Professor Göran Sjöbergs krönika:
Att äta som våra förfäder
Det finns en fullständigt förkrossande vetenskaplig dokumentation, inte minst arkeologisk, som visar att våra förfäder som levde före den jordbrukskultur som utvecklades för så där 10 000 år sedan, och som då fullständigt revolutionerade vår samhällsstruktur, eller de av våra förfäder som levde parallellt med denna jordbrukskultur, men ännu inte hade blivit en del av den utan fortfarande levde som jägare och samlare, inte drabbades av någon enda av våra vällevnadssjukdomar, som t.ex. cancer, sockersjuka, tand- och ledbesvär. Och i modern tid, för några hundra år sedan, visar en lika förkrossande vetenskaplig dokumentation att de ursprungsbefolkningar som då fanns kvar fick samma frekvens av sjukdomar som de europeiska kolonisatörerna och att detta olycksöde inträffade bara inom några årtionden efter det att de hade anammat vår beroendeframkallande ”godiskultur”, som framför allt sockret och vetemjölet utgör, och som kolonisatörerna förde med sig, inte minst som handelsvaror.
Dessa vetenskapliga fakta, som tydligt pekar på själva grundorsaken till alla våra ”moderna” sjukdomar, är något som varken livsmedels – eller läkemedelsindustrin skulle kunna ta till sig eftersom detta skulle innebära att de slog undan fötterna för sig själva. Vetenskapsjournalisten Gary Taubes har på ett alldeles enastående sätt forskat i denna del av kostvetenskapens historia och dokumenterat detta i sin lika enastående bok ”Good Calories & Bad Calories”. Läs den, och om ni redan gjort det så läs den en gång till!
Som Lierre Keith så klokt konstaterar i sin bok ”Vegomyten” är våra nuvarande matvanor en del av hela den kultur som etablerades i och med jordbrukets introduktion. Som många påpekat var jordbruket den största katastrof som har drabbat mänskligheten, och detta dessutom på alla plan. Förutom alla sjukdomar som då uppkom så institutionaliserades svälten, fattigdomen, slaveriet och de storskaliga krigen, som ett direkt resultat av de hierarkiska system som var nödvändiga för att jordbrukssamhället skulle fungera. Här finns en social, om än mycket obehaglig, vetenskaplig logik förborgad.
Men varför övergav dessa ursprungsbefolkningar så villigt den, bevisligen, hälsosamma kost som de levt på under eoner av tid? Igen talar Lierre Keith klart förnuft. Socker och vetemjöl fungerar de facto som opiater och har sin verkan i hjärnan genom samma belöningssystem där heroin, alkohol och andra droger har sin verkan. I världens första roman det s.k. Gilgamesheposet, som skrevs i kilskrift för 4000 år sedan i Mesopotamien, skildras hur vildmannen Enkido tämjs med hjälp av drogerna bröd, mjöd och sex. Av någon outgrundlig anledning så har alla kulturer, även de mest primitiva, och även djur, också letat efter olika möjligheter att droga sig. Till och med sidensvansar lär berusa sig på jästa rönnbär och de har av denna anledning också en ovanligt stor lever som kan ta hand om alkoholen. Älgarna påstås göra samma sak med hjälp av jästa äpplen.
Nå – vad åt nu dessa ursprungsbefolkningar som alla var så befriade från våra vanligaste sjukdomar? För att få reda på detta gjorde den legendariske tandläkaren Weston Price på 1930-talet en fantastisk insats genom att åka runt hela världen i jakten på alla kvarvarande ursprungsbefolkningar och dokumentera inte bara deras tandhälsostatus utan även deras generella hälsa och hur denna kunde kopplas ihop med deras matvanor. Han studerade också de katastrofala hälsoförsämringar som inträffade genom kontakten med vår processade industrimat. Hans bok ”Nutrition and Physical Degeneration” är faktiskt ett måste att läsa för den som är det minsta intresserad av koppling mellan vår hälsa och vad vi äter. För mig är den typ av undersökningar av vår verkliga verklighet, som representeras i denna bok och de hårda fakta som är resultatet, något jag själv anser vara av den högsta vetenskapliga rang. Det är i mina ögon, på grund av detta, ett sorgligt faktum att man idag inom den medicinska, så kallade vetenskapen, totalt ignorerar denna kunskap och dessutom har mage att betrakta alla undersökningar av denna typ som ”anekdoter” som man därför kan förlöjliga. Ännu mer sorgligt är att man, när man ignorerar detta, samtidigt hävdar att man talar i vetenskapens namn. Orsaken till denna ovilja att acceptera dessa hårda vetenskapliga fakta är förstås, som också nämndes redan i inledningen till denna krönika, att vår moderna livsmedels- och läkemedelsindustri de facto skulle begå ”självmord” om de erkände detta. Vi rör oss här därför i ett tabuområde som knappast tål offentlig debatt. Hälsokost har alltid förlöjligats av etablissemanget.
Vad Weston Price konstaterade var bland annat att matvanorna varierade väldigt kraftigt mellan de olika folk han studerade men den minsta gemensamma nämnaren var att det alltid var frågan om en naturlig kost som människan under mycket lång tid tagit till sig och balanserat och där alla naturliga näringsämnen fanns kvar också genom varsamma tillagningsmetoder. Eskimåerna åt t.ex. råa inälvor men var inte främmande för att koka kött som var svårtuggat. Fettet från sälar och andra djur åts med fördel rått och här finns en kostvetenskaplig logik. De nyttigaste fetterna i vår kost är de så kallade essentiella omättade fetterna omega 3 och omega 6 (som kroppen själv inte kan tillverka) men inte minst fettsyrorna EPA och DHA (som kroppen själv har svårt att syntetisera) och dessa finns i alger och sedan i fet fisk som livnär sig på dessa alger. Dessa omättade fetter är också de som lättast förstörs vid upphettning.
Mayafolket levde mest på majs men de lär enligt Weston Price ha vandrat 30 mil för att för att hämta tång, dvs. alger, från havet och dessa var nödvändiga för att komplettera kosten. Med modernt språkbruk skulle man här kunna tala om kosttillägg. Även om alla naturfolk var friska med våra mått mätt så var en del friskare än andra. Friskast var de befolkningar som levde runt alla kuster och åt havets frukter. Väldigt friska var också de befolkningar som på olika sätt levde på boskap (gräsbetat och utan kraftfoder!), t.ex. genom att som massajerna dricka blod och mjölk. De befolkningar som hade börjat ägna sig åt jordbruk var de som trots allt hade börjat drabbas av diverse hälsoproblem. Hos dessa befolkningar fanns också en medvetenhet om vad som var nyttigast i kosten. Hos indianerna i norra Kanada och bland eskimåerna så åt man alltid de fetaste delarna i första hand (hjärna, tunga och inälvor) medan hundarna fick det magra muskelköttet i filéerna.
Man visste att man helt enkelt blir sjuk om man åt för lite mättat fett. Den lärde sig den upptäcktsresande Vilhjálmur Stefánsson som levde bland eskimåerna i norra Kanada under många år. Han berättar hur de vid ett tillfälle alla hade blivit sjuka i ett läger som de hade upprättat men där de hade hur mycket renkött som helst att äta och att de blev räddade först när en eskimå kom förbi med sin hundsläde där han hade ett förråd av sälspäck. På några dagar hade sedan alla tillfrisknat. Detta bekräftas kanske av den moderna kunskapen om att man inte kan äta för mycket protein utan att bli sjuk – 1 gram per kilo kroppsvikt och dag brukar anses som en övre gräns. EPA och DHA hos i sälfettet får man misstänka också gjorde också sitt i detta fall.
Jag är själv väldigt intresserad av om mitt hälsotillstånd skulle kunna förbättras om jag gick över till en mer eskimålik kost. Min hustru älskar råbiff men jag har själv svårt att äta den helt rå så jag steker den hastigt på båda sidor men då den är ju ändå i princip rå. Jag måste helt enkelt träna på detta! Nu lär ju som sagt också råa inälvor vara något av det mest nyttiga man kan äta och jag känner mig därför sugen att även prova på detta men känner ändå en viss feg tveksamhet. Jonas Coltings bror Fredrik lär enligt Jonas själv äta det mesta av sin mat rå och detta konstaterande är ju klart inspirerande. Fredrik ser dessutom förbaskat frisk ut!
https://coltingblogg.com/2011/08/24/intervju-med-fredrik-colting-i-senaste-runner%C2%B4s-world/
Men man är, som Lierre Keith så riktigt påpekade, infångad i sin egen kultur så att det är svårt att bryta sig ut trots att förnuftet med all kraft uppmanar till detta. Under de senaste hundra åren har vi också fjärmat oss alltmer från inälvsmaten av någon anledning som jag aldrig riktigt har förstått. Speciellt i föregångslandet USA finns det knappast idag några inälvor som njure och lever i butikernas kyldiskar. Nå – i det landet så finns det ju förstås inte så mycket över huvud taget som man med normal begrepp skulle kunna definiera som riktig människoföda. Jag har själv alltid älskat blodpudding och när jag bodde i USA under ett år drabbades jag därför av allvarliga abstinenssymptom och när jag kom tillbaka hem åt jag sedan blodpudding varenda dag i flera veckor. Idag innehåller blodpudding tyvärr så mycket socker och kolhydrater att den knappast passar in i ett strikt LCHF-koncept.
Man kan undra var dessa värdefulla inälvor tar vägen. När jag tittar i kokböcker från slutet av 1800-talet så finns det mängder av recept på inälvsmat. Där kan man t.ex. hitta olika recept på hjärna men idag är boskapsuppfödare i Sverige tvungna att skicka iväg dessa hjärnor till destruktion, dvs. uppeldning, och uppfödarna är dessutom tvungna att betala rejält för denna ”tjänst”. Hjärnor lär ju brinna bra med tanke på att de till 60 % består av fett.
Jag tycker mig också märka att det blir allt glesare i köttdiskarna mellan njurar och levrar och det är också sällan man hör någon diskussion kring denna typ av livsmedel utom möjligen i kulinariska kokböcker. Det låga intresset från allmänheten bekräftas kanske i prisbilden. När jag nu köper mitt gräsbetade kött från Norrbete betalar jag för detta helt suveräna kött 160 kronor kilot och det är förstås värt varenda krona. När jag nu också för första gången har beställt inälvslådor så betalar jag bara en tredjedel, dvs. 60 kronor, trots att inälvsmaten är så mycket mer värdefull.
Uttrycket: ”Ur led är tiden!” känns som en klar ”understatment” när det gäller vår kost.
Kanske skedde övergången från jägare till jordbruk av ren bekvämlighet på samma sätt som många idag hellre köper en färdig pizza istället för att laga riktig mat?
Bekanta som har polacker boende hos sig vet att de tar vara på hela djuret på samma sätt som vid slaktade för länge sedan – hos oss slängs ju stora delar,,,,,
Börjar bli alltmer övertygad om att det egentligen finns mycket få riktiga sjukdomar, minst 75% av alla som besöker en vårdcentral skulle inte behöva gått dit om de hade ätit rätt,,,,,
Jag har svårt att se några personer som ser friskare ut än bröderna Colting, båda två är ju oxå lysande när det gäller att visa vad den mänskliga kroppen klarar av att prestera,,,,
Jag vill ha förslag på kost inför en kommande fjällvandring?
@ Dennis:Jag vill ha förslag på kost inför en kommande fjällvandring?
Ta med kniv, pilbåge och en kont att samla bär och rötter i… Jägare & samlare!
Återigen en toppen krönika av professor Göran. Tack för den. Price och Stefansson är utmärkta iakttagare. Men det finns också en annan iakttagelse som är av största vikt när vi tittar på oss människor i backspegeln. Elaine Morgans teser om att vi var vattenapan eller vattenschimpansen under åtskilliga miljoner år under vår tillblivnad förklarar de flesta om inte alla fysiologiska skillnader mellan oss och schimpansen. Och det beror på det förändrade födovalet när vi levde vid stranden med rik tillgång på omega-3. Det förklarar speciellt den språngartade utvecklingen av hjärnan liksom den förklararar Price och Stefanssons observationer.
I 2000-talets Vetenskap 2001: nr 1 beskrev Mikael Enström detta. Senare har också Lars Wilson hämtat evidens från Morgans teser.
Se det som ett uppslag för nästa krönika Göran – tillsvidare kan du snart läsa om schimpansen Marilyn – som fick sin sista vila i Fort Detrick, Maryland
MVH Ingemar Ljungqvist chefred och Dr sc för http://www.2000tv.se
@ ingemar Ljungqvist:
Ytterligare vetenskaplig läsning i ämnet:
https://www.acc.umu.se/~svanberg/skrifter/matbitA.pdf
@ Lennart N.:
Jenny Reimers genomgång av fettmetabolismen i den här uppsatsen från 2005 läste jag med stor behållning för ett par år sedan och jag sedan har funderat mycket på varför hennes röst har ”tystnat”. Hon kanske som läkare inte ville utsätta sig för hätska påhopp från officiella försvarare av de rådande dogmerna om fetternas skadliga inverkan på vår hälsa.
Jag vet att hennes namne (men tydligen inte släkting) Mats Reimers, och som han ständigt gör med allt som har med vår verkliga kliniska medicinska verklighet att göra, har försökt diminuera hennes kartläggning på sin blogg. Men Mats har å andra sidan i mina ögon dimmiga och naiva men framför allt felaktiga begrepp om vad vetenskap över huvud taget handlar om. Sin syn på vetenskap har han som bekant också gemensam med läkemedelsbolagen, och för övrigt hela det medicinska etablissemanget, vilket knappast gör den mer aptitligt. Han behöver dock, enligt min åsikt, knappast känna sig ensam och övergiven i sitt försvar av den rådande sjuka ordningen utan kan riskfritt fortsätta att sätta sina tummar innanför västen i sitt hängivna och opportunistiska försvar av denna existerande ordning.
@ 6 Professor Göran:
Jenny Reimers har gått i pension för flera år sen. Som jag har förstått på henne tycker hon att allt viktigt finns att läsa i hennes bok ”Evolutionen har anpassat oss…” https://www.primavi.se/maten.pdf
Själv tror jag att det inte räcker med att skriva allt viktigt en gång, utan vi måste hela tiden hålla frågan levande med nya inlägg.
Jag skrev om Jenny Reimers i ett inlägg i gamla bloggen 071114: https://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/jenny_reimers
Mats Reimer har inget s i slutet av namnet, så han är inte en namne.
Och Thailändare rensar aldrig ur fisken innan den läggs på grillen, rullar bara in den i folie, grillar och käkar.
@ Annika Dahlqvist:
Det har kommit till många nya sedan Jenny skrev dessa böcker och vi som läst dem har stor glädje av en repetition, mer eller mindre oavsiktligt börjar ju många av oss begripa ”doktorspråket”,,,,
Kanske det rentav skulle finnas ett behov av ett ”Uppslagsverk för LCHF:are – lär dig förstå vad doktorn säger”?
@ 9 tombola:
Jag tror att jag började med ett uppslagsverk en gång i tiden, men det drunknar ju direkt i blogg- och internethavet. Det lättaste, tror jag, är att söka ord man inte förstår – på Google.
Det är få ord som är ”ogooglebara”.
En passande video. ”Who cares in Sweden”
https://www.whocaresinsweden.com/sv/
Off topic – men jag vill ändå tipsa om detta.
Depression – en inflammatorisk sjukdom?
Hörde i dagens repris av Kropp & Själ på Sveriges Radio att man tydligen har konstaterat att deprimerade människor ofta har förhöjda inflammationsmarkörer. (Man funderade t.o.m. på om de biologiska läkemedel som ges till reumatiker kunde vara något för deprimerade.) Fortsatt forskning pågår. Detta är intressant. Forskarna hade givetvis inte en tanke på att kosten kan medföra inflammation utan var bara inne på att hitta nya mediciner men nog borde kosten ha betydelse här också. Programmet finns, såvitt jag kan se, utlagt på Sveriges Radios hemsida för den som vill lyssna.
För min del, som har en inflammatorisk sjukdom och läser mycket om detta, får jag mer och mer en känsla av att det egentligen bara finns EN ENDA sjukdom (som beror på inflammation) men att olika människor får olika symtom och behöver olika behandling. Det låter knasigt men jag undrar om det inte är så. Jag tror att forskningen kommer att visa det och då visar det också att kosten är en väldigt viktig behandlingsmetod för alla.
Enligt programledarens avslutningsord väntas depression om 20 år vara det vanligaste hälsoproblemet i världen. Kan det möjligtvis ha något samband med kolhydratsepidemin? Eller?
10 @ Annika Dahlqvist:
Då är jag inte ensam om behovet av ett uppslagsverk,,,,
Det tar lång tid att slå upp begrepp på nätet – all information finns där men är inte anpassad till målgruppen ”hobbydoktorer” – mycket få av oss har mera i bagaget än grundskolans biologi,,,
Å andra sidan behöver man inte begripa allt – det blir snabbt komplicerat och många gånger räcker det med en populärt framställd sammanfattning av någon som man litar på,,,,
@ Kattmoster:
Allt talar för att du har rätt!
Slutar man med kolhydrater stärks immunförsvaret vilket de flesta LCHFare som inte längre blir förkylda kan skriva under på.
@ 13 tombola:
Som sagt, jag påbörjade en gång ett projekt med ett uppslagsverk, men upptäckte direkt att det var ett jätteprojekt som jag inte mäktade med. Så jag klarar inte denna uppgift. Det får bli någon annan som gör det.
@ Kattmoster:
Om inflammationen sätter sig i tarmarna ger det upphov till en massor med symtom, bl a depression, nedstämdhet, dåligt minne och massor med annat,,,,
Undrar om fibromyalgi egentligen är just läckande tarmar som orsakats av socker och vete, symtomen är ju lika.
Annika Dahlqvist Skrev:
Så sant så sant ❗
@ Annika Dahlqvist:
”Själv tror jag att det inte räcker med att skriva allt viktigt en gång, utan vi måste hela tiden hålla frågan levande med nya inlägg”.
Du lever som du lär Annika! Det är just detta som gör dig trovärdig Det går inte att lägga ner på upploppet 🙂
men vad gör jag? Jo, vidarebefordrar länkar, inlägg och krönikor till personer som kan tänkas bli intresserade.
”…Det är i mina ögon, på grund av detta, ett sorgligt faktum att man idag inom den medicinska, så kallade vetenskapen, totalt ignorerar denna kunskap och dessutom har mage att betrakta alla undersökningar av denna typ som ”anekdoter” som man därför kan förlöjliga. Ännu mer sorgligt är att man, när man ignorerar detta, samtidigt hävdar att man talar i vetenskapens namn. …”
Jo… – Göran – den evidensbaserade vetenskapen och den s k fria forskningen sina brister, tyvärr tyvärr… 😥
Tack Göran för en bra krönika igen.
Tack för bra länkar alla, Jenny Reimers bok ska beställas, och ska läsas lite noggrannare än den skummning jag gjort i länkarna,
Finns en hel del att prova angående: bota förmaksflimmer, tex. börja äta hjärna, ögon och inälvsmat, ja inte är det brist på nya sätt att testa vidare, spännande. Just nu maximerar jag mg en månad få se om något händer.
Kanske var det inte så svårt att skaffa färskt kött i det vilda Afrika, men det kräver mod, imponerande.
https://www.youtube.com/watch?v=4YY4f4OF0BM
Det var när jag fick tag i Jenny Reimers pdf på webben,”Maten vi borde äta som håller oss normalviktiga och vid god hälsa i hela långa livet” , som jag gled över mot lchf (från stenålderskosten som på den tiden var oroad för mättat fett). En viktig skrift för mig.
Vi har nu fått våra inälvslådor från Norrbete och tinade med bävan upp en leverbit och jag stålsatte mig tillsammans med min trogna hustru för att konsumera den i sitt naturliga ”heliga” och råa tillstånd.
Sagt och gjort!
Tillsammans med kapris, saltgurka, en äggula, rödlök i tunna skivor och hackad vitlök, liknande tillbehör som till råbiff, så var det inga problem. Smakade alldeles utmärkt. Jag inbillar mig också att jag omedelbart har blivit mycket friskare. Placebo eller ej så ska jag nu ta på mig mina FiveFingers för en fem kilometers runda i skogen 🙂
När man väl brutit med ett kosttabu så går det lättare nästa gång. Smör har t.ex. LCHFare knappast några problem med idag fast det har varit ett mer eller mindre tabubelagt födoämne under snart 50 år.
@ Professor Göran:
Det var just denna uppsats av Jenny Reimers som fick mig att förstå sambanden och den tål att läsas flera gånger.
Lycka till med inälvsmaten och tack för en inspirerande krönika!
Tack för en intressant krönika och alla fina tips. Jenny Reimers ska bli spännande att läsa. Filmen om de tre männen som tjyvade en bit av lejonflockens byte är helt sanslös. Hade de fått för sig att ta hela bytet så hade det ju gått åt fanders men nu var ju alla nöjda och glada… Det var nog så de gjorde ibland våra förfäder…
@ 12 Kattmoster
Jag tror som du: ”…att det egentligen bara finns EN ENDA sjukdom (som beror på inflammation) men att olika människor får olika symtom och behöver olika behandling. Det låter knasigt men jag undrar om det inte är så. Jag tror att forskningen kommer att visa det och då visar det också att kosten är en väldigt viktig behandlingsmetod för alla.”
Och tack Göran, Annika m fl, för intressant läsning, länkar etc. Så spännande det är ..livet! 🙂
Våra förfäder levde knappast så länge att de hann få cancer osv. Hur länge har de människor levt som studien är baserad på?
Jag fick tips om en intressant bok idag.
The Cure for heart disease – skriven av en hjärtkirurg och en journalist.
https://www.amazon.com/The-Cure-Heart-Disease-Nation/dp/0979034000
Någon som läst den?