Professor Görans krönika
Vad kan vi egentligen äta idag?
Faran med att skaffa sig kunskap genom att förutsättningslöst försöka ta reda på vad som verkligen gäller, dvs. forska på egen hand, är att man ganska snabbt kommer fram till vad som just verkligen gäller och detta kan vara en jobbig insikt och det gäller inte minst den mat som vi hittar i vanliga affärer och som de flesta är hänvisade till. Ganska snabbt har man insett att det enda man kan äta för att bevara sin hälsa är den naturliga mat som människan som art evolutionärt är anpassad till och någon sådan mat finns idag inte någonstans i våra butiker. Eftersom kolhydrater är den stora boven i vår kost så återstår bara det lilla urvalet av animaliska produkter och grönsaker som innehåller begränsat med kolhydrater. Ett sorgligt faktum är idag att kvalitén även på dessa födoämnen kraftigt har försämrats och gjort att de näringsämnen som är de viktigaste och nyttigaste för vår hälsa är förstörda genom den industriella framställningen och den efterföljande hanteringen av maten.
Läs mera och
Jag blir faktiskt nästan förtvivlad när jag nu äntligen läst Jenny Reimers bok ”Evolutionen har anpassat oss till en viss föda” (https://www.primavi.se/maten.pdf) från 2006 där hon insiktsfullt, och med en grundläggande solid kunskap i den kemi som är inblandad, beskriver hur våra viktigaste omättade matfetter idag misshandlas och förstörs genom de industriella matprocesserna. Annika skrev om detta på sin blogg redan 2007 (https://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/jenny_reimers). Som i Lierre Keith bok ”Vegomyten” finns hos Jenny Reimers samma anda av dystopi.
Misshandeln vid framställningen av våra matvaror är något medvetet eftersom misshandeln går ut på att förlänga hållbarheten vid transporter och i butiken. Redan på 1800-talet kom man på att om man tog bort det nyttigaste på sädeskornen, dvs. själva höljet och grodden, så kunde man framställa vitt mjöl som inte förstördes vid transport och lagring helt enkelt för att skadedjur ratade denna produkt när deras medfödda instinkter visade att det inte gick att leva på mjölet. Tillsammans med sockret fungerade dock detta mjöl som en genial handelsvara för att båda ämnena är beroendeframkallande för oss människor och därför ingick också tobak och alkohol i detta framgångsrika handelskoncept. Som Weston Price så tydligt visade på 1930-talet genom sina undersökningar hos de kvarvarande naturfolken överallt på jorden inträffade dock en dramatisk försämring av hälsan så fort mjölet och sockret ersatte stora delar av naturfolkens ursprungliga kost. Alla kolonialläkare hade redan konstaterat detta i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet då dessa folk efter några år drabbades av alla våra folksjukdomar som de tidigare i stort sett hade varit befriade ifrån.
Det som nu gör mig ytterligt bekymrad när jag läser Jenny Reimers bok att även den mat som får klart godkänt inom LCHF som mejerivaror, kött och fisk har blivit mer eller mindre förstörda i livsmedelsindustrins processer och hantering. På samma sätt som redan Weston Price konstaterade så handlar hälsan mycket om hur de naturliga fetterna och deras innehåll av vitaminer kan bevaras eller snarare hur man skulle kunna få matindustrin att sluta förstöra dem.
De allra viktigaste fetterna för oss i vår föda är som bekant de fleromättade omega-3 och omega-6 fetterna eller de så kallade eikosanoiderna och här finns det ett hundratal olika. Vi får i oss alltför mycket av omega-6 typ genom att vår ”normala” mat med alla sädesprodukter och frön i stort sett bara innehåller omega-6 fetter och som sedan också överförs till alla industriuppfödda djur och fiskar. Jag fick en klar chock när jag läste att till och med de fleromättade fetterna i LCHF’s heligaste nöt, kokosnöten, uteslutande består av omega-6 men där trots allt det mesta fettet är mättat.
Omega-3 är en bristvara och tydligen enligt Jenny Reimers något som vi inte kan få i oss för mycket av. Speciellt viktiga är omega-3 fettsyrorna EPA och DHA som har ett stort antal omättade dubbelbindningar i sina kolkedjor, 5 respektive 6. EPA och DHA är livsnödvändiga för oss på många sätt men de finns egentligen bara i vildfångad fisk och gräsbetande djur samt i deras mjölk men sådana matvaror finns bara inte i våra butiker idag. Dessutom är dessa två fetter de allra mest känsliga för ovarsamma tillredningsprocesser och lagring på grund av det stora antalet dubbelbindningar och det är dessa som gör fetterna speciellt reaktiva. Det är ju denna känslighet som gör att fisk snabbt förstörs vid rumstemperatur och att man därför måste äta fisken pinfärsk men hur får man tag i sådan? Den frysta fisken skulle kunna vara en räddning men att hos Jenny Reimers läsa om hur industrihanteringen förstör dessa nyttiga fetter med upprepade infrysningar av den vildfångade fisken är tyvärr också en skräckläsning. EPA i fiskoljekapslar ger hon inte heller mycket för med tanke på framställningsprocessen så det verkar vara bortkastade pengar.
Nå men smöret i våra butiker då? Eftersom det garanterat inte är gräsbetat och dessutom utsatts för en massa skumma ”reningsprocesser” är det långt från en naturlig produkt. Det är väl bara nyttigt mättat fett där? Nej – de 22% är omättade fetter med förhållandet 10 till 1 mellan omega-6 och omega-3.
Så vad återstår? Musslor köper jag levande hos fiskhandlaren och här finns EPA och DHA. Makrillen som det nu är säsong för inbillar jag mig också är ”färsk” och vill inte tänka på att den kanske har tillbringat en vecka i en fiskebåt innan den kom till fiskeauktionen i Göteborg. Helst skulle man, som Fredrik Colting, äta allt i rått tillstånd för att inte ytterligare förstöra dessa fina fetter men jag har inte den karaktären. Det garanterade gräsbetade köttet och inälvorna som jag köper från Norrbete https://www.norrbete.se/, och som min frys är full av, är också en räddning. Råbiff klarar jag dock nu av att äta rå och det smakar förbaskat bra också.
Varför har vi inte ett samhälle som bryr sig om vår hälsa? Det är ju egentligen löjligt att man själv måste bli en superexpert på kost för att kunna vara frisk.
Om Göran Sjöberg
PG, den veritabla ”livsmedelsskräck” du tyvärr verkar ha utvecklat skadar sannolikt din hälsa mer än en dansk fläskkotlett med Rydbergs bea… Man får hoppas att du inte ”lyckas” överföra denna fobi till alltför stor del av allmänheten.
Bon apétit!
Om man nu bara ska äta mat som människan som art evolutionärt är anpassad till, varför ska man då äta mejeriprodukter som inte har funnits speciellt länge. Speciellt mycket fett finns det inte ute i naturen heller, viltkött innehåller runt 6-7% och fisk runt 15 % som mest.
Ja vill ni ha svar på den frågan får ni nog studera bristerna i vårt ekonomiska system.
I synnerhet den att vi inte kan mäta kvalitet bara kvantitet.
Vår skuldbaserade valuta som har tvingat oss till en evig tillväxt för att inte krascha, gör också sitt till för att pressa fram billiga bulkvaror, varor som vi helst skall slänga direkt utan att använda.
Evig tillväxt i en ändlig värld?
Ja det blir svårare att hitta något vettigt att köpa i butiken, ju mer kunskap som fastnar i hjärncellen, tur jag kunnat köpa gräsbeteskött av bonden iaf. men många varor jag köper i affären är inte perfekta, men det finns inga bättre att hitta.
Speciellt vi som dras med någon sjukdom som vägrar försvinna, kan det vara den avgörande faktorn att kunna äta opåverkad mat.
Jag tror också på inälvsmaten från gräsbetesdjuren, där även älg tex. ingår, som annars blir fågelmat, helt gratis är det nog bara att ta för sig vid slaktplatsen.
Angående mitt problem med förmaksflimmer, kan jag meddela att de verkar upphört i stort sett helt nu, testet fortsätter nu med att minska ner doser av vitaminerna, för att se om flimmren kommer tillbaka.
Anders Rydén Skrev:
”Det finns en lösning för att bli av med kravet på evig tillväxt. Om staten (alla stater) skapar även de digitala pengarna och sätter dem i cirkulation utan ränta så slipper vi skövla vår vackra planet. Att sätta nya pengar i cirkulation utan ränta kan staten göra genom att inte ge ut dem som lån utan istället sätta pengarna i cirkulation via offentliga budgetar (stat, landsting och kommuner). = Stat, landsting och kommuner slipper därmed via höga skatter för medborgarna – att indirekt via medborgarna låna digitala LuftPengar (pengar utan substantiellt värde) av bankernas banksters till hög ränta.” – slut citat härifrån.
Kan det var så enkelt att komma ur ”rävsaxen” det sedan 1800-talet rådande vansinniga pyramidiska ekonomiska systemet ❓
”Varför har vi inte ett samhälle som bryr sig om vår hälsa? Det är ju egentligen löjligt att man själv måste bli en superexpert på kost för att kunna vara frisk.”
VÄL TALAT ❗
Re: ”Varför har vi inte ett samhälle som bryr sig om vår hälsa?”
DN:
”En del landsting lovar företag att läkare ska välja deras produkter mot att landstingen får bonus på all försäljning, skriver Johan Wallér och Henrik G Ehrenberg på Sveriges apoteksförening
Region Skåne lovar också att läkarna ska kryssa recepten för att förhindra att UCB:s vara byts till en billigare parallellimporterad produkt när patienten kommer till sitt apotek. Som tack för besväret får Region Skåne 15 procents bonus, så kallad kick-back på all försäljning.”
https://www.dn.se/debatt/landsting-ger-fordelar-till-flera-lakemedelsforetag
Javisst är det chockartat när man inser att samhället och myndigheterna oftast inte finns där för vårt bästa. Hur många avslöjanden av mygel och vinningslystnad ska vi läsa om innan slanten helt ramlar ner?
För min egen del tycker jag att jag ser mer och mer för varje dag. När jag började med LCHF för snart 2 år sedan blev det tydligare än någonsin hur det fuskas med maten. Dels den sega lögnen om det mättade fettets skadlighet, Denna myt som så många läkare och andra har gått på. Och sedan hur det fuskas och ljugs runt framställningen av vår mat. Vem kan man lita på? Inte många. Gangstervärld kallar jag det.
Lögnerna finns överallt. Inom sjukvården, skolorna, politiken – ja överallt!
Men det krävs mod för att våga se det. De flesta av oss är väl uppvuxna med den illusionen att samhället är gott och välvilligt. Dags att föra undan slöjorna och klara av att se verkligheten som den är.
Bra initiativ, professor Göran! Tack för det!!
Hej!
Som tur är finns det fler ställen där man säljer kött från gräsbetande djur, såsom
https://skogsgard.se/kontakt.html Mitt resonemang är att jag kan äta mindre portioner så att plånboken är också nöjd. Hellre en mindre köttbit i bra kvalité än en stor bit där kossan har inte haft en bra liv och jag inte mår bra av. Jag håller helt med dig. Boken ska jag också läsa!
Anders S Skrev:
Korruption Region Skåne:
https://annikadahlqvist.com/2013/01/18/region-skane-doms-for-korruption/
@ Hajeem:
Det är roligt att se att det finns fler ställen med en etisk djurhållning och som samtidigt ger den hälsosamma mat som är så nära vår ”ursprungliga” som möjligt. Detta är nog en växande trend eftersom vi människor trots allt har en självbevarelsedrift när de gäller vår hälsa och de som föder upp djur knappast heller vill vara några djurplågare som de tyvärr tvingas till om de inlemmar sig i det industriella jordbruket. Jag tror att de mår bra av att veta att det de håller på med är både etiskt och moraliskt försvarbart.
Helt enig med dere som går for kvalitet på næring. Og neoLITE – jeg har sluttet med kylling og laks – den maten byr meg imot av årsaker dere kjenner til. Fysjamei! Og som de annonserer! Nå går det stort sett i kjøtt av ulikt slag. Fisk, så som så. Bokse-makrell, Findus-torsk, pakket i China, en sjelden gang?
Vi har all grunn til å være misunnelige på dere som kan få tak i gräsbetekøtt – eller er det noen landsmenn/norske som vet om noen forhandlere? Jeg fikk dog et tips herinne om å hamstre i høstsesongen – da mange enda lar kyr beite ute gjennom sommeren 🙂
Ellers er det slett ikke en selvfølge å handle lenger, men heldigvis så er menyen enkel på LCHF. men rasker ingenting til meg uten å ”lusläsa” – grundigt. Eggene studerer jeg også nøye, ha,ha!
Bruker tid på køttskåpen evnt. disken – studerer – de bak må vente, merker det og flytter meg et skritt til venstre, går tilbake og studerer videre …. 😉
God søndag i sol ell. regn – her har grønskan eksplodert på både trær, mark og åker – under blå himmel. Litt blåst, men varmt i kroker. Ha det bra!
p.s. lurer på hvordan det står til med egg. Å nei, neolite – ikke kommentere – du er frikjent = behøver ikke …. he,he!
Butikkene er oftest store og laaange – artig mang en gang å bare ”suse” forbi det meste til aktuelle hyller.
Jag har gjort en app till iPhone, som jag skulle vilja ha översatt till svenska.
Den finns här https://itunes.apple.com/us/app/diet-signal/id647413326?ls=1&mt=8, det kan användas för att belysa vilka livsmedel som är bra för LCHF.
Hur ska vi hantera denna information?
https://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Nya-ron/2013/05/1/
Vanligt med ateroskleros redan för 4 000 år sedan
Jag citerar:
Författarna drar två slutsatser: dels att ateroskleros tycks ha varit vanligare för 4 000 år sedan än vi trott, dels att processen kanske beror mindre på modern kosthållning och livsstil. De spekulerar över om ateroskleros kan vara en sjukdom som, i alla fall till viss del, drabbar gamla människor oavsett livsstil. Kanske bör ateroskleros därför ses som en mer naturlig del av åldrandet. En följd av de aktuella fynden är att man inte nödvändigtvis kan förändra förekomsten av ateroskleros bara genom att återgå till att äta som människor gjorde på stenåldern, något som ibland förespråkas i kostdebatten.
@ 14 Dacke:
Uffe Ravnskov brukar betona att ateroskleros och hjärtinfarkt inte är samma sak. Ateroskleros innebär plack på insidan av artärerna. Hjärtinfarkt innebär trasiga trombotiserade plack.
Man kan alltså ha plack utan att få hjärtinfarkt. Det går troligen inte att se i arkeologiska fynd om personerna hade hjärtinfarktsjukdomen eller ej.
Något vi vet är att för hundra år sen var hjärtinfarkt en mycket ovanlig sjukdom. Det är alltså något i den moderna tillvaron/livsstilen som orsakar hjärtinfarkt.
ett utdrag från http://www.fosfat.se (Av Harald Bergengren)
– gå gärna till länken oven och läs mera
”Att fosforbrist utgjorde ett näringsfysiologiskt problem av största betydelse vid uppfödning av husdjur upptäcktes omkring år 1930. Det var en gammal erfarenhet att boskap, framför allt nötkreatur, inom vissa områden i olika delar av världen visade sig svaga och tynande. De utvecklades långsamt, blev mindre och förkrympta redan under uppväxten. Hos äldre djur blev det sjukdomstillstånd av s.k. degenerativ typ, då vävnader och organ inte kunde bibehålla normal struktur trots att det inte rörde sig om yttre skador eller infektion. Det kunde bli rakit, benskörhet, ledsmärtor och ledinflammationer eller ledförslitningar, muskelförlamning, försvagade senor, blodbrist, aptitlöshet, avmagring, allmän svaghet och död. Dessa sjukdomar var så allvarliga och delvis av så förhärjande art att de gjorde djurhushållningen oekonomisk. De härjade i stora delar av Sverige men svårast i koloniala länder med ofullständigt jordbruk. Situationen var prekär och framtvingade till sist ett samarbete mellan geologer, uppfödare och veterinärer. Härigenom kunde mystiken kring dessa förödande tillstånd skingras.
Vi vet nu att fosforbrist var huvudorsaken till den dåliga djurhälsan. Det ekologiska sambandet geologi-jord-gröda-djur innebär, att där berggrunden var mineralfattig blev jorden det också, därmed grödan och slutligen djuret. För att bibehålla jordens alstringskraft krävdes tillförsel av mineral och särskilt gällde det fosforbehovet. Genom fullgödsling av åker-mark plus stora tillskott av bl.a. fosforsalter i djurfodret enligt noggranna beräkningar kunde dessa sjukdomar bekämpas. Profylaktiskt har metoden haft fullständig framgång men även terapeutiskt, fick man goda effekter. För 50 år sedan såg man ofta tunna, utmärglade djur med krökt rygg, lidande uppsyn och besvärad gång. Om de förekommer idag är det undantagsvis hos någon som inte följer med sin tid och ägaren riskerar i så fall åtal för djurplågeri .
Hur är det då ställt för människans del när det gäller fosforbehovet? Kan det även i den mänskliga organismen uppstå fosforbrist och vilka konsekvenser kan man i så fall räkna med? Mycket talar för att man istället borde fråga sig, varför just människan inte skulle kunna lida av fosforbrist.”
nisse Skrev:
LCHF-are äter ju kött som numera ej har fosforbrist.
Josef Boberg Skrev:
Men däremot har nog mååånga brist på biologiskt tillgängligt magnesium i kosten – och alldeles oavsett vilket kosthåll hen tillämpar – som jag ser det.
@ Dacke:
Skillnaden är enkel för arkeologer. På skelett och tänder lär man snabbt kunna avgöra om vederbörande levde på jordbruk eller på jakt. Osteoporosis och ruttna tänder betydde ett stort sädesintag och kraftig benstomme och friska tänder betydde jägare. Lägg till detta Weston Prices konsekventa rapporter om tänderna på stammar som hade och inte hade börjat äta ”store grub” , plus vår kännedom om hur tandhålen försvinner när mjölet försvinner ur kosten, alltså försvinner med LCHF. Svaret blir alltså att det existerat stort sädesintag på många ställen kanske sista 10,000 åren- Egypten är ca 6,000 år sedan. Så ”stenålderskost” kan ej deriveras från vad dom åt. Det är lättare att använda sunt förnuft och plocka bort dom insulindrivande ”starka kolhydraterna”. Alltså ”stärkelser” blir som att använda starksprit istället för vin. Och med ökad konsumtion…
Beträffande tänder finns även intressant forskning om salivets pH och emaljkorrosion. Över pH 6.5 kan det praktiskt taget inte bli några kariesangrepp. Mellan 5.5 och 6.5 kan det bli angrepp, men beroende på hur myckelt kalcium och fosfor det finns i saliven (Se Nisses inlägg ovan, men även D-vitamin !).
Med tillräckligt av dessa mineraler kan pH gå ned till 5.5 utan tandangrepp, annars inte! Alltså direkta effekter av ”bra eller dålig” mat, orsaker som Weston Price sökte efter.
Varje gång jag testat saliven med pH papper efter LCHF har pH legat mellan 7 och 8. Alltså innebär LCHF ett definitivt slut på den annars livslånga tandförsämringen!
Inte bara för mig att döma av andra LCHF-rapporter om utmärkt tandhälsa.
Skelettinverkan är lite svårare att utvärdera, eller kanske inte? Tror att det finns en mycket snabb scan av en fot t.ex, som kan testas år från år, vilket kan ge klara besked. Med ”endast åldrande” ökar benporositeten år från år. Kan kanske stagnation eller förbättring i porositet nås?
Slutligen har flera forskare nu funnit samband mellan dåliga tänder och hjärtsjukdom. Ofta via samma bakterier som lever både i eller under rotfyllningar och i plack. Oavsett hur orsak och verkan är länkat är det klart att LCHF bryter cirkeln, eller åtminstone svälter ut de bakterier som levde (!) i tänderna. Så om det berodde på att jag slutade göda dom gömda tandbakterierna (ett otal rotfyllningar!) 3 ggr om dagen eller minskade socker och insulinpåslagen i blodkärlen eller en kombination av detta och annat, förbättringen är helt klar.
Symptomen försvann permanent till den grad att ingen kan diagnosticera mig som sjuk längre. Jag har nu varit stärkelsefri i 17 månader!
@ LCHF-Bengt:
Hej! Valdigt intresserad att fa veta mer om ditt hjartflimmer och vad du gjort for att forsoka bota.
@ stenbj:
Detta stämmer med min syn på det hela!
Jag har nu kommit in halvvägs i John Yudkins bok ”Pure White and Deadly” från 1972/1986 och i nyutgåva med förord av Robert Lustig. Läsningen är verkligen en upplevelse och det det nya för mig är hur han studerat den stora metabola skillnaden mellan stärkelse och sukrose inte minst i samband med markörer för hjärtsjukdom. Det är kanske som Lustig och Gary Taubes är inne på att det är glukos+fruktos i sukrosen som är den ”verkliga boven” i det metabola syndromet där insulinet, som dras igång av glukosen, har den avgörande rollen.
Man lär sig som sagt hela tiden!
@ Anneli:
Egentligen är det gammal kunskap som jag provat, med en egen ide om hur det skulle kunna botas. Att det nu några veckor inte drabbat mig, kan ju vara en tillfällighet, men ändå mycket intressant.
Strikt lchf.
Periodisk fasta.
Kött från lokala bonden,
Hög dos Mg, som minskade antalet flimmer,
Sen hög dos c-vitamin, som verkar vara ett väldigt viktigt ämne inblandade i cellernas funktion, på kurera.se finns massor att läsa om det. I samma veva började jag trampa cykel för att verkligen få fart på pulsen, inga långa pass, det ska inte vara plågsamt.
Den här träningen skulle kunna vara det som gjort det sista, eller allt, hjärtat har fått en ny lugnare rytm, känner inte längre hjärtslagen som förut, som gör att jag känner mig vara inne på rätt väg. Men som så ofta så måste var och en prova sig fram.
@ Professor Göran:
Fruktosen var ju tom rekommenderad till diabetiker ett tag av ( ???) eftersom det inte höjde blodsockret direkt. En annan sak är att Israel nu har högsta proportionen diabetiker och samtidigt har ca 10% högre konsumtion av omega 6 än i Europa och USA. En slump ?
Samtidigt kan naturligtvis stärkelsen ej frikännas när den intas i de emorma mängder SLV rekommenderar. ”3 sockerbad” om dan , utom mellanmålen. Inte undra på att hjärtsjukdom ofta klassas som en åldersjukdom: Få klarade det i mer än 60 år. Hur blir det nu?
Men i måtta går det dock. Min faster fyllde 100 år förra året. Hon åt och drack som alla andra och rökte även tidigare. Men alltid allt i måtta. Hon bakade gärna kakor och när det kom till kaffe så kunde jag aldrig fatta att hon aldrig tog mer än en enda av de goda kakorna!
Man får väl äta så bra man kan, har råd med och tror sig må bra av. Gräsbeteskött, ekologiskt, frigående, friska höns och så bra fisk som man kan hitta. Troligen kommer vi att ta upp lite egen uppfödning, särskilt höns och ankor. Lamm fungerar också bra, tydligen kan man ha en lama i hagen, mot varg och björn 🙂 Jag hoppas också på sonens nyförvärvade jägarexamen, särskilt tjäder och orre, en delikatess.
stenbj Skrev:
Vad de äter i Israel har så klart stor betydelse men den press som invånarna ofta är utsatta för där har säkert en ganska stor betydelse – vill minnas att de bl a rökte betydligt mera där än i världen i övrigt – detta är dock gamla uppgifter från 1970-talet men mycket är väl fortfaranade likt – på västbanken intet nytt?
Miljön har säkert stor inverkan här oxå – den börjar ju diskuteras men är så klart svår att mäta i absoluta tal,,,,
@ Tombola:
Det är inte klokt vad ”intressant” all kunskap är men framför allt hur oerhört komplexa de metabola sambanden är i våra kroppar. Stressens inverkan i detta sammanhäng är inte att leka med! Kortisol, adrenalin och insulin hänger ihop!
Jag repeterar nu noggrant Uffe Ravnskovs klassiker ”Fett och kolsterol är hälsosamt” och den är späckad med både fakta och vetenskaplig logik. Bland annat tar han upp det ignorerade faktum att hjärtdödligheten variera kraftigt mellan olika delar av olika populationer för att visa på det nonsens som Ancel Keys lyckades etablera genom det påstådda samband mellan hjärtdödlighet och blodets kolesterolhalt som varit vår officiella dogm i femtio år. Som favorit exempel nämner han Finland som är det land som toppar ”sambandet” mellan infarktdödlighet och kolesterol. Han konstaterar att i Karelen, i östra delen av Finland, är infarktdödligheten fem gånger högre än i Åbo i västra delen trots att dessa områden har exakt samma höga kolesterolvärden.
Ravnskovs ”förklaring” är här att dett möjligen kan bero på en enorm kollektiv stress som skapades i denna del av Finland då större delen Karelen kom att tillfalla Sovjetunionen efter andra världskriget – en intressant tanke!
Jag tror att marknadskrafterna nog kommer att förse oss med rätt kvalite på maten, bara vi lär oss vad vi ska fråga erfter. Ansvaret för vår personliga hälsa ligger alltid hos individen själv. Sjukvården hanterar oss när vi misslyckats eller haft otur att drabbas av något. Politikerna har nästa val i tankarna och perspektiv enligt dom förutsättningarna.
Jag tror också att bra mat inte behöver betyda dyr mathållning. Med lite planering kan man undvika att slänga bort en stor del av det vi bär hem från affären.
Sen måste vi väl ändå vara lite resonabla. Professorns krönika tycker jag har lite ortorexi-varning, om Ni förstår vad jag menar. Jag tror det var Tombola, som en gång uttrycke något som att meningen med livet var att ha det bra medan man lever, inte att offra sin bekvämlighet för att leva länge.
LCHF i morgonandakten idag 30/5 2013
Våran prost är rund som en ost
och lärd som själva den onde”
skaldade Gustaf Fröding 1891
”Våran prost är inte rund som en ost precis,
men han ser ut som en Roquefort i ansiktet”
deklarerade Hasse Alfredssons Ringare
i en parafras i revyn Gröna Hund 1962.
Idag LCHF i morgonandakten i temat att
”Kunskap lyser upp vägen” med
Mariam Salem, i repris från 31/5 2012.
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/194024?programid=1320
@ Anders S:
Jo, jag hajade till, när hon läste Koranen och pratade om LCHF. Hon menade att vi var rädda för det okända.. Med VI antar jag hon inberäknade människor i allmänhet och vår reaktion. Men det tar sig och efter detta finns det fler, som funderar öveer vad LCHF kan vara.