Jag ser en artikel i veckans upplaga av Dagens Medicin. På sidan 16 berättas om de nya kostråd som ska komma till sommaren. (Jag hittar tyvärr inte artikeln på nätet)
Professor Tommy Cederholm uttalar sig att man kommer att betona kvaliteten på fett snarare än mängden.
Man kommer att rekommendera växtbaserade oljor i stället för smör.
Min kommentar: Det är ju bra att man ska släppa rekommendationen om fettsnålt – men var finns bevisen för att omättat fett är bättre än naturligt mättat fett?
Jag vill då ha jämförande behandlingsstudier med hårda ändpunkter: sjukdom och död, inte surrogatändpunkter som blodfetter o dyl.
Är det någon som vet, eller kan fråga någon expert, om detta? Själv tänker jag maila och fråga Livsmedelsverket, om de vet.
Vi har ju tex den Australiensiska studien som visade att de som ätit fleromättat dog mera i hjärtinfarkt, och andra dödsorsaker, än de som ätit mättat fett.
Mättat fett är ju arteget – som jag ser det.
@ Josef Boberg:
Tala om det för Nordiska Ministerrådet, som tar fram kostrekommendationerna.
Man blir ju bara trött av att det ska gå så långsamt. Om mättat fett är farligt måste ”experterna” omedelbart få människor att sluta banta, dvs. äta av sitt eget mättade fett.
För min del har jag, som har en inflammatorisk sjukdom, insett att smör är vida överlägset alla slags oljor.
Trist att det ska förhalas så länge, så många som får lida helt i onödan.
Själv testar jag vidare med min kropp för att hitta tillbaka till den ultimata hälsan, och är på god väg nu.
Testat arteriografiundersökning med frekvensanalys för två månader sedan och återbesök nu för att stämma av vad som hänt i min kropp på den tiden.
Efter första besöket ändrade jag lite i kosten, mindre protein, mer fett och mer grönt/bladgrönsaker samt extra mg. och D-vitamin blev rekommendationerna.
Och allt har gått i rätt riktning, Blodtrycket mycket lägre nu, lägre vilopuls, (ibland 40 och är ändå inte bra tränad) i stort sett alla ämnen/vitaminer har ändrats i rätt riktning, ligger nu nära idealet, lägre halt av tungmetaller i kroppen, samt att mina blodådror har blivit mer elastiska, alltså minskat risk för kärlsjukdomar, Fortsätter jag äta som jag gjort nu kommer kärlen att förbättras ännu mer. Det här på bara 2 månader.
Känslan i kroppen är också bra, har fått mer energi och det är så jäkla kul bara.
Så för mig har Annikas kost fungerat till 100 %, nu 3 år med den, men har blivit 20 år yngre i kroppen. Vilken medicin skulle kunna göra samma sak?
Annika Dahlqvist Skrev:
”NORDISK KOST KAN REDUCERA HJÄRT-KÄRLSJUKDOMAR OCH DIABETES
En ny studie från Nordiska ministerrådet visar att nordisk kost kan förbättra kolesterolvärdena och därmed reducera risken för koronarsjukdom. En sund nordisk kost kan också reducera förekomsten av inflammationsfaktorer i samband med hjärt- och kärlsjukdom och typ 2 diabetes. Studien genomfördes i Finland, Sverige, Danmark och Island.
2013-03-14
Långvariga och omfattande koststudier ger ny och pålitlig kunskap om hur näringen inverkar på människors hälsa. På senare tid har experter i större grad än tidigare intresserat sig för vilken betydelse kosten som helhet har för hälsan snarare än enskilda livsmedels inverkan. Den mest kända helhetskosten är Medelhavsdieten, som har varit föremål för mest forskning när det gäller hälsoeffekter och som har blivit ett internationellt begrepp. Men nu har också Ny nordisk mat tillkommit till denna kategori.
År 2007 inledde SYSDIET sin verksamhet som ett Nordic Centre of Excellence (NCoE) inom mat, näring och hälsa under NordForsk, ett av Nordiska ministerrådets forskningsorgan. Ett av målen med SYSDIET är att kartlägga de hälsofrämjande faktorerna som nordisk kost medför. SYSDIETs koststudie genomfördes i Finland, Sverige, Danmark och Island.
Överraskande reduktion av inflammationsfaktor
Jämfört med kontrollgruppen förbättrade den sunda kosten bestående av nordiska råvaror fettomsättningen i blodet genom att sänka nivån på skadlig kolesterol, LDL-kolesterol, och höja nivån på ”bra” kolesterol, HDL-kolesterol, så att proportionen mellan dem blev bättre. Samtidigt reducerades mängden skadliga fettpartiklar. Med dessa kolesteroländringar räknar man med att ha minskat risken för koronarsjukdomar med upp till 10–15 procent under en period på 5–10 år. Kosten resulterade också i 1,5–2 gånger högre upptag av flera viktiga mineralämnen och vitaminer.
Till forskarnas överraskning var nivån på en inflammationsfaktor, IL-1 Ra, hela 20 procent lägre hos dem som höll sig till sund nordisk mat. Förhöjt IL-Ra räknas som den mest känsliga indikationen på så kallat metaboliskt syndrom, och kan tyda på risk för diabetes.
Kosten hade ingen betydande inverkan på sockeromsättningen, möjligen på grund av att deltagarnas vikt höll sig oförändrad. Preliminära observationer visar också att sund nordisk kost kan sänka blodtrycket mätt under ett dygn, även om det inte har betydande inverkan på blodtryck mätt hos läkare.
Forskarna ska undersöka vidare hur kosten och matens beståndsdelar påverkar genaktiviteten och hundratals av mellanprodukterna från ämnesomsättningen i organismen. Man har också som mål att i detalj undersöka bakteriestammen i avföring.
Så sätter du ihop en nordisk diet
En sund nordisk kost kan även sättas ihop enligt principen om närproducerad mat, som också är central i Ny nordisk mat. Hårt animaliskt fett och mjölkfett ersätts med rapsolja och växtoljebaserat margarin, fettfria och fettreducerade mejeriprodukter rekommenderas.
Man äter rikligt av inhemska säsongsfrukter, som i de nordiska länderna vill säga äpplen, päron och plommon, bär, grönsaker, rotfrukter, baljväxter och kål samt fulllkornsprodukter av råg, korn eller havre dagligen. Också nötter kan ingå maten. Mager och fet fisk 2–3 gånger i veckan, samt vilt och fjäderfä ingår. Rött kött och korv intas med måtta.
SYSDIET-konsortiet (Systems biology in controlled dietary interventions and cohort studies) är ett av tre nordiska center för framstående forskning inom programmet Nordic Centres of Excellence on Food, Nutrition and Health under perioden 2007–2012, utnämnt och finansierat av NordForsk under Nordiska ministerrådet. Forskningsmiljöer i flera nordiska länder deltar. I höst utkommer också Nordiska ministerrådets Nordiska näringsrekommendationer, som ligger bakom de nationella nordiska kostrekommendationerna.
Kontakter
Anne Riiser anne.riiser@nordforsk.org ” – slut citat härifrån.
Det föranledde mig att kommentera artikeln med:
”Långvariga och omfattande koststudier ger ny och pålitlig kunskap om hur näringen inverkar på människors hälsa. På senare tid har experter i större grad än tidigare intresserat sig för vilken betydelse kosten som helhet har för hälsan snarare än enskilda livsmedels inverkan.”
Jo… – Anne Riiser – så långt är jag med – men att välja vad som är artegen mat = rätt kost är ju ej så entydigt numera – som jag ser det.
Om vad jag menar med det t ex här
https://josefboberg.files.wordpress.com/2013/03/kompis2.pdf
och här
https://josefboberg.wordpress.com/2008/04/13/mg-brist-stress/#comment-7173 ” – slut citat av min kommentar.
Måhända skulle det kunna bli vissa effekter – ifall fler än jag kommenterade Nordiska ministerrådets artiklar, kanske… 💡
Bra att Annika kräver fakta, verklighetsnära fakta som liv eller död. Före 1900-talet åt väl ingen svensk vegetabiliska fetter?
LCHF-Bengt- intressant med arteriografi var man står. Var kan man göra det och till vilken kostnad? eller är det som med D3-prov som man skickar till USA och får betala dyrt för.
@ Göran Wiberg:
Det här är ju också en ifrågasatt metod att mäta, för mig var det ett spännande test, liksom lchf var från början. Det viktigaste för mig är att piggheten har förbättrats helt klart, om det beror på kosttillskottet, våren, kostjusteringen eller en kombo av alla förändringar kan man inte veta.
D3 nivån ingår också i frekvensanalysen, svaren får du direkt utan nålstick i armen.
Minns inte priset på dessa 2 undersökningar 1500 kanske.
Tror att det här går att göra lite var stans i Sverige,
@ Göran Wiberg:
I dr Dahlqvists gamla blogg finns en lista på läkare som utför sådan blodkärlsundersökning:
https://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/arteriografi
Min 70-åriga storasyster som alltid lagat mat med smör och grädde informerade mig nyligen om att hon ”minsann” hade sänkt sitt kolesterol genom att sluta använda smör och grädde och istället gått över till oljor i matlagningen. På så sätt behövde hon inte äta statiner… Jag skrev ett långt brev tillbaka (enda sättet att få en syl i vädret) där jag redovisade allt jag lärt mig de senaste åren och rekommenderade naturligtvis den här bloggen jämte Kostdoktorn och Ett sötare blod. Men vad är väl en lillasysters kunskaper värda? Mättat fett det fick man nog i sig så det räckte och det är de enkel och fleromättade fetterna som är nyttiga. LCHF var nog bra om man ville gå ned i vikt, men vad som händer i framtiden med oss som äter så här, det vet man minsann inte!
Nåja, jag får vara glad över att min svärson som har Typ1 och aldrig fått någon ordning på sitt blodsocker äter LCHF sedan i påskas och nu har normalt och jämnt blodsocker. Han klarar sig sig nu på endast Lantus till natten. Ska bli väldigt intressant att få höra vad hans läkare säger…
Det finnes vell 2 store studier som viser harde endepunkter ved bruk av flerumettet fett. Den ene er Sydney-studien, men her ble margarin som da inneholdt en god del transfett brukt samt at man brukte helt ekstreme O6-mengder, langt over hva margariner pr idag inneholder. Safflorolje brues meg bekjent ikke i norden. Den er faktisk endel værre enn verstingen solsikkeolje (ikke high-oleic da).
Den andre studien er Oslo-studien (multi-intervensjon hvor bl.a fine meprodukter, sukker ble frarådet og høyere fisk, grønnsaks og fruktinntak ble anbefalt) hvor man fikk en signifikant reduksjon i hjerte- og karsykdom ved å endre livsstilen, men og det er et stort men: Man ble frarådet bruk av margarin som på den tiden inneholdt en hel del transfett.
Konklusjon: 2 i utgangspunktet gode studier hvor de begge blir upålitelige grunnet større inntak av industrielt transfett samt at i den positive studien endret man en haug med faktorer, den flerumettede oljen som ble brukt der var soyaolje og den erstattet i stor grad margarinen med mye transfett i, et vesentlig høyere fiskeinntak bidro også til mer flerumettet fett. Kan hende de hadde fått enda bedre resultater uten soyaolje (jeg velger å tro det)?
@ 11 nilsern:
Ingen av de studierna jämförde naturligt mättat fett (alltså inte margariner) med vegetabiliskt omättat fett. Dessutom var de multifaktoriella vilket gör att man inte kan veta vad som gör vad i resultatet.
Under tre månader har jag levt på stora mängder kokosfett, kokosvatten, kokosmjölk och andra kokosprodukter i olika former. Virgin oil har jag konsumerat till stekta ägg. Jag har smörjt in mina fötter med olja och använt en annan kokosolja som solkräm. I övrigt har jag levt på fisk i alla former och fläsk varje dag. Det mättade fettet har alltså flödat både inne i kroppen och utanpå.
Som synes kan jag inte redovisa det ultimata resultatet dvs min egen död. Däremot kan jag redovisa en mycket god hälsa med mycket goda mätresultat från blodprover. Mitt hår har börjat återkomma på huvudet, nu grått i stället för vitt. Min syn har förbättrats. Min potens vid 74 års ålder ska vi bara inte tala om……..
SWEDBOY Skrev:
Wow…
Enligt mitt sätt att se det, finns bara ETT svar på den frågan och det är NEJ.
SWEDBOY Skrev:
Synd att den här kosten är livsfarlig,,,,
tombola Skrev:
Hi-hi!
SWEDBOY Skrev:
Jo… – Swedboy – jag är i o f s bara 72 år – men åt hållet detsamma för mig.
@ Annika Dahlqvist:
Nei, men de skulle i utgangspunktet si noe om hvordan flerumettet fett påvirker helsa. WHO anser mettet fett som temmelig nøytralt og sier det ikke fører til HKS, noe også cochrane co kom fram til (noen mettede fettsyrer er sunne, noen nøytrale og andre mindre sunne, men så og si alltid forekommer de sammen). Desverre later det til at mange innen ernæringsmiljøet i norden ser ut til å tolke ting som de selv vil og se bort ifra dette. Jeg er også helt enig i at natrulig mettet fett fra uraffinerte kilder som f.eks sauekjøtt, smør, kaldpresset kokosolje og palmeolje kan være sunt og noe mange bør bruke som basisfettkilder da de inneholder mye vitaminer, ”hjelpestoffer” (rød palmeolje inneholder ekstremt store mengder vitaminer og ”hjelpestoffer”) som kan gi positive helseeffekter.
Det är väl Medelhavskosten som Livsmedelsverket svalt med hull och hår.
@ Cia:
Jo Medelhavskosten ligger bra till hos Livsmedelsverket.
De tar några steg i taget tills de helt plötsligt presenterar en kost som är helt likt LCHF, men de kallar kosten något annat.
Josef Boberg Skrev:
Oavsett ålder är detta en av de bästa markörena för mäns hälsa,,,,
Märkligt nog diskuteras detta inte så ofta men det gör å andra sidan inte den förbättrade hjärnkapaciteten heller – alla klagar på minnet men ingen på förståndet och ingen vill väl erkänna att hjärnan var delvis ur funktion på grund av kolhydrat förgiftning?
Men att både hjärna och potens förbättras med hjälp av LCHF råder det ingen som helst tvivel om!
Om nu potensen sviktar ibland så behöver det inte betyda någon katastrof – sök och läs på ”slow sex” eller skaffa t ex denna bok vilken kan vara läsvärd för alla som vill tänka lite annorlunda och inte bara umgås på det ”västerländska” sättet – mycket av slow sex är en anpassning av tantra sex, en light variant om man så vill – våga prova, ni ångrar er inte och det är så här som kvinnorna egentligen vill ha det,,,,
https://m.adlibris.com/produkt/show/2FBB5ADA-3E72-4AC2-9891-ED6F1FD36FB9?titleId=e22cc526-4904-4945-ada1-643c5be77421
tombola Skrev:
VÄL TALAT ❗ 🙄
”En sund nordisk kost kan även sättas ihop enligt principen om närproducerad mat, som också är central i Ny nordisk mat. Hårt animaliskt fett och mjölkfett ersätts med rapsolja och växtoljebaserat margarin, fettfria och fettreducerade mejeriprodukter rekommenderas.”
Detta är ju en rysare och något som Göbbels lika väl skulle ha kunnat hitta på! Ibland undrar man vad man egentligen bidrar till genom att betala skatt.Ska italienarnas medelhavskost konkurreras ut med svenskt margarin och sockrade lättprodukter? Nej, tanter och farbröder i Nordiska Ministerrådet! Kom med något bättre! Varför inte satsa på renkött och surströmming!
”Professor Tommy Cederholm uttalar sig att … man kommer att rekommendera växtbaserade oljor i stället för smör.”
Det blir då mediernas uppgift att fråga denne Cederholm vilka sakliga grunder som ligger bakom en sådan rekommendation. Eftersom det inte finns någon väl belagd sådan grund får han då problem.
Detta är huvudanledningen till att man har fria medier – dagspress, TV, radio. Men ännu har jag inte sett att de svenska medierna numera spelar denna roll med så stor energi.
Så var det inte för ett halvsekel sedan, när jag var verksam där fast vi hade sällan så pinsamma frågor som Cederholn bör utsättas för. Vad finns anledningen till att medierna upphört med sådan granskning?
@ Piltson:
Ja men det märkliga är att alltid när sk experter om mat och hälsa får uttala sig i media så blir dom alltid oemotsagda , men när inslaget handlar om något annat än kost ja då ställer journalisten motfrågor och ifrågasätter .. varför ALDRIG när det handlar om kost och hälsa ?
Gustav Skrev:
Ja, och åtminstone en villolärare som bevisligen ljuger och pratar smörja blir anlitad som konsult och föredragshållare även efter pensionen. Hur kan det komma sig?
Piltson Skrev:
Kan ju bero på att pensionerade hallonbåtskaptener har gott om tid och alltid ställer upp med att propagera för den största mat myten av dem alla – ångmaskinsteorin vilken helt bortser från kostens hormoniella betydelse,,,
Sedan har vid ju en journalistkår vars arbete mest påminner om ett habilt elevarbete från gymnasiets första år,,,,
Jo Gustav, men lägg märke till att denna ”åmgmaskinsteori” med felaktig hänvisning till
termodynamiken lärs ut på universitet där det också finns akademiska lärare i fysik. Läroboken ”Fetma” (Rössner/Lindroos, Studentlitteratur 2007) var ett flagrant exempel.
Hur kommer det sig att vilsna nutritionister inte visas tillrätta av mera kunnigt folk i samma hus? Och hur kommer det sig att eleverna själva inte reagerar och stoppar skitprat? Andra huvudsatsen hör till det de bör ha fått lära sig i gymnasiet.
Det tycks oss lika obegripligt som mediafolkets konstiga slapphet.