Anders Tengblad har varit på diabeteskonferens i Berlin. Han berättar i EASD Berlin dag 1 och EASD Berlin dag 2.
De nya mediciner som han nämner, inkretinerna, upplever också jag som ett lovande tillskott i läkemedelsarsenalen för diabetes typ 2, (för de som inte blir helt bra på LCHF-kost). Men vi var optimistiska när glitazonerna, Actos och Avandia kom också, men de tog ett snabbt slut när det visade sig att patienterna som tog dem fick mera hjärtinfarkter. Så man får ha en sund skepsis tills långtidserfarenheterna har kommit.
En redovisning av att det är kolhydrater och framför allt fruktos som ökar leverförfettning beskriver han som en ”elefant i vardagsrummet”.
Sen kom det intressantaste: att en kosthållning med få måltider per dag gav mindre hunger och dessutom lägre fastesocker, lägre vikt och mindre leverförfettning än om maten delades upp på flera måltider.
Det är ju också många LCHF-are som har erfarenhet att färre måltider ger bättre resultat.
I studien hade de ätit 6-10 och 12-16. Personligen tycker jag att 10 och 16 låter trevligare än 6 och 12. Det låter som en väldigt lång kväll om man äter sitt sista mål kl 12?
Men man delar förstås upp sitt matintag som det passar en själv.
Detta med att färre måltider är bättre än många är ett bra argument mot de nutritionister som kallar Bullet kaffe för en ätstörning.
EASD Berlin dag 3: Om motion. Växla tempo!
Min erfarenhet är att med en ordentlig frukost med bacon och ägg klarar man sig till kvällen om inte man äter lunch mera av sociala skäl. Tiderna för maten beror ju på vilka tider man har på dagen.
Håller helt med Bernt. Jag blir inte hungrig förrän kl. 7 på kvällen.
Jag vill nu tipsa om min väldigt speciella lördagskrönika (inte minst för tidigt levererade) som handlar om varför bara diabetiker får beställa blodsocker/ketonmätare från Abbott.
https://annikadahlqvist.com/2011/05/17/vetenskapen-bakom-lchf-2/
Mina lördagskrönikor skriver jag numera på tråden ”Vetenskapen bakom LCHF” för att inte skrämma de troll som är lika allergiska mot vetenskap som de lär vara mot dagsljus. . Men denna speciella passar egentligen bättre på den här tråden skulle jag tro.
Hit kan ni rapportera in biverkningar från läkemedel.
https://www.rxisk.org/Default.aspx
Ja du Annika det är ju roligt att du fortfarande tar upp om Anna h oro över bulletkaffe som måltidsersättning. Jag kan ju säga att jag i alla fall förstod hennes oro då jag som MATMISSBRUKARE, såg det som en fantastisk ny grej att hoppa på och jag vet att mina referenser kring mat inte är sunda.
@ 5 b:
Vilka erfarenheter har du som matmissbrukare nu fått av Bulletkaffe?
Ursäkta en yngling i den lägre pensionsåldern, men vad menas med Bulletkaffe?
Det är väl snarare den här fixeringen vid mat hela tiden. Vad skall vi äta i kväll och vad skall jag äta i morgon bitti. Om jag tar en bulletkaffe på morgonen så håller jag nere proteinintaget som i för stor mängd kan ge liknande insulinhöjning….jag är helt fixerad hela tiden och bulletkaffe blir då lösningen på problemet i mitt huvud. Jag har inte några mättnadskänslor, inte ens på lchf. Bulletkaffe för mig blir bara en extra grej att ha något att stoppa i hålet nedanför näsan, en ny quickfix, i stället för att jobba med att mat är inte något man skall tänka på dygnets alla vakna timmar. Det var det jag läste in att Anna menade och ingen som har en sund relation till mat skall ta åt sig av.
Jag hoppas du förstår vad jag menar det var ett oerhört rörigt inlägg, haft nattvak i natt med små barn. 🙂
Lchf är så enkelt: Egg/køtt/fisk/feta meierier och evnt. grönsaker – du väljer. Jag tänker inte längre på mat – det går pr. automatik. Inte helt sant – jag tänker kvalitet. Det underlättar både samvete och budsjett.
Bullet kaffe; Jag äter två gånger pr. dag = sen frokost och middag. Startar dagen med kaffe tilsatt grädde och kokosolja. Antar att det är tilnärmad bullet kaffe minus smör? Ketonmåling är inte min grej – men det kan säkert vara effektivt – och intressant eksperiment för många – ok 🙂
Tilskott if.a. d-vitamin, omega 3 (jag tror den är bra för kroppen), calcium/magnesium, intag av c-vitamin i en ell. annan form (ind. valg i vilken form). Jag tror kanske dessa kan bidra till tilfrisknande både fysisk, men också mentalt när det kommer till både generell fysisk ock psykisk hälsa – också för de af oss som råker ut för ätstörningar. M.v.h.
När jag började med LCHF så var jag alltid så mätt. Dessutom orkade jag i regel inte äta när det var dags för lunch. Så jag drog ner till 2 måltider om dagen. I regel blir det vid 12 och 20 . Sedan jag började med detta så har maten tappat sin betydelse i mitt liv. Visst, jag tycker fortfarande att mat är gott men som sagt det är inte lika viktig längre.
Mest intressant var elefanten i rummet – bra att det blir lite fokus på fruktos som smygs in alla handla livsmedelsprodukter, läsk etc.
@ 12 Maud:
För att inte tala om all frukt som vi uppmanas att äta.
Jag äter kl 12 och 19-20 ungefär. Har aldrig varit hungrig på morgonen (inte heller före LCHF) och är såååå trött på att höra alla tjata att det är den viktigaste måltiden.
En kollega hade tom tvingat sin man att äta på morgonen, och ”nu äntligen var han hungrig när han vaknade”. Jag undrade varför man skulle tvinga sig till att vara hungrig, men hon bara fortsatte med ”viktigaste måltiden”. Det är som om folk tror att man blir arresterad om man inte äter frukost.
Läkemedelsndustrn är väldigt effektiv när den utnyttjar framstegen inom molekylärbiologin (som verkligen är en otroligt imponerande och ”sann” naturvetenskap) för att ta fram mediciner som ”slår” mot enskilda steg i våra fysologiska processer och med imponerande precision. Typexemplet är nog de mediciner som innehåller statiner och som gör att man kan hindra kroppens egen framställning av kolesterol i levern. Då kan förstås läkemedelsindustrin med ”rätta” hävda att medicin är ”vetenskap” för man här faktiskt ”vet” vad man gör.
Problemet är förstås att man inte har en ”susning” om vad man ställer till med i kroppen i övrigt när man på detta sätt ”allvarligt stör” någon av kroppens egna regleringsprocesser (som är sanslöst komplicerade och i stort sett okända utom i vissa detaljer). Och här finns egentligen också ett totalt ointresse från läkemedelsbolagens sida vilket är detsamma som en rent ovetenskaplig attityd. Man vill bara inte höra talas om några ”biverkningar”. Det värsta med statinerna, som nästan standarmässigt idag skrivs ut till diabetiker och hjärtsjuka, är förstås att det inte finns något sunt vetensakpligt fysiologiskt förnuft med att minska på kolesterolet som är ett av kroppens nyttigaste och därför viktigaste ämen på detta vis. Dessutom, och här ligger kanske den största cynismen, gör statinerna faktiskt i stort sett ingen nytta för sjukdomsprognosen på oss hjärtsjuka. Det hela är i mina ögon därför frågan om en väldigt välregisserad ”happening” som inte har någonting med vetenskap att göra. De ”kollaterala” skadeverkningarna (biverkningarna) med statinerna är som många här rapporterar om inte att leka med.
När olika mediciner har varit ute en längre tid på ”marknaden” så visar sig dessa biverkningar alltmer, som Annika påpekar på denna tråd, och man blir till slut tvungen att dra tillbaka medicinerna (de flesta ?).
Ett faktum är förstås att läkemedelsbolagen affärsmässigt knappast kan vara intresserade av själva orsaken till varför våra sjukdomar dyker upp. När man som ”hjärtsjukling” helt plötsligt inser detta (”fjällen faller från ögonen”) så är det lätt att bli ”mörkrädd”. Jag förstår också mer än väl min hustru när hon helt enkelt vägrar uppsöka diabetessjukvården och istället gör något åt själva orsakerna till sin sockersjuka dvs. kolhydraterna.
Man kan ju undra varför inte samhället på bred front satsar på forskning för att ta reda orsaksammanhangen bakom våra sjukdomar – det vore för mig (och i den berömde fysiologen Claude Bernards anda) medicinsk vetenskaplig forskning i ordets verkliga betydelse.
@ Halvdansken:
Ha, ha – blir man verkligen inte arresterad af ”inte äta frokost” – den var väl god; tack 🙂 🙂