Henrik Ennart i SvD.
Man kan undra om inte den positiva hälsoeffekten av fasta är att kroppen slipper strula med kolhydrater under fastan.
Om man äter LCHF, är det då positivt med periodisk fasta dessutom?
Själv känner jag inte att ett förlängt liv är så eftersträvansvärt, utan att det viktigaste är en god hälsa och livskvalitet under den tid jag lever.
Med LCHF så blir det ju lite av periodisk fasta, då man faktiskt minskar sina matintag eftersom man behåller mättnad längre. Ökad livslängd, i dagens läge, betyder ju ganska många sjuka år med mycket läkemedel på ett äldreboende. Förhoppningsvis betyder LCHF ett friskare liv tills den biologiska klockan stannar.
”Själv känner jag inte att ett förlängt liv är så eftersträvansvärt, utan att det viktigaste är en god hälsa och livskvalitet under den tid jag lever.”
Har en känsla av att fixar man det ena blir det andra förmodligen följden…
PF var nog naturligt förr, att äta på bestämda tider var knappast något våra förfäder hade möjlighet till?
Själv äter jag just nu 3 mål under 8 timmar, minst 80% fett, 15% protin – ketogen diet i syfte att ta bort de extra kilon som fusket under helgerna har medfört – det renderar i 0,2 – 0,5 kg minskning per dygn, extra effektivt om man äter frukost efter 12 då nattfastan fortsätter,,,
Men visst har du rätt, ”vanlig” fasta på sockertiden fungerade nog bra för att man slapp äta kolhydrater,,,,
Men alla maskiner mår bra av att vila lite – kroppen oxå,,,,
Off topic-info dr. Annika – Ad kyckling och fettar – foravhengig när det kommer till omega 3 kontra omega 6.
https://www.nrk.no/helse-forbruk-og-livsstil/1.7827255
p.s. fastar ofta när jag känner kroppen vill det – først nå blir det mat idag – kl. 15:30
Fastade ”på riktigt” gjorde maken och jag som mycket nygifta på 1970-talet. Det gör vi aldrig om. Fy sjutton för alla dessa äckliga grönsaks- och fruktjuicer som vi, till hutlösa priser, köpte i hälsokostaffären i Malmö. Vi höll ut en vecka och plågades en stor del av tiden av drömmar om mat. Och – vad blir det egentligen för fasta när man äter flytande kolhydrater?
Nej, jag tror inte på fasta. Däremot har jag problem med att arbetslivet är uppbyggt runt ett evinnerligt ätande. För min del passar det bäst med en ordentlig frukost vid 10-tiden på dagen (t.ex. stekt fläsk och ägg) och middag vid 18-19-tiden på kvällen (kött/fisk, smör och någon ovanjordgrönsak) och däremellan ingenting. Det är svårt att få detta att fungera när jag arbetar. Ägg och fläsk är för kraftigt vid den tid jag måste äta frukost när jag jobbar. Samtidigt klarar jag mig inte på den frukost jag lyckas få i mig ända till kvällens middag. Men – äter jag lunch känner jag att jag får i mig mer mat än jag vill ha och behöver. Jag jobbar på att hitta en lösning men än så länge tycker jag inte jag funnit något som fungerar.
Ja, om periodisk fasta är hälsofrämjande så borde jag vara kärnfrisk! Har nästan aldrig ätit frukost i hela mitt liv, trots att alla sagt åt mig att det är dagens viktigaste mål. I min familj äter vi sent vid runt 20-tiden och sedan äter jag någon form av ägglunch runt 13-tiden. Det blir 17 timmars fasta.
Lars M Skrev:
Jag levde som dig under många år – frukost var min lunch!
När barnen kom blev det frukost och kilona började lägga på sig,,,,
För min del har periodisk fasta äntligen hjälpt till att få igång en viss minskning av vikten per vecka ca 500 – 700 g. Har ätit LCHF sen 2008 men har haft svårt att gå ner i vikt. Hälsoeffekter i övrigt har jag haft gott om av LCHF men viktminskningen har haft svårt att komma igång trots strikt LCHF. Har även testat med lite mer kolhydrater men nej. Nu äntligen med periodisk fasta har det lossnat! Jag äter ingen frukost, liten lunch vid 12-13 tiden och middag mellan 18-20. Detta gör jag ibland varje vardag (trivs med det) ibland 2-3 gånger i veckan.
@ 3 Thomas Tombola Jansson:
Du äter 3 mål under 8 timmar. Är det bättre än att äta 3 mål under 11 timmar?
10-timmarsfasta får jag på köpet (kl.9-19 varje dag) då min frukost är så närande och mättande (=fet) att jag glömmer bort att känna hunger under dagtid.
Mats Wiman
FriskaDiabetiker.se
Jag får automatiskt en 10-timmarsfasta varje dag (kl. 9-19) eftersom min frukost är så närande och mättande.(Artikeln ”Min enahanda, läckra och näringsrika mat” https://www.friskadiabetiker.se )
Kosthållet normalkostig tallriksmodell ger ju obönhörligen avfallsprodukter som KRÄVER fasteperioder – för att hålla kroppen vid god vigör.
Så fasta i all ära – men det gäller ju FRAMFÖRALLT att äta så mycket som möjligt av ortomolekylär föda = artegen föda = ”riktig mat” – för att ej belasta kroppen med en mängd onödiga produkter – och därmed av kosten som sådan hålla idealvikten och må optimalt väl – som jag ser det.
@ Annika Dahlqvist:
Svaret är nog inte helt självklart och varierar nog från person till person beroende på hur skadad insulinkänsligheten är,,,,
Men om vi antar att:
1) insulinets primära funktion är att lagra in överflödig energi till kommande behov
2) Inget upplagrat fett kan tas ut från ”banken” om insulinet är för högt
Då gäller det att se till att insulinet är så lågt att det går att ta ut fett under så lång period som möjligt – detta resonemang skulle kanske gynna 8 – timmars alternativet men det är nog inte helt självklart när skillnaden är så liten som 3 timmar – det finns ju oxå perioder mellan måltiderna då insulinet är tillräckligt lågt för att uttag skall kunna ske!
Om jag skulle gissa i egenskap av tekniker så tror jag inte skillnaden mellan 8 respektive 11 timmar har någon större betydelse – däremot är jag helt övertygad om att det lönar sig att hoppa över frukosten och utnyttja denna fasteperiod om målet är att gå ned i vikt eller kurera diabetes,,,,
Om jag hade möjlighet att mäta min insulinhalt kontinuerligt skulle jag med en gång göra följande prov med exakt lika innehåll vid de olika målen:
A – utdraget ”normalt” ätande – ätfönster 12 timmar:
1) frukost kl 8
2) Lunch 12
3) Kvälls mat kl 20
B – Periodisk fasta – ätfönster 8 timmar
1) frukost kl 12
2) Lunch 16
3) Kvälls mat kl 20
C – – utdraget ”normalt” ätande med mellanmål – ätfönster 12 timmar:
1) frukost kl 8
2) Frukt kl 9:30
3) Lunch 12
4) Frukt kl 15:30
5) Kvälls mat kl 20
Jämför vi den totala tiden då insulinhalten är så låg att energi kan tas ut tror jag prov B är mest gynnsamt med tanke på viktnedgång men ingen dramatisk skillnad skulle märkas annat än för de som ligger på gränsen och absolut inte för en normalviktig person – möjligen minskar slitaget på kroppen,,,,,
Fall C däremot kommer för många att resultera i att insulinhalten är på tok för hög för att medge uttag mellan kanske 8:30 till 22:00 och personen i fråga kommer att lägga på sig vikt som vida överstiger den energi som finns i frukten, kexet eller vad det är som man äter,,,,
Ann Fernholms kamrater mäter blodsockersvar för lite olika frukostar, jag hoppas de utökar dessa prover till att mäta insulinsvaret istället – dels för att fruktos inte ger ”fullt” utslag på blodsockret men för vikt & utveckling av det metabola syndromet är det nog insulinet som är av betydligt mera intresse,,,,
Finns det verkligen ingen som redan gjort dessa prover redan – jag har inte hittat dem och själv klarar jag inte av att mäta insulinhalten,,,,
Självklart borde insulinet mätas istället för blodsocker på VC – när blodsockret blir för högt har man varit diabetiker rätt så lång tid, samma gäller de som är överviktiga, äter strikt LCHF och har normalt blodsocker – de har alla för hög insulinhalt i blodet och kommer att förbli hopplöst överviktiga tills de konstateras vara diabetiker T2,,,,
Bästa är att hoppa över lunchen.
De som fastar påstår sig ofta uppleva ett rus efter ngt dygn och tror då att det är ett välbefinnande som beror på att gifter lämnar kroppen. De tar dock fel eftersom det vad jag lärt mig är ett kroppseget narkotikum (endorfin) som lösgörs för att kunna uthärda svälten. Detta gör att fasta fått ett överdrivet gott rykte.
@ Lars Bern
”Ruset” eller välbefinnandet beror nog på flera saker.
1. Endorfinpåslag
2. Cortisonpåslag
3. Adrenalinpåslag
4. Glukagonpåslag
5. Ännu flera hormoners påslag
6. Avgiftning från kolhydrater
Allt samverkar.
Sedan får vi aldrig glömma att kolhydrater är giftiga och att 5 g glukos höjer mitt P-glukos från 5 till 15 mmol/L utan insulin. Med tillräckligt mycket insulin så överlever jag Livsmedelsverkets mordförsök att rekommendera mig att äta 480 g glukos per dag.
Om periodisk fasta är bra så är måltidsordningen på äldreboendet perfekt.
Frukost 9
Mellanmål 10
Lunch 12
Mellanmål 13
Middag 16
Kvällsmål 17
Bara 16 h nattfasta
@ Björn Hammarskjöld:
”Med tillräckligt mycket insulin så överlever jag Livsmedelsverkets mordförsök att rekommendera mig att äta 480 g glukos per dag.”
Här var det ord och inga visor men visst är det ett långsamt mordfösök att rekommendera folk den kost som llivmedelsverket gör,,,,
Björn, du som har koll på det mesta – var hittar jag info om insulinpåslaget efter måltider, enkla diagram är vad jag skulle vilja se,,,,
@ Tombola.
Problemet är att insulin har en kort halveringstid om 2,5 minuter. Så vad vi kan mäta är ett nuvärde av insulin.
C-peptid (en proteinsnutt som skiljs från det hela insulinprodukten en kedja som sedan delas i insulin A och insulin B som sedan utgör insulinmolekylen, restprodukt blir C-peptid) har en halvtimmes halveringstid och kan därför användas som en något mer långvarig insulinmarkör.
I övrigt ska, hos friska, mängden insulin räcka för att snabbt normalisera glukosnivån. Men har man nötit ut betacellerna genom att äta ”för mycket” kolhydrater under för lång tid.
Så det finns inga diagram som du efterfrågar.
Men stiger P-glukos har du ätit kolhydrater i för stor mängd och överskridit din bukspottkörtels insulinproducerande kapacitet. Tillståndet brukar kallas sockersjuka.
@ Björn Hammarskjöld:
Tack för ditt svar – det blir snabbt komplicerat för en lekman men uppenbarligen är jag i gott sällskap som inte har grepp om det hela (läs Livsmedelsverket,,,,).
Jag ska börja med att läsa igenom dina sidor på nätet – det är nog troligt att jag återkommer med flera frågor,,,,
Läs gärna mer på https://kostkunskap.blogg.se/
Sök på Livsmedelsverket, NNR5 med flera.
@ Björn Hammarskjöld:
Har redan startat med din blogg och har några riktigt givande & underhållande timmars läsning framför mig – en riktig guldgruva som kan förstås även av en lekman!
Jag är inte ute efter att bli specialist men jag tänker fortsätta att förkovra mig tills att jag hittar en för mig tillräckligt bra förklaring varför LCHF fungerar så bra mot övervikt och diabetes – har du förslag på ytterliggare läsning så tar jag gärna del av den,,,
@ Tombola:
Det är egentligen mycket enkelt.
Vi behöver äta animaliskt protein i lagom mängd, minst 40 g (=200 g kött/fisk) för att tillgodose behovet av aminosyror.
Vi behöver äta animaliskt fett för att reparera kroppen och som energikälla. Animaliskt fett har precis samma fettsyrasammansättning och därmed samma smälttemperatur som vårt eget fett. Smälttemperaturen är viktig för fettets funktion.
Kolhydrater är giftiga i högre koncentration än 6 mmol/L, dödliga i högre koncentration än 30-50 mmol/L. Det motsvarar 3 g glukos respektive 15-25 g glukos i blodet hos en 70 kg person.
Sedan vill Livsmedelsverket att jag ska äta 480 g glukos per dag, mer än 20-faldigt dödlig dos av kolhydrater.
Insulin frisätts av glukosstegring,, stoppar fettnedbrytning och bygger om kolhydrater till fett som lagras.
Kolhydrater gör dig snabbt hungrig och du tvingas av kroppen att ”överäta” och lagra mer fett i kroppen.
Fett och protein håller dig mätt och du behöver inte äta annat än när du är hungrig. Så fett och protein normaliserar din kroppsvikt medan kolhydrater ökar på kroppsvikten.
Sedan är vi alla olika, en del tål att äta vad som helst när som helst, och går inte upp i vikt. Dålig verkningsgrad.
Andra räcker det med att läsa en kokbok i 5 minuter så har de gått upp 5 kg i vikt . God verkningsgrad.
I min förra dator hade jag ett kartotek med Björn H.-citat, som jag krossade debattmotståndare med (alltid med rätt avsändare). Dessa citat hittar jag lite här och var på internet numera. Det är märkligt hur vissa ord kan få ett eget liv och föra kampen helt av sig själva. Läs Björns blogg, där finns bevisen. Han är en persona gigante. Något större än Zlatan, i min värld.
@ Björn Hammarskjöld:
Hur ser då leverns egen tillverkning av glykos ut för en sockersjuk typ 2 person som äter enligt:
a) Livsmedelsverkets kolhydratsmat
b) ”ordinär” LCHF – antag 50 gram kolhydrater/dag
c) en ketogen diet om högst 10 gram kolhydrater/dag
Vi förutsätter samma mängd protein i samtliga fall.
Björn Hammarskjöld Skrev:
Är det inte regel att nattfastan inte bör överstiga 11 timmar?
Över 11 timmar så börjar kroppen att bryta ner musklerna, på äldre, som vanligtvis redan har dåliga muskler.
Björn Hammarskjöld Skrev:
Kanske är det olika på olika äldreboenden.
Detta känner jag till:
Frukost 8
Ev. mellanmål 10 (ovanligt)
Lunch 11.30
Kaffe 14
Middag 16.30
Kvällsmål förekommer inte som standard, brukar vara Zopiklon kl 20. Den som somnat innan dess blir väckt – ”vakna, det är dags att ta sömnmedel”!
Nattfastan blir 15-16 timmar, vilket överskrider gränsen 11 timmar för äldre.
På 8 timmar intas alla måltider. Att middagen intas 16.30 beror på personalens arbetstider, såväl vårdpersonal som kökspersonal.
Alla andra människor i samhället fördelar sina måltider mellan kl 7 och 19! På ett ungefär.
Annika Dahlqvist Skrev:
Hittade det här hos Jonas Bergqvist
https://www.jonasbergqvist.se/sidor/periodisk-fasta/ (för hela artikeln)
och han förklar PF på ett betydligt bättre sätt än vad jag lyckades göra i ett tidigare inlägg,,,
Ett utrag ur den utmärkta artikeln som ger stöd åt att äta under 8 timmar troligen är bättre än att äta under 11 timmar:
”Märk väl att periodisk fasta inte behöver betyda att du äter färre kalorier. Om du till exempel äter 2 000 kcal per dygn fördelade på fem måltider – frukost, lunch och middag samt två små mindre mellanmål, så kan en övergång till periodisk fasta innebära att du äter samma 2 000 kcal fördelade på 3 måltider under en kortare tidsperiod av dygnets timmar.
Du får en metabol fördel av att låta kroppen få vara i tillståndet energiförbrukning längre än energilagring. I praktiken kan det däremot innebära att du äter färre kalorier än dessa 2 000 kcal, och därför kan periodisk fasta vara ett utmärkt verktyg för den som vill öka takten på viktminskningen, få bort de sista extrakilona eller komma ur en viktminskningsplatå.
Men syftet är inte att minska antalet kalorier. Och märk väl, periodisk fasta är snarare att återgå till vår normala metabola balans än att förskjuta den till någon ytterlighet.”
Det som Jonas skriver om ketos är oxå mycket välskrivet och bör läsas med omsorg då ju PF för många innebär ketos – det här är den bästa beskrivning av ketos jag tagit del av hittills,,,,,
https://www.jonasbergqvist.se/sidor/fettforbranning-och-ketos/
Och här finns lite stöd hämtat från Jonas hemsida för att hoppa över frukosten om man är ute efter ketos – kroppen är ju för många LCHF:are i ketosdrift under nattens senare del och att inte äta frukost gör ju att detta tillstånd fortsätter med automatik,,,,
Jonas tar oxå upp lite om ketoacidos vilket inte normalt inträffar – ehuru, många inom sjukvården verkar inte ha full koll på detta – jag har själv varit utsatt för en rejäl ”föreläsning” då ett av mina prover bar spår av ketoner (naturligtvis då det var ett prov taget tidigt på morgonen!!!) – jag blev nästan dödförklarad på plats men var inte tillräckligt påläst för att argumentera emot – nästa gång är det jag som står för föreläsningen!
Hämtat från https://www.jonasbergqvist.se/sidor/fettforbranning-och-ketos/
”Ketos och ketoacidos
Ketos är inget hälsofarligt, tvärtom, men missuppfattningar kring ketos är vanligt. Det beror bland annat på att den moderna maten har en så hög kolhydratandel att ketogenes inte uppstår normalt – förutom sporadiskt under den senare delen av natten.
Förekomst av ketoner har ofta blandats ihop med ketoacidos, ett sjukligt tillstånd hos en obehandlad diabetiker typ 1, en långtgången diabetiker typ 2 eller hos en person med långvariga alkoholproblem. Under ketoacidos ses mycket höga nivåer av ketoner i blodet (15-25 mmol/L), höga blodsockervärden men obefintligt insulin. Observera alltså att ketoacidos innebär 5-10 gånger så höga värden än vad en frisk, normal person någonsin kan tillverka. ”
@ Thomas Tombola Jansson:
Levern jobbar ”on demand”, gör bara så mycket glukos som behövs.
a) troligtvis inget glukos alls
b) och c) bara så mycket som behövs för att hålla ett stabilt P-glukos.
Lekman Skrev:
Om kroppen får för litet fett som energikälla så bryter kroppen ned muskelprotein om man inte äter mer kolhydrater.
Men ät tillräckligt med fett i maten så slipper man bryta ned musklerna.
Åke Bruce,, Livsmedelsverkets gamle medicinske expert, hävdade vid ett av Livsmedelsverkets möten att det inte var någin skillnad på ketos och ketoacidos. Han fick mothugg från en SLU-professor i biokemi, en fd person med diabetes,och mig.
Ketoacidos beror på för stort intag av kolhydrater och för litet insulin i kroppen. Kroppen har då att välja mellan att dö i akut glukosförgiftning eller att skjuta upp döden en kortare tid genom att bryta ned glukos till ett rejält överskott av AcCoA som genererar ketonkroppar och dessutom anaerobt bryter ned glukos till mjölksyra som gör kroppen ännu surare och minskar överlevnaden. Glukos till mjölksyra (utan syre) gör av med så att glukos försvinner 19 gånger snabbare än vid glukos nedbrytning med hjälp av syre i mitokondrierna (kroppens energifabriker).
Så kunskapen om skillnaden mellan normal ketos och sjuklig ketoacidos verkar vara obefintlig inom Livsmedelsverket och tydligen även hos andra med medicinsk kunskap.
Björn Hammarskjöld Skrev:
Jag har hittat uppgifter om att levern vid T2 kan producera upp till 3 ggr mer glykos och att Metforminets huvudsakliga funktion just skulle vara att få ned denna mängd med ungefär 1/3 – är detta fel?
Björn Hammarskjöld Skrev:
Om Bruce inte har koll på detta är många inom vården i gott sällskap – en ren gissning är nog att en så hög andel som kanske 80% inte har en susning om detta men vi finner ju samma okunskap då det gäller fettet,,,
Jag har läst igenom merparten av vad du skrivit på https://kostkunskap.blogg.se/ och många pusselbitar har fallit på plats – mycket är grundläggande men jag har inte hittat det någon annanstans – man blir lite fundersam på kunskapsläget överhuvudtaget inom kost & hälsa – inte undra SLV:s kostråd ser ut som de gör då det verkar vara totalt snömos i hjärnorna bakom dem,,,,
Jag brukar ibland skoja om ”att man måste vara lagomt korkad för att göra karriär i Sverige” och det verkar vara en förutsättning i många statliga verk – många professorer verkar ju inte ens ha läst biologi på gymnasienivå,,,
Men det finns som tur är många duktiga personer oxå – det ser vi ibland lysande exempel på 🙂
Jag ska nog testa den intermittenta fastan, trots att jag är lch:are.
Kikki Sandström Inspiratör o Coach Skrev:
Inte trots för att du är LCHF:are utan just för att du är det!
Inne på 4:e dagen, aldrig hungrig trots ett kaloriunderskott på i snitt 700 kcal/dygn (jag räknar inte kalorier men de visas i min matdagbok,,,,)
Känns som att vara lite som en Duracell-kanin,,,,
Här hittar du info till rivstarten om du inte redan har hittat dit,,,,
https://www.jonasbergqvist.se/sidor/periodisk-fasta/
Annika Dahlqvist Skrev:
Lite info…..
https://fitness.mercola.com/sites/fitness/archive/2012/09/14/intermittent-fasting-benefits.aspx
Hej
Har sedan 2 år drabbats av divertikulit och måste då fasta enligt dr, allt för att tarmarna ska få vila.
Jag har nu bara druckit soppor under 5 dagar och ska nu bryta fastan Hur ska jag gå tillväga?
Har fått höra att jag måste äta fiberrik kost för att mina tarmar ska fungera= kolhydratrik kost
Kan du Björn råda mig hur jag ska gå tillväga? Jag har använt mig av LCHF under många år, inte helt utan kolhydrater…jag vet nu varken ut eller in!
Mycket tacksam för svar
Camilla
@ 39 Camilla Nygren:
Fiberrik kost motverkar inte divertikulit, tvärtom. Naturligt fett däremot stimulerar tarmmotoriken att fungera optimalt, och smörjer tarminnehållet så att det glider lätt genom tarmkanalen, utan fickbildningar.
Läkarna i allmänhet har inte förstått detta, ännu.
@ Camilla Nygren:
Tack för dina rader……Vad förordar du då att jag äter för mina problem? Mer konkret……..Fick höra av en dietist att frön och nötter av olika slag kan vara tufft för mig..svårt att baka med lin/sesam/solros Lchf-bröd
Kan många divertiklar göra att tarmludd påverkas/försvinner och att man kan utveckla laktos/gluten intolerans därför?