Dahlqvist Skrev:
Jag har tittat och läst om Yngve och det har varit riktigt lärorikt – det gäller att försöka hålla sig frisk på egen hand,,,,
Dock blev jag lite förvånad över Yngves omfång – han om någon borde ju ha vetskapen om hur det är att bli gammal – skicka honom ett signerat ex av din andra bok, det skulle han och hans forskning må riktigt bra av som komplement till hans övriga kunskaper,,,,
Ytterligare lite om D-vitamin, troligtvis har många äldre brister på grund av den mat som serveras – här handlar det om balettdansöser men borde väl kunna vara till god hjälp även för äldre?
https://tranastyrka.se/battrar-prestation-mindre-skador-med-d-vitamin/
Själv har jag ätit tillskott av D-vitamin i drygt ett halvår, efter cirka 5 månader blev lederna bättre samtidigt som kroppen blev bedydligt mjukare.
Och i kväll har jag sett en textad film utan glasögon – helt utan problem, jag kom på det efter halva filmen – att jag läste texten helt utan problem – det har jag inte gjort på flera år,,,,
Det handlar om förbättringar helt i klass med de som jag fick då jag började äta LCHF för drygt 8 år sedan,,,,
@ 28 tombola:
Min känsla är att Yngve är väldigt säker på att hans uppfattningar om saker och ting är riktiga. Han är en riktig solodansande professor. Det räcker nog inte med att jag skickar en bok för att han ska inse sanningen om vilken kost som befrämjar hälsa och bättre livskvalitet. Men jag kanske har fel?
Annika Dahlqvist Skrev:
Sådana som Yngve behövs och jag tvivlar inte en sekund på hans kunskaper och attityd till sitt jobb men alla har vi våra brister,,,,
Han kan behöva en puff i rätt riktning för att han ska orka vara verksam länge till – dessutom är ni ju stridbara norrlänningar båda två – skicka du boken till honom och hälsa att vi är många som uppskattar hans arbete!
@ Annika Dahlqvist:
Även en solodansare är känslig kring sitt eget midjemått och hälsa begriper han ju. Jag tycker tt du ska skicka en bok, ingen blir ledsen av en present. Jag vet inte huruvida han är ”oväckt” eller motståndare, men män gillar ju i allmänhet biff och bea ;).
Skulle kunna tänka mig att Yngve går upp så mycket i sitt jobb att han glömmer bort sig själv,,,,
Solist eller inte – det är oftast personligheter som han som driver utvecklingen framåt även om de själva motarbetas – den som ligger före sin samtid får oftast invänta omvärlden på rätt så obekväma platser,,,
I stort sett hela vårt BNP kommer att gå åt till den ”sjuka” vården om det fortsätter på den inslagna vägen – det vore nog inte fel om politikerna lyssnade mera till Yngves åsikter innan det är försent,,,,
Nu har jag läst det mesta som finns på nätet om hans verksamhet – det är populärt framställt så vem som helst kan ta del av det.
Det är mycket som är läsvärt även om man bortser från att han specialiserat sig på äldre, just att vi ofta medicinerar bort symptomen utan att ta reda på orsakerna gäller ju alla,,,,
Några timmar bör alla avsätta för att läsa och höra Yngve – det är väl använd tid och ger ännu mer motivation att sköta sig lite bättre så man förhoppningsvis slipper ”vårdkarusellen”,,,,
@ 32 Ann Kristin:
OK, jag ska försöka komma ihåg att skicka en bok till honom.
Vilken ska jag skicka? Själv är jag mest förtjust i ”Guide och kokbok”.
Nu har jag mailat till Yngve och frågat vilken adress jag ska skicka boken till. Får se om han svarar.
Fast jag fick felmeddelande att mailet inte nådde mottagaren. Så nu kan jag inte nå honom.
@ Annika Dahlqvist:
Jag är mest förtjust i din ”guide till bättre hälsa”, för det var den första jag läste och den tände ljuset i min värld. Men det skadar inte med en kokboksdel. Det kanske går att skicka den till hans arbetsplats?
Är guide och kokbok en kompletterad version av din 2:a bok?
Bättre nybörjarbok än din andra har jag inte läst hittills och har du kompletterat den med recept är den det perfekta valet för alla nybörjare!
Men det finns ju oxå en bok för seniorer vilket passar bra in i sammanhanget,,,,,
Man behöver nog inte vara någon expert för att inse att boende på äldreboende och inom hemtjänsten lider av näringsbrist – vilken sörja som serveras,,,,,
Hur många mediciner skulle man kunna ta bort om man började servera riktig mat????
Sedan detta meningsutbyte 2013 utkom ”Too Many Pills” av James LeFanu (2018). Han har ett speciellt kapitel om ”Oldies, the great betrayal”, som bl.a. berättar om hur åldringar frisknar till när de lägger av medicinering av 5-6 piller om dagen, de flesta mot bieffekter av de övriga pillren.
Ett annat kapitel handlar om pillerfirmornas jonglerande med ”relativ statistik”, vilket just var på tal här. Det globala statinvansinnet byggde på sådan grovt bedräglig statistik.