Professor Görans krönika
Kroppen, Själen och LCHF
Det här riskerar att bli en luddig krönika speciellt som frågan om Själen i sig är luddig.
Ingen modern och/eller vetenskapligt skolad människa tror att själen verkligen existerar och flyger ur näsan när man drar sitt sista andetag och att man då blir 13 gram lättare eller om det nu var 3 gram. Ett kanske trist faktum är att när livsprocessen upphör så upphör också omedelbart de elektrokemiska processerna i våra nervceller som de facto utgjort vårt mentala fundament. För oss som lever idag kan idéer om en substantiell själ knappast tas på allvar och vi anser därför med rätta att dessa idéer också hör till de områden vi kallar ovetenskapliga och där vi t.ex. hittar parapsykologin som hävdar att vi kan få kontakt med våra anhörigas utflugna själar genom olika mystiska riter.
I den kristna religionen är förstås själens existens underförstådd för det är ju den som till slut lämnas över i Guds händer vid begravningsceremonin. Det är ju också själen som ska vägas vid den yttersta domen om jag nu har förstått det hela rätt. Jag har faktiskt svårt att tro att en modern bildad präst verkligen kan tro på detta religiösa dravel även om han både måste acceptera och predika dessa kristna dogmerna med risk att annars bli av med sin prästlegitimation på samma sätt som dagens läkare är tvungna att acceptera och predika det nonsens som de medicinska dogmerna kring kolesterolets skadliga roll utgör tillsammans med nödvändigheten av att bekämpa detta ämne, som faktiskt tillhör ett av de nyttigaste ämnen vi har i våra kroppar, med statiner för att han helt enkelt annars skulle bli av med sin läkarlegitimation. I det senare fallet är nog en bejakad okunnighet räddningen undan själva skammen.
I mina ögon, även om detta verkligen skulle kunna gå att ifrågasätta, går den verkliga skiljelinjen mellan vetenskap och religion i frågan om själens ”vara eller icke vara”. Detta hindrar förstås knappast vetenskapsmän från att acceptera religiösa ceremonier vid begravningen av sina anhöriga men då mer av konformistiska skäl och som ett sätt att respektera en social struktur och speciellt om den anhörige möjligen trodde på detta och inte som jag själv av principiella skäl gått ur den svenska kyrkan.
Under flera tusen år har frågan om själens existens jagat filosofer. Att människan har varit medveten om att hon består av en materiell substans och något som är andligt, en tankeverksamhet och inte minst något vi kallar vilja och moral och det vi idag tenderar att kanske kalla medvetenhet och som man inte kan sätta tummen på genomsyrar faktiskt all filosofisk spekulation sedan urminnes tider. På det mental orådet finns det som sagt en hel del ludd. Det finns som bekant väldigt många olika filosofiska riktningar men de kan alla i princip reduceras till två grundläggande som dessutom är diametralt motsatta – idealism och materialism. Den idealistiska filosofin säger som namnet antyder att idén kommer först och efter den formas verkligheten (Platon) men som i sin mer extrema form i princip säger att vi inte kan veta att verkligheten verkligen existerar (Berkeley). I den idealistiska filosofin hittar vi förstås andlighet, själar, själavandring och det mesta som har med religion att göra. Den materialistiska filosofin erkänner utan krusiduller att verkligheten verkligen existerar och att det är denna som är grunden till att vi får våra idéer över huvud taget och där eventuell andlighet också kan finnas. Den materialistiska filosofin är den som vanliga förnuftiga människor ansluter sig till och inte minst alla naturvetenskapsmän.
En modern variant av den idealistiska filosofin är ”introspektionen” dvs. det inåtriktade ”andliga” sökandet för att hitta själens essens, dvs. kärnan i den s.k. ontologin eller läran om ”varat”. Men redan på de egyptiska hieroglyfer som ristades i sten tusentals år före vår egen tidräkning kan man läsa om människors funderingar kring livet efter döden och om det var lönt att vänta på eventuella belöningar efter detta jordeliv eller om man istället skulle göra slut på det hela direkt. Från de grekiska filosoferna som dök upp på den historiska scenen långt senare, runt 500 år f.Kr., finns mer bevarat om det dualistiska förhållandet mellan kroppen och själen och den förste medicinaren som behandlar detta var Hippokrates föregångare Alkmaeon från Croton och som också lokaliserade både upplevelser och tankar till hjärnan. Från början ansåg man att kroppen och själen var intimt hopflätade men med tiden skedde en förskjutning mot en alltmer frigjord andlig själ där t.ex. Platon ansåg att kroppen utgjorde ett fängelse för själen. Hos Aristoteles hade denna själens frigörelse förvandlats till ett besjälande av själva naturen där det därför fanns en inneboende vilja; en idé som kallas teleologi och som vi idag skrattar åt. Där är t.ex. orsaken att en sten faller till marken när man släpper den är att den ”vill” vara på marken.
Religiösa mystiska rörelser har ofta meditation som huvudtema, dvs. sökandet efter ens egen essens – egot. Man söker något som man förstås inte kan finna eftersom den ande man söker är oupplösligt förenade med kroppen. Shopenhauer, som är en av mina favoritfilosofer, kritiserade Kant på den här punkten eftersom Kant hävdade att det fanns en ”andlig substans” medan Schopenhauer med vårt moderna synsätt i denna kritik påpekade att det bara finns ”materiell substans”. I övrigt ska man veta att Schopenhauer hyste en nästan devot beundran för Kant.
Under 1800-talet hände mycket inom naturvetenskapen och speciellt inom kemin och fysiken; de två kunskapsområden som utgjorde själva kärnan inom vad vi normalt förknippar med just vetenskap idag. Inom medicinen rådde dock vid samma tid ett medeltida skolastiskt mörker som tyvärr fortfarande råder enligt min uppfattning. Detta uppmärksammades av den berömde franske fysiologen Claude Bernard som på alla sätt försökte få medicinare att bryta med sitt ovetenskapliga förhållningssätt och istället anamma de experimentella undersökningsmetoder som redan hade etablerats inom fysiken och kemin. I mitten av 1800-talet var t.ex. den så kallade vitalismen ett stående begrepp inom medicinen och i denna vitalism låg då ett själsbegrepp, dvs. att det vi kallar liv ägde någon slags egen substans frikopplad från fysiologin och med andra ord inte utgjordes av fysik och kemi.
Inte minst genom Claude Bernards egna banbrytande insatser på fysiologins område visade han hur en vetenskaplig fysiologi skulle kunna etableras i praktiken. Om det är något jag skulle vilja rekommendera läkare, som kanske skulle vilja bryta med den dogmatik som fortfarande genomsyrar medicinen idag, så är det att studera hans huvudverk om den experimentella fysiologin från 1860 och speciellt då de första 60 sidorna där han klargör vad som bör vara ett vetenskapligt förhållningssätt i dessa sammanhang. Och här finns inget utrymme för någon själ eller någon vitalism. Att vara frisk eller att vara sjuk är med detta betraktelsesätt endast en fråga om fysiologiska processer fungerar och hur dessa interagerar.
Det tråkiga med detta rent fysiologiska betraktelsesätt är förstås att det är svårt att diskutera betydelsen av vårt självmedvetande eller vilja när det gäller att påverka vår hälsa. Att jag själv bara skulle vara summan av alla de fysiska och kemiska processer som pågår i kroppen är faktiskt ett ganska svårsmält faktum inte bara för mig själv utan för de flesta människor skulle jag misstänka. Vi vill nog så gärna tro att vi äger en själ av något slag. Men idag talar vi nog hellre om psykets roll och betydelsen av vår egen fria vilja
Hela det medicinska etablissemanget är, som jag ser det, fortfarande anhängare av den medeltida religiösa dogmatik som förutsätter en själ, formulerat på ett eller annat sätt. Tanken på vår egna fria vilja tillhör också den mytiska bilden av den moderna människan som en självständig individ som formar sitt eget liv; ett förhållningssätt som växte sig allt starkare under 1900-talet i takt med att kyrkan förlorade det mesta av sin sociala makt över de enskilda medborgarna. Att fysiologin i grunden skulle bestämma det psykiska hos människan är därför en tanke som det medicinska etablissemanget oavbrutet har stegrat sig emot trots att de effektiva psykofarmaka som finns idag är ett resultat av just en fysiologisk (molekylär cellbiologisk) kunskap och ett fysiologiskt förhållningssätt utan vilka en effektiv blockering av en fysiologisk process (receptorer) i det centrala nervsystemet med en kemisk substans (medicin) inte vore möjlig.
När det kommer till varför vi blir feta så framgår detta religiösa förhållningssätt med all önskvärd tydlighet. Det som SLV, Professorerna Rössner och Marcus hävdar bygger också i grunden på detta synsätt. Förklaringen till att du blir fet är att du inte kan ta dig samman (eller snarare beroende på din svaga själ, karaktär eller vilja) och svälta dig till normalvikt och denna förklaring är då gärna förklädd i en högfärdig hänvisning till naturvetenskapen och termodynamikens första huvudsats med syfte att ge denna nonsensförklaring en aura av en vetenskaplighet den i grund och botten saknar och ett ämne som jag behandlade i min förra krönika.
Själva tanken att vår fysiologi, vår vilja och vårt psyke skulle påverkas av kosten har speciellt under de senaste femtio åren varit något som det medicinska etablissemanget knappast har velat ta till sig men är trots allt ett faktum. Detta motstånd kan ju tyckas konstigt när man samtidigt erkänner de humörsvängningar som äger rum på grund av de kraftiga blodsockervariationer som uppkommer när vi skickar in dessa kolhydratbomber i våra stackars kroppar flera gånger per dag. Ännu konstigare kan detta motstånd mot kostens betydelse tyckas vara med tanke på att läkare fortfarande svär den Hippokratiska eden och att Hippokrates troligen var den förste som starkt betonade kostens roll vid olika sjukdomstillstånd.
Men ingen normalt funtad människa kan förstås förneka att vi till viss del styrs av idéer och detta gäller inte minst vad vi stoppar i munnen när vi är hungriga. De flesta av dessa idéer får vi också i oss från den sociala omgivning vi växer upp i hur gärna vi än vill tro att våra idéer skapas av vår egen fria vilja eller någonting som bor i vår själ. Tidigt får de flesta av oss lära sig hur förträffliga kolhydraterna är för vår hälsa trots att vår egen fysiologi talar ett annat språk. Att bryta mot dessa sociala normer är knappast lätt som de flesta LCHF’are vet. Den mentala styrka som krävs för att fortsätta med detta har ändå en logisk fysiologisk grund för att vi faktiskt blev friska när vi uteslöt det som från början gjort oss sjuka.
Om Göran Sjöberg
Om man förnekar allt som inte överensstämmer med den etablerade fysikens lagar, så gör man sig skyldig till samma sak som SLV, när man där förnekar eller ogiltigförklarar alla studier som inte bekräftar deras förutfattade mening. Visst är världen full av mycken vidskepelse – religiös eller materialistisk – men man måste bortse från många ovedersägliga fakta för att kunna vidmakthålla en helt materialistisk uppfattning…
För övrigt vill jag gärna citera Falstaff Fakir: ”Kroppen är den stora delen – med ett litet hål för sjelen”. Hans beskrivning är kanske ungefär lika grovt förenklad som Professor Görans – men litet roligare.
I övrigt instämmer jag i det mesta den sistnämnde skrivit, när det gäller kost och hälsa.
”…få kontakt med våra anhörigas utflugna själar genom olika mystiska riter.”
Vad parapsykologer sysslar med vet jag inget om, men återhämtning av ”utflugna själar” är ett mångfaldigt omvittnat tema inom schamanism, som praktiseras av förindustriella kulturer i alla världsdelar. Det säregna är att alla dessa kulturer gör precis samma erfarenheter på området, oberoende av varandra – ett övertygande belägg för att idén är verklighetsförankrad.
Jag rekommenderar Mircea Eliade: Shamanism (eng. öv., orig. på franska, Pantheon 1964, resp. Routledge 1988) och om just detta: Sandra Ingerman: Soul retrieved (HarperCollins 1991).
På sid. 78 räknar Ingerman upp kulturer som praktiserar återhämtning av själar som psykisk terapi: i Sibirien, Centralasien, Indonesien, Kina, Indien, Nord- och Sýdamerika, Filippinerna, Nordvästafrika, Nya Guinea, Melanesien och Australien. Sedan ger hon exempel från några av dessa. Kosten tycks inte spela någon roll i metoderna, men flera av dessa folk använder psykofarmaka som ”genväg”.
Piltson
Det genomgående för de förindustriella kulturernas shamaner är att de lever i ganska små befolkningsgrupper. De känner alltså till de lokala förhållandena och har inga problem med att påpeka att Kalle ska sluta bråka med grannarna eller beklaga att skörden var dålig i år. De moderna shamanerna, som inte känner sina klienter, brukar uttala sig mera allmänt, som tex. att man ska sköta sitt jobb, se till att barnen har det bra, att man inte ska sörja men vörda de döda.
Jag tycker att du kanske borde hålla dig till vetenskapen, där jag anser att du gjort mycket gott. Släpp gärna det ”religiösa dravlet” till de som har tagit reda på vad kristen tro egentligen är. Eller ta reda på vad det handlar om egentligen, så skulle det kunna bli spännande inlägg (och inte bara ”jag tror att kristna tror såhär och jag tycker det är fel). Sen är det nog så att vetenskap och religion är två helt olika spår som inte säger emot varandra egentligen. Det finns gott om seriösa religiösa vetenskapsmän. Jag menar inte SLV.
Vox, det stämmer förstås, skulle detta innebära dödförklaring av alla andliga krafter som schamaner tar fasta på?
Jag inser att det moderna storsamhälllet eftertryckligt trubbar ned dessa krafter. Och den nutida kristendomen har tappat människor genom att inte motverka detta utan ge efter och förfalla till tomprat.
Flera har tolkat Jesus i schamanistiska begrepp (se t.ex https://www.amazon.co.uk/Moses-Jesus-Shamans-Jacqueline-Jones-Hunt/dp/1846944716/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1352881667&sr=1-1), men kan en seriös nutida präst ta detta på allvar? Jag tror inte det, och det gör kyrkan svag och irrelevant för dem som faktiskt upplevt äkta andlighet.
Martin:
”Det finns gott om seriösa religiösa vetenskapsmän.” Naturligtvis. Einstein godtog som bekant aldrig kvantfysiken. Han sa att han ”inte kunde tro att den gode Guden spelar tärning”..
Piltson:
Menar du med det att folk som har en tro inte kan ta till sig ny vetenskap? Eller menar du att det var en troende vetenskapsman som en gång hade en åsikt som gjorde att han inte tog till sig en teori? Eller att vetenskapsmän enligt denna anekdot inte bör ha en tro? Eller vill du säga något annat med detta?
Piltson
”Vox, det stämmer förstås, skulle detta innebära dödförklaring av alla andliga krafter som schamaner tar fasta på?”
Inte alls. Jag förnekar inte att människor kan ha upplevelser utöver det synliga. Jag tror fullt och fast på att det finns energi i former som vi ännu inte utforskat. Vi behöver inte göra misstaget som alla gjort före oss och tro att vi vet allt som finns att veta. Men när det gäller påståendet om kommunikation med de döda så påstår jag bestämt att det är rent nys. Jag har förstås inga bevis, likaväl som det inte finns bevis för motsatsen, men det är förvånansvärt ofta som dessa ”kommunikatörer” tjänar gott på att ”tala med de döda” och helt genomgående talar de om saker som inte kan kontrolleras, som redan var kända eller som är så allmänna så att de passar in på vem som helst. Jag tycker att det finns ärligare sätt att förtjäna sitt uppehälle än att påstå att man kan tala med de döda. Dessutom, om man inte brydde sig nog för att tala med dem när de levde så behöver man inte störa när de har dött.
Skarpsinnigt! Ansluter mig helt till resonemangen. Som döpt i asatron,senare mer eller mindre ”tvångsdöpt” till kristendomen (av konformistiska själ),som vuxen insett dravlet och numera övertygat anhängare av den ickekonformistiska ”irrläran” Lchf,som skaffat mig många vedersakare och belackare så känner jag igen mig.Jag har tvingats inse att jag,med P.O.Enqvists och Lars Gustavssons begreppsdefinition, tillhör de s.k. udda som är på något sätt ”eljest”,dvs. tänker på ett annat sätt och därför på ngt. sätt blir utstötta som ”onormala” och störande av ordning.Aspbergers ”syndrom” och dess betydelse för forskning i största allmänhet kan man ju också ägna en tanke åt. Vetenskapens framsteg har ju inte enbart drivits av akademiskt skolat folk som vi alla vet men många inte vill inse.
Martin,
det där är spetsfyndigheter, jag berättade bara en akekdot i det sammanhang du drog fram. Men
frågan om ”folk som har en tro inte kan ta till sig ny vetenskap” är intressant.
Även naturvetenskap utan religiös belastning arbetar med dogmer, dvs aktuellt gällande teorier. På Galileis tid kom de från kyrkan, idag är det vetenskapen själv som står emot, SKALL vara skeptisk eftersom man annars skulle spåra ur helt.
Men det innebär svårigheter för dem, som kommit på något som kan leda vidare och VET att de har rätt. T.ex. Semmelweiss och Barry Marshall. Varje generation har sina stollar, varav några till slut får rätt. Det idag mest slående exemplet är Rupert Sheldrakes ”morfologiska fält”, som inte kan godtas trots starka indicier och intelligenta resonemang. Undrar vad ”professor Göran” anser om dem.
Sven Erik Nordin: ”…man måste bortse från många ovedersägliga fakta för att kunna vidmakthålla en helt materialistisk uppfattning…”
Kan du ge några exempel på sådana?
/ Erik Edlund
Martin: ”Det finns gott om seriösa religiösa vetenskapsmän.”
Låt oss avgränsa oss till de vetenskaper där experiment kan verifieras genom observationer och mätningar och inte beror av ”tro” och konsensusuttalanden. Har du exempel på ”seriösa” vetenskapsmän som väver samman detta med religion?
/ Erik Edlund
Jag kan instämma i att man som LCHF-ätare hamnar i en form av utanförskap. Min personliga åsikt är dock att religion och tro och vetenskap är två olika saker. För min del blir det fel när någon part anser sig ha tolkningsföreträde i den andres område. Därav att jag blir mycket störd av SLVs kategoriska uttalanden i kostdebatten. Lika trist som det är det att läsa om ateisters uppfattning om olika troenden, är det att läsa om religiösa/troendes uppfattning om vetenskap och vetenskapliga rön, där båda anser sig ha rätt. Vetenskapens bevis gäller för mig bara så länge som ingen kan motbevisa dem. Och religion och tro, vem kan bevisa eller ej om guds existens eller vad som händer när man dör….
Erik Edlund…
Hela tillvaron är fylld av sådant som inte överensstämmer med en helt materialistisk världsbild – men de flesta av oss har just en sådan… Just därför märker vi inte eller bortförklarar allt som inte stämmer med den. Jag skulle vilja påstå att vidskepelse (och en falsk världsbild) är lika vanlig bland förment ”objektiva” vetenskapsmän som bland företrädare för religiösa åskådningar. Men detta är kanske inte rätt forum att behandla sådant – även om vi förstås kan konstatera, att SLV, och en hel del läkare och forskare, lider av en etablerad vanföreställning om hur kosten påverkar vår hälsa och därigenom kan hänföras till de vidskepligas skara, sådana som inte vågar utmana sin egen världsbild med nya (eller för den delen också gamla) fakta.
På samma sätt som den som tillämpar LCHF riskerar att bli pådyvlad uppfattningar han inte har, så är det också risker förknippade med att ifrågasätta den strikt materialistiska uppfattningen. Jag har ingen ”färdig” uppfattning och tillhör inget religiöst samfund. Det enda jag är säker på, är att vi ännu inte har den fullständiga kunskapen om vår skapelse – samt att det bevisligen finns en hel del som är helt omöjligt att förklara s.a.s. inom ramen för den etablerade vetenskapen.
Men som svar på din fråga, så kan man ju nämna detta med ”nära döden-upplevelser”. Läs någon av alla böcker som finns om vittnesmål från sådana upplevelser! Man kan också läsa Dr John Björkhems doktorsavhandling ”De hypnotiska hallucinationerna” – mm, mm, mm
Intressant inlägg och kommentarer! Jag fortsätter att läsa……. 😉
Sven Erik Nordin: ”Jag skulle vilja påstå att vidskepelse (och en falsk världsbild) är lika vanlig bland förment ”objektiva” vetenskapsmän som bland företrädare för religiösa åskådningar.”
Jag betraktar inte ”vetenskapsmän” som nödvändigtvis mer pålitliga/kunniga (än andra) utanför deras specialiteter, ibland inte ens där.
”Nära döden-upplevelser” tillhör ännu inte det testbara och kan därför inte hänföras till det jag kallar fakta alldeles oavsett hur många som berättar likartade historier. En person som tycker sig ha upplevt något märkligt i en sådan situation lär inte omgående dokumentera detta, sannolikt är att h*n antingen jämför med sina tidigare minnen eller går till bibliotek/internet och söker efter andras berättelser. Redan där uppstår en bias.
I förhållande sin ”intelligens” är nog människan jordens mest påverkbara och lättlurade varelse.
Vi lär aldrig få en fullständig bild av vår/universums skapelse, men som jag ser det är det oviktigt. Sträva gärna efter så mycket objektiv kunskap som helst, men inse redan från början att det är ouppnåeligt. Det är som den absoluta nollpunkten, vi vet med god precision var den finns, men når den (förmodligen) aldrig.
/ Erik Edlund
Erik:
Jag vet inte hur du läser det jag skriver och jag förstår inte varför jag skulle ge något exempel på det. Jag har inte påstått det. Däremot vore det intressant att veta varför en del (du?) sätter ett motsatsförhållande mellan tex kristen tro och vetenskap och varför man inte skulle kunna tro/acceptera/respektera bägge? Jag har inga problem med det, men jag är inte vetenskapsman 😉
Jag ser inte heller någon motsättning mellan objektiv kunskap och t ex kärlek, men där är jag kanske ute på djupt vatten
Detta är omöjliga ämnen att reda ut ens ett uns av på en blogg. Vad som är uppiggande är att kostfrågan får en så avgörande roll i resonemangen som här avspeglas. Kopplingen till SLV:s och läkarkårens m.fl. obstinata trosuppfattningar är fullständigt relevant. Må vi hålla kvar denna jämförelse när vi funderar över LCHF och dess avgörande roll för vår hälsa och kraftutveckling framöver, både mentalt och fysiskt – själsligt och kroppsligt.
Angående det sistnämnda anser jag att man bör undvika att avskriva något som inte passar in i ens syn på varat. Det finns helt visst sådana områden som vi med vår speciella intelligens inte förmår ta oss in i! Det har alltså inte med sofistikerade mätinstrument eller tolkning av data att göra.
Självklart vill man skaffa sig skydd när man har ett väl fungerande system uppbyggt – som dessutom delas till viss del av andra. Men – det är också mycket, mycket lätt att bländas av (eller för den delen förminska) den omätliga och ofattbara kunskapsbank som nu samlats inom vårt mänskliga medvetande. Ja, och om den överhuvudtaget kan omfattas av någon enskild hjärna (vilket jag tror inte är möjligt) så blir denna människa helt ensam om sin insikt. Det blir svårt att kommunicera med andra som inte har resurs (konfiguration) eller ens vilja att förstå. Gränsen mellan fantasi och sann verklighet blir då lätt fokuserad. Och avskrivning blir tyvärr lösningen på dilemmat. Fantasin kan innehålla verklighet och den sanna verkligheten kan vara större än den synes.
Någon sa att när han stötte på något obegripligt så lyfte han på hatten och gick vidare. Det där bör man nog kunna göra på alla nivåer utan att tappa kontrollen eller besinningen.
Funderar i november 2012
Rolf Aronsson
Martin: ”Jag vet inte hur du läser det jag skriver och jag förstår inte varför jag skulle ge något exempel på det. Jag har inte påstått det.”
Alldeles i slutet av kommentar #5 skriver en ”Martin”:
”Det finns gott om seriösa religiösa vetenskapsmän.”
Två olika Martin?
/ Erik Edlund
Martin: ”Däremot vore det intressant att veta varför en del (du?) sätter ett motsatsförhållande mellan tex kristen tro och vetenskap och varför man inte skulle kunna tro/acceptera/respektera bägge?”
Vad är ett ”motsatsförhållande” mellan två så väsensskilda entiteter? Men om dom samspelar så bör ”religioner” konsekvent leda till samma resultat som ”vetenskap” och vice versa. Sker det?
”Jag ser inte heller någon motsättning mellan objektiv kunskap och t ex kärlek…”
Inte jag heller, men där kanske du syftar på något jag inte förstår?
/ Erik Edlund
Redigerat felstavning.
@ Martin:
Bra skrivet, Martin!
Jag har uppskattat professor Görans inlägg om kost mycket men pratet om religiöst dravel är både respektlöst mot kristna människor och korkat i största allmänhet. Tror man att bara det existerar som man själv kan uppfatta (direkt eller med olika mätmetoder) ligger man farligt nära VoF-nivån. Hade forskarna förr i världen haft den synen hade vi inte haft dagens utvecklade samhälle.
Taaack ❗ – professor Göran – för Ditt synnerligen tänkvärda inlägg om kost, själ och egot. Treenighet ❓
Själv ”vet” jag att det finns liv efter den s k döden.
@ Kattmoster:
Jag får nog be om ursäkt för själva ordvalet ”dravel” för jag har full respekt för religionernas betydelse för samhållningen i olika kulturer genom tiderna och inte minst för enskilda människor.
Och uttrycket ”detta religiösa dravel ” speglar förstås min egen syn på allt som är ”övernaturligt” inom alla religioner och i detta speciella fall existensen av en substantiell själ. Så här i efterhand inser jag att jag istället borde ha formulerat detta som ”detta övernaturliga” för att inte såra någon i onödan.
Själv känner jag ibland en nästan religiös uppenbarelse när jag äter en härlig biff med gräddsås men innebär det då att LCHF skall upphöjas till religion??? 🙂
@ Erik Edlund / MatFrisk Blogg:
Själva upplevelsen i sig (”nära döden”) är förstås subjektiv och i sig inget bevis på något. Men det är ändå anmärkningsvärt att upplevelserna är desamma, oavsett kulturkrets och religion. Dock är många sådana upplevelser onekligen också ”bevis” på något som inte kan förklaras inom gängse matriella världsbild. Många har ju kunnat ge exakta och detaljerade beskrivningar av t.ex. operationer och div. medicinsk utrustning – och beskrivit dessa utifrån en position (oftast uppe vid taket i aktuell lokal) där de bevisligen inte befunnit sig (eftersom de legat ”döda” på ett operationbord). Att försöka förklara dessa fenomen med ”syrebrist i hjärnan” eller likn. är närmast patetiskt! Om sedvanliga kriterier för en objektivt upplevd verklighet skulle gälla, så vore dessa upplevelser redovisade som ”fakta” för länge sedan. Detta gäller för övrigt många andra fenomen som inte håller sig innanför de lagar vi tror är universella…
John Björkhems berömda ”föryngringsexperiment” under hypnos är minst sagt anmärkningsvärda! Men eftersom fenomenen inte stämde med den etablerade vetenskapliga uppfattningen (som huvudsakligen gäller än i dag), så blev Björkhem nonchalerad, åsidosatt och baktalad och fick stämpeln som oseriös charlatan. Trots att han var både medicine, teologie och filosofie doktor behandlades han synnerligen respektlöst av människor med betydligt sämre meriter. Det är inte utan att man kommer att tänka på hur Annika Dahlqvist behandlats (då tänker jag inte på akademiska meriter hos henne och hennes vedersakare).
#19
Någon sa att när han stötte på något obegripligt så lyfte han på hatten och gick vidare
.Det var Luther som sa detta.
För övrigt vill jag som min egen högst personliga uppfattning önska att professor Göran startade en egen blogg där han kunde framföra sina icke-LCHF idéer.
Detta är ju inte första gången han professor Göran yttrar sig i religiösa spörsmål, man kunde kanske hoppas att det bleve den sista.
Religion är ett högst personligt område och att läsa professor Görans ”dravel”, trots hans ”mea culpa” i #24, sårar säkert fler än mig.
Det allra mesta som idag är oemotsagd sanning inom kristen tro har börjat som ett sätt att göra tillvaron bättre, både för enskilda människor och för samhället som stort. Det börjar med att någon klok person ser ett samband. Denna fortsätter att studera sitt fenomen och kommer till slut fram till att A orsakar B och kan påverkas med hjälp av C. Detta kallas idag vetenskap.
När vetenskapsmannen (tidigare även benämnd stjärntydare, shaman, vis man, klok gumma m.m.) har tillräckligt starka belägg för det de studerar så väljer de oftast att dela kunskapen med andra människor. Till att börja med så delar man sin kunskap med andra likvärdiga, alltså människor som har samma möjlighet att förstå själva mekanismen i det man beskriver. Dessa fortsätter att studera fenomenet och slutligen får man en god samlad bild av vad det är som händer och hur det kan påverka omgivningen.
I detta läge börjar man att sprida den nya kunskapen bland allmänheten, men eftersom allmänheten i allmänhet inte är så väl studerade eller inte besitter samma förmåga att förstå alla detaljer, så väljer man att förenkla den nya sanningen. Så, när man har sett att sorg kan påverka människor på ett mycket negativt sätt och rent paralysera dem för en lång tid, så väljer man att hjälpa människor ur sorgen med hjälp av en enkel sanning. För de kristna blev det ”när du är död så är du död, men Herren Gud ska uppväcka dig på den yttersta dagen”, för hinduer så blev sanningen att alla återföds för att till slut gå upp i det stora goda. Syftet har dock varit detsamma jorden runt, att hjälpa människor att bearbeta sin sorg och gå vidare med sitt eget liv.
Problemet uppstår när alla, även de kloka, glömmer vad som var den ursprungliga sanningen och syftet med sanningen. Vi kan idag se detta mycket tydligt inom sjuk- och friskvård, där sanningen heter ”mättat fett är farligt, gör dig fet och orsakar hjärtinfarkt”. Idag finns det nog ingen som vet varför Ancel Keys myntade denna sanning, men vi kan med fullständig säkerhet säga att han ljög. Nu har tyvärr denna sats omvandlats till en religiös dogm, så stark så att tom. professorer som egentligen VET hur vi fungerar, upprepar detta mantra in i ren idioti.
Så, religion är egentligen följden av vetenskap och de är därför svåra att skilja åt. Skiljs gör de dock när man glömmer eller ignorerar vetenskapen bakom religionen. Tex. så var det bra av Muhammed att rekommendera kvinnorna ett heltäckande skynke som klädedräkt. Dels så slapp de att utsättas för öknens brännande sol och de var dessutom väl skyddade när de råkade ut för sandstorm. Däremot är kanske inte den rekommendationen fullt så relevant idag i norra europa. Man kan också som exempel ta det folkliga ”akta dig för sotaren”. Varför då? jo, för han är väldigt sotig och om du går för nära så kan du stöta till honom, då blir du också sotig och jag måste tvätta dina kläder. Av ren lathet eller oförstånd så har man glömt VARFÖR man ska akta sig för sotaren och så uppstår en rent idiotisk ”regel”.
Därför anser jag att det är viktigt att man behåller faktakunskapen som ligger bakom sanningen. Även på lägsta nivå så önskar jag att framtiden vet åtminstone den enkla sanningen om lchf, att man mår bättre och inte blir fet så lätt. På högre nivåer kan man gärna behålla hur djupa sanningar som helst, allt för att undvika att göra lchf till en ny religion.
Så, ta gärna till er ny kunskap och behåll även gammal kunskap. Men, glöm aldrig bort att fråga VARFÖR?
Själen tar nog hand om sig själv, oavsett vad vi ätit.
Professor Göran
Ursäkta mig men du blandar ihop begreppen. Det är helt ovedersägligt att människor har en själ. Din förmåga att skriva en krönika och min förmåga att reagera på den är det yttersta beviset för att vi har en unik själ. Det som är skillnaden mellan vetenskap och tro är frågan om vi har en Fristående själ som lever oberoende av kroppen.
Man får väl idag anse det som vetenskapligt bevisat att vi har en själ (personlighet kan man också kalla det) som består i elektricitet och kemi. För mig är kristen tro ingen motsägelse mot detta. Det står ganska tydligt i bibeln, att när du dör så upphör du att existera, men att Gud ska uppväcka oss på den yttersta dagen. Tack vare utvecklingen och spridningen av datorer och nätverk så är det idag lätt för oss att förstå hur detta kan fungera rent vetenskapligt. Om du ser ”själen” som en pågående process så förstår du. Både datorn och människan är beroende av elektriska signaler för att kunna hålla sin process igång, när man bryter strömmen så upphör processen, både du och datorn är döda. Men om du har en trådlös anslutning till ett externt nätverk så kan din process fortlöpande säkerhetskopieras till en utomstående hårddisk. Så även om strömmen bryts permanent i din lokala dator så kan du alltid återskapa processen på en annan plats. En mindre teknisk beskrivning av det hela kan vara: ”Herren Gud ska uppväcka dig på den yttersta dagen”
Så, Göran, det hela handlar om att tänja på tankens gränser, att se saker på ett alternativt sätt, och det vet jag att du uppskattar. För bara 15 år sedan så kunde ingen människa drömma om vad vi kan åstadkomma med datorer idag. Kanske är våra religioner bara rester från en tidigare kultur, mera utvecklad än vår egen, men som gått under i en global katastrof. Kanske förstod de hur vi fungerade och myntade vetenskapliga sanningar om det. Kanske börjar vi idag att närma oss lite av deras nivå. Om du tänker på datorernas utveckling på bara 15 år så förstår du också att det är fullt teoretiskt vetenskapligt möjligt att säkerhetskopiera en ”själ” för att återställa den vid ett senare tillfälle.
Och Göran, dyk inte så djupt i din krönika, även om somliga kan följa med så finns det andra som ”drunknar”. Däremot skulle jag gärna se att du hade en egen liten plats där du kan dyka ännu djupare än nu :-).
Herr professor, kanske möjligtvis, kan tala om vad som händer då vi dör.
Bara nyfiken liksom.
Det jag har emot religionen är inte att de troende litar till en högre makt, det är i sig oantastligt, utan att det har skett så många brott mot mänskligheten i religionens namn. Alla krig där de stridande har åkallat den högre makten, och alla folkmord och massakrer som har skett i gudens namn.
Sven Erik Nordin: ”Trots att han var både medicine, teologie och filosofie doktor behandlades han synnerligen respektlöst av människor med betydligt sämre meriter.”
Imponerande studier, men han var inte medicine doktor utan halvdeles sådan, medicine licentiat. Dessutom var han präst vilket kan komma att påverka hans syn på vetenskaper.
Till det positiva kontot skall föras att han själv var mycket återhållsam med att ge sina experiment bevisvärde.
/ Erik Edlund
För tusentals år sedan var religion/andlighet och vetenskap nära sammanflätade, ingen konflikt rådde mellan de två sidorna, de var som en…. Dit är vi på väg igen, spännande va…
Helena, visst var det Luther. Men i skrivögonblicket ville jag undvika ev. asociationer, hi!
Men mitt fokus i detta tankeutbyte är det hårdnackade motstånd och ointresset för en sann verklighet, den som LCHF-kosten frammanar, som uppstår fortfarande under denna tidsperiod, 2000-talet. Det finns ju en enorm kunskapsbank som jag nämnde om i förra repliken. Stora delar av den förnekas nu och man vänder den verklighet ryggen som man ser framför sina ögon.
För att finna ut hur detta går till måste man nog minska ned perspektiven i debatten ovan till det mänskliga egots sfär. Då handlar det om att använda intelligensen för att behålla maktpositioner och inte att gå vidare i kunskapssökandet.
Därmed är vi inne på stora, okänsliga, krafter som kan gå över lik och nonchalera all befintlig erfarenhet. De är inte resonabla utan fordrar motkrafter, balansering, för att mästras. Här skulle jag önska en debatt! Den kan föras på en blogg, Annikas blogg. Hur går vi tillväga i denna situation, alldeles oavsett vad jag har skrivit här.
Novemberhälsningar
Rolf Aronsson
Annika Dahlqvist,
Sant men inga krig har drivits för religionen men i religionens namn, en kung/ledare ville ha vad en annan kung/ledare hade. att då ondgöra sig över ”de andra onda religionerna/människorna” är effektivt om man vill starta krig. Så är det än idag t.ex mellanöstern, skulle USA skicka hundratusentals soldater till Libyen som de gjort om landets huvudexport var broccoli? Såklart inte, olja, geopolitisk makt/ central banking, det är vad det handlar om i klartext. Hoppas Sverige inte skickar några trupper till dessa krig, vi ska vara neutrala.
Annika Dahlqvist Skrev:
INSTÄMMER ❗
Vox:
”Idag finns det nog ingen som vet varför Ancel Keys myntade denna sanning,…”
Han blev förlöjligad på en WHO-konferens där man inte tog hans första presentation på allvar. ”Jag ska visa dom”, tänkte han och lade sedan fram en kurva där störande detaljer hade rensats ut.
Taubes berättar om detta nånstans i GCBC men jag hittar det inte just nu. Här står det dock lite om detta:
https://rawfoodsos.com/2011/12/22/the-truth-about-ancel-keys-weve-all-got-it-wrong/
Vetenskapen har som jag förstått den alltid varit nyfiket ifrågasättande och bryter då existerande teorier mot den materiella verkligheten annars skulle det knappast vara frågan om någon vetenskap och det är bland annat därför jag anser Kostdoktorns experiment med hur olika ”livsmedel” slår mot kroppens metabola markörer är just ”vetenskapliga experiment”. Även Annikas kliniska verksamhet passar in i detta ifrågasättande förhållningssätt.
Försök som däremot går ut på att ”bevisa” existerande dogmer som t.ex. den om fettets farlighet och som nu med enorm ekonomisk uppbackning pågått i mer än femtio år har därför mer med dogmatiska trossatser att göra och här finns knappast någon officiell nyfikenhet som bekant. Man är helt enkelt blind för den verklighet som inte passar in på dessa dogmer hur övertygande denna verklighet än är. Statinutskrivning mot vårt kolesterol är ett typexempel på dogmer ”in action”. Det verkar då heller inte finnas någon undre moralisk gräns hos försvararna när det gäller angreppen på dem som visar att dogmerna inte har något med verkligheten att skaffa.
Nr 30
Väldigt bra Liknelse Vox Humanae! Gillade den! 🙂
@ Annika Dahlqvist:
Krig och folkmord orsakas inte av någon religion. Religion är bara ett populärt ”skyll”, när det skyllet inte fungerar hittar man helt enkelt på ett nytt – det må vara allt från elit-Darwinism (”Vi är överlägsna!”) till självförsvar (USAs mest använda skyll i nuläget).
Vi människor föredrar att ha sociala ursäkter för vårt agerande. Alltså hittar vi på lämpliga ursäkter.
—
Själen, för övrigt, existerar. Och inte bara hos människor. En gång när jag satt vid en ökenråttas dödsbädd kände jag (och jag skojar absolut inte) hur hennes själ, ande, väsen, vad man nu kallar det, kilade upp på min hand, stannade där ett ögonblick och försvann. Det var en rent fysisk och synnerligen påtaglig känsla som jag aldrig kommer att glömma.
Om man i vetenskapens ”namn” vill pådyvla sina egna, hatiska åsikter faller man på eget grepp.
En elementär grundkunskap i religion borde man åtminstone ha.
Varför inte studera vad PROFESSOR Armstrong har att säga…
Ninnan: ”…PROFESSOR Armstrong…”
Kan du vara lite mer specifik?
/ Erik Edlund
Hej Professor Göran
Delar helt dina funderingar. Har under mitt livs resa ( 77 år med hjärtinfarkt för 10 år sen + annat som Temporalis art) fått anledning att fundera över livet och döden, därvidlag har mitt gamla
sökande med bla Spiritualism mm fått mig att inse att summan av naturvetenskaperna
ger oss svaret svart på vitt. Det är bara vidskepligt nonsens som genomsyrar alla religionet.
detta nonsens är kvarvarande önskningar fr tiden runt lägereldarna för sådär 15 – 20 000 år
’sen när jakten för dagen var slut och sagor o önskningar flödade fritt kring elden. Att tro på Bibeln är ett hån mot all vetenskap. Evolutionsbiologin visar ju på ett enda vidrigt utplånande av arter där naturen haft
fritt spelrum. Att tänka tanken att någon ”God Gud” varit inblandad i denna process blir ju larvigt. Att det skulle ta 3.5 miljarder år för han där upp att slutligen skapa oss blir ju en löjlig tanke, att han dessutom skulle vara ”god” är ju skrattretande. De vidrigheter han stått till tjänst med är ju oräkneliga. T o m Hitler kommer i skamvrån.
Tanken på att man skulle behöva leva i evigheter i hans s. k paradis blir ju fasansfullt. Värre än det beryktade Helvetet. Universum expanderar ju hela tiden ut i evigheten ut i intet.
Vid min hjärtinfarkt var jag medvetslös (död) några minuter vilket jag bara upplevde som en djup sömn. Mycket bättre än Gudens evighet vilket för mig skulle innebära en fasa. Tack O lov att han inte existerar.
@ 41 Hanna Tolander:
Det fruktansvärda med religioner är att de kan användas till att få med sig folket till nästan vad som helst.
Jag menar självklart inte att brotten är orsakade av religionen, utan det är hur härskarmänniskorna kan använda den i sin tjänst.
SEB Skrev:
Jo… – SEB – det håller jag med om.
För den som ids kolla ca 64 minuter på videon: ”THUNDERBOLTS OF THE GODS” – kan måhända en del ”aha-upplevelser” om det intellektuellt ofattbart komplexa Universum (som ju människan är en liten ”försumbar” del av) ”dyka upp”, kanske… 💡
Our Story In 2 Minutes
Ja, sådär olika synspunkt på livet kan man ha. Men, det gälder oss alla; Ingen har facit. Livet är en berg och dalban på godt och ondt. Och så får vi respektera varandra när det kommer til tro eller inte tro. Min livs-stil är ingen tro; Lchf = Sant og helt naturlig.
Och lyssna här, på en gudbegåvad tenor:
https://www.youtube.com/watch?v=qmGSV1ttzqM
Så mycket känslor vi besitter, på italiensk (med Gigli) kommer de fram.
#45
”Det fruktansvärda med religioner” är att de som kallade sig för maoister och kommunister har dödat flera miljontals människor med åsikter som inte går in i deras mall. Siffror som ligger skyhögt över nazisternas.
Lite perspektiv krävs ibland..
Temat; ”Allt vad ni vill människor ska göra er , ska ni göra dem” finns som en regel i a l l a religioner.
Sedan bör man skilja på personlig tro och vad som läses om den i aftonblaskor eller i krönikor.
@ Erik Edlund / MatFrisk Blogg:
Alldeles riktigt. Björkhem vara ”bara” Med. Licentiat (men alltså filosofie och teologie Dr). Han var också både praktiserande läkare och präst. Eftersom han var varmt troende kristen, så var han också fast i denna världsbild. Därför kunde han inte se sina föryngringsexperimet som ”verkliga”, utan kallade också sin doktorsavhandling för ”De hypnotiska HALLUCINATIONERNA”… Detta ter sig för en utomstående ganska märkligt, då försökspersonerna under hypnos t.ex. kunde beskriva sin egen födelse på ett sätt som gjorde att man kunde tro att det rörde sig om ovanliga fosterlägen (sätesbjudn. etc.) – och att detta i de fall där medicinska journaler fanns tillgängliga visade sig stämma! Trots det uppenbart orimliga i hans slutsats, så kunde han p.g.a. sin tro alltså inte acceptera detta som något annat än en märklig form av hallucinationer… Där ser man alltså vad ”tro” kan göra med ens förmåga att uppfatta och tolka verkligheten. Om man sedan tror på en religiös dogm eller tror på en helt igenom materialistisk värld, så riskerar ändå ens tro göra att man bortser från eller bortförklarar iakttagelser som motsäger den världsbild man har. Detta ser man dagligen prov på.
Men jag rekommenderar läsning av Björkhems doktorsavhandling. Dock bör en varning ges: Om man är hängiven materialist, så finns risk för att ens världsbild skakar i sina grundvalar!
Men vad säger du annars om ”Nära döden-upplevelserna”? Hur förklarar man dem med strikt materialistiska termer?
Jag gläds åt den filosofiska diskussionerna som kommer fram här. Att filosofi har betydelse för de värderingar som är förhärskande i samhället är underskattat.
Själv har jag stött på Ayn Rand och hennes filosofi Objektivismen (Objectivism) som jag tror många här skulle finna intressant. Bästa källan för information om henne är Ayn Rand Institute, http://www.aynrand.org. Hennes romaner finns utgivna på svenska.
Det mest grundläggande i Objektivismen är att människan använder sitt förnuft för att överleva.
Att studera filosofi och läsa hennes böcker har gett mig ett rikare liv och en större förståelse för människan.
Hälsningar
Camilla
Sven Erik Nordin: ”Men vad säger du annars om ”Nära döden-upplevelserna”? Hur förklarar man dem med strikt materialistiska termer?”
Inte en susning, det överlämnar jag till de som tror sig ha kompetens.
Jag skulle tro att redan när det gäller att avgränsa begreppen ”Nära döden-upplevelser” och ”strikt materialistiska termer” så skiter sig uppgiften big time. Och utan utgångspunkt vet man inte åt vilket håll man skall gå även om man antar sig veta var målet ligger.
/ Erik Edlund
@ Erik Edlund / MatFrisk Blogg:
Och på samma sätt överlämnar de flesta uppgiften om att ta reda på vilken kost som leder till bäst hälsa till ”dem som tror sig ha kompetens” – och litar alltså på fettskrämda läkare och Livsmedelsverkets ”experter”. Vi vet numera väl hur detta har påverkat folkhälsan!
Alla har förstås rätt att välja sin egen världsbild, även om de som har makt att påverka andra (t.ex. via en välbesökt blogg) kanske i någon mån har ett särskilt ansvar… Enklaste vägen att slippa konfrontera sin världsbild (och stå ut med den ångest detta kanske innebär) är förstås att inte bry sig om att titta på sådant som riskerar att påverka den. Jag har förstått att du inte tänker läsa något om det konkreta innehållet i nära döden-upplevelser – och inte heller något om Björkhems (eller andras) s.k. föryngringsförsök under hypnos…
Hoppas du då också förstår mekanismen bakom det faktum att så många läkare och andra både välbegåvade och välutbildade människor väljer att bibehålla sin syn på fett och kolhydrater och fortsätter att äta sig sjuka och feta. De orkar eller vågar helt enkelt inte titta på data som riskerar att utmana deras förvärvade uppfattning om saken. Hellre dör de i förtid än de utsätter sig för den ångest det innebär att tvingas ompröva sin uppfattning. Mycket märkligt, kan man tycka… Fascinerande dock att se hur intelligenta människor formligen slår knut på sig själva i sina försök att med någon sorts logik visa att deras uppfattning ändå är den rätta (syftar nu inte på dig, utan huvudsakligen på ett antal etablerade experter i kostfrågan). Såvitt jag vet kan man dock fortsätta leva med en materialistisk världsbild utan några påtagliga risker för den fysiska hälsan – till skillnad mod dem som framhärdar i sin fettskräck… Men man kommer förstås då och då att tvingas stå ut med vissa paradoxer, en sorts existentiella motsvarigheter till de paradoxer den hittills förhärskande uppfattningen om mättat fett och kolesterol innebär (t.ex. den s.k. ”franska paradoxen”)
Jag hade en granne från Trinidad, som berättade om sin barndom. Han hade ett par kilometer att gå till och från skolan varje dag. På hemvägen stannade han alltid vid ett visst träd och omfamnade det. Därigenom fick han budskap från sin mor om något han skulle köpa med sig hem från byn.
Det fungerade alltid, utom när något flygplan ovanför just då kom in för landning. Då skulle han ta en promenad och försöka igen.
Detta var för mer än 50 år sedan, och jag har sedan dess varit ledsen över att jag inte visade hans historier den respekt de förtjänade.
Jag berättar detta som exempel på ”professor Görans” begrepp ”övernaturligt.” Det betyder inte mer än ”oförklarat”, och vad som är oförklarat är olika för olika generationer och olika kulturer. Det förtjänar respekt. Vi skall ha respekt för begreppet ”andlighet”, det är ju än så länge oförklarat hos oss.
Görans snäva syn på andlighet och religion är en privatsak utan intresse för andra. Att propagera den kan inte tjäna något hälsosamt syfte. I England har Richard Dawkins, f.d. professor i biologi, framfört samma tongångar på aggressivt sätt: (https://sv.wikipedia.org/wiki/Illusionen_om_Gud), men det har inte haft annan effekt än att opinionen polariserats och motsättningar spetsats till.
Enstaka mottagare blir personligen sårade, här illustrerat av Hesselmark. Dessutom finns risken att okunniga läkare avvisar andliga krafter och oförklarad spontan läkning som relevant för all slags terapi.
Eftersom andlighet först måste avfärdats som ”religiöst dravel” blev en helt berättigad iakttagelse nästan undangömd:
”Det som SLV, Professorerna Rössner och Marcus hävdar bygger också i grunden på detta synsätt. Förklaringen till att du blir fet är att du inte kan ta dig samman (eller snarare beroende på din svaga själ, karaktär eller vilja) och svälta dig till normalvikt och denna förklaring är då gärna förklädd i en högfärdig hänvisning till naturvetenskapen och termodynamikens första huvudsats med syfte att ge denna nonsensförklaring en aura av en vetenskaplighet den i grund och botten saknar.”
Detta, däremot, var värt att propagera, men gärna lite tidigare i framställningen.
Var och en som anser sig besitta ”övernaturliga” krafter och kan visa det i kontrollerade experiment kan göra sig en bra hacka (cirka 7 miljoner SEK) via James Randi Foundation. Ta en titt på följande länkar:
https://sv.wikipedia.org/wiki/James_Randi
https://en.wikipedia.org/wiki/James_Randi
https://www.randi.org/site/
Du är med och utformar hur experimentet skall utföras, mätas och tolkas. Mer lättförtjänta och stora pengar än så kan knappast finnas. Eller alldeles omöjligt.
/ Erik Edlund
En mycket bra krönika professor Göran!
Om du skulle starta en blogg med denna typ av genomtänkta inlägg så skulle jag garanterat läsa den.
Förbluffande att vissa personer som skriver här i kommentarerna så totalt saknar kritiskt tänkande inom vissa ämnen medan de är skeptiska inom andra ämnen. Varför ska man tro på något om det totalt saknas bevis för det? Räcker det att man inte kan bevisa att något inte finns (ex. gud, andar och spöken) för att man ska tro på det? Inte för mig i alla fall.
I grund och botten handlar min krönika om hur man inom det medicinska etablissemanget dogmatiskt förnekar kostens betydelse för vår mentala hälsa. Om man av trosskäl nu vill jämställa ”vårt mentala elektrokemiska tillstånd” med en substantiell själ så kan man förstås säga att ”själen” mår bra av LCHF istället för att säga att man mår bra av själva maten där det senare förstås är ett rent fysiologiskt betraktelsesätt.
Men jag inser efter att nu ha lästa alla kommentarer att min krönika tyvärr till viss del missade målet eftersom det i mångt och mycket kom att bli en debatt kring religion och detta var förstås knappast min mening även om jag förstås har mig själv att skylla men jag tycker att många kommentarer är väldigt intressanta. Det hela har därför varit väldigt lärorikt och jag har inte samma ”själ” nu som för en vecka sedan 🙂
Bara för att nu klargöra min egen grundläggande ståndpunkt kring just religion och speciellt som en del kommentarer har ifrågsatt att jag ens skulle ha de mest elementära kunskaperna inom detta område så vill jag säga att jag efter mina, må vara, ganska elementära studier ansluter mig till den bild som den berömde sociologen Émile Dûrkheim utarbetade för mer än hundra år sedan om religionen som en ganska nödvändig social företeelse för att öka sammanhållningen i olika folkgrupper. Durkheim visar väldigt övertygande att religionen i sig varken förutsätter själar eller gudar men däremot alltid förutsätter dogmatiska principer och förmål (religiösa seder) som betraktas som heliga och försvaras av dem som ansluter sig till den aktuella religionen. (Jämför vår julgran!)
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%89mile_Durkheim
https://en.wikipedia.org/?title=Emile_Durkheim
Hans kanske mest kända verk från 1915 ”The elementary forms of the religious life, a study in religious sociology” anser jag vara väldigt läsvärd och har därför också studerat detta verk ganska ingående. Jag kan livligt rekommendera det till dem som är intresserade av religionens grundläggande roll i samhället.
https://archive.org/details/elementaryformso00durk
Vetenskap för mig är däremot det direkt motsatta till dogmatik och med risk för att göra någon religiös LCHFare upprörd igen så vill jag hävda min uppfattning att religion måste vara dogmatisk till sin natur för annars kan den förstås knappast fungera som en ”sammanhållande” social faktor. Och det är väl därför som religion och vetenskap av tradition ofta hamnat i motsättning till varandra eftersom vetenskap till sin natur måste vara nyfiket ifrågasättande.
(Ett intressant faktum är att Galileo faktiskt var djupt religiös vilket framgår av ”The Crime of Galileo” av Giorgio de Santillana som är en oerhört spännande läsning för intresserade. Tyvärr störde han på samma sätt som Sokrates den ”dogmatiska” ordningen och skapade social oro. Newton var för övrigt oerhört religiös för att inte tala om Descartes och Leibniz. I detta perspektiv var Bruno trots sin djupa religiositet ett halsstarrigt undantag i sitt öppna ifrågasättande av existerande religösa dogmerna så det var därför inga problem för inkvisitorn Belarmino att skicka honom på bålet. Galileo fick förstås sent om sider en posthum ursäkt från påven.)
Vetenskapsteoretikern Karl Popper skildrar ganska väl i ”The World of Parmenides” hur denna motsättning mellan religion och vetenskap utkristalliserades vid den tidpunkt för 2500 år sedan då det vi kallar naturvetenskapen uppstod inom filosofin. Det var knappast någon tillfällighet att myndigheterna dömde Sokrates till döden med hänvisning till att han förledde ungdomen till att ifrågasätta gudarna.
Som avslutning måste jag säga att när jag nu läser ”The Confessions of Saint Augustine” tycker jag att jag också får en bättre uppfattning av hur sant religiösa sinnen formas. En bok som jag därför också varmt kan rekommendera till både troende och icke troende.
Professor Göran Skrev:
Jo… – Professor Göran – sådana lever ett ”medvetslöst liv” = ett MainStreamat liv – som jag ser det.
#57
Sitat: ”Durkheim visar väldigt övertygande att religionen i sig varken förutsätter själar eller gudar men däremot alltid förutsätter dogmatiska principer och förmål (religiösa seder) som betraktas som heliga och försvaras av dem som ansluter sig till den aktuella religionen. (Jämför vår julgran!)”
”Jämför vår julgran” – nja – du kunde hittat ett bättre eksempel 😉 – många typer ”nyp” ja – he,he….
Tyckar annars att dina ”sleivspark” innom religioner kan tolkas som nodvendig förklaringsmodell till hvilke mekanismer som ligger bakom establissementets ”vi behöver inte veta mera, vi har vetenskapen bak oss”. Ancel Key 😯 Svårt att fatta skolade som många af dem är
. – Tack till dig professor.
Detta är intressant. Inte märkligt att vi undrar om det finns liv på andra planeter – och undrar om de är oss överlägsna – det skrämmer oss lite med?! Tänk om vi måste tänka helt nytt …. Skräck och gru. (Kanske sluta med extra virgin cocosfett – så inte hjärnan blir så upptagen af att ställa frågor). Tänke på det – nej inte tänka var det jo.
Olyckligt att många blev ledsna. Enig i det.
Erik Edlund,
jag är säker på att det utlovade priset aldrig kommer att kunna utbetalas. Anledningen är inte att ”övernaturliga” företeelser inte förekommer. Anledningen är att många ännu oförklarade fenomen inte är tillgängliga för systematisk undersökning enligt den vetenskapliga förklaringsmodellen.
Jag tror t. ex. Randi var inblandad när man för många år sedan försökte testa slagrutegängare med systematisk prövning. Det lades diverse rör under ett golv, och så skulle de visa hur rören var dragna. Ingen lyckades bättre än slumpen. Men detta var personer som faktiskt försörjde sig på att hitta vatten åt folk, och sådant tycks förekomma i på diverse håll. Källan till forelldammarna, som du såg vid besök här, identifierades med slagruta på 1960-talet.
Det ställs alltså diverse anspråk, men så snabbt man ser närmare på fenomenet så försvinner det. Hur kommer det sig?
Det måste bero på att vissa speciellt känsliga personer i vår kulturkrets inte låtit sig trubbas ned av vetenskapligt synsätt och dess förklaringskrav. Men det finns alltjämt kulturer som inte känner till vare sig den logik eller den förklaringsmodell som gäller hos oss. Där förekommer sällsamma saker.
De finns beskrivna i diverse böcker av västerlänningar som bott hos exotiska folkgrupper och lärt känna dem, jag rekommenderar speciellt: https://www.amazon.co.uk/Pattern-Islands-Sir-Arthur-Grimble/dp/1906011451/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1353010183&sr=1-1
Vetenskap är västerlänningens sätt att försöka förstå och handskas med verkligheten. Det har varit mycket effektivt i praktiken. Men det tycks alltså finnas andra synsätt, och dem kan vi bara erfara glimtvis.
Och professor Göran: att vetenskap skulle vara fri från dogmer är nog lite önsketänkande. Det förnekades i varje fall av Sir Peter Medawar, nobelpristegare i immunologi. Men det tar vi senare.
Gillar professor Görans artikel.
Den är högst personlig och inget hån mot troende, som jag ser det. Jag håller inte med det om tro/religion, men tyckte det var bra läsning. Tack för det. Jag tillhör ingen religion, men är övertygad om att vi har en själ, som är en del av ett större sammanhang. Jag skulle aldrig döma någon för att de inte tror på det, liksom jag förväntar mej det omvända. Religioner har/har haft en yttersta makt eller heirarki sedan 0-talet till 1900 talet och har nyttjats till det yttersta av makthavare vid många tidpunkter. Det är omtalat här i kommentarerna också. Men den här diskussionen är jag glad över att fått tagit del av. Tack för det.
@ Piltson:
Som jag ser det så är sann vetenskap nyfiken och ifrågasättande och i detta ligger i alla fall för mig också det positiva kunskapssökande för att förstå hur den verklighet vi lever i är beskaffad och jag tror faktiskt att den bara är beskaffad på ett enda sätt även om den är i ständig förändring även om vi nu bevisligen kan ha olika uppfattningar om den.
För de flesta idag så har begreppet vetenskap också en positiv klang
När då som ”kostvetenskapen” nu stampar med foten och säger att ”så här är det” – ”fett är farligt och gör dig fet och sjuk” så har de blivit dogmatiska och skjuter sig själva i foten. De har helt förlorat sin vetenskapliga attityd och de är inte längre intresserade av den verklighet som vi hundratusentals LCHFare utgör. Man vill därför inte satsa ett enda ”korvöre” på att ta reda på om detta möjligen kan vara ”sant”. Denna verklighet kan bara inte finnas men detta hindrar dem ändå inte att med en dåres envishet hävda att de är ”vetenskapliga”.
Är man inte intresserad av verkligheten så kan man enligt min uppfattning inte heller påstå att man är vetenskaplig..
Vidare till 60 ovan – mera spekulativt.
Vi har alltså sett diverse fiaskon i försöken att belägga ”övernaturliga” fenomen med begrepp som gäller hos oss. Just Randi har skrivit flera böcker om just detta. Så varför fungerar det inte,. när det är verksamt i sin naturliga, vetenskapligt obelastade miljö?
Det skulle ju kunna vara så att när ett fenomen avlägsnas från den den kultur och verklighetssyn där det vuxit fram och är ett viktigt element i människornas vardag, så fungerar det över huvud taget inte. Det verkar rimligt. Ett vetenskapligt synsätt ger inte nödvändigtvis den yttersta sanningen.
För att ett nýtt element skall fungera i främmande miljö måste praktiska förutsättningar, verklighetssyn och behov stämma. När Sverige sände byggsatser för trähus till Vardo i östra Turkiet efter en jordbävning där, så hade medföljande arbetsledare enorma besvär med att få lokalbefolkningen att hjälpa till med monteringen, fastän de inte hade någonstans att bo och vintern var på väg.
Jag var där och pratade med dessa personer. De kände bara till kallmurbyggda hus som ramlat samman som en trave sockerbitar, och de kunde inte tänka sig att hopspikade trähus kunde lösa deras problem. Det var inte bara en praktisk fråga – det var ett andligt gods som där kom till uttryck.
Det kan tänkas gälla diverse frågor vid plötslig kontakt mellan separata kulturformer.
Till exempel för kommunikation, förmedling av kunskap och försök att förbättra världen.
En läkare i s.k. ulandshjälp berättade för oss att det var lättare att få människorna i Afrika att gå med på vaccinering om detta förklarades i begrepp hämtade från tro på häxor, magi och andra ”övernaturliga” fenomen. Det var ju verklighet för berörda människor, inte medicinsk forskning. Erbjuder västerlänningen här en ”bättre” sanning än lokalbefolkningen? Tanken känns faktiskt lite arrogant.
Professor Göran Skrev:
Helt överens. Men se mina båda bidrag strax före här. Då uppstår frågan om den verklighet ANDRA lever in kan vara beskaffad på sätt som vi inte kan förstå. Med ”andra” avses alltså diverse förindustriella kulturer. Om så vore, så skulle erfarenheter som klassas som ”vidskepelse”, ”övernaturlig” etc. inte förklaras men kunna godtas som kanske förklarbara under en annan, för oss obegriplig verklighetssyn.
Ja, det låter våldsamt det här. Men det har funnits västerlänningar som varit öppna för idéer i denna riktning. När jag intervjuade Håkan Sterky, dåvarande chef.för televerket, så sade han faktiskt att om/när man får grepp på telepatiproblemet, så skulle det kunna revolutionera telekommunikationen i praktiken.
Jag tror inte att det kommer att hända Men tanken ger mig en viss ro i själen när jag står inför oförklarade fenomen.
Och så har vi Rupert Sheldrake. Vad han sysslar med är rent stolleri under gällande förklaringsmodeller. Men han har samlat mycket material och lanserat en egen förklaringsmodell för att på grepp på det. Det han producerar är inte godtagbart som konventionell vetenskap, men det är inte ”dravel”.
Vad du skriver om kostfrågorna väcker ingen invändning. Vad du skrev om religion är en privatsak utan så stort allmänintresse.
När jag lagt in ovanstående slog jag upp Sheldrake på Wikipedia och fann att han skrivit en ny bok ”The Science Delusion” utgiven i år. Från Wikipedia:
”This delusion is what Sheldrake argues has turned science into a series of dogmas rather than a genuinely open-minded approach to investigating phenomena, and that there exist many powerful taboos that circumscribe what scientists can legitimately direct their attention towards.”
Det kan kanske ta hand om din föreställning av vetenskap fungerar utan dogmer?!
Här är Guardian´s recension av Sheldrakes nya bok:
https://www.guardian.co.uk/books/2012/jan/27/science-delusion-rupert-sheldrake-review#start-of-comments
Den tycks ha direkt relevans för vad som här diskuterats. Följs av tvåhundra kommentarer.
Piltson: ”Källan till forelldammarna, som du såg vid besök här, identifierades med slagruta på 1960-talet.”
Såvitt jag minns var det stora vattenarealer på en (bergs-?)sluttning. Där kan en erfaren vattenletare ”se” var det är rimligt att finna vatten ändå. Kombinera detta med en slagruta så uppstår en situation där kunden accpterar att betala.
Undrar just om du blir förvånad när jag tillstår att en skeptiker som jag kan få en slagruta att ge utslag? Vid vissa tillfällen mycket tydligt då klykan går uppåt när man närmar sig en plats från ena hållet, neråt från 180 grader motsatt. Även när jag går blundar kan platsen i sådana fall definieras med en precision på några få decimeter.
Min far var betydligt mer ”begåvad”, han kunde gå i par med en som totalt saknade ”klykkänsla” och få utslag. Dom gick tillsammans, hand i hand, han höll den klena grenen medan partnern med uppbjudande av alla sina krafter försökte spjärna emot. När det blev utslag kunde man tydligt se att hans hand inte rörde sig ett vitten medan den färska lövträdsklykan vred sig så barken deformerades, ibland lossnade.
”Det ställs alltså diverse anspråk, men så snabbt man ser närmare på fenomenet så försvinner det. Hur kommer det sig?”
Fanns vatten där under? Inte en susning, har inte brytt mig om att undersöka mer än en gång och där fanns inget på handgrävdjup. Går man djupare når man vatten på många ställen, även i öknar.
Var min far slagruteman? Nej, såvitt jag vet gjorde han inga anspråk att ”hitta” någonting specifikt, visade bara denna förmåga i en trängre krets.
Är detta ”övernaturligt”? Jag vill hellre beskriva det som ännu ej vare sig förstått eller förklarat.
/ Erik Edlund
Religiösa
Låt oss vända på steken och fråga oss vad er så kallade ”GODE GUDEN” ska ha
Universum till. Gillar han (hen) att samla på all denna skit? Att hela tiden skapa nytt skit (materia) som hela tiden expanderar ut i oändligheten. Har han någon sorts drift som hela tiden tvingar honom att skapa nytt?. Om ni efter döden hamnar i ert paradis och sk leva där i evigheters evigheter. Stackare, äta äpplen o spela harpa i miljarder år. Vad ni ska bli trötta på hans paradis.
Hans enastående GODHET. Ser vi biologiskt är ju utveckligen en enda stor chansning där Risken för totalkatastrof har legat på lut genom årmiljarderna. Att livet överhuvudtaget existerar beror ju bara på att en av planeterna runt vår stjärna råkade hamna i den s.k. Guldlockszonen där vatten kunde vara flytande och där en atmosvär kunde skydda oss från den dödsbringande strålningen fr solen.
Naturvetenskaperna ger oss ju svart på vitt att livet här på jorden bara är en biologisk tillfällighet. Styrd av ingen.
Så tråkigt att detta utbyte skulle avslockna precis när det kunde bli intressant. Vad anser professor Göran t.ex. om Rupert Sheldrakes verksamhet?.
Kanske lite om Sheldrakes och Steven Roses studie av morfologisk resonans över kycklinggenerationer.
/ Erik Edlund
Den Italienske poeten Francesco Petrarca hävdade att
”teologin är i själva verket poesi, poesi om Gud.”
Verksam inte därför att den ”bevisar” någonting utan
därför att den når hjärtat.
Tråkigt att en i övrigt kritisk och relevant informationskälla på det här sättet blir behäftad med den här typen av starkt ideologiskt färgade och vetenskapligt efterblivna partsinlagor. Sjöberg som är professor i materialvetenskap – inte i neurovetenskap eller filosofi – bör vara betydligt mer försiktig med sina självsäkra utsagor på forskningsområden han uppenbarligen inte behärskar.
Ontologin av de traditionella religionernas själsbegrepp i relation till sådant som det mänskliga medvetandets grundläggande kvantmekaniska substruktur är exempelvis i allra högsta grad ännu outforskat territorium. Problemen för neurovetenskapen är många och svårlösta – den kvalitativa medvetandeupplevelsens emergens låter sig exempelvis på intet sätt förklaras i relation till synapsavfyranden eller ”elektrokemiska processer” enbart för att de i många avseenden verkar sammanfalla (Chalmers kallade frågan med rätta för ”the hard problem of consciousness”). Försöken att reducera kvalitativa medvetandeupplevelser till specifik neuronaktivitet har haft väldigt begränsade framsteg; vi har för närvarande inga förslag på generella korrelationer mellan s.k. ”qualia” och neuronaktivitet, vilket gör långtgående reduktionism i frågan helt oberättigad i nuläget:
”At present, however, there is no hint of a theoretical understand of the nature of that link that would take us beyond brute correlation towards a ’transparent’ theory of causal connection”.
Utöver detta finns tunga argument för olika former av ontologisk dualism som reduktionisten måste besvara, såväl som intressanta monistiska alternativ där medvetandefenomenet föreslås kunna betraktas som någonting som primärt ”äger rum” på kvantnivå (vilket givet forskningsläget i sin tur kan betyda en lång rad olika saker) innan det manifesterar sig fenomenologiskt.
Oaktat allt detta är Sjöbergs påstående att det ”medicinska etablissemanget” vidhåller någon form av religiöst betingad själsdoktrin på grund av att många verkar resonera utifrån intuitionen att människan har en förmåga till självbestämmande, eller en ”fri vilja” fullkomligt absurt. Den reduktionistiska västerländska medicinen är ett av de vetenskapsområden som idéhistoriskt sett gått i bräschen för att eliminera alla föreställningar om en mänsklig själ, och övriga föreställningar som i Durkheims anda bortdömts som primitiva eller åtminstone ”förvetenskapliga”. Idén om den fria viljan är en snart sagt allmänmänsklig intuition som tenderar att vinna mark oavsett vilka diskurser som dominerar samtalet, och kan inom medicinens kontext knappast kopplas till några konfessionella rötter.
Den reduktionism och naiva determinism du tycks förespråka är förlegad och i övervägande utsträckning också övergiven – i synnerhet inom fysiken och närliggande vetenskapsområden man förutsätter att du rimligtvis behärskar givet din befattning. Det nedlåtande avståndstagande från religiöst och traditionellt tänkande du gör på så ofullständiga grunder är därtill beklämmande.
I fortsättningen hoppas jag att skribenterna på den här sidan förhåller sig ödmjuka och nyfikna till frågor, forskningsområden eller idétraditioner de inte har kännedom om – och ifall de finner det lämpligt att kritisera dem åtminstone tar en titt på forskningsläget och gör en ansats att producera hållbara argument.
du vet inte vad meditation är för nåt, du missar allt och lever i drömmarnas värld. kvantfysiken kanske skulle kunna hjälpa dig lite att förstå att verkligheten har en annan plan än den Newtonianska padigm