På SLV:s hemsida står nu att synpunkter välkomnas på förslaget till delar av nya Nordiska NäringsRekommendationer.
Ja, det är inte enkelt att som lekman ha synpunkter på förarbetena till nya NNR. Men det är lekmännen som blir föremål för rekommendationerna sen, på gott och ont.
Jag tittade in på avsnittet om saltintagets effekter på blodtrycket. Det var enstaka mm minskning av blodtrycket om man sänkte från hög- till medelintag av salt. Det var större sänkning av blodtrycket om man sänkte från medel- till lågintag av salt.
Är det bra för hälsan att sänka blodtrycket genom att äta alltför litet salt? Vi behöver ändå en viss mängd salt i våra kroppar. Får vi för lite salt blir vi dåliga och kan dö av saltbrist.
Överskott av salt utsöndras omgående via njurarna.
Trenden för kvinnor var mer hjärtinfarkter vid minskat saltintag.
Gary Taubes har skrivit en artikel om salt, i Science.
På tal om blodtryck har Uffe Ravnskov skrivit en artikel om blodtryckssänkning:
Den tveksamma nyttan av att stämma i bäcken, i den avsomnade tidskriften Medikament, där Bosse Zackrisson var chefredaktör.
Hej Annika. Tack för länken. Min kommentar till saltintag är att vi får alldeles onödigt mycket salt via kosten.
Det tar dock en del tid för njurarna att utsöndra saltet och skulle det gå omedelbart, som Du påstår skulle blodtrycket inte påverkas, eller hur?
@ Dacke:
Det intressantaste är ändå att det inte alls är visat någon genomgående hälsovinst av att minska på saltintaget.
Cochrane har tex uttalat att det inte finns någon vetenskaplig grund för att rekommendera reduktion av saltintaget.
Men självklart ska vi inte äta onödigt mycket salt, utan precis lagom. Bästa sättet för det är att laga maten själv av rena råvaror. Då kan man salta så att det smakar precis bäst. Det är troligen lagom mycket.
När SLV kommer fram med den ”vetenskap” som stöder deras råd spelar det väl ingen roll vilka ”synpunkter” vi kan ha… man kan tycka och ha åsikter om olika saker, men det som är vetenskapligt bevisat – är vetenskapligt bevisat – sedan kan vi ”tycka” vad vi vill om det!
Det trodde jag i min enfald att SLV redan visste….
Det luriga med salt, precis som med socker, är att man vänjer sig vid smaken. Äter man mycket salt vill man ha mera, och vice versa. Kroppen kan alltså ”lura” oss.
Vad gäller blodtrycket tänker jag på vad Ralf Sundberg (tror jag det var) skrivit om att vi nog behöver ett högre blodtryck ju äldre vi blir, för att hjärnan ska få sitt så att vi inte blir dementa. Förr sa man att normalt tryck var åldern plus 100 men numera ska allt över 140 i övre tryck tydligen medicineras. Maken och jag har skaffat oss en egen digital blodtrycksmätare (Omron, ca 1 200 kr på apoteket) efter rekommendation från en sjuksköterska. Vi kan därför mäta trycket hemma i lugn och ro och då är det betydligt lägre än hos doktorn.
Annika Dahlqvist Skrev:
Detta tror jag definitivt på. Salta själv på rena råvaror. Hel- och halvfabrikat ska man akta sig för, där ingår redan salt för att dölja dåliga smaker eller ingen smak alls. Offentlig storköksmat är värst!
Njurarna klarar mer än 100 gram salt per dag om man dricker vatten då man är törstig. Blodtrycket kan inte höjas av att äta för mycket salt, vi kan utsöndra 0,7-1,4 gram (700-1 400 mg) salt per minut.
Problemet är att behålla saltnivån tillräckligt hög på 141 mmol/L Då krävs renin, angotensin och aldosteron (blodtryckshöjande hormoner).
Läs mera här
https://kostkunskap.blogg.se/2012/november/nnr5-och-salt-inte-bra.html
Kattmoster (tidigare Elisabeth som nu återtagit sitt gamla nick) Skrev:
Det var ju intressant. Vad sa man om hur högt undertrycket skulle vara, vet du det?
Vad säger du om det, Annika? Är det något att ta fasta på istället för blodtrycksmedicin?
Orenat havssalt är rena hälsokosten, med kalium, magnesium, kalcium och spårämnen.
Tvättat havssalt är nästan bara NaCl, saknar jod och innehåller antiklimpmedel, ofta aluminiumbaserat som ger altzheimers.
Man kan inte bara säga salt!
@ 7 bejje:
Jag är upplärd i att blodtrycket inte ska vara högre än 150 – 170, beroende på vilken patient det gäller.
Diabetiker ska hållas lägre än andra. Personer med aortaaneurysm och hjärnblödning likaså.
Men det lär vara väldigt dålig förbättring av hälsoprognosen av att behandla blodtrycket. Se tex Ravnskovs artikel, länkad i inlägget.
För sjuttonde gången länkar jag till en av mina favvosidor:
https://stighastrup.dinstudio.se/empty_10.html
”Havssalt innehåller ca 80 mineralämnen som kroppen behöver. Vissa av dessa ämnen behövas endast i mikromängder. Oraffinerad havssalt är det bästa saltet av alla typer som finns. Vanligt bordssalt har ingen mineraler kvar men är tillsatt antiklumpmedlet aluminiumsilikat. Aluminium har en förödande inverkan på nervsystemet och är ansett som en av de primära orsakerna till Alzheimers.
27 % av kroppens saltmängd finns i skelettet. Benskörhet (Osteoporosis) uppstår när kroppen behöver mer salt och tar det från benstommen. Ben består till 22 % av vatten. Vad tror du då händer med benstommen om den saknar vatten, salt eller t.o.m. båda ämnen?” Stig Hastrup
Det var en väldigt intressant artikel skriven av Ravnskov redan för tio år sedan, om jag nu uppfattade det hela rätt! Sundbergs nyutkomna bok Forskningsfusket berättar ju sedan om varför det blev så…….
#10:
Kan det vara beroende på saltbrist som benskörhet ökar vid stigande ålder?
Förmodar äldrevården INTE lär salta maten så mycket.
# 10 P tack för att du länkade igen 🙂 jag har favvomarkerat sidan. Fanns ju massa annat bra.
PS en artonde kan aldrig skada 😉
Jan-Erik S. Skrev:
Äldrevårdens storköksmat innehåller mycket dolt salt eftersom maten inte skulle smaka något alls annars. Det dolda saltet innehåller antagligen inget jod, jod lär försämra mat som produceras i stordrift. Varför vet jag inte, men det skulle vara intressant att veta.
Salt/Peppar-kar finns aldrig på matbordet på äldreboenden.
Däremot finns kanel och socker blandat, till gröten. Så ock även för diabetiker. Bättre än så förstår inte personalen.
@ 12 Jan-Erik S.:
Det finns många tänkbara orsaker till benskörhet vid hög ålder. D-vitaminbrist är nog en viktig orsak. Lågt intag av naturligt fett, och ev proteinbrist. Många läkemedel kan ge benskörhet. Hög ålder i sig kan säkert också bidra till benskörhet.
@ Jan-Erik S.:
Nej, det är ett normalt åldrandefenomen. Benvävnaden är levande, dvs omsätts kontinuerligt. Två funktioner ingår Osteoclaster, som bryter ner benvävnaden och Osteoblaster, som bygger upp benet igen. Balansen mellan dessa är viktig för skelettets bentäthet. Balansen kan störas av ett stort antal faktorer, där hormonerna spelar stor roll, en biverkan vid medicinering med cortison t ex. Nedbrytningen kan bromsas med kalkhaltig föda och D-vitamin och genom att kroppen belastas fysiskt, lagom mycket. Det senare dessutom bra för att bibehålla balans och kroppskontroll och därmed undvika fallolyckor.
@ Annika Dahlqvist:
Vilken roll menar Du att fett och proteiner skulle ha?
@ 17 Dacke:
Alla celler i kroppen byggs med fett och protein som viktiga byggstenar, även skelettcellerna.
F d anhörig Skrev:
Varför serveras gröt?
@ Piltson:
Kostcheferna inom äldrevården tror, liksom många andra, att gröt är nyttig mat.
Jag tror att gröt serveras för att avnämarna inte har något val, och det ger avsättning för spannmål. Om inte folk på olika sätt kan fås att konsumera ohälsosamma jordbruksprodukter, skulle världen få en försörjningskris.
Det är därför som alla västländer begåvades med dietister vid kring 1970 och ger dem en utbildning som får dem att tro att de befrämjar folkhälsan, fastän deras egentliga uppgift att att stimulera avsättning av dessa produkter.
Och kom ihåg att S. Rössners mytslakt skall äga rum i morgon kväll. ”Wallmans salonger” i Stockholm.
Piltson Skrev:
Varför? Ja, det är väl av tradition och precis som Annika säger, man tror att det är nyttigt. Också som du säger, att få avsättning för spannmål. Billigt är det ju också, vilket har avgörande betydelse inom offentlig upphandling.
@ Annika Dahlqvist:
Må så vara, men fettdepåer saknas knappast hos folk numera, och lite muskler finns nog också att bryta ner, om nöden det kräver. Jag tycker att en rejäl bit ost varje dag och D-vitamin den mörka årstiden är tillräckligt för en frisk människa, men den dagliga ansträngningen är oerhört viktig i sammanhanget!
@ Piltson:
Visst är det så att SLV sorterar under jordbruksdepartementet? Jag är inte så väl bevandrad i svensk förvaltning numera. Därav finns naturligtvis en politisk förankring och ett tryck, medvetet eller omedvetet, att stödja jordbrukspolitiken. Räkna sen in alla lobbyister, som blir skickligare och skickligare att manipulera våra styrande funktioner – en väldig tur att man inte blev politiker!!! Med detta i bakhuvudet är det inte svårt att förstå att man främjar havregrynsgröt och potatis – baserade på två grödor, som är synnerligen lämpade att odla i Sverige.
#21 och #22
Slik skal det sies, fordi slik er det – naturligvis; Tack – the truth will enlighten you – hold it, treasure it, be brave enough to speak it.
”The truth will set you free, but first it will piss you off” 🙂
Det verkligen positiva med salt är att det kräver vatten för att kroppen ska bli av med det. Och vem vinner på det? Ta en öl eller två på krogen, vad får Du till, jo lite mer salt bland jordnötter och annat tjafs, endast för att Du ska bli ännu törstigare.
Den som kommit till insikt enligt 21 ovan och har valmöjlighet sitter i ett dilemma.
Skall han/hon äta sig sjuk av solidaritet med resten av jordens folk? Eller skall hon/han strunta i solidariteten och äta det som han/hon mår bra av och sannolikt skulle ge längre liv, väl vetande att kaos skulle utbryta om en majoritet gjorde likadant?
Var och en får besluta för sig.
Jag vet inget alls om salt, så här är jag verkligen ute på halt vatten. Bara spekulationer men intressant om det finns åsikter om detta.
Det verkar som om salt är onyttigt för de med för högt blodtryck (sant eller inte?)
Det verkar som en del då drar slutsatsen att man får sjukligt högt blodtryck av mycket salt. Är det så?
Om man är frisk och äter en i övrigt bra kost kanske mycket salt inte alls är farligt?
Jag har ingen aning om hur mycket salt jag får i mig per dag. Jag saltar min mat lagom tycker jag och misstänker att jag slipper en hel del salt genom att aldrig använda hel eller halvfabrikat.
När SLV är ute och cyklar ganska bra inom andra områden, kan man då tro på dem när det gäller salt?
Finns det bra undersökningar eller är det så att de som äter mycket salt då också äter mycket annat ohälsosamt, chips, färdigmat etc. etc. Det kanske även här är så att det är kolhydraterna som följer med som är farliga? Vad vet jag?
@ bejje:
Såvitt jag vet gällde det att det undre trycket skulle vara under 100.
Dacke Skrev:
Tummen upp för den slutsatsen! 😉
@ 28 Gunnar:
Jag är övertygad om att man får lagom med salt om man saltar själv (om man inte har en sjuklig salthunger, men det vet man troligen själv om), och då behöver man inte bekymra sig om saltintaget. Det är härligt med alla faktorer man inte behöver bekymra sig om.
@ 23 Dacke:
Du har rätt, skelettbelastningen är jätteviktig för skelettstyrkan. Framför allt benens skelettstrukturer urkalkas om inte benen blir belastade.
Men vad gäller fettdepåer är det oftast inte de överviktiga som är mest drabbade av benskörhet, utan de kvinnor som ätit fettsnålt och kalorisnålt, enligt rekommendationerna, och är slanka eller magra. De kan lida av undernäring och ha för lite protein och naturligt fett för att bygga sitt skelett starkt.
https://www.1177.se/Stockholm/Fraga-1177se/?ar=True
Här kan du ställa frågor om blodtryck. Jag har fått lite varierande svar. En läkare svarade att jag inte behövde bry mig om undertrycket i min ålder och att han inte skulle rekomendera medicinering överhuvudtaget om trycket i snitt låg under 160 om jag i övrigt var frisk.
Förr fick man ha 100+åldern / 100 (vilande 10-15 minuter) .
Beträffande SALT har jag för mig att ha sett en mängd på ca 15 gram och dygn skulle vara lämpligt för en vuxen person och precis som tidigare nämnts här är det havssalt som gäller.
Ari, det lär bli en artonde gång……
Jag tror att det ni kallar SALT är förödande att äta, men att orenat havssalt är det som format oss, med proportioner av mineraler som vi anpassat oss till under tusentals år. Orenat havssalt innehåller ungefär lika mucket jod som man räknat ut att man ska tillföra renat salt, märkligt? Eller?
Trevligt att se signaturen Kattmoster igen!
@ P:
Tack för det! 🙂
Jag har varit borta ett tag eftersom jag blev så trött på allt bakande och sötande och jag vet inte vad. Nu känner jag att jag, trots allt, vill och måste försöka bidra till att reclaim LCHF (som de så förtjänstfullt skriver i det senaste numret av LCHF-magasinet). Anledningen till att jag, vid återkomsten, tog ett nytt nick var att jag fick rejält på flabben av baka och söta-gänget och tänkte att det är bäst att ”börja om” men sedan tänkte jag att skam den som ger sig. Och – varför ska den som har rätt vika ner sig? 😉
Jag håller med dig, Kattmoster, om att substitut-falangen av LCHF tar lite väl stort utrymme. Alla dessa kolhydratbaserade rätter som ska efterhärmas… Det fejkas och låtsassötas och ersätts så att man ibland undrar vad som hände med devisen Ät Riktig Mat.
Det blir väl i viss mån vinklat i diskussionsforumen också. Det finns antagligen inte samma behov av att diskutera hur man steker sin kyckling som hur man gör en LCHF-tårta. Nåja, man får helt enkelt välja med omsorg vad man ska läsa och ta till sig. 🙂
Vad gäller salt tror jag att faran är överdriven. Vi behöver knappast ha dåligt samvete för att vi saltar vår egen hemlagade mat. I skräpmat däremot, ryms det av någon anledning mycket mer salt än i den hemlagade. Och då är det kanske inte helt sunt.
Kattmoster, tack för svaret. 🙂
@ 1940:
Fallskador och medicinering av högt blodtryck kan ha ett samband. Det gäller ofta äldre, lite förvirrade personer, som kanske inte alltid kommer ihåg om de tagit sin medicin eller inte. Tar de en tablett till, kan trycket sjunka, så att det svartnar för ögonen, när de reser sig t. ex. och de faller och bryter sig.
Apro på s k vanligt salt så var det en man som heter David som lade ut följande kommentar på LCHF-gruppen på Facebook:
”Cyanid i bordssalt?”
”Efter att ha läst på alla saltförpackningar i affären konstaterar jag att nästan alla innehåller klumpförebyggnade medel (inte Örtsalt från Bioforce och Gourmetsalt och Kvarnsalt från JOZO). Nästan alla tillsatser har ett E-nummer och detta har E536. Ofta skrivs tillsatsens namn på innehållsförteckningen i stället för E-nummret, men jag har aldrig sett att E536 skrivs ut som kaliumferrocyanid.
Cyanid! Ja, ni läste rätt. Undrar om folk skulle köpa mindre salt om de visste? Nu är det ju kaliumferrocyanid och inte rent cyanid, som tur är. Men kan inte cyaniden på något sätt lösas ut i kroppen eller i matlagningen? (Min kommentar: Jo, den reagerar med surt! Se länk nedan)
Så inte konstigt om folk mår dåligt av för mycket salt i maten, får högt blodtryck och andingsbesvär. Det är cyaniden som gör det, – inte saltet.
Salt är extremt nyttigt för kroppen och behövs faktiskt i större mängder än vad vi oftast får i oss, bara att det ska vara i rätt form, som havssalt eller himalyasalt. Så kasta bordssaltet och ersätt med riktigt salt istället!”
Citat: David
Jag gick då in på Wikipedia och kollade. Läste detta och rensade i saltskåpet,:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kaliumferrocyanid
(Min egen reflektion: Salt är även Jodberikat, lite Jod måste vi väl ändå få i oss, men varifrån?)