Det har blivit vanligare med malignt melanom, den farligaste av hudcancrarna. Man tror att solariesolning kan öka risken för malignt melanom, men åsikterna om det är delade.
Jag har inte träffat någon patient med malignt melanom som har solat i solarium. Däremot har jag träffat många patienter med lungcancer, som har rökt, så det är stor skillnad på frekvensen av cancertyperna.
Andra faktorer som kan öka risken för cancer av alla slag är intag av margarin och omega-6-oljor. Även högt kolhydratintag och D-vitaminbrist ökar risken för cancer.
En läkare, som arbetar med hudcancer, som jag pratade med, sade att alla hudcancerpatienter han hade träffat hade ätit margarin.
Även användning av solskyddskrämer ökar cancerrisken, dels genom direkteffekt av kemikalierna i och genom huden, dels genom att personen vistas ännu längre ute i solen.
…eller smort in sig med solskydd?
Cancer kan bero på infektioner som inte har med kosten att göra.
https://www.svd.se/nyheter/inrikes/vanligt-virus-kan-kopplas-till-cancer_7942016.svd
Virus hittas i bröstcancercellen.
Att viruset finns där verkar vara korrekt, att viruset orsakar cancern verkar vara korrekt men det ska upprepas av fler forskare innan man slutgiltigt kan säga att bröstcancer är en ren virus infektion.
Har inte tvål, kräm, tvättmedel osv en större påverkan vad gäller hudcancer än solen? Vi är trots allt designade för att vistas i sol, men inte ha mjukgörande lotion på huden hela tiden.
Har det gjorts sådana studier eller jämförelser?
Förledande solskyddskrämer är säkert en del av orsaken till hudcancer. Bättre att sola 10-30 minuter om dagen när solen står i zenit under sommarhalvåret för att få D-vitaminer och sedan vistas i skuggan eller ha kläder som skyddar..
Verkar som nya regler innebär att man inte får ha rör i solarier som ger D-vitamin. Någon som vet?
https://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastmanlandsnytt/nya-solarieregler-uppror
Tycker vi ska stänga Sverige 1 oktober varje år och ta tåget allihopa till Afrika och inte återvända förrän 15 mars. Mörkret är inte hälsosamt. Tänk så mycket energi som skulle sparas och ändliga resurser.
Anders S Skrev:
Utmärkt idé! 🙂
Jätteintressant. Jag hade ingen aning om att malignt melanom och kolhydrater m.fl. ökar risken för malignt melanom.
@ Anders S:
Håller helt med dig om att vintermörkret inte är hälsosamt och framför allt inte detta kompakta, långvariga vintermörker som vi har här i Norden! Vi är ju trots allt från Afrika allihop…
Jag är inte någon vän av kosttillskott, men är man ute efter D-vitamin är det nog säkrare att ta dom som piller. UV-strålning är farlig och bör doseras varligt, tills man fått tillräckligt med pigmentskydd. Solarier är ett otyg. Behöver man ljusterapi är bästa sättet en resa söderut. Näst bäst lite behandling med vitt ljus, för att skingra depressiva tankar.
Cancrar finns det otroligt många sorter av. Somliga gynnas av höga halter av insulin och alltså är beroende av mängden kolhydrater vi får i oss, för sin utveckling. Cancer är till sin natur celler, som misslyckats med sin delning och fått sin arvsmassa ändrad, så de växer okontrollerat. Orsaken till denna misslyckade delning kan vara virusangrepp, främmande ämnen fr tobak, asbest m.fl. Solstrålar påverkar hudcellernas arvsmassa och förorsakar bl a malignt melanom.
”Nu har höstmörkret övergått i vintermörker” . Så uttrycket en av våra vänner från Finland, när de bokade ett par påskveckor hos oss för några år sedan. De kommer varje påsk, för att tina upp kropp och själ. Den naturliga solen slår alla solarier, och till påsk är risken att bränna sig försumbar, fast näsorna brukar få en rosa ton tredje dagen.
”Andra faktorer som kan öka risken för cancer av alla slag är intag av margarin och omega-6-oljor. Även högt kolhydratintag och D-vitaminbrist ökar risken för cancer.”
Jo… – Annika – och är ej av normalkosten på tok för höga blodsockernivåer också rena ”reabränslet” för cancer ❓
Så ”alla hudcancerpatienter” hade ätit margarin. Fanns det något annat alla hudcancerpatienter gjort? Andats? Ätit en morot? Gått på toa? Ger de sakerna cancer då?
Och när du skriver att åsikterna om huruvida solarier kan ge hudcancer är ”delade”, vilka menar du då är av annan åsikt? Jag har ALDRIG hört NÅGON ifrågasätta detta. Att DU aldrig träffat någon malignt melanom-patient som solat solarium innebär ju, som du förstår, inte att solarier inte kan ge hudcancer, lika lite som man utifrån det du skriver ovan kan påstå att margarin skulle ge hudcancer.
Och på vad bygger du ditt påstående att ”kolhydrater” (vilka?) skulle öka cancerrisken? Det låter helt bisarrt och inte förenligt med något iallafall jag hört om onkogenes. Övervikt ökar ju cancerrisken förstås, och är man tjock pga högt kolhydratintag har man ju större cancerrisk, men inte pga kolhydratintaget i sig.
Vad är det här för en blogg egentligen?
@ 11 Nigel Perkinns:
Att ”alla” hudcancerpatienter har ätit margarin är ett lika bra bevis för margarinets farlighet som påståendet att solarier orsakar hudcancer.
Att kolhydrater = socker och stärkelse orsakar och göder cancer finns det massor av vetenskapliga belägg för. Att du aldrig har hört talas om det visar ju bara hur styrd informationen är. Läs Robert Lustig och Gary Taubes.
Annika Dahlqvist Skrev:
Jo… – Annika – så är det ju – som jag också ser det.
Nej, att alla hudcancerpatienter har ätit margarin innebär inte att margarin ger hudcancer, så länge det inte kan visas att folk som inte äter margarin får mindre hudcancer. Med ditt resonemang får man hudcancer av att andas, eftersom alla hudcancerpatienter gjort det. Vilket jag ju som du ser påpekade i mitt tidigare inlägg. Ger andning hudcancer?
Att risken för hudcancer ökar med solariesolande kan däremot visas, genom att jämföra med en icke-solariesolande kontrollgrupp. Alla hudcancerpatienter har inte solat solarium, och alla som solar solarium får inte hudcancer. Men fler som solar solarium får hudcancer än de som inte solar solarium. Detta är ju en helt grundläggande insikt i hur medicinsk forskning går till, som jag antar att du känner till då du ju uttalar dig på den här bloggen som läkare. Att DU aldrig träffat en solariesolande hudcancerpatient säger ingenting i frågan – själv har jag aldrig träffat Barack Obama, men han kan existera ändå.
Vad gäller Lustig (vars slutsatser är kontroversiella) gäller hans forskning överkonsumtion av fruktos, och dess effekt på det metabola syndromet, inte cancer. Taubes är fysiker och journalist och har skrivit om lågkolhydratdieter – inte cancer. Så att läsa dem ger inte mig så mycket. Hellre skulle jag vilja veta vad du, som har läkarutbildning och kunskap om mänsklig intermediärmetabolism och de molekylära orsakerna till cancercellsutveckling, menar med att ”socker och stärkelse göder cancerceller”. Hur då, hur får dessa näringsämnen en cell att malignifiera? Och förutom din förklaring, var kan jag hitta ”massor av belägg” för detta? Taubes och Lustig skrev ju som sagt inte alls om detta – finns andra referenser?
@ Nigel Perkinns:
Prolifierativa cancersjukdomar, som bröst-, colon- och prostatacanser gynnas av tillväxtfaktorn IGF1, som är lierad med höga halter av insulin. Ett metabolt tillstånd, insulinresistens, ger höga blodsockervärden, höga insulinvärden, ofta övervikt och alla andra komponenter i det metabola syndromet. Insulinresistens skaffar man sig genom överkonsumtion av kolhydrater, företrädelsevis de sk snabba, och kan dämpas ut och eventuellt läkas av ketogen diet.
@ 14 Nigel Perkinns:
Jag har heller inte påstått att det är bevisat att margarinätande ökar risken för hudcancer. Jag bara berättade att en cancerläkare berättat att alla hans hudcancerpatienter hade ätit margarin, och ingen hade ätit smör. Sen får var och en dra vilka slutsatser de vill av det.
Socker, fruktos, är enligt Lustig cancercellers favoritenergi. Även högt blodsocker och högt blodinsulin göder cancerceller. Jag tar en artikel ur högen i min Lista på vetenskapliga sudier: https://www.medfak.umu.se/om-fakulteten/aktuellt/nyhetsvisning/forhojt-blodsocker-okar-risken-for-cancer.cid112000
Både Lustig och Taubes har skrivit om cancer.
@ Dacke:
Ja, IGF1 är ju en av många tillväxtfaktorer för många celler inklusive cancerceller, men var har du fått intrycket att det regleras på samma sätt som insulin, eller ökar vid det metabola syndromet? Och var har du fått det ifrån att insulinresistens skulle orsakas av ”överkonsumtion av kolhydrater”? Mig veterligt är detkopplat till övervikt.
Nigel Perkins Skrev:
Blir man insulinresistent på grund av fetma eller fet på grund av insulinresistens?
@ Annika Dahlqvist:
Jag tycks i så fall ha missförstått dig när du i blogginlägget ovan skriver att ”[A]ndra faktorer som kan öka risken för cancer av alla slag är intag av margarin och omega-6-oljor”. Det är ju lätt att av det inlägget få intrycket att du menar att margarin ökar cancerrisken. Eftersom det är det du skriver.
Jag trodde även att du menade att ditt citat av cancerläkaren skulle stödja tesen om margarinets karcinogenitet, men det var alltså bara en anekdot helt orelaterad till sakfrågan menar du nu?
Att en forskare säger att fruktos är ”cancercellers favoritenergi” (var säger han det förresten? Den enda R Lustig jag hittar på PubMed som skriver om cancer är en annan är en annan än den som skriver om kolhydrater) måste ju ställas emot dels vad andra forskare säger om saken, dels vad Lustig har för belägg för att påstå detta och slutligen våra möjligheter att undvika fruktosintag på någon nivå som är relevant för cancertillväxt (givet hjärnans obligata glukosbehov – glukos är ju som bekant lite omständligt att få i sig utan att samtidigt få i sig fruktos).
Hur kan du förresten utifrån detta påstå att högt blodsocker ”göder cancerceller”? Det är ju glukos, inte fruktos, man mäter vid blodsockerkontroller. Och varför skulle inte cancerceller, som andra celler, kunna utnyttja fett som energi? Är det något som minskar kroppsfettet hos patienter så är det ju som bekant cancer.
För att slutligen citera författaren av studien du refererar till : ”Ännu vet vi inte säkert om högt blodsocker och dess effekter direkt orsakar cancer, eller om andra faktorer ligger bakom sambandet. Vi tror att en livsstil som är gynnsam för blodsockerkontroll också minskar risken för cancer”. Dvs, t. ex., övervikt och brist på motion. Du kan ju inte på allvar mena att du som läkare bedömer att den studien skulle vara ett argument för att högt blodsocker orsakar cancer?
Jag är verkligen förvånad över att denna blogg väckt sådan kontrovers, i stort sett allt verkar ju rakt av påhittat. Däremot är jag förvånad att du som legitimerad yrkesutövare tillåts – och tillåter dig själv – att uttala dig som du gör. Alla har rätt till sin privata åsikt, men det är otäckt när sådant här tas som fakta av dina läsare.
Nigel Perkins skrev:
Ta och läs de 162 rapporter som listas i slutet på denna artikel innan du fortsätter trolla:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3267662/
Blir man insulinresistent på grund av fetma eller fet på grund av insulinresistens?
Man blir insulinresistent av fetma. En peron som är helt insulinresistent – eller har fått sin insulinproduktion helt utslagen – blir smal och, om man inte sätter in insulininjektioner, dör. Som hände med typ 1-diabetikerna förr om åren.
@ Anders S:
Jag är imponerad att du läst dessa 162 rapporter innan du skaffat dig din åsikt Anders, men ahde du brytt dig om att läsa själva artikeln du refererar till hade du upptäckt att de inte hittat något som helst stöd för att kolhydratreduktion skulle öka överlevnaden i cancer, eller ens ändra sjukdomsförloppet, för att inte tala om att förhindra insjuknande.
Hade du dessutom läst tråden här hade du antagligen upptäckt att Dahlström diskuterar fruktos (inte glukos). Och margarin.
@ 22 Nigel Perkins:
Den som inte ens bryr sig om att hålla reda på vad bloggaren heter inger inget förtroende.
Jag diskuterar fruktos, glukos och margarin.
@ 19 Nigel Perkins:
Fruktos är inte essentiellt att tillföra kroppen. Vi klarar oss mycket bättre utan.
Kroppen, inkl hjärnan, behöver ett normalt blodsocker. Om vi inte tillför kolhydrater kan kroppen själv tillverka den nödvändiga glukosen. Det kallas Glukoneogenes. Slå upp ordet på Wikipedia.
Glukos utan fruktos är inga problem, det är bara att äta stärkelse. All stärkelse blir glukos i kroppen.
Du verkar ha problem med den basala näringsfysiologin.
Tack för ditt sakliga svar på mina undringar. Bloggarnamn är sannerligen det centrala i varje medicinsk debatt.
Prof. Ulrike Kämmerer. Universitäts-Frauenklinik in Würzburg
https://www.br.de/radio/bayern-plus/sendungen/das-magazin/ulrike-kaemmerer-essen-gegen-krebs100.html
Ketogene Ernährung – Diät gegen Krebs – Prof. Dr. rer. hum. biol. Ulrike Kämmerer
https://youtu.be/T7KwglXSWsI
Die Ketogene Ernährung bei Krebserkrankungen 11/08
Universitäts-Frauenklinik in Würzburg
https://lchf.de/wp-content/uploads/2011/06/ketogene_ernaehrung_bei_krebs.pdf
@ Annika Dahlqvist:
”Fruktos är inte essentiellt att tillföra kroppen. Vi klarar oss mycket bättre utan.
Kroppen, inkl hjärnan, behöver ett normalt blodsocker. Om vi inte tillför kolhydrater kan kroppen själv tillverka den nödvändiga glukosen. Det kallas Glukoneogenes”.
Tack, jag minns min intermediärmetabolism, och förstår inte riktigt vad din repetition har med det som diskuteras att göra? Det jag påpekar är att du åberopar Lustigs påstående att FRUKTOS är ”cancercellers favorit”. Och att du tar detta som intäkt för att vi borde sänka vårt intag av GLUKOS. Oroar du dig för GLUKOS roll i cancerutveckling, får du hitta någon annan referens än denne Lustig.
Ja, vi kan tillverka glukos, och gör det för att hålla blodsockret över en viss nivå. Substrat är framförallt muskelprotein, och i mycket mindre utsträckning fett. Så visst kan du ersätta glukosintaget med protein – med den följden att blodsockret då blir detsamma (naturligtvis ger ju även proteinintaget en insulinfrisättning). Poängen är att det inte går att ”svälta” en cancercell med hjälp av lågt blodsocker, just på grund av nämnda glukoneogenes. Så hur menar du att en ickediabetiker, som ju inte får någon större postprandiell P-glukoshöjning, skulle kunna motverka cancer genom att säka sitt P-glukos?
Och som sagt, hur har du fått för dig att högt kolhydratintag skulle öka cancerrisken?
@ 27 Nigel Perkins:
I glukoneogenesen används naturligtvis i första hand maten man äter, fett och protein. Det är först när man svälter som egen muskelvävnad används till glukoneogenesen. Det är ju självklart, kroppen är inte dum.
@ 27 Nigel Perkins:
Har du sett Lustigs alla filmer? gör det annars.
@ 27 Nigel Perkins:
Du verkar inte ha uppfattat något alls av de senaste årens kostdebatt. Hur råkade du glida in här nu?
@ 27 Nigel Perkins:
En icke-diabetiker som äter kolhydratrik mat flera gånger om dagen får sammanlagt en ganska lång tid av förhöjt blodsocker under dagen. Äter man minimalt av kolhydrater ligger sockret jämnt basalt hela dagen, vilket göder cancerceller minsta möjliga.
@ Tombola: @ Nigel Perkins:
18
Enkelt, min käre Watson, båda delarna! Initialt dränker man kroppens celler i glukos med hjälp av insulinet. De snabba kolhydraterna ger höga glukostoppar och översväng i insulinsvaret. Levern celler blir först insulinresistenta, varvid glukoneogenesen tappar styrningen och ger högt blodglukos på morgonen. Nästa grupp celler att bli resistenta är muskelcellerna, varvid insulinet får svårare att förse dessa med glukos och glukosvärdet stiger generellt, tillsammans med insulinvärdet. Fettcellerna har förmågan kvar att ta emot glukos och lagra i form av fett, framförallt bukfetma. Fettväven runt buken är metabolt aktiv, späder på insulinresistensen och genererar bl a IGF1. IGF1 genereras också generellt i samma mån som insulin, benämns ibland som insulinets hjälphormon.
Att bukfetma, IGF1 och insulinresistens hänger ihop är korrekt, men insulinresistensen är förutsättningen för de båda andra och alla övriga komponenter i det metabola syndromet. Övergår man till ketogen kost försvinner symtomen på metabolt syndrom, vilket de flesta LCHF-are vittnar om.
Nigel kanske skulle försöka uppdatera sig hos Dr Ron Rosedale
https://drrosedale.com/#axzz2O9qFfZTy
Nigel Perkinns Skrev:
Bloggen formas av de, som gör inlägg i den. Det skulle gynna det sakliga utbytet om vi höll en vänlig ton i inläggen och avhöll oss från personangrepp.
@ Dacke:
Tack för den fina redogörelsen, tycker vi börjar kunna detta rätt så bra – misstänker fortfarande att det döljer sig en doktor bakom
din signatur :-),,,,
Rosedale är inte fel att läsa, Mercola brukar referera till honom och de båda brukar ju ofta slöjda ihop en hel del läsvärt,,,,,
Det gäller uppenbarligen att återställa en insulinresistent lever – enligt många i USA ska detta vara möjligt till 80 – 90% varav viktminskning nog är nummer ett? Men mycket intressant finns att läsa om diabetes och HIIT-träning, där finns mycket att läsa för den som orkar,,,
Även https://diabetesportalen.se/ är värd att läsa, man kan ju tycka lite olika om deras inriktning på forskningen, att hitta lösningar på ett problem som ofta löser sig med LCHF, men i förlängningen kommer nog delar av den forskning troligen att innebära att Typ1 troligen kan botas mer eller mindre helt – ska vi gissa på ett stort genombrott inom 10 år?
Man börjar oxå att titta på hur olika kost påverkar diabetes:
https://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/hoeg-dos-kanel-saenker-blodsockret/
Läser man på siter och forum i USA så finns mycket information om detta men i Sverige ser man det nästan aldrig,,,,,
Tombola Skrev:
Hjälp mig reda ut det här!
Vassle innehåller protein, sägs det i första artikeln, jag stupar i.
I min gröna ungdom gjorde jag bl a ostkaka och några ostar på mjölk från mina föräldrars kor. Man värmer mjölken till +37°, sätter till ostlöpe, som är kalvens enzym för att tillgodogöra sig proteinet, ostmassan flockar sig och man silar av den från vasslen, som innehåller allt, som är vattenlösligt – enligt min mening mjölksockret. Har man kvar protein har man misslyckets med ystningen, tycket jag. Vasslen gör man messmör och mesost av, fick jag lära mig i skolan, men det var länge sedan, så det var uppenbarligen fel, eller??? Försöker mejerierna sälja mjölksockret som protein?
Massor med tyngdlyftare äter vassle för att det är ett billigt protein,,,,,
https://www.body.se/artiklar/kost/20050930/vassle-mjolkindustrins-gava-till-manniskorna
Mercola har oxå skrivit en del om whey som ersättning för frukost – finns nog anledning att titta närmare på detta,,,,
Tombola Skrev:
Och jag hittade dessa rader:
—
Sockret utlöser inflammation i blodkärlen
Sockret i blodet behövs för att muskler, lever och fettvävnad ska kunna fungera. För att sockret ska kunna komma in i cellerna behövs insulin. Nedsatt insulinkänslighet medför att sockermolekyler stannar kvar i blodbanan.
Till slut leder detta till att sockret reagerar med röda blodkroppar och blodfetter, som i sin tur fastnar i kärlväggen. Detta tror man utlöser en inflammation i kärlväggen, vilket så småningom resulterar i åderförkalkning.
—
Det mesta i denna artikel kan jag smälta, men att sockret i blodet behövs, för att muskler, lever och fettvävnad ska kunna fungera tycker jag är att överdriva. Man har helt glömt eller förträngt ketonkropparnas funktion. Vi vet ju att det lilla socker, som hjärna och blodkroppar behöver lätt produceras i levern. Bästa sätt att ta ner inflammationen i kärlen är att gå över på ketogen kost.
Tombola Skrev:
När jag googlade på näringsinnehållet, fick jag data, som nog ger Erling rätt:
Kolhydrater, 5.1%
Protein 0,8%
Vatten 93,4%
Lågenergikost, dyrt vatten, men bra kalciumkälla.
Misstänker att tyngdlyftarna inte läst eller förstått eller är utsatta för kosttillskottsindustrins reklam.
@ Dacke:
Nu kommer ju vassle i pulverform, man tillsätter vatten eller mjölk själv,,,,
Jag är inte insatt i detta – detstår en påse oöppnad i skafferiet men jag äter så mycket ägg att jag inte behöver mera protein, snarare äter jag för mycket i förhållande till vad jag borde göra,,,,
Gudiol har skrivit en del om detta – och det finns massor med annan info på nätet – dags att ta en titt på detta,,,,
https://traningslara.se/skillnader-mellan-populara-proteinkallor-for-tranande-del-2-%E2%80%93-ny-jamforande-studie/
@ Tombola:
Jag googlade på vasslepulver också. Det verkar som man lyckats extrahera de 0,8 procenten proteiner från från de 5,1 procenten kolhydrater, åtminstonde nästan. Vore spännande att utforska hur den processen går till. Någon, som vet?
@ Nigel Perkins #27:
Du bör läsa litet mer om insulinets effekter här
https://kostkunskap.blogg.se/2013/march/insulin-tack-for-att-det-finns.html
Insulinresistens är en försvarsmekanism för kroppen då den får för mycket kolhydrater.
”Insulin får glukosen att tas upp av alla celler i kroppen med hjälp av cellernas insulinreceptorer. Varje glukosmolekyl är omgiven av 190 vattenmolekyler [2] så cellerna kan inte ta upp så mycket glukos med tillhörande vatten utan att riskera att vattensprängas.
Cellerna drar tillbaka sina insulinreceptorer som skydd mot vattensprängning och vi kallar det för insulinresistens och bestraffar cellerna genom att spruta mer insulin till patienten.”
Du skriver ”Ja, vi kan tillverka glukos, och gör det för att hålla blodsockret över en viss nivå. Substrat är framförallt muskelprotein, och i mycket mindre utsträckning fett.”
Kunskaper i fysiologi, biokemi och endokrinologi ger dig svaret.
Kroppen ser till att glukosnivån i blodet håller sig mellan 3-6 mmol/L. Det innebär att blodet hos en 70 kg människa innehåller totalt 1,5-3 gram glukos. Levern använder i första hand fett som källa till glukosproduktionen. Triglycerider innehållet glycerol som via normala reaktionsvägar kan kopplas ihop till glukos. Så glukosproduktionen är oproblematisk för kroppen.
Hjärnan behöver inte en enda sockermolekyl för att må bra och fungera perfekt.
Svar på ditt lätt höjda ögonbryn.
Samtliga hjärnceller innehåller mitokondrier, cellens energifabriker. Mitokondrierna drivs av acetylcoenzym A, AcCoA eller aktiverad ättiksyra eller kortare ättiksyra, som förbränns med hjälp av syre, aerob förbränning. AcCoA produceras lättast vid fettnedbrytning men även protein och kolhydrater kan producera AcCoA.
Däremot behöver röda blodkroppar glukos som energikälla eftersom röda blodkroppar saknar mitokondrier, de skulle nalla av det transporterade syret vilket är oacceptabelt för kroppen.
En mellanprodukt specifik för röda blodkroppar är 2,3-DPG (2,3-difosfoglycerat) som krävs för att hemoglobinet ska lossa syret. Efter 2,3-DPG bildas mjölksyra, laktat, och 2 ATP per glukosmolekyl.
Glukos via AcCoA ger i mitokondrierna 38 molekyler ATP per glukosmolekyl.
Cancerceller saknar oftast fungerande mitokondrier varför cancerceller inte har någon nytta alls av AcCoA. Då måste cancercellerna förlita sig på glukos anaeroba (utan syre) nedbrytning till laktos. Men det går åt 19 gånger mer glukos för en given mängd energi.
Äter man kolhydrater så stiger alltid P-glukos, mer och längre ju mer kolhydrater man äter. Då göder man sina cancerceller under längre tid per dygn. Så det går utmärkt att svälta sina cancerceller till döds med en lågkolhydratkost.
Detta är beskrivet redan 1926 av Otto Warburg, Nobelpristagare 1931.
Så läs på litet mer så slår du kunskapsmässigt med lätthet våra vanligaste professorer på fingrarna.
@ Nigel Perkins #27:
Fruktos har en helt annan ämnesomsättning än glukos.
Fruktos är 5-10 gånger mer reaktiv än glukos för att kopplas till aminosyran lysin, kallas glykosylerade proteiner. Det mest kända glykosylerade proteinet är HbA1c. Då sätter sig glukos/fruktos på lysin på hemoglobinmolekylen och sedan kan den hemoglobinmolekylen inte längre transportera syre. Så med mer än 5 % HbA1c i blodet minskar syrgastransportkapaciteten i blodet.
Fruktos är en aldehyd och måste därför brytas ned på samma sätt som alkohol och byggas om till fett. Därför finns det förskräckligt många fler med icka alkoholorsakad fettlever idag än för 30 år sedan
Så begränsa mängden fruktos i kosten och därmed i blodet.
Fruktos finns i frukt och i vanligt strösocker.
Björn Hammarskjöld Skrev:
Och i läsken?
@ Tombola #42:
Det står i innehållsförteckningen att det finns socker i vanlig läsk. Vi slipper lyckligtvis HFCS i vår läsk men inte i godis.
Låt bli så mycket socker som det går. Du väljer själv vad du vill svälja.
@ 43 Björn Hammarskjöld:
Jag är en inbiten läskdrickare – på ett år blir det nog hela 2 liter Coca Cola skulle jag tro – några gånger om året hamnar man av ren bekvämlighet på ett snabbmatsställe och då är det lika bra att ta allt ”gift” på en gång,,,,
Du har trevliga hemsidor – har nog kommit igenom hälften hittills!
@ Tombola #44:
Tack!
Men det är nog mer än du tror. Jag har tappat översikten själv över bloggen.
@ Björn Hammarskjöld:
Ja – det är mycket men det har tagit ganska många timmar oxå,,,,
Intressant att en person som Nigel Perkins dyker upp på vår blogg men då och då dyker förstås något liknande fall upp men å andra sidan brukar de förstås dra sig tillbaka när det börjar hetta till om öronen så kanske även Perkins.
Frågan är förstås varför han dök upp – vilken är hans agenda? Han saknar uppenbarligen all nyfikenhet som en del andra visat upp.
Hans sätt att argumentera får i alla fall mig att tänka på de medeltida skolastikerna som alltid kaxigt VISSTE (och förstås ägde SANNINGEN) och utifrån denna katederposition tog sig en mästrande ton som är kännetecknande för all religiös dogamtism, kanske främst exemplifierad av Jesuieterna och Inkvisitionen, och som enligt min mening också genomsyrar dagens medicin (t.ex. att kolesterol är kroppens farligaste ämne) och som för övrigt alltid verkar ha genomsyrat medicinen (undantag den store fysiologen Claude Bernard förstås som tog strid mot denna medeltida skolastik men misslyckades); möjligen också med undantag av Hippokrates. Hos denna typ av medicinare som Perkins för mig representerar finns knappast någon vetenskaplig nyfikenhet och endast dogmatisk kaxighet och absolut inga tvivel på den egna förträffligheten. Varifrån de får de egentligen sin högfärdiga självsäkerhet kan man förstås fråga sig.
Nigel Perkins får mig också att tänka på min hjärtläkare som inte var intresserad av någonting annat än sina ”guidelines” och därför inte heller vågade ta upp en diskussion med sin patient och naturvetenskapliga forskare även om Perkins verkar vara lite mer påläst än min hjärtläkare. Intresset för vetenskap är helt enkelt obefintligt hos denna typ av medicinare för de VET ju redan allt de behöver veta.
Apropå detta med glukos och cancer så slog det mig, när jag nyss studerade avsnittet om cancer i den molekylära cellbiologins klassiker, Alberts et al., att när man visualiserade alla metastaser hos en cancerpatient så hade man använt sig av ett radioaktivt glukospreparat som cancerhärdarna girigt sugit till sig och på så sätt skapat en slående kontrast till de omgivande vävnaderna och därmed också en tydlig bild av hur illa det kan gå. Att cancer celler suger till sig glukos verkar vara en mer än etablerad sanning.
Jag hittade denna mycket intressanta videolänk i en kommentar om D-vitamin hos kostdoktorn. Handlar om solning, solarier, solskyddsmedel och risken för hudcancer. Bekräftar dina tankar om detta, Annika, samt förklarar en hel del av skrämselpropagandan: Follow the Money……
https://www.youtube.com/watch?v=mlC1f2arkhE
Läs den här artikeln om D3-vitamin som visar en skyddseffekt om 81 % mot malignt melanom. Högre vitamin D3 gav högre skydd.
Sedan kan man fråga SSM vad de sysslar med eftersom de verkar sakna kunskap om all forskning om vitamin D3. De skulle kunna läsa.
https://kostkunskap.blogg.se/2012/july/vitamin-d3-nnr5-och-lakartidningen.html
och mer
D3 – solvitamin
Då det gäller vitaminer och mineraler är Livsmedelsverkets siffror oftast minimimängder. Men det är gamla siffror från förra seklet så ibland stämmer de inte som exempelvis vitamin D3.
Livsmedelsverket rekommendationer stämmer inte med verkligheten.
Livsmedelsverket rekommenderar att barn under två år och äldre över 60 år ska ha 400 IE/dygn. Mellan 2 och 60 års ålder ska man ha 300 IE (enligt Livsmedelsverket).
Senaste forskningen hävdar dock att en vuxen bör nog äta minst 5 000 IE/dag eller vara ute i solen sommartid utan solskyddsfaktor. Men den moderna kunskapen verkar Livsmedelsverket sakna.
.
Räkna
Sedan kan man räkna litet igen (kolla alltid alla siffror ni ser, det är alltid lika roligt och upplysande). Enligt Livsmedelsverket:
70 kg människa ska ha 300 IE D3 eller 4,3 IE/kg.
2,8 kg nyföding ska ha 400 IE D3 eller 143 IE/kg
Låt oss då ställa upp en enkel ekvation lämplig för mellanstadiet:
(aktuell mängd D3/kg) * (vuxens kroppsvikt) = (vuxens mängd D3)
Det blir (143 IE) * (70 kg) = (10 000 IE)
Så dessa 400 IE D3 till nyföding motsvarar 10 000 IE till en vuxen på 70 kg.
Varför ska den vuxne då bara äta 300 IE/dag?
D3 är giftigt i höga doser påstås det. Vad är höga doser? Vitamin D3 används som råttgift i mängder motsvarande 250.000.000 IE till vuxen.
Men det finns 26 st svenskar som på 1970-talet ätit 100.000 IE D2 dagligen i ett års tid utan att få symtom på överdosering. Det finns flera miljoner barn i forna DDR som fick 600.000 IE D3 var tredje månad (50.000 IE per vecka) från nyföding till och med 18 månaders ålder.
Det motsvarar 2 222 IE/kg/dag. För en 2,8 kg kg person blir det 2 381 IE/kg/dag för nyfödingen, motsvarar då 167.000 IE/dag till vuxen (!).
D2 och D3 är kemiskt nära släkt, men D2 (vegetabiliskt D-vitamin) har vi ingen nytta av, medan D3 är animaliskt och har mer än 200 kända funktioner i kroppen, men giftigheten i rimliga doser (upp till 100.000 IE eller 2500 µg/dag) saknas på båda.
Tillskott bör intagas som D3 i mer än 100 IE per kg kroppsvikt och dag för bästa effekt. En kapsel om 50 000 IE/vecka blir bra för de som väger mer än 35 kg, en kapsel om 50 000 IE/månad duger åt 7 kg barn.
Mer här:
Kunskap och logik saknas hos våra beslutsfattare
En artikel i Läkartidningen som måste kommenteras.
Wulf Becker hade rätt då han skrev sin artikel 1997 »Vitaminbrist mycket ovanligt i Sverige. D-vitamin för att undvika rakit« i Läkartidningen 35/1997 (sidorna 2936-40) och Bejerot, Gardner och Humble Läkartidningen 14/2011 (sidan 812) har lika rätt 14 år senare att vi har D-vitaminbrist i befolkningen.
Skillnaden stavas SSM och utläses som Strålsäkerhetsmyndigheten.
SSM har gett råd om att befolkningen ska skyddas mot UV-ljus inkluderande UVB-ljus för att minska risken för malignt melanom. Vad SSM berättar är bara delar av sanningen när man hävdar att solens brännande strålar ger hudcancer. SSM verkar alltså bryta mot grundlagens 1 kapitel 9 §.
Det är allom bekant att innan SSMs rekommendationer så fanns det nästan ingen hudcancer trots eller tack vare att befolkningen var ute i solen mycket mer. Idag ska alla skyddas med solskyddsfaktorer som i de flesta fall innehåller bensenderivat. Bensen är sedan länge känt för sin cancerframkallande förmåga och de australier som skyddar sig mest mot solen har den högsta cancerfrekvensen.
Även andra hudcancerformer saknar signifikant positiv association med solbestrålning [Kricker A, et al, Sun exposure and non-melanocytic skin cancer. Cancer Causes and Controls 1994; 5: 367-392]
◊
Det finns studier som visar att behovet av vitamin D3 är minst 4 000 IE eller 100 µg dagligen. Se exempelvis [Faustino R. Pérez-López, et al ”Vitamin D and postmenopausal health”. Maturitas, 71, 83-88, Jan 2012.]
Sedan har vi Brohult och Jonssons försök med 100.000 IE D-vitamin per dag. [Brohult J, Jonson B. Effects of large doses of calciferol on patients with rheumatoid arthritis. A doubleblind clinical trial. Scand J Rheumatol. 1973;2(4):173-6.]
Det blir 2.500 µg/dag i ett års tid utan toxiska effekter.
Vidare har vi Livsmedelsverkets rekommendation om 400 IE/dag till barn under 2 år. Litet mellanstadiets matematik skadar inte. Så ger vi en nyföding om 2,8 kg den rekommenderade dosen 400 IE/dag så blir det följande ekvation:
400 IE/2,8 kg*70 kg= 10.000 IE/dag till vuxen.
Man har i Östtyskland under flera decennier gett alla barn under 18 månaders ålder 600.000 IE vitamin D var tredje månad. Hos ett 7 kg stort barn motsvarar detta 60.000 IE D-vitamin per dag hos en vuxen om 70 kg.
För 65 år sedan visste man bättre än vad man verkar veta nu.
“Until further experimental evidence, adequate and incontrovertible, is made available, I submit that we should play for safety. In a climate like that of England every pregnant woman should be given a supplement of vitamin D in doses of not less than 10,000 IU per day in the first 7 months, and 20,000 IU (per day) during the 8th and 9th months.”
[OBERMER E. Vitamin-D requirements in pregnancy. Br Med J. 1947 Dec 6;2(4535):927].
Det finns även modern forskning som ger samma information:
[Hollis BW, Johnson D, Hulsey TC, Ebeling M, Wagner CL. Vitamin D supplementation during pregnancy: double-blind, randomized clinical trial of safety and effectiveness. J Bone Miner Res. 2011 Oct;26(10):2341-57. doi: 10.1002/jbmr.463]
◊
Vi har ingen evidensbrist rörande D-vitamin. Vi behöver i storleksordningen minst 5.000 IE/dygn antingen från solen (som även ger oss bioenergi) och/eller tillskott i form av animaliskt vitamin D3.
Det som saknas är kunskap och logik hos våra beslutsfattare.
Men får befolkningen tillräckligt mycket vitamin D3 via solen och via tillräckligt med kosttillskott så minskar behovet av både sjukvård och läkemedel. Så jag förstår att läkemedelsindustrin motarbetar den ökade kunskapen om D-vitamin.
Länken glömde jag till malignt melanom och D3 skyddseffekt. Ursäkta att jag missade länken.
https://www.foodconsumer.org/newsite/2/Cancer/vitamin_d_cuts_cancer_death_risk_0406130617.html
Den vill inte komma tydligen, nytt försök.