Leptinets betydelse

25 december, 2012 av Annika Dahlqvist 36 kommentarer

Vissa skriver att Leptinet har en stor betydelse.
Jag nekar inte till det, men undrar var leptinet har sin betydelse som går utöver LCHF:s effekter på vikt och hälsa?

Relaterade

Arkiverad under: Blogginlägg

Comments

1

Tombola säger

25 december, 2012 kl. 15:41

Den av leptinets egenskaper som gör att LCHF fungerar är att det styr kroppens mättnadssignaler.

Dessa mättnadssignaler fungerar inte för kanelbullar, coca cola och annat som inte är människomat – vi överäter lätt skräpmat medan det är nästan omöjligt att överäta fett under förutsättning att man äter i en sådan takt att kroppens mättnadssignaler hinner med.

Att skräpmaten dessutom är alltför ”högoktanig” för oss människor gör inte saken bättre – vi får ett onödigt högt blodsocker och därmed ett rejält insulinpåslag och fettinlagringen är ett faktum,,,,

Man pratar om leptinresistens och troligen kommer insulinet till diabetiker kanske att ersättas av just leptin i framtiden – vi får se vad som händer – av det lilla jag som glad amatör läst hittills tror jag det är en nästan lika stor händelse som när insulinet upptäcktes i början av 1920-talet.

För mig personligen har jag saknat en pusselbit, varför fungerar LCHF så bra – mycket talar för att leptinet är den sista pusselbiten i en relativt enkel modell men som ändå är tillräcklig för att på ett populärt sätt förklara LCHF:s funktion.

Jag har ett par böcker om leptinet på ingående och de kommer så klart att sträckläsas med mycket stor intensitet!

Det finns en hel del skrivet om leptin – en enkel sökning på google ger mängder med intressanta träffar

https://www.google.se/#hl=sv&safe=off&tbo=d&sclient=psy-ab&q=insulin+leptin+and+blood+sugar&oq=leptin+insulin+blood+sugar&gs_l=hp.1.0.0i8i30.25778.33336.1.37904.20.20.0.0.0.0.238.1654.19j0j1.20.0…0.0…1c.1.Io_AFW5OtCU&pbx=1&bav=on.2,or.r_gc.r_pw.r_cp.r_qf.&bvm=bv.1355534169,d.bGE&fp=e43be1f9da18323f&bpcl=40096503&biw=1680&bih=965

Men det finns oxå en hel del skrivet på svenska, tror jag hittat lite material på bland annat http://www.ssdf.nu

Fritt efter Skaldeman ”ät den kost du är avsedd för – då sköter kroppen resten” – det måtse vara leptinet han avsåg?
2

anna andersson säger

25 december, 2012 kl. 15:46

Det står litet om leptin i Ann Fernholms bok, Ett sötare blod. Bla kap 18. Om man svälter sig bildas mindre leptin, man blir hungrigare. Det är väl därför vanlig bantning inte fungerar. Vikten går istället upp o ner som en jojo.
3

Annika Dahlqvist säger

25 december, 2012 kl. 15:55

@ 1 Tombola:
Jag kan köpa att leptinet ger ett tillskott i förklaringsarsenalen, men inte att det ger något tillskott i den praktiska kosthållningen.
4

Tombola säger

25 december, 2012 kl. 16:14

@ Annika Dahlqvist:
Helt rätt – äter vi människomat sköter sig allting helt själv!

Men det kan kanske vara bra att ha i argumentationen då näste profoss skall rakas,,,,

Den folder som du gjorde för många år sedan räcker utmärkt för att hålla sig smal & frisk för de flesta medan några kan behöva Skaldemans lite hårdare regim!
5

Hanveden säger

25 december, 2012 kl. 16:53

Här kommer det nya saker om kolesterol som verkar intressanta:

Fett påverkar hjärncellers beslut om nyproduktion och överlevnad.
https://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=155857&l=sv&newsdep=130

mLCHFh från en snöslungeförare… B-) .
6

rolf säger

25 december, 2012 kl. 17:28

Leptinet styr vår aptit, drabbas man av leptinresistens så går man upp i vikt.
Feta lider vanligtvis av just leptinresistens.
LCHF minskar leptinresistensen på något sätt, därför går man ner i vikt.

Hur leptinet fungerar har varit känt ett tag, varför kan inte folk LÄSA ?
Hur kan folk vara så dumma i huvudet att dom kan tro att dom själva kan bestämma hur mycket dom ska äta?
Aptiten reglerar hur mycket vi äter och leptinet är helt avgörande för den hormonella aptitregleringen.
7

Tombola säger

25 december, 2012 kl. 17:34

@ rolf:
Visst kan man bestämma vad man vill äta men de flesta tycker det är besvärligt – att fasta 14 dagar är en bagatell men att försöka banta på 50 gram hallonbåtar är nog i stort sett outhärdligt,,,,

Leptinet fungerar nog bara för mat vi är avsedda att äta men det verkar vara extra känsligt för just fett?
8

dufva säger

25 december, 2012 kl. 18:07

Insulin- och leptinresistens är två symptom på metabola syndromet som går hand i hand
Antagligen läker vi ingendera med lchf-kost men vi kan hantera dom, vara symptomfria och åter nå normalvikt ändå tack vare kosten

Typ-2 diabetiker och vi som är på väg ditåt har ofta gott om både insulin och leptin men våra kroppar reagerar inte längre normalt på dessa hormoner
Dom blir alltmer ”döva” för dessa signaler

Med Lchf så kan vi åtminstone hindra försämring avseende känsligheten för dessa hormoner och vända sjukdomar och övervikt som beror på denna ”resistens”
9

Majoren säger

25 december, 2012 kl. 18:44

Fruktos blockerar leptin!
Vanligt bordssocker består till hälften av fruktos har jag lärt mig, och att socker ”stänger av” leptinet som får oss att känna mättnad är förklaring nog för att förstå hur man klarar av en söt efterrätt när man nyss var proppmätt.
För björnens del är det ett allmänt känt faktum att det är fruktosen i blåbären som stänger av björnens mättnadskänsla och får den att övergå till maniskt frossande i blåbär nästan dygnet runt de få veckor som bären är tillgängliga. En vuxen björn äter i genomsnitt 85kg bär/dygn under dessa veckor och det känns logiskt att ett ”avstängt” leptin är en grundförutsättning för detta.
10

Professor Göran säger

25 december, 2012 kl. 20:23

Jag har inga problem med leptinets roll som ”mättnadshormon” eller dess kopplingar till insulinets roll som ett fettlagrande hormon. Ett spännande och intressant område som alla hormonella reaktioner i vår metabolism förstås utgör. Det verkar som att dra i ett spindelnät för att använda en metafor.

Vad jag däremot har problem med är när leptinet nu används som en sista barrikad bakom vilka de flesta av våra motståndare och försvarare av etablissemangets nonsensförklaring till varför vi blir feta – en kalori är en kalori – nu verkar ha förskansat sig. Och bakom denna barrikad står förstås inte LCHFare högt i kurs. Så det är nog inte fel att läsa på läxan ordentligt som Tombola verkar göra. Själv ids jag inte just nu men jag kanske blir tvungen vad det lider men tongångarna på de bloggar som jag för ett par år sedan tittade in på, och där ”striden” mellan leptin och insulin verkar stå som hetast, får i alla fall mig att associera till väldigt mörka episoder i vår historia där ”etablerad” konsensus har försvarats med ”ultimata” metoder.

Enligt min mening är detta trots allt ett famlande efter det sista halmstrået för att ”rädda” överätningshypotesen från ett totalt haveri och med oanade konsekvenser.
11

Kattmoster säger

25 december, 2012 kl. 20:28

Tombola Skrev:

Leptinet fungerar nog bara för mat vi är avsedda att äta men det verkar vara extra känsligt för just fett?

Så kan det kanske vara. Jag är tveksam till ”leptinteorin” eftersom jag, när jag ätit kolhydratkost, praktiskt taget aldrig varit hungrig utan bara ”sugen”, dvs. kroppen har mycket påtagligt krävt mera kolhydrater även när jag varit mätt. Men – det är bara mina erfarenheter. Kanske är det så att leptinet, när vi äter det vi är skapta för, gör att vi äter lagom mycket.
12

JRS säger

25 december, 2012 kl. 22:42

@ Kattmoster:
Exakt så där är det för mej också, jag är inte hungrig av kolhydrater men konstant ”sugen”, så min mättnadskänsla har det inte varit nåt större fel på utan det är just det där påtagliga suget att ändå trycka i mej mer kolhydrater, att öppna kylskåpsdörren stup i kvarten för att kolla vad jag kan trycka i mej osv..fast jag inte varit hungrig.
Med lchf-kost känner jag inte det där suget att måsta äta nåt hela tiden..en skön känsla helt enkelt och vad det beror på bryr jag mej inte om, att det funkar räcker gott för mej.. Men det är kul och intressant att hänga med och läsa vad alla våra intresserade bloggskrivare kommer fram till.
13

Tombola säger

25 december, 2012 kl. 23:02

@ Kattmoster:
Konstant sugen = hunger,,,,

Man kan döpa om saker och ting men hunger är hunger oavsett vad man väljer att kalla det,,,

Med LCHF finns inget sug, hungern kommer sakta och det är inte bråttom. Äter jag mycket på kvällen hoppar jag över frukosten . Kroppen bestämmer när jag äter,,,,

Jag har ju varit borta ett tag från kostbloggarna och kanske jag återupptäckt leptinet men jag upplever att många lever kvar i ”its-the-insulin-stupid” – tänket vilket bara är en bit på vägen – det räcker inte för att förklara varför LCHF är så effektivt och verkligen fungerar,,,,,,,,

Insulinet är stort – leptinet ännu större!
14

Tombola säger

25 december, 2012 kl. 23:08

@ Professor Göran:
En kalori är absolut inte en kalori – ingen hänsyn tas till kostens hormoniella påverkan på oss och vi är inga enkla vedpannor,,,

En kaloritabell med hänsyn till blodsockerhöjning o s v skulle bli totalt ohanterlig.

Vi kan få en viss vägledning genom ett livsmedels GI-värde men det påverkar olika människor mycket olika men duger för att rangordna livsmedel av typen välj kall potatis före varm, hel potatis före mos o s v,,,,
15

Tombola säger

25 december, 2012 kl. 23:10

@ Majoren:
Tack – dessa fall från ”verkligheten” är de bästa,,,,
I alla fall coca cola och annat skräp stänger av människors leptin,,,,
16

Majoren säger

25 december, 2012 kl. 23:48

🙂 Tack själv Tombola!
17

rolf säger

26 december, 2012 kl. 00:06

Läs nr 8
Leptinresistens ingår i det metabola syndromet, ja så är det.

prof göran sa
”Vad jag däremot har problem med är när leptinet nu används som en sista barrikad bakom vilka de flesta av våra motståndare och försvarare av etablissemangets nonsensförklaring till varför vi blir feta – en kalori är en kalori – nu verkar ha förskansat sig.”
Etablissemanget förnekar leptinets roll i fetman, dom diskuterar aldrig leptin, druckit för mycket glögg?

Vi äter för att vi är hungriga (hormonsignal) dom flesta har redan energi runt midjan fritt tillgängligt.
Ser hjärnan inte leptinet (leptinresistens) så minskar hjärnan ämnesomsättningen, då känns det som att vi behöver äta för att få krafter igen, trots att vi har energin runt midjan.
Läs wiki leptin.
Den som är läskunnig och vill lära sig något fattar vad som står där.
wiki ”Leptinnivåerna sjunker kraftigt av fasta, vilket leder till att könshormonnivåerna påverkas varigenom fertiliteten minskar, tyroideahormonnivåerna sjunker varmed ämnesomsättningen saktas av”
Fasta är samma sak som viktnedgång, minskar man vikten med svältbantning så minskar leptinet i blodet, därför mår bantare skit.
LCHF minskar antagligen på leptinresistensen och då minskar inte sköldkörtelaktiviteten när vi går ner i vikt och vi mår bra.
18

Åke Persson säger

26 december, 2012 kl. 06:23

Jag höjer ett varningens finger inför uttrycket ”det vi är gjorda för att äta”. Vi har ett rovdjurs tarmsystem, ingen tvekan om det, men också en effektiv apparat att ta han om kolhydrater och omvandla dem till fett. Vi är också gjorda för att äta kolhydrater i mängder för att snabbt kunna bygga upp ett fettlager. Liksom björnen. Men denna belastning/uppladdning skedde ju bara säsongsvis, under ett par månader på året, inte året om som nu för tiden. LCHF-kost utgör därför inte ”det vi är gjorda för att äta”. I vår tid behöver vi inte äta upp oss inför vintern och vi har inga perioder där vi lever på vårt eget fett. Blir vi dessutom sjuka av onaturligt sammansatt kost finns det skäl att låta bli att äta kolhydrater, som vi också är gjorda för att äta. Vore vi inte gjorda för att äta kolhydrater så vore heller inte jordbruksrevolutionen möjlig.
19

Majoren säger

26 december, 2012 kl. 08:26

#19 Åke, jag håller med i ditt resonemang men tror inte heller att särskilt många LCHF-are säger emot dig.
Själv är jag en anhängare av tanken att många folkslag genom tiderna klarat av att ”frossa” i kolhydrater under några veckor per år utan att ta skada, precis som björnen.
Jag tror därmed också att vi varit ”glukosdrivna” någon månad per år och ”ketondrivna” övriga året.
Jag tror också att brunbjörnen skulle utveckla diabetes om den hade tillgång till bär och frukt året om.
20

Professor Göran säger

26 december, 2012 kl. 08:30

Jag förstår egentligen inte varför stupid kaxighet får mina ”horn” att växa ut på huvudet för jag inser att jag inte borde reagera på detta sätt utan bara ignorera uppenbar stupiditet och gå vidare. Linné tyckte man skulle ha den senare attityden men jag är å andra sidan förstås inte någon Linne´.

Men eftersom nu rolf deklarerar att han VET att det är leptinet som gör att vi med tiden blir feta i försvaret av överätningshypotesen så kanske han som den förste ”leptinförespråkaren” någonsin nu skulle ta tillfället i akt att en gång för alla ”bevisa” att det är leptinet som orsakar en typisk ÖVERÄTNING av ca TRE gram per dag.

Den i mina ögon formidabla uppgiften som nu ligger framför honom är i så fall att övertygande kunna visa att det är just leptinet som får oss att inte kunna avstå från dessa TRE gram för mycket mat varje dag eller snarare att inte kunna peta undan ETT gram vid varje måltid. Rolf blir då den förste som skulle gå iland med denna precisionsuppgift om jag nu inte missat någon annan kaxig typ.

Bara för att klargöra uppgiften så går den inte ut på att tillbakavisa termodynamikens första huvudsats eller att visa att en kalori inte är en kalori för detta är betydligt svårare uppgifter som jag inte ens tror att rolf skulle klara av. Om han ändå inte förstår uppgiften så är det väl kanske inte så mycket att göra någoting åt annat än att följa Linnés goda råd.

Lycka till rolf!
21

Thomas Thombola Jansson säger

26 december, 2012 kl. 09:03

@ Åke Persson:
Jag håller med dig helt – LCHF är ingen normal kost utan att betrakta som en diet för alla de som fått sitt metabola system förstört av bland annat skräpmat.

Däremot anser jag att allt som vi äter inom LCHF är att betrakta som människomat.

Speciellt vi nordbor har nog lite björn i oss – de som överlevde förr hade förmågan att lägga på sig innan vintern – nu är det ju sommar året runt – i alla fall i fruktavdelningen,,,,
22

JRS säger

26 december, 2012 kl. 13:34

@ Tombola:
Där håller jag inte med dej, hunger är hunger och jag vet vad det innebär och hur hunger känns.. När jag förr vräkte i mej ett halvkilo lösgodis så var jag mätt å illamående, ändå så fortsatte jag trycka i mej mer..tog det slut så leta jag efter annat sött att äta.. det behövde inte vara godis det kunde lika gärna vara chips eller mackor.
MEN om jag inte fortsatte äta så kom hungern blixtsnabbt efter en 2-3 timmar, och då kändes det som om att får jag inte mat nu så dör jag.. Den typen av vrålhunger finns inte när jag äter lchf, den smyger sej på som du säger. Men att vara/känna sej sugen är en helt annan sak.. då jag är alkis också så känner jag så väl igen just det där med sug.. hade jag känt mej nöjd då jag känt mej salongsberusad och då slutat dricka så skulle det aldrig blivit ett problem.. men problemet var att jag aldrig blev nöjd när jag väl smakat. och det verkar som om det är precis samma med kolhydrater åtminstone för mej.
23

Professor Göran säger

26 december, 2012 kl. 14:00

Var försvann rolf?

Finns det nu ingen idag som längre vill försvara överätningshypotesen?

Detta vore väldigt roligt att diskutera.

🙂
24

rolf säger

26 december, 2012 kl. 15:14

”nu skulle ta tillfället i akt att en gång för alla ”bevisa” att det är leptinet som orsakar en typisk ÖVERÄTNING av ca TRE gram per dag.”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Homeostas
Metallurg kan teknik.
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85terkoppling

Skruvar du upp setpointen med tre gram per dag så går du långsiktigt upp 3 gram per dag.
Allt står där om du bara läser länkarna.
Jag försvarar inte etablissemanget dom skulle förstöra mitt liv om dom visste vem jag är.

”Bara för att klargöra uppgiften så går den inte ut på att tillbakavisa termodynamikens första huvudsats eller att visa att en kalori inte är en kalori för detta är betydligt svårare uppgifter som jag inte ens tror att rolf skulle klara av.”
Energiförbrukningen är inte statisk den kan öka/minska lite med sköldkörtelaktiviteten, LEPTINET REGLERAR TILL VISS DEL SKÖLDKÖRTELN.

Hornen blir röda kinder, om du nu kan erkänna att du har fel.
25

Professor Göran säger

26 december, 2012 kl. 17:17

@ rolf:

Jag förstår inte varför du hela tiden är så kaxig och vad du egentligen är ute efter om du nu inte försvarar etablissemanget och överätningshypotesen och du verkar ju faktiskt inte göra det.

Dessutom så undrar jag varför du (eller om det nu är någon annan) med ”vilja” skulle skruva upp den där berömda s.k. ”setpoint” ratten på + 3 gram, dvs. sätta den på 1.003 istället för på 1.000, för att sedan åka på våldsamma ”fortkörningsböter” efter 30 år.

För mig låter därför den där uppskruvning av ”setpoint” på 0.3 % , och att leptinet sedan skulle vara huvuorsaken till att man ”glufsar” dessa 0.3 % för mycket (1 gram per måltid), i sammanhanget som totalt nonsens eller kanske mer som en tro på metafysik men det finns ju bevisligen folk som tror på andar och också på tomtar så här i jultider.

Vad har du egentligen har emot ren fysik och kemi förstår jag (pss som Claude Bernard för 150 år sedan) inte heller och att vi på grund av denna fysik och kemi sedan går upp i vikt helt enkelt för att vi äter för mycket kolhydrater och att vi sedan går ned i vikt om vi nu undviker dessa kolhydrater och med andra ord har LCHF som livsstil. För mig är din kaxiga inställning just nu helt obegriplig men det finns säkert en logisk förklaring till den också även om vi nu inte har förstått orsaken riktigt.

Apropå att rekommendera någon påläsning så skulle jag nog vilja föreslå dig lite mer grundläggande studier i molekylär cellbiologi, Alberts et al. t.ex., för då tror jag att din kaxighet skulle dämpas betydligt när du inser den oerhörda komplexiteten i våra fysiologiska processer. Där finns helt enkelt inga enkla förklaringar! Jag har faktiskt svårt att tro att någon då, efter att grundligt ha studerat denna cellbiologi, skulle fortsätta svamla om någon metafysisk ”setpoint”. (Om du inte läst Gary Taubes GCBC, vilket Gud förbjude, så kan den boken förstås vara en första ögonöppnare även om den av någon konstig anledning anses tungläst!)

Men Alberts et al. kräver faktiskt lite mer ansträngning än Wikipedia och definitivt mer ansträngning än GCBC.
26

Thomas Tombola Jansson säger

26 december, 2012 kl. 22:10

@ JRS:
Både socker och alkohol sägs påverka samma belöningssystem.

Känner igen hur det var att äta lösgodis . sånt händer aldrig numer!
27

rolf säger

26 december, 2012 kl. 23:08

Professor Göran
”För mig låter därför den där uppskruvning av ”setpoint” på 0.3 % , och att leptinet sedan skulle vara huvuorsaken till att man ”glufsar” dessa 0.3 % för mycket (1 gram per måltid), i sammanhanget som totalt nonsens eller kanske mer som en tro på metafysik men det finns ju bevisligen folk som tror på andar och också på tomtar så här i jultider.”
Det enda som kan reglera matintaget så exakt som du själv beskriver kan bara leptin göra.

Därför så måste leptinet styra vårt matintag helt och hållet vid ad lib.
Att äta så exakt som 0,3% av en slump år efter år är statistiskt näsan omöjligt.
att gå upp med 0,3% varje år i 30år är lika svårt
Smala och viktstabila personer måste ha sin aptit reglerad vid ad lib.
Feta har bara fått setpointen uppflyttad.

Vänd på det varför skulle inte miljögifter kunna förstöra 0,3% av leptinreseptoerna?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Homeostas
Vår kroppstemperatur, vätskebalans, saltbalansen i blodet, med mera är mycket noga reglerat av hormoner.
Vad är det för konstigt med att hormonerna styr vår vikt?

Alt är noga reglerat i kroppen, du tror att vikten är oreglerad, du verkar ha hämtat din tro i en sagobok.
28

Thomas Tombola Jansson säger

27 december, 2012 kl. 00:00

@ rolf:
Går det inte att förenklat säga att överviktiga äter fel sorts mat för vilka leptinreceptorerna inte fungerar?

Självklart är det bara en förklaring – miljögifter som du nämner är en annan.

Själv skulle jag kunna äta 10 kanelbullar rakt av utan mättnadskänsla men äter jag 3 ägg och 50 gram smör eller majonäs till frukost är jag behagligt mätt i minst 6 timmar.

Ja – det mesta i kroppen verkar vara hormonstyrt på ett eller annat sätt – komplicerat är det,,,,

Rolf – Har du några tipps på bra litteratur – jag hade inte tänkt bedriva ”forskning” inom detta område men det här måste jag få reda på hur det fungerar – i stora drag – detaljerna på cellnivå är inte alltför intressanta,,,,

Självklart har jag läst Taubes GCBC som inte alls är svår att förstå men kanske lite slarvigt skriven,,,,
29

rolf säger

27 december, 2012 kl. 00:57

https://sv.wikipedia.org/wiki/Negativ_%C3%A5terkoppling

Leptinet är proportionellt till fettreserven, leptinet nedreglerar aptiten, vid en balanspunkt så uppstår homeostas (setpoint).

Utan leptin så är aptiten oändligt stor se ren leptinbrist.
För mycket leptin stänger av aptiten så vi inte kan äta mer, se övertätningsstudier på smala.
Alt är redan känt, alt är beskrivet i vetenskaplig litteratur.
Feta lider av leptinresistens därför äter dom för mycket.

Elektroingenjörer, reglertekniker, ingenjörer vet att förstör man återkopplingen så går utsignalen upp och förstärkaren bottnar, det är samma sak med vår aptitreglering, LEPTINRESISTENS FÖRSTÖR ÅTERKOPPLINGEN.

Ren leptinbrist (sällsynt genetisk sjukdom) ger en sjuklig aptit och sjuklig fetma, konsensus råder.
Ger man dom leptinsprutor så går dom ner till normalvikt, konsensus råder.
Leptinresistens är bara en lindrigare form av ren leptinbrist.
Leptinresistensen är proportionell till övervikten. (ad lib)
30

Thomas Tombola Jansson säger

27 december, 2012 kl. 01:33

@ rolf:
Tack Rolf!
Ditt resonemang & förklaring är den bästa jag sett hittills – den köper jag helt och hållet utan invändningar tills att någon eventuellt bevisar motsatsen!

Dessutom så har jag fått lite indata för att hitta mera info.

Det enda jag undrar över just nu är varför det här inte är mera välkänt bland ”allmänheten”?

Nu blir i alla fall några timmars trevligt surfande,,,,,
31

Dacke säger

27 december, 2012 kl. 11:04

För att börja från början : Mättnad kan minst vara två saker

1) Bukfyllnad – man äter tills magen inte rymmer mer.
2) Tillfredsställelse – man äter tills man tycker att man är nöjd

Redan här upplever jag språkförbistring, jag antar att Rössner och anhängare tänker typ 1 när de resonerar om mättnad beroende på olika dieter. Äter man kolhydratrikt hamnar man gärna i bukfyllnad, därför att särskilt snabba kolhydrater snabbt frisätter höga insulinnivåer, som inhiberar leptinets signaler. Äter man dessutom snabbt typ dricka snabbmakaroner hinner inga bromsar slå till förrän man fyllt magsäcken och gärna töjt ut voymen lite på kuppen. Man känner sig däst, men inte helt tillfreds. Kattmoster vittnade om sin otillfredsställelse trots nyligen avslutad måltid.

2 uppnås pga att hjärnan tycker att det är lagom. Där spelar leptinet en avgörande roll och dess antagonist insulinet hämmar signalerna.

Insulinresistens är att kroppens celler mer eller mindre dragit tillbaka receptorerna för insulin. Muskelcellerna i första steget, medan fettcellerna fortfarande har portarna öppna för lagring. Resultatet blir ett stegrat blodsocker, som lagras undan som fett, eftersom musklerna inte tar emot energin. Rent fysiskt blir man fetare och tröttare, för man har mycket mindre tillgänglig energi för muskelarbete – med höga insulinvärden är energin inlåst i lagret. Hjärnan känner av att blodsockertoppen efter måltid börjar slutta utför och signalerar hunger. Det är dags för ett mellanmål…

Kortvarigt fungerar fettlagringen på samma sätt, när man stressar kroppen med snabba kolhydrater, så länge insulinproduktionen står pall: man lagrar en liten skvätt fett vid varje högoktanig måltid, och har väldigt svårt att plocka ut något ur lagret eftersom nästa måltid också är högoktanog. För att bränna fett i det tillståndet krävs minst 45 min hårt muskelarbete.och efter en sådan pärs är man hungrig igen.

Slutsats: våra reglersystem är inte byggda för att ta hand om kolhydrater med högt GI typ rafinerade produkter, och reagerar ofördelaktigt. Långvarig och högfrekvent exponering ger insulinresistens hos många människor. Det medför högre insulinnivåer, mera fettinlagring och sämre hunger/mättnadsreglering pga leptinresistens.

Lågkolhydratkost ger lägre och jämnare insulinnivåer, vilket mildrar effekterna av insulinresistens och därmed också leptinresistens. Kroppens svar på fet mat med minimalt med särskilt snabba kolhydrater är tillfredsställelse, som varar länge. Eftersom insulinnivån är låg tar fettförbränningen över energiförsörjningen genom bildandet av ketonkroppar. Därför, fungerar LCHF som koncept för bra närings- och viktbalans.

Leptinet har en viktig roll och det är bra att hormonet utforskas. Det finns dock en risk för övertolkning vid allt specialiserat borrande. Experterna fokuserar på sitt område och har svårt att infoga sitt kunnande i helheten. Jag kommer ihåg en rad från denhär bloggen där en känd och firad norsk professor med specialitet insulindosering. Han blev tillfrågad om kostens betydelse och sade rent ut att han inget visste om näringsämnen och nutrition – det var området för en annan expert.
32

Thomas Tombola Jansson säger

27 december, 2012 kl. 12:00

@ Dacke:
Tack Dacke för ditt inlägg – ett välformulerat inlägg mitt i prick på alla punkter.

Surfade runt lite i morse och hittade så klart ”expertrapporter” vars grund och därmed slutsatser var helt felaktig – ett bra exempel på tunnelseende som är mycket vanlig i forskeriet,,,,

Ger man katter morötter som försök och möss till kaniner har man inte tänkt igenom det hela så bra – riktigt så illa är det inte men inte långt ifrån,,,

Hur som helst – vi går från klarhet till klarhet i det här blogginlägget – internet när det är som bäst,,,,
33

rolf säger

27 december, 2012 kl. 13:02

Läs om ren leptinbrist (genetisk sjukdom) så ser ni hur leptinet fungerar.
Där råder det konsensus och forskarna kan fritt publicera sina resultat.

Leptinresistens är bara en lindrigare form av leptinbrist, detta får forskarna inte skriva för då trillar hela korthuset etablissemanget har byggt upp.
När man läser om leptinresistens så måste man läsa mellan raderna för forskarna får inte skriva allt.

Leptinkänsliga (friska) kan inte äta för mycket man blir lätt illamående och tappar all matlust, kalas är tråkiga då man inte kan ta om, först efter några timmar så kommer matlusten tillbaka.

Leptinresistenta kan ta om flera gånger på ett kalas, dom blir aldrig mätta, endast bukfyllnad kan dom känna, mättnad av hormonet leptin har dom svårt att känna för dom är resistenta mot hormonet.
34

Kattmoster säger

27 december, 2012 kl. 14:27

@ Dacke:
@ 31

Mycket bra skrivet, Dacke! Precis så tror jag att det förhåller sig.
35

Dacke säger

27 december, 2012 kl. 16:48

Tack! Jag slickar i mig berömmet.
36

Thomas Tombola Jansson säger

27 december, 2012 kl. 21:46

Rolf, Dacke och alla andra,,,
”När man läser om leptinresistens så måste man läsa mellan raderna för forskarna får inte skriva allt.”

Eftersom jag läst någon hyllmeter om kost & hälsa så är jag förundrad över att det som kommit fram den senaste veckan inte har stått att läsa i någon av de böcker jag stött på,,,,

Nu har jag dock hållt mig borta från kostområdet under några år vilket kanske förklarar att jag verkar vara nästan den enda som inte kände till leptinet?

Själv är jag typiskt leptinresistent om jag äter kanelbullar men uppenbarligen inte på LCHF,,,,

Så – då var den sista pusselbiten om varför LCHF fungerar så bra på plats, på köpet har jag hittat en hel del info om nattätande, skiftarbete, träning, sömnproblem och en hel del annat användbart – det här är ett verkligt intressant område!