I DN, Karin Bojs: Nu är för mycket mat det största problemet.
Forskarna som listar hälsorisker nämner högt blodtryck och övervikt, men de går som katten kring het gröt och nämner inte de stora hälsoriskerna: högt kolhydratintag, framförallt socker, och industriprocessad mat, tex margarin och glutamat.
Citat…”Statistiken visar att vi lever längre än för tjugo år sedan. Men det handlar delvis om år i sjukdom och handikapp. De friska levnadsåren har inte alls ökat i samma takt.”…
Friska år NEJ – Sjuka år JA, så ser det ut i min omgivning.
Den äldsta generationen fick mellan 5 och 10 sjuka år. Ingen hade turen att avlida av en snabb dödlig hjärtinfarkt. 40-talistgenerationen är inte alls frisk. Många har dött i cancer, nästan ingen jag känner är frisk.
Jag har under de senaste tre åren intresserat mig mycket för skillnaden mellan vad som är vetenskap och vad som är tro. Orsaken till detta nyvaknade intresse var de dramatiska effekterna som övergången till strikt LCHF för tre år sedan förde med sig för mig och speciellt för min fru. Tidigare hade jag som ”alla andra” trott på de påståenden som genomsyrar denna artikel i DN om att vi blir sjuka av att vi äter för mycket och att vad vi äter inte har så stor betydelse.
Men vad som också slår de allra flesta som blivit fria från övervikt när de tar bort kolhydraterna ur kosten är just de dramatiskt positva effekterna på hälsan.
För mig är denna orsak och verkan (kost och hälsa) i vår verkliga verklighet vad som är vetenskapens själva kärna, och när dessa experimentella fakta ovabrutet förnekas och ständigt också förlöjligas av det medicinska etablissemanget så säger mig detta att man här knappast är intresserade av någon vetenskap. Frågan är bara hur mycket som är ärlig tro och hur mycket som döljer den uppenbara cynism som drivs av läkemedelsbolagens intresse av att vi ska fortsätta vara sjuka och ta våra blodtryckssänkande mediciner som artikeln tydligt uppmanar till.
Vad tröttsamt det är med påståenden, som i artikeln, om att fetma och övervikt orsakar sjukdom. Jag är fullkomligt övertygad om att fetma, övervikt och den sjukdom som påstås vara överviktsrelaterad har en gemensam orsak.
Har för mig att jag för ett tag sedan läste om någon forskare som börjat tänka i de banorna men nu minns jag inte var.
@ Professor Göran:
Ja, och livsmedelsföretagen inte att förglömma. Det är billigare att odla spannmål än att föda upp boskap. Det ger högre vinst om man kan trycka in skräp i produkterna istället för att använda bra råvaror. Man blir arg bara man tänker på det. Det är skamligt att det går till på detta vis.
”Hälsoforskare brukar använda ett mått som kallas för DALY, disability-adjusted life years. Det beskriver hur många friska levnadsår som går förlorade, antingen av svår sjukdom eller av död. Högt blodtryck står nu för sju procent av alla förlorade friska levnadsår i världen, enligt WHO:s sammanställning. Det ökar risken för stroke, hjärtinfarkt, njursvikt och många andra sjukdomar.”
Ofta i diskussioner får man som motargument att medellivslängden ökat men det beror nog på alla ”levande döda” – folk som visserligen lever rent definitionsmässigt men många gånger är omedvetna om det.
Och så har vi alla dem som genom teknikens hjälp klarar av att vara mycket för tidigt födda – ofta med flera grava handikapp som följd – det var enklare förr,,,,
Det är för mycket av fel sorts ”mat”, att dricka en läsk, äta en glass eller äta godis 1 gång i veckan är väl knappast värre än att ta ett par snapsar eller ett glas vin till maten på lördagarna men nu utgör ju läsken en ansenlig del av energiintaget för våra ungdomar,,,,
När jag påpekade det märlkliga i att skolan sålde cocacola till ungarna fick jag av gymnastikläraren till svar att det var bra med ett sådant energitillskott då skolmaten var så dålig – vi har en lång väg att vandra!
Läste just på innehållsdeklarationen på den glöggflaska vi köpte på IKEA – i Frankrike kan man köpa glögg och snaps där! Den innehöll bl a fruktossirap. Fruktossirap innehåller ungefär 50% fruktos och 50% glukos. Fruktosen höjer inte blodsockret nämnvärt i första vändan, men levern gör om den till fett och triglycerider. Fruktosen blockerar dessutom leverns förmåga att metabolisera och lagra glukos (glukogenes), vilket har till följd att den glukos, som vi får i oss stegrar blodsockernivån och triggar insulinet. Det här förloppet blev känt strax innan man gav ut rekommendationer till diabetiker i England, att fruktos var ok och tom hälsosamt, och ändå…. Slutresultatet blir triglycerider, förhöjda sockernivåer och en extra dos insulin – allt bidrar till att förstöra blodomloppet för de stackars utsatta individerna, allt enligt Gary Taubes. Vissa forskningsrön är inte politiskt korrekta, och förbigås med tystnad.
Vi kommer ändå att så sakteliga avsluta glöggflaskan, (har ännu inga tecken på begynnande diabetes), men kommer läsa det finstilta ännu mera noggrannt, Skål och God Jul!
@ Dacke:
Som strikt LCHFare får man förstås vara lite ”uppfinningsrik”.
Till Lucia värmde vi vanligt rött vin och tillsatte en del glöggkryddor som nejlikor, kanel, torkade nypon, mandel, några frusna bär och kardemumma. Helt OK men avsaknaden av sötman gjorde att jag själv, som gammal ”kolhydratsalkis”, på något sätt kände mig som en alkoholist som drack alkoholfritt. Det kändes alltså som om någonting väsentligt saknades 🙂
För övrigt är IKEAS utgångsshop en veritabel kolhydratsfälla.
@ 7 Professor Göran
Vilket bra glögg-alternativ ! Det ska jag prova. Förstår att det inte blir lika sött – men det gör inte mig något – gästerna kan få den söta – om de vill.
@ Professor Göran:
För mycket mat är inte problemet, tillgång till medel att köpa mat för inte heller. Men för mycket socker, vetemjöl och pommes frites, och andra potatisar och trenden i samhället att rafinerade produkter är finare mat. Satt vid ett matbord tillsammans med ett gäng bekanta. En av gästerna bar tydliga spår av metabolt syndrom. På fråga om vilken dryck denne ville ha svarades att det går bra med vanligt vatten, men gästen trugades på ett glas päroncider. I all välmening, men alldeles fel.
Jag förstår Professor Görans saknad. Att ändra livsstil är verkligen att ÄNDRA livsstil och inte att ersätta enskilda komponenter i tillvaron. Jag tycker det känns krampaktigt att försöka efterlikna i stället för att byta ut. Dessutom är det alltid närmare till återfall, jämför produkter sötade med sockerersättning, som underhåller sockersug och får hjärnan att stimulera bukspottskörteln att frisätta insulin. För professorns alternativa jul- och nyårsfirande rekommenderar jag ostron och gåslever, gärna tillsammans med några munnar torr champagne. Festligare LCHF-kost är svårt att hitta.
”För övrigt är IKEAS utgångsshop en veritabel kolhydratsfälla” – VÄL TALAT, föra att citera en av medbröderna på bloggen!
Hälsningar och Gott Nytt År
Dacke
Thomas Tombola Jansson Skrev:
Medellivslängd är ett statistiskt mått som mäter den förväntade livslängden för dem som föds idag. Att medellivslängden ökat så mycket i västvärlden beror på att barnadödligheten minimerats.
@ Professor Göran:
Vi gör någon gång per säsong vår egen glögg och ”fuskar” då med att lägga en påse av butikens ”Glöggkryddor” i ett gott rödvin.
Man tar en påse till en flaska, hettar upp till ca 80 grader, låter blandningen stå och dra i ca en timme under lock. Därefter silar man bort pomeranser mm och värmer glöggen. Klart! Och gott!
På påsen med glöggkryddor står det om sötning men vi sötar aldrig. Det blir tillräckligt sött med det som kommer från frukten i påsen. Hur kolhydrathalten blir vet jag inte men jag har inte märkt något negativt av att någon gång dricka hemmagjord glögg.
Dacke Skrev:
Du har så rätt. Titta bara på djuren. Vi som har katter vet att de utan vidare lämnar mat i skålen och bara äter sig mätta – förutsatt att de får den kost de är anpassade för.
Instämmer. För vissa av oss lurar återfallet runt hörnet. Jag lyssnar gärna på talböcker på väg till och från jobbet. I dag hörde jag hur en av huvudpersonerna, efter ett besvärligt möte, stannade vid en kiosk och köpte en gigantisk påse godis som hon stoppade i sig. Det hela beskrevs väldigt målande och vips var suget där. Men – jag kan numera (oftast) hantera det och har hyfsat bra lärt mig att få hjärnan att tänka om. Martin Ingvars och Gunilla Eldhs bok ”Hjärnkoll på vikten” har varit till stor hjälp.
@ Kattmoster:
I praktiken är det konsumenterna som avgör allt. Om ingen köper ” skiten ” försvinner den fortare än kvickt.
@ Kattmoster:
Självklart underlättar en sådan färdig påse och jag letade faktiskt i kryddlådan om inte någon hade gömt sig där men var tvungen att till slut göra som Kajsa Warg föreslår: ”Man tager vad man haver”.
@ Professor Göran:
Ett av mina favoritcitat som just nu dessutom är väldigt aktuellt i glöggsammanhang. Jag hittade ett sedan några år utgånget paket Yogi Tea Ayurvedisk kryddblandning Cinnamon Spice i ett skåp. Eftersom jag inte är känslig för Bäst-före-datum utan alltid luktar och smakar innan något ev åker i soptunnan så kokade jag förstås lite te. En del blev stående kvar i grytan med teblandningen och var riktigt starkt efter någon dag. Glögg luktade det dessutom. Blandades glatt med rödvin och tyvärr dessutom med en aaaning kemikaliesocker och något annat som jag håller för mig själv 😉 . Har just inmundigat en mugg och mår således ypperligt. 😀 . Jag kommer definitivt inte att slösa bort resten av teblandningen till att göra te av.
Dacke Skrev:
Med tanke på hur gåslever kommer till tycker jag det är ett utomordentligt dåligt alternativ – vi pratar ju ofta om naturlig mat – gåslever är det inte och är dessutom ett kvalificerat djurplågeri!
@ Thomas Tombola Jansson:
Jag håller med om att framställningen är brutal. Ska man vara konsekvent, blir det nog bara bruna bönor och ris a la malta kvar på julbordet. Sillen såväl som större delen av matfiskarna dör genom långsam kvävning. De större fiskarna som lax och tonfisk har lite större blodmängd och blod vill man inte ha i köttet, så dom skär man strupen av och låter förblöda. Fiskar har ju varken lungor eller stämband att uttrycka sitt missnöje med, men de trivs nog inget vidare på slutet. Smågrisar av hankön kastreras, mycket ofta utan bedövning, för bedövning kräver veterinär, som kostar pengar. De flesta slaktdjur färdas milatals i väl packade biltransporter och vad som händer på slakterierna vill vi helst inte veta. Det är inte alltid djuren varit riktigt avlivade, ett och annat svin skållas levande t ex. Det mest humana är nog en välskött jakt, där djuren inte hetsats eller stressats och dör i sin egna miljö, så kanske en vildsvinsstek på julbordet kunde platsa.
@ Thomas Tombola Jansson:
Bra Thomas. Håller med dig. Gåslever är en skam!
@ Dacke:
Vår hantering av djuren lämnar mycket att önska men man kan ju försöka välja bort de mest makabra metoderna till vilken gåslever onekligen hör. I all synnerhet som vi LCHF:are försöker undvika kolhydrater,,,
Till och från har jag haft ganska god insyn i livsmedelsproduktion och hanteringen av djuren är ofta tveksam från början till slut – viltfångad fisk är kanske det minst dåliga men kanske det bästa alternativet för oss människor då det tillsammans med ägg är fullproppade av nyttigheter. Det är ingen tillfällighet att min kosthållning består av just ägg och fisk,,,,
I år väljs skinkan bort helt till förmån för kalkon – men det blir kanske en skinka inköpt på mellandagsrean där den överblivna skinkan till sist hamnar.
Det finns faktiskt en del politiker som börjat intressera sig för småskalig mat och djurhållning, det finns ju mängder med mark i Sverige som skulle passa ypperligt för småskalig köttproduktion – synd att detta inte utnyttjas – en sån verksamhet borde ju premieras då den står för både god djurhållning och hög kvalité på köttet – det ska ju vara gräsbetat kött om det ska vara riktigt nyttigt,,,,
@ Thomas Jansson:
Att köpa överbliven skinka efter jul är inte dumt. Då slipper grisen åtminstone att bli bortslängd.
Vi brukar köpa ett par skinkor som vi kokar och fryser in i lagom bitar för att sedan ha i t.ex. en gratäng med broccoli, lite grädde och ost. Det blir en ganska snabblagad mat som är jättegod.