I Aftonbladet idag.
En chatt med professor Jan Nilsson och ett test där man kan beräkna sin hjärtkärlrisk.
Högt kolhydratintag och margarinintag finns inte med bland faktorerna.
”… – Vi äter bättre och har minskat intaget av mättat fett, säger Jan Nilsson.
Men nu börjar trenden vända.
– Kolesterolvärdena har börjat gå upp igen i befolkningen och vi börjar se mer skador på kärlväggarna av GI-kosten. När det gäller LCHF är det så nytt att vi inte har några bra långsiktiga data på hjärt-kärlsjukdom än.”
Det är anmärkningsvärt att till o med GI-kost anges vara riskfyllt att äta. GI-kost innebär ju inget annat än att man äter långsamma i stället för snabbt blodsockerhöjande kolhydrater. Hur kan någon tro att det bytet skulle kunna vara skadligt?
Jag får en känsla av att han inte vet vad han pratar om.
Detta med att naturligt mättat fett skulle vara farligt för hälsan har de inga vetenskapliga bevis för.
Och att kolesterolvärdena skulle öka av naturligt mättat fett har de inga belägg för heller.
Och att högre kolesterolvärden skulle öka risken för hjärtinfarkt finns det inga belägg för. Se artikeln: Är kolesterol en riskfaktor?
Senare: Nu har jag ögnat igenom chatten med Jan Nilsson. Han skriver att det finns studier som visar att de som ätit en ”GI-liknande kost” under lång tid har tecken på skador i kärlen.
Är det någon som kan maila en lämplig professor och fråga vilken som är den viktigaste studien som visar detta? Självklart måste det vara en jämförande behandlingsstudie. Sådana måste de ju naturligtvis ha gjort eftersom de är så oroliga för effekten av den pågående kostrevolutionen. Det duger ingenting med ”epidemiologiska observationsstudier” eftersom de inte kan bevisa något. De kan vara behäftade med stora ”bias”= systematiska felkällor.
Rapportera svaren hit till bloggen, eller maila mig: annika.dahlqvist(at)telia.com.
Samtidigt varnar han för socker, verkar inte finnas någon logik, kanske vet han inte vad GI är. Ung som få vet vad LCHF är. Fortfarande möter jag många som tror att LCHF betyder att man minst dubblar köttintaget.
Tycker också att det är mycket märkliga och motsägelsefulla uppgifter från Herr Nilsson. 🙂
Har han hämtat dem från sagornas värld?
Man förstår ju att de här ”experterna” inte längre själva vet vad de ska tro, svamlar mest ….
HDL blir ju definitivt mycket bättre med LCHF. Det tror jag dom flesta LCHFare har upplevt.
Ja, så har nu stimmet likatänkande och bevararna av status quo bestämt sig för att uttrycka sig. Lyssnade häromdagen på den Kliniska Näringsfysiologen, Med.dr. Ingrid Larsson Sektionen för endokrinologi, diabetiologi och metabolism och chefsideologen när det gäller kostfrågor på Sahlgrenska Akademin.
Hon var djupt bedrövad över de stigande kolesterolsiffrorna och den ökande försäljningen av statiner till följd av detta, som nu visar sig i spåret av LCHF. Hon väntar sig också ytterligare viktökning i befolkningen. Hon kunde visa oss rysliga kurvor som pekade på detta fenomen. Det är skönt att är man vaccinerad mot detta skräckmångleri och kan ta det med en nypa salt, som hon också varnade för liksom det röda cancer- framkallande köttet.
Visserligen har hon en position som ger henne både trovärdighet och makt men det fanns goda tecken på att hela budskapet inte köptes av åhörarna – ett antal personer, mest pensionärer som gett sig ut i kvällen till sitt bibliotek för att lära sig vad de skall äta och inte äta. Vi satt artigt och lyssnade men efteråt samlades vi några stycken och ondgjorde oss framför allt över margarin skulle vara bättre än smör och att vi skulle dra ner på saltet. En dam 80+ och fd Hushållslärare och hon berättade att hon varit med om lanseringen av margarin under sin utbildning ”Tänk så dumma vi var som trodde på detta då” var hennes kommentar. Nu skulle hon aldrig äta margarin. Hennes mormor hade lärt henne att när hon blev förkyld skulle hon dricka kaffe med en stor klick smör. En annan dam i samma ålder kom ihåg att hennes morfar hade sagt till henne om att äta tillräckligt med salt. På den tiden var väl inte saltet raffinerat och hade kvar alla naturliga viktiga mineraler och smöret var garanterat från gräsätande djur. Och man visste ju hur det gick för djuren om de inte fick tillräckligt med salt.
Dessa två damer hade blivit frälsta på kokosolja och blev lite ställda när Ingrid Larsson förkastade kokosoljan – det fanns inget som stödde att kokosoljan hade någon positiv effekt på hälsan och dessutom så var den ju mättad.
Men de kommer att fortsätta med sin kokosolja.
Jag skickade in en fråga till herr Nilsson, och frågade vilka studier som visar att mättat fett är farligt. Frågan kom inte med.
Jag hann inte gå in på chatten innan den stängdes.
Men när man läser frågorna och svaren blir jag fullständigt utmattad. Det hela är som att tömma vatten på en gås – som att slåss med väderkvarnar! Här finns ingen nyfikenhet! Här är svaren färdiga!
Vi LCHF-utövare och etablissemanget som den här professor Jan Nilsson tillhör med hull och hår lever tyvärr i två helt skilda världar och det är därför väldigt liten sannolikhet attt den dogmatiska värld han tillhör någonsin skulle tänka sig att ta in vår verklighet. Allt som inte passar in i hans värld är förstås anekdoter även om vi skulle utgöra 100% av befolkningen.
Nå – jag tröstar mig med att LCHF stämmer med den verkliga verkligheten och med vetenskapsteorin. Verkligheten överglänser desssutom alla dogmer per definition!
Det var Jan Nilsson som var huvudansvarig när Hjärt-Lungfonden avvisade min motion om att göra en kampanj för att samla in pengar till oberoende forskning rörande sambanden mellan kost och kärlsjuklighet. Motivet för avvisningen var att Hjärt-Lungfondens anseende skulle skadas av en sådan satsning på oberoende kostforskning. Min reaktion på det är att självklart skulle fondens anseende inom både läkemedels- och livsmedselsindustrin skadas eftersom de inte vill ha sådan forskning, vilket ju är skälet till att den är så angelägen. Men Hjärt-Lungfonden behöver inte deras gillande, utan allmänhetens gillande och förtroende, det är därifrån donationerna kommer.
@ Lars Bern:
Intressant upplysning men knappast förvånande enligt min mening.
Det slår mig, inte minst av egen erfarenhet från mitt eget specialområde, att det inom sådana här styrande organ råder en ”etablissemangets pragmatik” och knappast något grundläggande intresse för att bedriva någon vetenskap av något nyfiket slag.
Mitt hopp är nu att LCHF ska sprida sig som en löpeld, man till man, och av ren självbevarelsedrift och framför allt bland oss som drabbats av det metabola syndromet.
Jag håller just på att läsa en oerhört intressant bok om Galileo. ”The crime of Galileo” av vetenskapshistorikern Giorgio de Santillana och det är mer än uppenbart från denna läsning att de samhälleliga motreaktionerna inför ett ”hot” som avikande åsikter av mer grundläggande natur innebär verkar fungera på liknande sätt.
Lars Bern,
Du är en riktig superhjälte du som sitter i maktens korridorer och faktiskt använder sunt förnuft, lite som Batman 😛
Professor Göran,
För mej är Giordano Bruno lite av idol men jag har ingen klassisk skolning, kanske om jag hade det skulle andra hjältar uppenbara sig. Just nu är jag insnöad på amerikanska konstitutionen, Thomas Jefferson är hjälte just nu.
Du skulle förresten skriva en bok tycker jag, du har ju en massa bra och nyttiga erfarenheter att dela med dej av. det ser man i dina gästinlägg på denna blogg, Kanske skriva den ihop med Arfors och Bern misstänker att ni alla har oceaner av kunskap att dela med er av. detta triumvirat skulle vara vinnande tror jag. Världen behöver era kunskaper.
Röstar för Bo:s förslag! Det skulle kunna bli en bra mina.
Mycket O.T
Vågar jag? ja det gör jag, gud gillar inte fegisar.
Prof Göran vad säger du om detta: The Hutchison Effect
https://www.youtube.com/watch?v=tnBdhsXl088&feature=channel&list=UL
Ny metallurgisk teknologi?
Är ju lördag så jag tänkte med denna länk bjuda på lite underhållning, och kanske sätta myror i huvudet på professorn 🙂
har hittat många flera skumma fenomen att begrunda men jag vill respektera kost-temat på denna blogg här så det blir bara denna.
Filmen klipper mitt i, irriterande men samma metallstycke verkar det vara i alla fall.
Simvastin- varför den förskrives per automatik till alla hjärtpatienter som ska hem
från sjukhus. Jag försökte disktutera med utskrivande låkare, men där gick jag bet. Försökte läsa bipackseedeln, där finns olika förutsättningar om jag tar den och den medicinen, jag gör faktiskt det men isåfall tas ingen hänsyn eller så vaddå,? Hur ska jag kunna känna tillit som haft flera allergiska reaktioner för olika mediciner?
Ät inte skiten.
@ Bo:
För att svara på din OT fråga så såg mer ut som ett trolleri än som metallurgi i mina ögon!
Om en järnklump viker sig på detta sätt av sin egen tyngd så håller den faktiskt på och smälter och då är temperaturen garanterat runt 1500 grader och då skulle det mesta brinna upp runt klumpen. Den skulle t.ex. direkt bränna sig igenom bordsskivan. Min gissning är att det istället var frågan en målad ihålig plastburk som värmdes innifrån på något sätt till ett par hundra grader – det rök ju lite om den.
Buffy Skrev:
Jag gjorde detsamma – och min fråga kom ej heller med.
Margareta Lundström (Göteborg) Skrev:
Jestanes. Jag ber att få berätta lite anekdotisk evidens.
Jag fick diagnosen helicobacter pylori, det som förr kallades magsår. Man ville åtgärda detta med samtidig dosering av två antibiotika. Det är över 10 år sedan. Jag tackade nej till detta, eftersom jag nyligen hade läst om hur kokosfett innehåller laurinsyra, som sades ge sig på bl.a. pylori.
Så jag började med det till frukost varje dag. Efter kanske 4-5 månader hade jag inte längre de smärtor till vänster under bröstkorgen som varit orsaken till att jag bett om en tarmundersökning. Och dom har inte kommit tillbaka.
Som bieffekt av detta försvann också mina besvär med astma. Dom hade flera år tidigare först behandlats med kortisonkur och sedan en ”inhalator” som heter Symbicort, lägsta doseringen.
Sedan jag började med kokosfett har Symbicort inte längre behövts – kokosfettet håller undan symptomen. Om jag avstår från kokosfett i kanske 3 dagar får jag andningsbesvär igen, fast aldrig så våldsamt som för c:a 15 år sedan.
Allt detta har jag väl berättat tidigare här, men det var innan denna vilsekomna dietistlärarinna börjat breda ut sig. Hon hör till dem som bör utrotas (klicka ”Piltson” ovan).
Kanske Ingrid Larsson ska googla lite om kokosolja och det är inte speciellt svårt att hitta Peer reviewed:
https://coconutoil.com/peer_reviewed/
Men det är klart, då bryter ju hon mot sin världssyn och det brukar svida;-)
Piltson Skrev:
”övervikt lätt leder till både diabetes och hjärtbesvär” skriver du i din artikel.
Samvariation är inte samma som kausalsamband.
Övervikt är i de flesta fall ett symtom, inte en sjukdom och sällan orsaken till inflammation.
Ingen har överlevt svensk äldrevård!
Formuleringsfråga. Det s.k. metaboliska syndromet är ett snår av fyra olika aspekter, där det torde vara svårt att avgöra vad som vållar vilket.
”Övervikten bidrar starkt till utvecklingen av insulinresistens”, läser jag hos ”Sanofi”, och det räcker för mig. Saken var indirekt aktuell i även den text som nu visas när man klickar ”Piltson” Vilken invändning finns där?.
Piltson skrev:
Håller inte med om att det är en formuleringsfråga. De som tror att de botar hjärt- och kärlproblem med bantning är helt fel ute. Det är därför bantningsdoktorer och dietister och deras trosfränder är livsfarliga för patienterna.
OT:
Ann Fernholm är hos Malou i morgon tisdag kl. 09.40. Malou ska äta 10 sockrade hjärtan och sedan mäta sitt blodsocker.
https://ettsotareblod.se/ett-sotare-blod-hos-malou/
Lena Olovsson Skrev:
Vilket program handlar det om?
Programmet Efter tio -är ju just efter 10:00 och kan inte vara 9:40.
TV 4 Nyhetsmorgon pågår ju till 10:00. Är Malou med där tro?
Det lär börja med en puff i morgonsoffan, enligt Ann Fernholms blogg.
@ Gäst:
Jag misstänker att det är så att Malou intar ”godsakerna” i Nyhetsmorgon, där det brukar förannonseras om innehållet i Efter Tio. Bara en gissning. Intressant ska det bli!
När jag klistrar in länken på Facebook så står det 10.40!
Stefan Skrev:
Imponerande lista. Jag sänder den till Ingrid Larsson.
För den händelse någon annan känner behov att visa henne tillrätta är hennes adress ingrid.larsson@medfak.gu.se
Mera om kokosfett, klicka ”Piltson” ovan.
Lena Olovsson Skrev:
Här finns inslaget i Play:
https://www.tv4.se/efter-tio/klipp/aldrig-tidigare-har-vi-atit-sa-mycket-socker-2241990
”Sockerdöden. Aldrig tidigare har vi ätit så mycket socker som nu. Snabba kolhydrater kan påverka allt från nyfödda barns vikt till tidpunkten för puberteten, möjligheten att bli gravid och risken för cancer. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm visar vad vi ska äta för att behålla hälsan – och vikten.”
Ibland är inte verkligheten som man tror. Då får man försöka förringa forskningsresultaten med olika beteckningar. Obesitasparadoxen är en sådan.
En intressant artikel i läkartidningen:
https://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=14831
En japansk studie, 80 000 personer: ”Mer än 5 kilos viktnedgång vid BMI <22 innebar att dödsrisken vid jämförelse med viktstabilitet ökade 3,6 gånger hos kvinnor och 2,9 gånger hos män.
Viktnedgång i finsk och svensk studie:
Finska studien 1114 män: "Gruppen som gått från övervikt/fetma till normalvikt, visade drygt två gånger så hög dödlighet som de övriga. Skillnaden kvarstod signifikant efter justering för ett stort antal kroniska sjukdomar vid uppföljning 2000."
"Liknande resultat har rapporterats från en Malmöundersökning av 5 722 män . Studien avsåg risken för död som inte berodde på cancer bland feta/överviktiga medelålders män. Viktnedgång under en sexårsperiod var en riskfaktor för sådan död vid uppföljning under 16 år. "
"Den inledningsvis nämnda japanska undersökningen redovisade förutom total dödlighet också dödlighet i cancer och kardiovaskulär sjukdom. Speciellt hos magra personer var risken för cancerdöd påtagligt ökad vid viktnedgång mer än 5 kilo, medan viktuppgång inte ökade risken signifikant. Viktnedgång, även hos feta/överviktiga, predicerade kardiovaskulär sjukdom."
"Vissa kroniska sjukdomar karakteriseras av en så kallad obesitasparadox, som innebär att fetma/övervikt förvandlas från riskfaktor till friskfaktor. Ordet paradox får tolkas som att fetma har en paradoxal effekt i förhållande till vad som förväntas i ett primärpreventivt perspektiv.
Vid obesitasparadox förbättras överlevnaden ju högre BMI är, med följd att feta patienter får lägre dödlighet än normalviktiga. Kronisk njurinsufficiens, hjärtsvikt, angina pectoris, obstruktiv lungsjukdom, malignitet och ledgångsreumatism är exempel på sjukdomar som uppvisar en obesitasparadox. Fetma orsakar t ex aterosklerotisk hjärtsjukdom, men då sjukdomen väl uppkommit skyddar tydligen rikligt med hull från att sjukdomen leder till snabb död!"
"Över 80 år, då dödligheten accelererar, blir överlevnaden till och med bättre ju högre BMI är. Vid hög ålder noteras obesitasparadox även utan känd sjukdom."
Antar att Ingrid Larsson inte har med ovannämnda artikel eller de där refererade studierna i sin annars digra lista med studier.
Gäst Skrev:
______________________________________________
Malou hade 4.3 mmol icke fastande, efter 10 sockrade hallonhjärtan och 20 minuter hade hon 8.3 mmol.
Efter detta programinslag med Ann Fernholm så måste väl ändå många professorstitlar vara i gungning! Kan man bli av med sin titel tro? I alla fall om man är diabetesprofessor väl?
Budskapet gick hem hos Malou. Förut var hon minsann ingen LCHF-vän, jag tyckte att hon var direkt ironiserande åt de nya rönen om det mättade fettets nytta. Heder åt henne som nu kan vara mera nyanserad, hon äter inte heller bröd till frukost numera.Fö var Ann Fernholm mycket påläst och övertygande att lyssna på!
Maja gräddnos Skrev:
Malou hade ju bra blodsocker, 4.3 mmol, hon var ju inte fastande, hon hade druckit en smothie gjord på hallon, blåbär, avocado, banan, men inte ätit bröd. På en annan blogg läste jag att programledaren Jidhe hade 21 i blodsocker. Kunde det vara rätt uppfattat? Jag såg inte provtagningen i Nyhetsmorgon. Programmet Nyhetsmorgon är ju inte bara nyheter, det är ju alltid ett matprogram också. Har sett hur just Jidhe smackar i sig söta bakverk och efterrätter. Hade jag varit hans mamma hade jag utfärdat en skarp varning. ;-(
Var det någon som såg just provtagningen?
Jag såg provtagningen och förmodligen hade han socker på fingret där provet togs. Han hade väl tagit i de där hallonhjärtana. Ann Fernholm påpekade det direkt, men det fanns tydligen inte tid att ta om.
Har Herr Nilsson fått Pippi? Eller är det så att han är rädd att hans ”vaccin”(som inte finns ännu) skall få för liten marknad?
https://www.vetenskaphalsa.se/snart-finns-vaccin-mot-hjartinfarkt/
https://www.med.lu.se/nyheter/100226_naringslivspris
Kanske det ”stör”hans forskning om ett vaccin mot hjärtinfarkt?
https://www.cardiovax.com/team/advisory.html
https://www.cardiovax.com/
Lite off-topic:
SNF är livsmedels jättarnas kamporganisation, för att hålla konsumtionen uppe av deras produkter. De har lyckats skapa många ”storkonsumenter”(Ofta kallade FETA). Kanske SNF borde dela ut medaljer till extra stora ”storkonsumenter”för att göra fetma/ohälsa mer populärt?
Intressant citat om socker:
”Detta är också den huvudsakliga anledningen till att man enligt Nordiska Näringsrekommendationer (NNR 2004) bör begränsa intaget av renframställda sockerarter till max 10% av den totala energin (motsvarande ca 50-75 g för personer med måttligt energibehov). Rekommendationerna syftar också till att minska risken för karies. Några övriga direkta samband mellan sockerarter och risk för sjukdom eller beroende har inte visats på människa och är inte heller grund för rekommendationen. ”
Från : https://snf.ideon.se/wp-content/uploads/2011/04/Sockerrapport_0604271.pdf
https://snf.ideon.se/verksamhetom-snf/verksamhetside/
https://snf.ideon.se/verksamhetom-snf/nutritionsrad/
”Mat och hälsa i media – SNF:s hållning
Det mediala intresset för mat och hälsa har varit fort- satt stort under 2011. Områden som debatterats har till exempel varit de officiella kostrekommendationerna (speciellt avseende fett och fettkvalitet), lågkolhydrat- dieter, socker- och fettskatt och salt.
Den mediala debatten om mat och hälsa har, liksom tidigare år, ofta speglats av inlägg från aktörer utan gedigen kunskap om livsmedelsvetenskap/-teknologi och nutrition. Debatten skulle sannolikt gynnas av ett ökat deltagande av sakkunniga experter. Att vara en aktiv mediaaktör kräver dock avsevärda resurser, och resurser av annan karaktär än de SNF:s kansli besitter i dagsläget. Detsamma gäller för andra typer av kom- munikationsinsatser riktade till en bred allmänhet. Liksom tidigare har SNF därför även under 2011 valt att istället i första hand rikta sin kommunikation till viktiga målgrupper, som i sin tur ofta möter media och/eller allmänheten – det vill säga att informera informatörer.
SNF:s målgrupper är i första hand yrkesverksamma inom livsmedelsbranschen och akademisk forskning och andra informatörer, som i sin yrkesroll har till uppgift att på olika vis kommunicera med allmänheten. Till dessa målgrupper har SNF under året kontinuerligt tillhandahållit saklig information om aktuella nutritions- frågor genom tidskrifter, konferens-/seminarieverksam- het och rådgivning. På så vis har vi medverkat till att dessa aktörer på saklig grund kan bemöta och delta i debatter som uppstår, både på kort och lång sikt.
Med anledning av att både medlemmar och forskare under året framfört önskemål om att SNF mer aktivt arbetar för en mer nyanserad och saklig mediarappor- tering har en arbetsgrupp inom nutritionsrådet utsetts för att tillsammans med kansliet utforma en plan för detta arbete. ”
https://snf.ideon.se/wp-content/uploads/2012/06/verksam.ber-2011.pdf
Det stämmer att Swedish Nutrition Foundation är livsmedlesbranschens påtryckningsorganisation. Speciellt värt att notera är dess bedrägliga framtoning som ett obelastat forskningsinstitut. Värt att notera, eftersom det betyder att allt som står i dess tidskrift måste ses med skepsis.
Denna modell har motsvarigheter i andra länder. Gör man en sökning på ”nutrition foundation” dyker det upp ett knippe sådana stiftelser runtom i världen; alla torde fungera på liknande sätt. Se t.ex. medlemsförteckningen för den brittiska här:
https://www.nutrition.org.uk/aboutbnf/membercompanies/sustaining-members
På en annan sida är man fräck nog att be om donationer från allmänheten. Men England har också en ”Food Standards Authority” som spelar ungefär samma roll som Livsmedersverket.
Motsvarande tyska lobbygrupp heter DGE. Den finansieras delvis av staten och är extra förrädisk, eftersom den också ansvarar för officiella kostråd – fungerar alltså som SNF och Livsmedelsverket tillsammans.