Diabetes Doc berättar om en studie som visar att det är bättre för hälsan att äta olivolja och nötter, än lågfett-högkolhydratkost.
Enligt Per Wikholm i kommentar fick dock även olivoljegruppen (Medelhavskostgruppen) råd om att inte äta animaliskt mättat fett.
Det finns aldrig visat, så vitt jag vet, att olivolja är bättre för hälsan än smör och köttfett. Smör och köttfett kan utmärkt väl produceras i Norden, olivoljan måste vi importera från Medelhavet. Varför ska vi, utan underlag, undvika vårt eget fett till förmån för importerat? Hur gör vi om ekonomin rämnar och det blir svårt att få tag i all olivolja som vi behöver för vår näring och energi?
Det är dags att göra en stor jämförande studie mellan smör och olivolja avseende hälsoeffekter. Tills den är klar tycker jag att vi lugnt ska fortsätta att äta vårt eget smör.
Dr Annika, det vet du väl liksom alla andra att mättat fett är livsfarligt..hela den samlade expertisen är ju överens om den saken så någon studie där en grupp får äta mättat animaliskt fett lär vi troligtvis inte få se. Det skulle bli ett allt för stort nederlag för den ”samlade expertisen” då det skulle visa sej väldigt hälsosamt med just det fett vi ätit under hela evolutionen.
Nu äter medelhavsinvånaren inte bara oliver utan mycket ost och animaliskt fett, så förstår inte varför det skulle uteslutas.
@ JRS:
Hur var det nu med den ”franska paradoxen”? Fransmännens ostar lär väl inte komma från växtriket!
@ LenaK:
Ja just det, det vill inte ”expertisen” tala så högt om.. Helge, jag tror att dom utesluter animaliskt fett ur sådana studier av rädsla för att det då kommer visa sej att just animaliskt fett är hälsosamt, rent av nyttigt att äta..Oljor från växtriket har ju länge påståtts vara så himla nyttigt.
Hvorfor ikke begge deler? Vi vet at olivenolje har visse gode helseeffekter, den kaldpressede vell og merke hvor blant annet elastisiteten i blodårene øker. Smør har også gode, men andre helseeffekter jmf studiene på CLA fra kyr i fettvev hos mennesker.
Hvor får de fleste i seg animalsk fett fra? Dårlige kilder som kjøttkaker, kjøttfarse, yogurt med sukker, pser med mye annet enn kjøtt i osv. Hadde folk spist rent kjøtt med det tilhørende naturlige fettet hadde ting blitt annerledes, men vi må forholde oss til slik ting er pr idag og ikke hvordan de ideelt sett burde vært.
Jeg mener fremdeles at vi burde i bruk mer av oljevekstene vi har her til lands. Studier gjort på landsbrukshøyskolen i Ås nylig viste at man ved å gi kyllinger raps og linfrøolje økte nivåene av ALA og EPA i blodet hos de som spiste kyllingen betrakelig. I tillegg kunne vi godt brukt endel av disse oljene som salatdressinger, i supper etc (kaldpresset såklart). Flere typer oljevekster i norden inneholder noe erukasyre, men ingen forsøk på mennesker har vist negative effekter og de inneholder mye ALA som igjen blir EPA samt at de egner seg som dyrefor, noe som ville gjort behovet for olivenolje lavere. Der jeg bor finnes det fere landsområder som såvidt er egna til dyrking av bygg, potet og faktisk noen varianter av raps\ryps. Disse er ubrukelige til annen særlig annen grønnsaksdyrking desverre grunnet temepratur, solforhold etc, men for mer oljevekster kunne de vært godt utnyttet tror jeg.
Det är därför jag ´tillverkar´ ister från grissknorr som jag köper hos en gård (Ragnarssons i Tvååker) där grisarna är välvärdade (grässbetande osv)
Men…………….när jag säger det till mina svenska vänner hör jag alltid samma svar……………..brrrrr……………det gjorde min mamma förr i tiden…det smakar så fett.
Även när jag har lyckats med att ´tvinga på´ en burk med ister då får jag höra senare att de har inte ´börjat använda den, men tack ändå´
Man vet aldrig vad man missar om man inte har viljan att testa 🙂
Jag tycker att det smakar himmlagott och det stekta köttet är mindre torr.
Jag varmt rekommendera er alltså att använda egen gjorda ister. Det är till och med roligt at göra och man känner sig så hälsomedvetet 🙂 efter jobbet.
@ 5 nilsern:
Vi måste absolut tala om hur vi idealiskt ska äta, inte bara svälja livsmedelsindustrins produkter.
LInfröolja och rapsolja har inte mig veterligt bevisat sina fördelar för människors hälsa.
Linfröolja innehåller hög andel av kortkedjigt omega-3 som vi inte kan omvandla till det långkedjiga som vi behöver i kroppen. Överskott av kortkedjigt omega-3 är kraftigt oxiderande och inflammationsframkallande i kroppen.
Rapsolja innehåller hög andel bra enkelomättade fettsyror, men rapsen innehåller samtidigt ett gift, erukasyra, som man inte helt har lyckats avla bort, så vi vet egentligen inte hur nyttig rapsoljan är.
Smör har vi däremot ätit i 10000 år, och mått bra på.
Har du sett någon jämförande studie mellan rapsolja och smör avseende hälsoeffekter? Länk?
@ hajeem:
Tveksamt med grisknorrar väl? Tarmbakterier?
Annika Dahlqvist Skrev:
Jeg er enig i at man bør tenke på idealet, men pr nå må man forholde seg til hvordan ting faktisk er. Man sliter allerede med å dekke behovet for f.eks smør, hadde alle margarinspiserne byttet til smør hadde vi hatt kjempemangel pga alt for lav melkeproduksjon. Ift pris er det lite attraktivt å produsere melk, er forbrukerne villige til å betale f.eks 50% mer for smøret?
ALA som både raps og linfrø inneholder en hel del av har i noen studier vist mulig positivt effekt på f.eks rheumatoid artritt og hjerte- og karsykdom, selv om EPÀ\DHA har større effekt (rktignok ikke i form av tilskudd).. Noen studier viser positiv effekt på brystkreft. ALA omdannes riktignok bare i lite grad til EPA og i svært liten grad til DHA, men ALA virker betennelsesdempende via andre mekanismer. Mer kjøtt fra gressbeitende kyr anbefales flittig av LCHFere pga mer omega 3, hvilken omega 3 øker da i nevnteverdig grad? Jo, ALA, det dannes svært lite EPA og DHA hos dyr. Omtrent 5-20% av ALA omedannes til EPA etter behov hos mennesker. Mer hos gravide, mindre hos menn.
Vis meg gjerne studier som viser at erukasyre er giftig? Her baserer du deg på synsing og ikke vitenskap, noe du bør holde deg for god til siden du mer enn gjerne bruker vitenskap for å bevise at f.eks margarin ikke er bra. Man kan ikke bare bruke vitenskap når det passer seg og synse om reten.
Forbudet mot høyere doser av erukasyre stammer ene og alene fra studier gjort på rotter og griser med store doser. Prøv å gi store doser omega 3 og du får mye negative effekter av det og. Ingen studier på mennesker viser at det er giftig, det finnes f.eks en studie på griser hvor de ble foret med nesten erukasyre ene og alene i store doser hvor de fikk fettavleiringer i kransarteriene, det samme i rotteforsøk, men rotter har en annen type fettmetabolisme enn oss. Udo Erasmus som du sikkert kjenner til har skrevet end hel del om erukasyre og gått gjennom studier på det og han konkluderte med at det ikke var skadelig. I India og nærliggende områder har raps\sennepsfrø med svært høyt erukainnhold vært benyttet i matlaging i over 5000 år, sennepsolje (kaldpresset) er mye brukt i matlaging (den er rik på ALA). Befolkningsstudier viser lavere forekomst av hjerte- og karsykdom i regioner hvor sennepsolje er en basisindgrediens i maten. Sier det noe om at den er positiv eller negativ for helsa? Ikke direkte, men at den er skadelig er lite sannsynlig. Den såkalte Lorenzos olje består i hovedsak av erukasyre og er en av få behandlingsalternativer mot ALD som har effekt, man ser noe endringer i blodplater (de blir færre og større), men man har ikke påvist at dette direkte skyldes erukasyre eller at det har negativ helseeffekt. Olivenolje inneholder forøvrig også små mengder erukasyre. Jeg sier ikke at erukasyre er positivt for helsa foruten ved ALD, men at det er giftig slik du påstår er løgn.
Mener du at steder der man kun kan dyrke korn og raps så er det bedre å legge jorda brakk? Man kan bruke det til beitemark, men pga lav kjøttpris der jeg bor er det ingen som vil det. Det er kun gris som er lønnsomt om man ikke vil jobbe i skogen eller ta andre typer arbeid i tillegg til gårdsdrift.
Lipidhypotesen er noe omdiskutert, men i denne studien hvor smør ble testet mot rapsolje kom sistnevnte best ut, bl.a på glukosetoleranse: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21466598 Glukosetoleranse har lite å si for den jevne LCHFer, men for befolkninga som spiser mere karbohydrater kan det ha endel å si.
@ 9 nilsern:
Jag efterfrågar jämförande studier mellan smör och rapsolja med hårda ändpunkter: sjukdom och död. Den studie som du länkar till har surrogatändpunkter, i detta fall blodfettprofil, vilket är värdelöst. Man dör inte lyckligare med ”bra” blodfetter.
Själv njuter jag hellre av det mångtusenårigt beprövade goda smöret, än av den obeprövade smaklösa rapsoljan.
Ja jag tycker att i stället för att odla spannmål och raps kan man avsätta en stor del av marken till djurbete.
Konsument says
Tveksamt med grisknorrar väl? Tarmbakterier?
Hur tänkte du nu?
Annika Dahlqvist har rätt när hon talar om smör jämfört med olivolja och rapsolja inte är speciellt miljövänligt.
@ stålfarfar:
Kommentaren var till sign. hajeem nr 6 som skrev följande:
”Det är därför jag ´tillverkar´ ister från grissknorr som jag köper hos en gård”…
I övrigt är jag för smör, precis som Annika.
det är ganska dumt när man tänker efter, ”expertisen” verkar inte viljas vid att VI faktiskt är ett djur, vi har animaliskt fett i oss, skulle det vara farligt då?
Annika Dahlqvist Skrev:
Det tror jeg du godt vet at ikke finnes. Men glukosetoleranse er et relevant ”endepunkt” som vi vet har noe å si for flertallet av befolkninga som spiser en hel del karbo, i en annen studie med smør vs solsikkeolje hadde smørgruppa høyere fasteblodsukker etter endt studie enn solsikkegruppa, uten at jeg skal forsvare solsikkeolje av den grunn. Sidney-studien er vell nærmest, men der brukte man ekstreme mengder omega 6 og margarin med transfett. Evlusjonært har både meieriprodukter og raps\sennep vært brukt omtrent like lenge og begge er assosiert med lavere forekomst av HKS, men verken på smør eller raps\sennepsolje finnes det studier som du etterspør. Det nærmeste man kommer ift melk er CLA i fettvevstudien, men den sier fremdeles ikke noe om andre livsfaktorer som kan påvirke.
Du svarte ikke på spørsmålet mitt, som sagt, mange steder der jeg bor ligger jorda brakk siden nesten ingen vil drive med annet enn gris pga lav lønnsomhet, er det ikke da bedre å dyrke f.eks raps enn å ikke bruke den til noe når den uansett ikke brukes til beitemark? Jeg antar du er enig i at omega 3-rike oljevekster er å foretrekke framfor soyabaserte som man i hovedsak bruker idag som både er GMO og fraktet over atlanteren? Mye av kjøttet du og mange LCHFere (foruten de som spiser økologisk) baserer seg jo på nettopp soya…
Jeg er ingen antismør\pro palnteoljer, men jeg ser potensialet og bruksområdet for begge. Jeg spiser mest smør som fettkilde selv, bruker mye fløte, men bruker og endel (kun kaldpressede og ikke GMO) linfrø\raps\rødpalmeolje\kokosolje og hampolje i matlaginga og trives godt med det både ift mer variert smak og variasjon i fettkilder og dermed flere fettsyrer som kroppen kan ha godt av. Rød palmeolje har forøvrig blitt en favoritt (bærekraftig sådann, ikke regnskogdreperen), har du vært borti den?
@ nilsern:
Du høres ut til å være norsk – ja 😉
? : Rød palmolje – har også du bestilt den via nettet ell. finnes den å kjøpe i Norge?
Takknemlig for svar.
Håller helt med Dig Annika.
ragnhild: måtte kjøpe på iherb ja! mye smak på den. flott stekeolje.
@ 14 nilsern:
Solrosolja är definitivt sämre än smör. Undersökningar har visat att patienter får mera hjärtinfarkter på solrosolja.
Jag tycker att vi hellre ska använda marken till bete än att odla raps ja. Om bönderna inte får tillräckligt bra betalt tycker jag att de ska få bättre ersättning för sin underbara mat.
Kokosfett tycker jag är bra, men basen i matfettet tycker jag ska vara köttfett, fiskfett och smör.
Linfrö-, raps- och hampaolja anser jag inte vara de näringsmässigt bästa.
Palmolja kan kanske vara ok om den är ekologisk?
Nok en gang, ideelt sett burde det vært beitemark, men pga pris blir den ikke bruk, da mener jeg at f.eks dyrking av raps kan være smart. Så får det heller bli beitemark den dagen bøndene eventuelt får bedre betingelser og begynner å bruke det som beitemark igjen 🙂
Jeg er helt klart enig i at solsikkeolje ikke er bra, fraråder den selv, men i den nevnte studien kom den betydelig bedre ut der og da ift blodsukker, men det var en kortidseffekt vell og merke.
Hampolje er litt spesiell da den inneholder GLA og SDA, noe svært få andre oljer inneholder, disse fettsyrene sliter endel med å syntentisere (SDA omdannes effektivt til EPA og GLA kan være betennelsesdempende) og sånn sett kan oljen være verdifull for noen, samt at smaken er god.
Linfrø er som sagt en svært god kilde til ALA og ypperlig til dyrefor da den bl.a gir oss vesentlig høyere blodnivåer av EPA dels grunnet at dyrene omdanner noe og at vi omdanner noe. Den smaker ikke så veldig godt, men jeg synes den er et fint supplement i mindre doser i f.eks suppe da man trenger svært lite av den for å få mye ALA som som sagt har noen egne positive egenskaper som ikke andre omega 3 fettsyrer har selv om EPA\DPA\DHA er bedre. Raps er helt ok, den er rimelig og gir god smak i enkelte matretter men en mindre brukt kilde fra min side, men smør er som sagt min basis. Jeg kjøper kun økologisk og regnskogsertifisert kaldpresset palmeolje. Den burde du prøve om du ikke har gjort det, mye smak og den av planteoljene som inneholder desidert mest vitaminer, bl.a noen sjeldne typer E-vitaminer, i dyreforsøk reduserte man omfanget av hjerteinfarkt ved bruk av rød palmeolje, raffinert palmeolje økte omfanget, tydeligvis inneholder den noe som kan være positivt for helsa i tillegg til å tåle stekning/varme bra grunnet mye mettet fett. Jeg bruker denne: https://www.iherb.com/Jungle-Products-Red-Palm-Oil-14-oz-397-g/30274 (som er svært populær og ofte utsolgt desverre :()
@ 19 nilsern:
Vi kan diskutera olika oljors egenskaper till förtvivlan, men till slut är det ändå jämförande studier med hårda ändpunkter, sjukdom och död, som visar deras nyttighet.
En tacksam grupp att testa detta på är typ 2-diabetiker som är de mest metabolt sjuka. Då får man ett snabbt utfall. Det som är bra för en diabetiker är självklart också bra för friska.
Så länge man jämför olika fetter som anses bra finns det inget oetiskt i detta .
@ hajeem:
Jag köper ister, men skulle gärna vilja ha ekologisk eller göra egen. Kan man göra ister på annat än grisknorr (typ steka en fläsksida och ta vara på istret)?
@ Annika Dahlqvist:
Helt klart, bare så synd at det finnes så få studier. PREDIMED-studien er god i så tilfelle da den viser at det å nærme seg et lavkarbokosthold med økt fettandel, mer grønnsaker, nøtter, fisk osv (de åt jo faktisk 42-43% fett i olivenoljegruppa og rundt 40% KH) så får man bedre helse. Det som uansett kommer ut av studien er hvor elendige de fettfattige rådene vi får tredd ned over hodet hele tiden faktisk er.
@ Ann Kristin:
Ja du kan ta vara på ister från sida, rygg osv, inga som helst problem. Jag brukar ta till vara på sådant stekflott både från gris och vilt, när jag t ex steker ren eller älgsida i ugnen så tar jag alltid tillvara flottet och använder det sen att steka i, eller till buljong.