Ann Fernholm berättar i sin blogg att vissa personer har genetisk disposition att få negativ påverkan på minne och tankeförmåga av kolesterolsänkande statinmediciner.
Hur ska man veta att man har den dispositionen? Det säkraste är att låta bli statinerna.
Jag blir aldrig klok på… När jag haft nåt ”event”¨, men fått satt ditt stent…för att förhindra event, säger dom att jag ska gå på statiner… Men jeg vil jo inte bli sjuk… Vad f ska jag göra… Jag mår så illa av denna osäkerhet…..
Det har varit känt i många år att minnet kan påverkas av statiner.
En av de första som riktade uppmärksamheten mot detta var den amerikanske läkaren Duane Graveline. Han arbetade då vid NASA (=amerikanska rymdstyrelsen) och fick efter hälsokontroll rådet att börja med en statin.
Det var inget konstigt med det. Han hade själv skrivit ut statiner till många patienter och aldrig tänkt tanken att man kunde få minnespåverkan t.ex.
Duane Graveline drabbades plötsligt av tillfällig minnesförlust – TGA (=transient global amnesia). Det handlade om delar av minnet och episoden varade någon timme.
Han fick genomgå många undersökningar men man kunde inte hitta något speciellt.
Duane Graveline, tog endast en medicin, en statin, och undrade om det möjligen kunde vara en biverkan.
Absolut inte, svarade de inblandade.
Efter ett tag, utan medicin, övertalades Duane Graveline att ta en annan statin..
Då inträffade en liknande minnesepisod och då stärktes hans misstanke att det kanske kunde vara en biverkan, vilket förnekades av förskrivaren mfl.
Då skrev han ned sin berättelse och skickade den till peoplespharmacy.com. Paret Joe och Teresa Graedon som har sidan peoplespharmacy.com, och även skrivit boken Top Screw Ups That Doctors Make And How To Avoid Them, lade ut hans brev och fick många reaktioner.
Det har gått många år sedan jag läste Duane Gravelines bok Lipitor – thief of memory. Sedan dess har han även skrivit The Statin Damage Crisis som tar upp många olika typer av biverkningar inkl. minnespåverkan.
Det är vanligare med andra typer av minnespåverkan än TGA.
Det kan handla om att man inte finner ord, inte kan avsluta meningar osv.
Besök gärna Duane Gravelines hemsida, spacedoc.net, där finns mängder av biverkningsinformation och även hans egen historia. Man kan också beställa gratis nyhetsbrev, läsa patienterberättelser i Forumet samt mycket annat.
Det bästa man kan göra för sig själv och närstående är att söka information på många olika sätt – på nätet och i böcker.
Wonder Drug That Stole My Memory
2009 publicerade The Telegraph (England) artikeln Wonder Drug That Stole My Memory. Den var skriven av journalisten Stephen Hudson.
Här kommer en fri översättning av delar av den.
Jag hade just gått in på festen när jag såg ett bekant ansikte.
Hej, sa jag glatt. Du är precis den person som jag ville träffa.
Jag har något att fråga dig. Det blev en paus……..
Ja, sa min vän försiktigt.
Jag stod där i förvirring. Jag kunde inte komma ihåg hennes namn.
Jag hade också glömt bort frågan.
Detta var för ett år sedan och liknande händelser hade upprepats allt oftare.
Först trodde jag på att det kunde bero på min ålder – övre medelåldern – då liknande saker kan hända.
Det började med namn på personer och platser. Det kunde yttra sig så här.
Åh, du vet, mannen som skrev en bok om depression. Han som brukade bo vid vägen strax utanför Primrose Hill. Börjar med G.
Förutom glömska började jag även att plågas av förvirring.
Jag drabbades av panik korta stunder.
Jag kunde inte begripa vad som pågick runt omkring mig eller vad jag skulle göra.
Ännu värre var det när inte bara namn utan även vardagliga ord undgick mig, som romanförfattare och journalist. Hela mitt liv har handlat om ord – att använda dem på rätt ställe – och skriva ned dem snabbt.
Nu satt jag förvirrad vid tangentbordet och kunde inte hitta de rätta orden och inte heller de brev som jag hade lagrat i min bärbara dator.
Min fru var van att ”hjälpa till” med namn och avsluta meningar.
Vi läste båda om Alzheimers sjukdom. Det var hjärtskärande även om mina symptom inte verkade passa det klassiska alzheimermönstret..
Sa du simvastatin, frågade en vän.
Vet Du inte att statiner sammankopplats med minnesförlust.
Det var nyheter för mig.
Eftersom medicinen var så effektiv på att sänka mitt kolesterol tänkte jag aldrig på att det kunde finnas någon koppling till min minnesförlust.
Men när jag tänkte tillbaka insåg jag att höjningen av dosen till 40 mg sammanföll med ökade minnesproblem.
Jag bestämde mig för att ta tjuren vid hornen.
Jag gick till vår mycket kunniga, lokala läkare och berättade vad som hade hänt och bad om råd.
Hon nickade och sa: : Vi sätter ut statinen i tre månader.
Låt oss se vad som händer..
Jag fortsatte att gå i en slags ”dimma” under 6 veckor.
Sedan började jag bli mitt normala jag.
Mitt goda självförtroende började återvända och det blev lättare att ta beslut.
Häromdagen sa min fru – det känns som jag har fått tillbaka min man.
Större delen av förra året led jag av dålig cirkulation i mina fingrar och tår. Något som jag aldrig hade haft förut. Jag trodde att mina bortdomnade, vita pekfingrar kunde bero på min rasande pekfingersvals på datorn.
Nästan varje dag var jag tvungen att stanna och massera mina fingrar för att få bättre blodcirkulation. Men ungefär vid samma tidpunkt som jag började återfå mitt minne, började också blodcirkulationen att förbättras och återgå till det normala.
Under denna, den kallaste vintern på 20 år, har mina fingrar inte en enda gång förlorat sin fina, friska rosa färg.
Bokmal says 2 & 3
Jo ”tack”… 🙁 Det är ju just allt detta som får mig att må så dåligt. Att jag läser om alla dessa biverkingar…samtidigt med att hjärtgubarna här i Norge säger att det ”är svada”, men att jag ju kan låta bli å ta dem, men……………. ………….. Och det är pga stenten dom menar att ”jag måste gå på dom”, som sagt annars!!!!!!! Så allt detta gör mig också sjuk…i psyket….. Men gör som du säger..letar svar… Men hittar inte dom svar jag hoppas på… Men tack!
Tyvärr finns mycket få populärvetenskapliga böcker om läkemedel, biverkningar etc. på svenska.
Däremot finns det en hel del på engelska.
Äldreapotekaren Armon B. Neel och journalisten Bill Hogan har skrivit boken – Are your prescriptions killing you? I den avhandlas statiner och många andra läkemedelsgrupper.
Statiner förekommer bl.a. i kapitlen Statin Roulett och Does Dad Really Have Alzheimer´s.
Nedanstående, fritt översatta rader, kommer från det sistnämnda kapitlet.
——————————————————————————————————————-
Om Du skulle drabbas av försämrat minne och tankeförmåga är det viktigt att Du och Din läkare – helst även med en apotekare – noga går igenom alla mediciner för att se om någon/några skulle kunna vara orsaken. Om förändringen skett på sistone är det viktigt att Du tänker på några basala frågor.
Har något läkemedel kommit till eller avslutats på sistone?
Har något läkemedel ersatts med något annat på sistone?
Har någon dosering ändrats?
Det är viktigt att det kommer till stånd en oberoende utvärdering eftersom läkaren (den som förmodligen skrivit ut läkemedlen) sällan ser problemen, speciellt i äldre människor, vilket den konsulterande apotekaren har utbildats för.
För inte så länge sedan fick jag besök av en patient med allvarliga minnesproblem. Han var synbart rädd eftersom hans fru hade dött i Alzheimers. Han var i 80-års åldern men drev fortfarande ett litet företag, men nu kunde han inte längre komma ihåg kundernas namn.
När jag gick igenom de 17 läkemedlen som han tog (utskrivna av en läkare) fick jag klart för mig att minnesproblemen var läkemedelsrelaterade och lätt kunde avhjälpas.
När patienten visade mina förslag för läkaren blev han arg och sa – om Du hade problem med dina läkemedel skulle Du ha vänt Dig till mig. Patienten sa – men det var Du som skrev ut dem.
Vid det laget var läkaren helt ointresserad av min rapport.
När patienten ringde mig och berättade detta hänvisade jag honom till en läkare som jag har ett bra samarbete med. Vi gjorde förändringar, patientens minne återvände och idag driver han fortfarande sitt företag, företaget som han fruktade att han skulle bli tvungen att lägga ned.
Idag är han en lycklig man.
Are your prescriptions killing you?
Några, av mig fritt översatta, rader ur kapitlet Statin Roulette ur ovannämnda bok.
Författare: äldreapotekaren Armon B. Neel och journalisten Bill Hogan.
———————————————————————————————————————
Ju äldre Du är – desto farligare kan statiner vara
Nästan varje dag träffar jag människor som tagit statiner i många år. Även om bevisen är få för att höga kolesterolvärden skulle vara en riskfaktor i den här åldersgruppen tar läkarna ändå fram receptblocket och skriver ut statiner utan minsta betänketid.
Det finns gedigen evidens för att den omdömeslösa statin-förskrivningen till mycket gamla människor är fel säger danska forskare som gått igenom observations- och randomiserade studier. I tidskriften Age and Ageing, 2010, konstaterar de: Det finns inte tillräckliga data för att rekommendera insättning, eller fortsättning av statin-behandling när det gäller gruppen 80+ med känd hjärtsjukdom och det är även möjligt att statiner kan öka dödligheten hos dem som inte har någon hjärt- och kärlsjukdom.
Läkare känner inte igen statinernas biverkningar, skriver ut ytterligare mediciner för problem som kunde åtgärdats genom att sätta ut statinen
När jag träffar patienter som har fått diagnosen Restless Legs Syndrome (RLS =rastlösa ben), en neurologisk sjukdom som förorsakar alla möjliga obehag och sömnproblem, har jag lärt mig att omedelbart kolla om de står på statiner. Det är nästan alltid så. Den typiska bilden är att patienten har klagat över RLS-liknande symptom som värk, kramper, oro i benen och andra kroppsdelar – och doktorn har reagerat med att skriva ut Parkinson-medicin eller någon annan sort. Så börjar förskrivningskaskaden.
Andra tecken på statin-förgiftning kan vara muskel-, led och mag-smärtor (jag lutar åt att det kan bero på skador på mag-och diafragmamuskler), sväljsvårigheter (också ett muskelproblem), balansproblem, svårigheter att stå, gå i trappor och förhöjda levervärden.
Läkare avfärdar ofta möjligheten att statinen, som de ordinerat, skulle kunna ha orsakat de
biverkningar som patienten klagar över, även när det finns gott om bevis för det.
Drug Safety publicerade, 2007, en studie gällande 650 vuxna som tog statiner och led av muskelsmärtor, minnespåverkan och andra kända symptom på statin-förgiftning. Studien fastslog att 87% av patienterna, som hade frågat om symptomen kunde vara biverkningar (de var nästan alltid patienterna som tog upp diskussionen) hade avfärdats, det kunde inte finnas någon koppling till statin-behandlingen.
För inte så länge flyttade det in en 87-årig kvinna på ett av de boenden som jag besöker ibland. Hon hade förutom en statin även en Parkinson-medicin för RLS, en epilepsi-medicin för nervsmärta, en psykos-medicin för hallucinationer och ytterligare en medicin för skakningar. Jag visste, på en gång, att om jag satte ut statinen skulle de andra problemen med största sannolikhet försvinna. Det var exakt det som hände och inom 30-dagar kunde hon återvända hem med sin dotter. Vid den tidpunkten tog hon endast ett piller – en multivitamin.
”Det säkraste är att låta bli statinerna”
Ja – varför ska fullt friska människor äta detta, knappt en miljon svenskar gör det,,,,
De flesta människor är inte sjuka utan är förgiftade och varje riktig läkare borde starta ett besök med att fråga vad den vårdsökande äter – det räcker med följande 2 råd:
1) Ät LCHF
2) Ät aldrig något som du inte skulle ge till din hund,,,
Hur svårt är detta egentligen – dessa 2 råd skulle sannolikt minska den sjuka vårdens kostnader med minst 50% under en 5 – 10 år lång period och läkarna skulle kunna ägna sig åt de som är sjuka på riktigt istället. Bra för läkarna som slipper vara simpla pillerkrängare och kan ägna sig åt det de egentligen ska göra – inte att döva symptom som är orsakade av förgiftning,,,,
Möjligen ska det vara ytteliggare ett råd:
3) D-vitamin i lagom mängd,,,,,
https://www.youtube.com/watch?v=syRaJVIBNnw
https://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=6279
En länk som ger lite intressanta infallsvinklar är:
https://www.mmsports.se/D-vitamin-for-halsa-och-lakande.html
Statinförskrivningen måste vara en bluff i samma klass som den påhittade farligheten för mättat fett?
Jag har skrivit om min historia många gånger under våren och jag tar en vända igen, eftersom jag får så många positiva effekter. Jag insjuknade 11 maj 2012 i stroke, en liten, men fullt synbar propp i vänster tinning. Tidigare hade jag problem med artros med stelhet och värk, men jag kunde gå en kilometer, kunde resa och huvudet var fullt funktionellt.
Blodproppen gjorde mig förvirrad en vecka, fick lära om att ringa med mobil osv, men jag lämnade sjukhuset redan efter ett dygn, med bara 5 mg Enalapril för mitt då höga blodtryck och Trombyl som blodförtunnande.
Jag blev stadigt bättre, provade att köra bil redan efter en månad (hemma i skogen) och hade öht inga ytterligare motoriska problem kopplade till min stroke. Mitt största problem var tröttheten, men jag hade hjälp av min dotter och vi hade mycket sommargäster, som vanligt.
I juni blev jag ordinerad40 mg Simvastatin och redan i augusti blev jag mycket sämre, blev deprimerad och grät, sov dåligt pga benkramper, fick frossa en halvtimme efter att tabletten togs. I september fick jag högt blodtryck, efter att ha gått runt med bitvis jättelågt tryck (90/55). 220/130 kändes inte bra, så efter några dagars funderande satte jag ut den. Då hade jag läst på om biverkningar. Genast blev trycket normalt. Muskelsmärta och kramper fortsatte, faktiskt fram till nu, ett halvår senare. Jag började ta D-vitamin och magnesium före jul.
Jag fick också karusellsjuka i slutet av oktober, en ofarlig men obehaglig yrsel, där allt snurrar våldsamt under ett dygn. En kraftig kur med kortison gjorde att jag gick upp 8 åde stroke, karusellsjuka, de piller jag tokg på kort tid, så då gick jag upp till strikt lchf, vilket gjorde att jag tappade dessa på ca två månader. Om det var ett fristående symptom vet varken jag eller läkarna, men både stroke, karusellsjuka och de piller jag tog orsakar yrsel, så det var väldigt snurrigt.
I februari började hals och ansikte svullna upp och då släppte jag Enalaprilen också. Genast fick jag ett syrebrus i huvudet, och jag blev påtagligt bättre omedelbart. Efter två månader kändes det som att lampan plötsligt tändes i min skalle.
Sedan en vecka äter jag i princip noll kolhydrater, för att bli av med mina kilon och bli av med smärtorna. Hur allt samverkar vet jag inte, mn jag har ökat i muskelstyrka, sover bättre och har inte den oerhört tunga känslan i främst benen och ryggen.
Mina slutsatser för egen del, som kan hjälpa andra, är att direkt efter en stroke är både blodtryck och kolesterol lite förhöjt. Att sätta in medicin för att sänka blodtrycket är naturligtvis klokt, men att inte kolla hur det utvecklar sig, som i mitt fall, till oerhört lågt blodtryck bitvis, verkar väl dumt. Jag kollade trycket själv, har gjort det sedan 50-årsåldern, eftersom högt tryck är vanligt och skadligt i medelldern. När jag satte ut medicinen hamnade jag på ett tryck mellan 120-160/60-90. Jag har mätt vilande, i full fart och däremellan.
Statiner tänker jag aldrig mer äta, oavsett vad mina värden hamnar på. Tydligen är värdet bra, för jag har inte hört något från vårdcentralen.
Jag kan naturligtvis inte råda någon annan, och jag vet att det är ett svårt beslut att gå emot läkarna. När man har fått en allvarlig sjukdomsepisod är man inte så kaxig, men statiner har så allvarliga biverkningar att det krävs mycket höga kolesterolvärden för att man ska ta dem. Har man inga biverkningar är det ju en annan sak, förstås, men att bli rullstolsburen verkar inget bra val.
Min strikta lchf innebär under 2 % kolhydrater ( jag äter nyponmjöl för min värk just nu) och jag hamnra på de vanliga 1500 kalorierna, 14 % protein och 84 % fett, bestående av smör, kokosfett, lever, kött, ägg och makrill. Dessutom tar jag en äggula rå, färsk gräslök och rå vitlök, för att få svavel.
Efter en vecka har jag tappat två kilo och tänker fortsätta på detta sätt. Det tog tid för mig att komma fram till denna ganska extrema diet, men jag kan fortfarande äta grillat, dricka rödvin och vara social på helgerna. Jag har verkligen begripit att grönsaker är dekoration. Allt man behöver finns i ett ägg 😉 Lång historia, men jag är ganska uppfylld av varje framsteg jag gör.
@ Ann Kristin:
Läs på om D-vitamin – verka bota ett 50-tal olika förgiftnings- & brist-symtom – så kallade ”sjukdomar”,,,
Ta rejäla doser – verkar vara ofarligt och i allt väsentligt totalt harmlöst i jämförelse med statiner och blodtryckspiller!
Humble hävdar att det tar cirka 5 månader att fylla upp förråden,,,
Intresssant är oxå att det tar 48 timmar för kroppen att tillgodogöra sig solen – att duscha efteråt med tvål spolierar således nyttan med solning – det är nog inte enbart kolhydrater som ligger bakom epedemin av diabetse, cancer, läckande tarmar utan en kombination av kolisar, D-vitaminbrist på grund av antisolråd, fettbrist genom nyckelhålsmärkningen,,,,
Finns många burkar att välja på här:
http://www.vitaminhuset.se
@ Tombola:
Jag tror absolut på D-vitamin och tar två piller om dagen, även nu när jag vistas i sol. Jag har läst en hel del om detta. Jag förösker få man och vuxna barn att ta D-vitamin, med varierande resultat. Jag har alltid hävdat att bra mat räcker, men har tänkt om. Svavel försöker jag få genom ekologisk äggula och rå lök.
Jag har läst alla era tips om sidor och nu när jag har ätit D-vitamin i 5,5 månad, samt magnesium i 4,5, har jag märkt en påtaglig förbättring. Jag önskar verkligen att fler skulle nås av den här kunskapen. Kosttillskott är ju, som du säger, harmlöst i de flesta fall.
@ Ann Kristin:
Man får nog gå nästan 100 år tillbaka för att hitta bra mat som innehöll rätt mängd närning – och det var nog bara de som hade gott ställt som hade råd med den – det är inte så länge sedan statarna var många och där var det nog mest potatis som gällde?
T o m SLV erkänner ju att det inte går att få i sig rätt mängd näring utan att äta för mycket energi – få äter så bra som SLV´s rekommendetaioner är – vi har många synpunkter på deras råd men folk i allmännhet äter BETYDLIGT sämre!!
Kör hårt med gubben – tredubbla dosen eller mal ner pillren i blomkålsmoset om han sätter sig på tvären,,,
Ingenting kan få mig att ta statiner för att sänka kolesterolet. Den saken är helt klar!
@ Tombola:
7
Inget får mig på så bra humör, som Dina inlägg. Våra båda Yorkshire terriers sitter på var sin barnstol vid frukostbordet och äter kokta ägg till frukost. I övrigt är det strikt LCHF som gäller för hela familjen. Deras viktigaste självpåtagna uppgift är att hålla ordning på tiden för måltiderna. Fattar inte hur de gör, men sitter vi för länge vid datorn blir vi bryskt påminda om en försening, så liten som 5 minuter.
Statiner har en lite positiv egenskap, som kanske ligger bakom de 5 promille avvärjda hjärtinfarkterna: de har en svagt inflammationsdämpande effekt. Antagligen kan man uppnå samma goda effekt med ett par matskedar olivolja dagligen, gärna som inledning till frukosten. Annars är det en bra tumregel att se till att ha 3-4 olika färger på grönsakerna till huvudmålen – lätt att komma ihåg, vackert på tallriken och bra för kroppen.
I Övrigt Anser Jag Att Statiner Borde Förbjudas. En travesti på Catos avslutningsrepliker, som gällde förstörandet av Cartago, enligt den antika historien.
@ 14 Dacke:
Det är kanske lika bra, eller bättre, med smör eller kokosfett på morgonen. De innehåller inte lika mycket inflammationsdrivande omega-6 som olivoljan.
@ Annika Dahlqvist:
Och absolut inga inflammationsdämpande polyfenoler.
Hej! Jag letar efter länken ”förgiftad av simvastatin”. Någon som vet hur jag ska hitta den?
Tacksam för svar.
@ Randi
Jag hade sparat länken i mina favoriter men går inte att nå. Möjligen har det faktum att artikelförfattaren har avlidit gjort att den är borttagen.
Dessutom har tydligen Newsmill där artikeln fanns avsomnat…
mLCHFh 🙂 .
@ Randi:
Jag är inte alls säker på att det är den här artikeln som Du menar.
Den kommer från Aftonbladet 2001.
Redan då varnades för statiner.
Jag hoppas att länken fungerar – annars googla – ”Åke blev sjuk av medicinen + Aftonbladet”
https://www.aftonbladet.se/nyheter/article10230254.ab